Teknikbok. Teknisk information om fästelement

Teknikbok Teknisk information om fästelement

Teknik, Arvid Nilsson AB, 2007 Innehållet i Teknik är baserat på många års forskning och utveckling inom fästelement och sammanfogningar. Informationen är kontrollerad och är enligt Arvid Nilsson A/S s uppfattning sanningsenlig och korrekt. Under inga omständigheter kan Arvid Nilsson A/S ställas till svars för direkta, indirekta eller därav efterföljande skador som förmodas uppstått pga fel i Teknik. Innehållet i katalogen får inte återges eller överföras i någon form utan vårt skriftliga medgivande. I de fall skriftligt medgivande ges ska källan ovillkorligen anges. Vi ansvarar ej för tryckfel och vi förbehåller oss rätten att ändra uppgifterna i katalogen utan föregående meddelande.

1 Innehåll Innehåll 1 Inledning... 7 2 Bra skruvförband... 9 Vad är ett skruvförband... 9 Konstruktionsråd... 9 Kvalitet... 10 3 Märkning... 11 Stålskruv... 11 Symboler... 11 Identifiering... 11 Sexkantsskruv... 11 Sexkanthålsskruv... 11 Pinnskruv... 12 Övriga typer av skruvar... 12 Märkning av vänstergänga... 13 Alternativ märkning... 13 Varumärke (identifikationsmärke)... 13 ISO-specificerade stålmuttrar... 13 ISO-symboler...13 Identifiering... 14 Märkning av vänstergänga... 14 Alternativ märkning... 14 Varumärke (identifikationsmärke)... 15 DIN-specificerade stålmuttrar... 15 DIN-symboler...15 Identifiering... 15 Märkning av vänstergänga... 15 Skruvar och muttrar av rostfritt stål... 15 Skruvar... 15 Pinnskruvar och övriga fästelement... 16 Muttrar... 16 Förpackningar och behållare... 16 Märkningsexempel... 16 4 Hållfasthet... 19 Stålskruv... 19 Omfattning och tillämpning... 19 Beteckningssystem... 20 Material... 21 Mekaniska egenskaper... 22 Min. Brottkrafter... 22 Sträckgräns vid förhöjda temperaturer... 23 ISO-Specificerade Stålmuttrar... 23 Omfattning och tillämpning... 23 Beteckningssystem... 24 Muttrar med nominella höjder 0,8 D (effektiv gänglängd 0,6 D)... 24 Muttrar med nominella höjder 0,5 D och < 0,8 D (effektiv gänglängd 0,4 D och < 0,6 D)... 25 Provkrafter... 26 Brottkrafter för muttrar med nominell höjd 0,5 D och < 0,8 D... 27 DIN-Specificerade stålmuttrar... 27 Omfattning och tillämpning... 27 Beteckningssystem... 27 Provkrafter... 28

2 Innehåll Skruvar och muttrar i rostfritt material... 29 Omfattning och tillämpning... 29 Beteckningssystem... 29 Mekaniska egenskaper... 30 Val av material... 30 5 Klämkraft och monteringsmoment... 31 Monteringsmoment... 31 Beräkning av monteringsmoment... 33 Teoretisk bakgrund... 33 Förspänningsgrad... 35 Beräkningsexempel klämkraft... 35 6 Gängtoleranser, M-gänga... 37 Basprofil... 37 Toleranssystem... 37 Ytbelagda gängor... 38 Gängbeteckning... 38 Ingreppslängder... 39 Rekommenderade toleransklasser... 39 Toleranser för ytbelagda gängor... 40 Val av gängtoleranskvalitet... 41 7 Korrosionsskydd... 43 Vad är korrosion... 43 Katoden är ädel, anoden är oädel... 44 Fukt och syre... 44 När stålet rostar... 44 En skruv kan bli anod eller katod... 45 Elektrolytens ledningsförmåga... 46 8 Ytbehandling... 47 Elförzinkning... 47 Elektrolytisk förzinkning (Fe/Zn)... 47 Elektrolytisk zink/järn (Fe/ZnFe)... 47 Skikttjocklekar... 47 Kromatering... 47 Livslängd... 48 Sealer... 49 Vätesprödhet, väteutdrivning... 49 Angivelse på ritning... 49 Varmförzinkning... 50 Fosfatering... 50 Var används fosfatering?... 50 Dacrolit... 51 Delta-tone och Delta-seal... 51 Polyseal... 51 Var används Polyseal?... 52 Förnickling... 52 Förtenning... 52 Mekanisk metallbeläggning... 52 Var används mekanisk metallbeläggning?... 53 9 Internationell standard för krysspår... 55

Innehåll 10 Gängpressande skruv, ST-gänga... 57 Gängor och skruvändar... 57 Material...57 Vridhållfasthet... 57 ST-gängad skruv i rostfria material... 58 Håldiametrar... 58 11 Torx... 61 Torx -Original... 61 Längre livslängd... 61 Stabilt grepp... 61 Tröttar ej montören... 61 Lägre På-Platsen-Kostnad (PPK)... 61 Torx Plus... 62 12 Borr- och försänkningsdiametrar... 63 13 Skruvar i gängade bottenhål... 65 14 PPK... 69 PPK-begreppet... 69 PPK-produkter... 69 15 Taptite II... 71 Gängpressning... 71 Material...71 Sätthärdad Taptite II... 71 Taptite II i Coreflex -utförande... 72 Gängdiametrar och Hålrekommendationer... 72 Montering och hållfasthet... 74 16 Powerlok... 75 Användningsområden... 75 Mått och rekommenderade moment... 75 17 REMFORM... 77 Den unika formen på gängan... 77 REMFORM-styrkan... 77 Högt sönderdragningsmoment... 77 Utvidgningskrafter i godsgängan... 78 REMFORM-kvalitet... 78 Dimensioner och hålrekommedationer... 78 18 FS-Låsmutter... 79 Så fungerar FS låsmutter... 79 Användningsområden... 79 Fler fördelar... 80 Många olika varianter att välja mellan... 80 Vårt standardsortiment av FS låsmutter... 80 19 Kerb Konus gänginsatser... 81 Ensat gänginsats... 82 Produktegenskaper vid metallapplikationer... 83 Produktegenskaper vid applikationer i plast och trä... 83 Användningsområden... 83 Utdragshållfasthet... 84 3

4 Innehåll Konstruktion av formstycke och monteringshål för Ensat... 85 Håldiameter... 85 Försänkning av monteringshål... 85 Borrhålsanvisning för arbetsstycken av metall... 85 Borrhålsdiameter... 85 Rekommenderad inbyggnad... 86 Flankingrepp i metall för Ensat... 86 Så monteras Ensat - maskinellt eller för hand... 87 Maskinell montering... 88 Manuell montering... 89 Montering i stål... 89 Monteringssverktyg för Ensat i metall... 89 Ställa in eller byta gängstift... 89 Gängstiftslängd... 90 B-Lok självlåsande gänginsats... 90 Produktegenskaper... 90 Konstruktion av formstycke och monteringshål... 90 Montering av B-Lok... 91 Mubux-A, gänginsats för inpressning... 91 Produktegenskaper... 91 Formstyckets och monteringshålets konstruktion... 92 Montering av Mubux-A... 92 S-Lok gänginsats för värme- eller ultraljudsmontering... 92 Formstyckets och monteringshålets konstruktion... 93 Montering av S-Lok... 93 20 Anchor nitmutter... 95 Användningsområden... 95 Produktegenskaper... 95 Mini-Anchor, när mått eller vikt måste begränsas... 96 Montering av Anchor... 96 21 Insatsgängor enl DIN 8140... 97 Fördelar... 97 Användningsområde... 97 Låsande insatsgänga... 97 22 Clifa pressmutter... 101 Användningsområde... 101 Produktegenskaper... 101 Montering av Clifa... 101 23 Clifa presskruv... 103 Användningsområde... 103 Produktegenskaper... 103 Montering av Clifa presskruv... 103 24 Novafix Twin träskruv... 105 Parallella gängor som börjar ända ute i spetsen... 105 Extra djupt bitsspår... 105 Sätthärdad... 105 Förstärkt huvud... 105 Två parallella gängor... 105 Patenterad sågande och skärande gänga... 106 Vaxad yta... 106

5 Innehåll 25 ABC SPAX -S, vågtandad träskruv... 107 Fördelar... 107 Brett sortiment... 107 Flera olika huvuden... 107 Här använder du SPAX-S... 107 Praktiska förpackningar... 107 26 Expanders... 109 Brett sortiment... 109 Pinnexpander... 109 Slagexpander... 110 Dorn för slagexpander... 111 27 Nordlock låsbrickor... 113 Fördelar med Nordlock... 113 Standardsortiment... 113 Att tänka på... 113 28 Bulldog tandbrickor... 115 Ensidigt tandade Bulldog... 115 Tvåsidigt tandade Bulldog... 115 29 Blindnit... 117 Brett program... 117 Fördelar... 117 Tillämpningar... 117 Verktyg... 117 30 Blindnitmuttrar... 119 Fördelar... 119 Användningsområde... 119 Standardsortiment... 119 Montering av blindnitmutter... 120 31 Varmhållfast pinnskruv och mutter... 121 Varmhållfast pinnskruv och mutter enligt DIN... 121 Användningsområde... 121 DIN-standard... 121 Stålval... 121 Längdberäkning... 121 Skruvval vid standardflänsar enligt DIN... 122 Varmhållfast pinnskruv och mutter enligt ASTM... 122 Användningsområde... 122 ASTM-standard... 122 Stålval... 122 Längdberäkning... 123 Skruvval vid standardflänsar... 123 32 Omräkningsfaktorer... 125 33 Refererade standards... 127 34 Varumärken... 129 35 Alfabetiskt register... 131

6 Innehåll

7 1 Inledning 1 Inledning Denna tekniska grundinformation är tänkt som stöd för dig som utformar skruvförband, köper eller monterar fästelement. Här finner du uppgifter om de mest vanliga produkterna i vårt program. I det följande behandlar vi de mest förekommande, för detta område, viktiga data. Vi hoppas att informationen ska underlätta ditt arbete när det gäller fästelement, så att du får riktigt utförda och fungerande skruvförband.

8 1 Inledning

9 2 Bra skruvförband 2 Bra skruvförband 2.1 Vad är ett skruvförband En sammanfogning av två eller flera detaljer med hjälp av en tredje detalj brukar kallas förband. Sådana förband kan åstadkommas på flera sätt. Svetsning, limning, nitning, skruvning är alla exempel på sammanfogningsmetoder med vilka förband kan produceras. Meningen med ett skruvförband är att klämma ihop detaljer på ett sådant sätt att de inte glappar eller glider. Utsätts de klämda detaljerna för yttre krafter måste skruvförbandet klämma så hårt att glidning eller glapp inte kan förekomma om skruvförbandet skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Skruvar används i många fall till andra saker än som beskrivits ovan. Ett exempel är en träskruv som fungerar som tavelhängare. Skruven sammanfogar inte några detaljer och utgör i sig därför inte en del av ett skruvförband. Definitionen av ett korrekt skruvförband är viktig eftersom svårförutsägbara resultat kan uppstå om andra funktioner, än själva sammanfogningen, läggs in i ett skruvförband. Ett bra exempel på detta är den vanligast förekommande infästningen av vindrutetorkararmar på bilar, se figur 1. Torkararm Räfflor Figur 1 I detta fall är det tänkt att muttern skall klämma så hårt att räfflorna tränger in i den mjukare torkararmen och på så sätt hindra armen från att snurra på axeln samtidigt som armen i sig hålls kvar på axeln. Denna lösning är känslig för variationer i materialens hårdhet, ytbehandlingarnas tjocklek samt friktionen i gängan och underlaget. Blir inte klämkraften den tänkta i monteringsögonblicket, eller däröver, är det stor risk att räfflorna inte tränger tillräckligt djupt in i torkararmen. Den kan då komma att lossna vid driftsstart t.ex. när torkarbladet frusit fast eller om det av någon annan anledning går onormalt trögt. 2.2 Konstruktionsråd Som vi nämnt i avsnitt 2.1 är det primära syftet med ett skruvförband att sammanfoga detaljer. Valet av de ingående artiklarna i förbandet t.ex. hållfasthetsklass, ytbehandling, skruvdiameter mm, bestämmer vilka möjligheter det finns att nå en viss klämkraft. Klämkraften i sig är emellertid inte det enda att tänka på vid konstruktion av skruvförband eftersom denna endast utgör en del av de egenskaper ett skruvförbands har, se figur 2.

10 2 Bra skruvförband Tillförlitlighet mot haveri Klämkraft Tillförlitlighet mot uppglappning Uppglappningsegenskaper Egenskaper uppglappat förband Friktion (kraftutbyte) Hållfasthet (statisk) Dimension Styvhet (moment/vinkel) Monteringsteknik Friktion (mellan glidytor) Sättning Styvhet (kraft/förlängning) Belastningsmiljö Låselement Utmattningshållfasthet som funktion av klämkraft Figur 2 Funktionsegenskaper, skruvförband Förutom funktionsegenskaperna bör även förbandskostnader, monteringsvänlighet, förbandets omgivning och servicebehov beaktas vid konstruktion. Eftersom den genomsnittliga andelen kostnader för fästelementen i ett förband endast är 10% - 15% av förbandskostnaden kan i många fall totalkostnaden konstruktivt påverkas genom t.ex. val av PPK-produkter, se avsnitt 14. Exempel på dyrbara operationer som kan elimineras är bl.a. håltagning, gängning, plockning av brickor mm. För att förbandet skall få rätt klämkraft är det viktigt att det är lättåtkomligt vid monteringen. Ju mer svåråtkomligt förbandet är desto större blir spridningen i monteringsmoment. Ett lättåtkomligt förband brukar ge mellan ± 5% till ± 10% spridning medan ett svåråtkomligt kan ge spridningar i storleksordningen ± 20%. Skruvförbandets tänkta omgivning kan vara korrosiv, eller kanske det skall leda en elektrisk ström. Båda dessa fall kan ställa särskilda krav på ytbehandling och/eller material. Skall skruvförbandet kunna demonteras för exempelvis service av bakomliggande detaljer bör detta givetvis också beaktas redan i konstruktionsstadiet. För vår REMFORM -skruv kan t.ex. antalet återmonteringar i plasten vara avgörande. Vid stora krav på antalet (<10st) återmonteringar kan en gänginsats i mässing eller metall kanske vara att föredra. 2.3 Kvalitet Ett bra skruvförband är, som nämnts ovan, ett resultat av en lång räcka faktorer. Många av dessa kan äventyra den önskade klämkraften. Det faktum att det finns ytterligare faktorer som påverkar klämkraften och som inte är specificerade, t.ex. ytfinheten hos gängor, kan störa även en vältrimmad produktionsprocess. Klämkraften kan dock mätas på olika sätt. Ett exempel är att med ultraljud mäta skruvens förlängning, vilken direkt svarar mot den klämkraft som erhållits. Regelbundna stickprovskontroller eller SPC (statistisk processtyrning) av klämkraften, förutom vanliga momentkontroller, bör därför vara naturligt när bra skruvförband skall produceras.

11 3 Märkning 3 Märkning Meningen med ett märkningssystem är att det skall vara möjligt att med blotta ögat kunna avgöra styrkan på en skruv eller mutter. Det är också viktigt att kunna identifiera tillverkaren. Av praktiska skäl kan dock inte alla typer märkas, ej heller om skruven eller muttern är för liten. Märkningkraven för stålskruv finns beskrivna i ISO 898-1:1988, för stålmuttrar i ISO 898-2:1992, ISO 898-6:1988 och DIN 267-4:1983. För skruvar och muttrar i rostfritt stål finns märkningskraven i ISO 3506:1979. Nedan följer ett utdrag ur dessa standarder. Förtydligade exempel finns i avsnitt 3.5 Märkningsexempel. 3.1 Stålskruv 3.1.1 Symboler Symboler för märkning framgår av tabell 1. Tabell 1: Märkningssymboler Hållfasthetsklass 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9 Beteckning 1) 2) 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9 1) Punkten i beteckningen får utelämnas. 2) När martensitiska stål med låg kolhalt (borstål) används för hållfasthetsklasserna 10.9 skall beteckningen 10.9 strykas under: 10.9. 3.1.2 Identifiering 3.1.2.1 Sexkantsskruv Sexkantsskruvar skall märkas med beteckning för hållfasthetsklass. Märkning är obligatorisk för skruvar i alla hållfasthetsklasser. Beteckningen anbringas företrädesvis på skruvhuvudets översida med upphöjda eller nedsänkta siffror eller på huvudets sida med nedsänkta siffror (se figur 3). Märkning krävs för skruvar med nominell diameter d M5 där artikelns form så tillåter, företrädesvis på skruvhuvudet. 8.8 8.8 Figur 3 Exempel på märkning av sexkantsskruv 3.1.2.2 Sexkanthålsskruv Sexkanthålsskruv skall märkas med beteckning för hållfasthetsklass. Märkning är obligatorisk för skruvar i hållfasthetsklass 8.8 och högre. Beteckningen anbringas företrädesvis på skruvhuvudets sida med nedsänkta siffror eller på huvudets översida med nedsänkta eller upphöjda siffror (se figur 4). Märkning krävs för sexkanthålsskruv med nominell diameter d M5 där artikelns form så tilllåter, företrädesvis på skruvhuvudet.

12 3 Märkning Märkning enligt urtavlesystemet för muttrar som beskrivs i ISO 898-2 får användas som alternativ metod på små sexkanthålsskruvar. 10.9 10.9 Figur 4 Exempel på märkning av sexkanthålsskruv 3.1.2.3 Pinnskruv Pinnskruvar skall märkas med beteckning för hållfasthetsklass. Märkningen är obligatorisk för hållfasthetsklass 8.8 och högre. Beteckningen anbringas på endera skruvänden med nedsänkta siffror (se figur 5). För pinnskruvar med godsände anbringas beteckningen på mutteränden. Märkning krävs för pinnskruvar med nominell diameter M5. Märkning enligt tabell 2 är tillåten som en alternativ metod. Tabell 2: Märkning av pinnskruvar Hållfasthetsklass 8.8 9.8 10.9 12.9 Symbol 8.8 Figur 5 Exempel på märkning av pinnskruv 3.1.2.4 Övriga typer av skruvar Samma märkningssystem som beskrivits i avsnitt 3.1.2.1 och 3.1.2.2 skall användas i hållfasthetsklasserna 4.6, 5.6, 8.8 och högre för andra typer av skruvar som beskrivits i tilllämpliga internationella standarder eller för speciella artiklar enligt överenskommelse mellan berörda parter.

13 3 Märkning 3.1.3 Märkning av vänstergänga Vänstergängade skruvar skall märkas med symbolen enligt figur 6, på skruvhuvudets översida eller på skruvänden. Figur 6 Märkning av vänstergänga Märkning krävs för skruvar med nominell gängdiameter d M5. För vänstergängade sexkantsskruvar tillåts alternativ märkning enligt figur 7. 1) s = nyckelvidden 2) k = sexkantshuvudets höjd ø>s 1) k 2) Figur 7 Alternativ märkning av vänstergänga k 2 3.1.4 Alternativ märkning Valet av alternativ eller valfri märkning enligt avsnitt 3.1.1 till 3.1.3 överlåts till tillverkaren. 3.1.5 Varumärke (identifikationsmärke) Tillverkarens varumärke (identifikationsmärke) är obligatoriskt för alla artiklar som är märkta med hållfasthetsklass. 3.2 ISO-specificerade stålmuttrar 3.2.1 ISO-symboler Märkningssymboler för muttrar skall vara enligt tabell 3 och tabell 4. Tabell 3: Märkningssymboler för muttrar med mutterhöjd 0,8 D Hållfasthetsklass 4 och 5 6 8 9 10 12 Alternativ märkning Antingen beteckningssymbol Ingen Märkning 6 8 9 10 12 eller klocksymbol Ingen märkning Tabell 4: Märkningssymboler för muttrar med mutterhöjd 0,5 D < 0,8 D Hållfasthetsklass 04 05 Märkning Ingen märkning 05

14 3 Märkning 3.2.2 Identifiering Muttrar med gängdiametrar M5 och hållfasthetsklass 8 och högre samt hållfasthetsklass 05 skall märkas enligt beteckningssystemet beskrivet i avsnitt 4.2.2, genom nedsänkning på en sidoyta eller genom upphöjning på fasen. Se figur 3 och figur 9. Upphöjd märkning får inte placeras på mutterns anliggningsplan. 8 Figur 8 Exempel på märkning med beteckningssymbol 8 Figur 9 Exempel på märkning med klocksymbol 3.2.3 Märkning av vänstergänga Vänstergängade muttrar skall ges en nedsänkt märkning på en av anliggningsytorna enligt figur 10. Figur 10 Märkning av vänstergänga Märkning krävs för vänstergängade muttrar med gängdiametrar M6. Alternativ märkning av vänstergänga enligt figur 11 är tillåten. 1) s = nyckelvidden ø>s 1) 3.2.4 Alternativ märkning Alternativ märkning enligt 3.2.1 till 3.2.3 skall överlåtas till tillverkaren. = = Figur 11 Alternativ märkning av vänstergänga

15 3 Märkning 3.2.5 Varumärke (identifikationsmärke) Tillverkarens varumärke (identifikationsmärke) är obligatoriskt för alla artiklar där det finns obligatoriska märkningskrav för hållfasthetsklass, under förutsättning att detta är tekniskt möjligt. Förpackningar måste dock alltid vara märkta. 3.3 DIN-specificerade stålmuttrar 3.3.1 DIN-symboler Tabell 5: Märkningssymboler för DIN-muttrar Hållfasthetsklass 4 1) 5 6 8 10 12 Beteckningssymbol 4 5 6 8 10 12 1) Endast över M16 3.3.2 Identifiering Muttrar med gängdiametrar M5 och hållfasthetsklass 8 och högre skall märkas enligt beteckningssystemet beskrivet i avsnitt 3.3.1, genom nedsänkning på en sidoyta. Se figur 12. Upphöjd märkning får inte placeras på mutterns anliggningsplan. 8 Figur 12 Exempel på märkning med beteckningssymbol 8 3.3.3 Märkning av vänstergänga DIN-kraven överenstämmer med ISO, se avsnitt 3.2.3. 3.4 Skruvar och muttrar av rostfritt stål För märkning av vänstergängade fästelement, se avsnitt 3.1.3 och 3.2.3. 3.4.1 Skruvar Alla sexkantsskruvar och sexkanthålsskruvar med nominell diameter d M5 skall tydligt märkas i överensstämmelse med beteckningssystemet enligt avsnitt 4.4. Denna märkning kan anbringas på andra typer av skruvar där så är tekniskt möjligt och då endast på huvudet. Märkningen skall omfatta stålsort och hållfasthetsklass samt tillverkarens beteckning (se figur 13). Ytterligare märkning kan anbringas efter tillverkarens val eller på begäran av förbrukaren. Sådan tilläggsmärkning skall ej kunna förväxlas med någon annan standardiserad märkning eller identifiering. Tillverkare XYZ A2-70 XYZ A2-70 Alternativ märkning för insexskruv XYZ Stålsort Hållfasthetsklass A2-70 Figur 13 Märkning av rostfria skruvar Exempel

16 3 Märkning 3.4.2 Pinnskruvar och övriga fästelement Märkning av pinnskruvar och andra fästelement skall göras efter överenskommelse mellan köpare och säljare. 3.4.3 Muttrar Muttrar med nominell diameter d M5, se figur 14, skall märkas med stålsort och hållfasthetsklass, om så krävs. Och med tillverkares beteckning när så är tekniskt möjligt. Märkning på mutterns ena ändplan är tillåten och skall utföras med nedsänkta tecken endast när muttrarnas ena ändplan utgör anliggningsyta. Alternativ märkning på muttrarnas sida är tillåten. Märkning med hållfasthetsklass krävs om muttrarna inte uppfyller kraven på provbelastning för den högsta hållfasthetsklassen inom stålsorten. XYZ A2-50 XYZ C3 ø>s 1) Alternativ märkning med spår, endast för stålsorter A2 och A4 Hållfasthetsklass endast för muttrar med lägre hållfasthet A2 A4 Figur 14 Märkning av muttrar exempel på alternativa märkningar 3.4.4 Förpackningar och behållare Fullständig beteckning är obligatorisk på alla förpackningar eller behållare oavsett storlek. 3.5 Märkningsexempel Tabell 6: Skruv Mutter Märkning Innebörd Märkning Innebörd DOKKA M 8.8 Tillverkarbeteckning. Inregistrerat varumärke. Första siffran anger en hundradel av skruvens nom. brottgräns i N/mm 2. I detta fall 800N/mm 2. Andra siffran anger förhållandet mellan skruvens sträck- och brottgräns i tiondelar. I detta fall 0,8 (80%) av 800N/mm 2 =640N/mm 2. Gängsystem. Icke obligatorisk uppgift. I detta fall M-gänga. D 8 Tillverkarbeteckning t.ex. DOKKA FASTENERS Första siffran anger en hundradel av brottgränsen för den skruv som muttern kan användas till utan att gå sönder. I detta fall 800N/mm 2 DOKKA U N C 4.6 Tillverkarbeteckning t.ex. DOKKA FASTENERS Brottgräns = 400 N/mm 2 Sträckgräns = 60% av 400 N/mm 2 = 240 N/mm 2 Unified - grovgänga

17 3 Märkning På UNC- och UNF-gängad skruv används även SAE-märkning där tre streck innebär SAE- Grade 5, vilket motsvarar ungefär 8.8 och fem streck innebär SAE-Grade 8, vilket motsvarar ungefär för 10.9. Denna typ av märkning visas i figur 16 och figur 17. Tabell 7: Märkningsexempel, sexkantsskruv Sexkantsskruv DOKKA 4.6 DOKKA 4.6 DOKKA 8.8 DOKKA 8.8 DOKKA 8.8 DOKKA 10.9 DOK KA DOK KA M U N C M U N C U N F M U N C U N F Figur 15 Hållf.klass 4.6 Figur 16 Hållf.klass 8.8 Figur 17 Hållf.klass 10.9 Tabell 8: Märkningsexempel, tilläggsmarkering Sexkantsskruv, borlegerat stål DOKKA 10.9 M Figur 18 Streck under hållfasthetsbeteckningen Tabell 9: Märkningsexempel, sexkantshålskruv Sexkanthålsskruv DOKKA 8.8 M DOKKA 8.8 UNC Figur 19 8.8, M-gänga Figur 20 8.8, UNC-gänga DOKKA 12.9 M Figur 21 12.9, M-gänga Figur 22 12.9, UNC-gänga Tabell 10: Märkningsexempel, sexkantsmutter Sexkantsmutter D D D 8 8 10 M-gänga, ISO och DIN UNC- och UNF-gänga Kallformad UNC- och UNFgänga Varmsmidd M-gänga UNC- och UNFgänga Kallformad Figur 23 Hållf.klass 8 + SAE Grade 5 Figur 24 Hållf.klass 10 + SAE Grade 8

18 3 Märkning

19 4 Hållfasthet 4 Hållfasthet 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999. 4.1.1 Omfattning och tillämpning Denna del av ISO 898-1:1999 anger mekaniska egenskaper för skruvar och pinnskruvar av kolstål och legerat stål i omgivningstemperaturer mellan 10 C till 35 C. Produkter som uppfyller kraven i denna del av ISO 898 utvärderas endast i angivet område för omgivningstemperatur och innehåller kanske inte de angivna mekaniska och fysikaliska egenskaperna vid högre eller lägre temperaturer. Uppmärksamhet riktas mot annex A som ger exempel på undre sträckgräns och förlängningsgräns R p0,2, vid förhöjda temperaturer. Vid temperaturer lägre än området för omgivningstemperaturen kan betydande förändringar av egenskaperna särskilt slagseghet inträffa. När fästelement skall användas över eller under området för omgivningstemperaturen är det användarens ansvar att se till att de mekaniska och fysikaliska egenskaperna är lämpliga för dennes specifika arbetsförhållanden. Vissa fästelement kan inte uppfylla kraven på drag- eller vridhållfasthet enligt denna del av ISO 898 beroende på huvudets geometri som minskar skjuvarean i huvudet jämfört med spänningsarean hos gängan, såsom för sänkhuvud och cylinderhuvud. Denna del av ISO 898 gäller för skruvar och pinnskruvar. - med grovgänga M1,6 till och med M39, och fingänga M8 x 1 till och med M39 x 3 - med triangulär ISO-gänga enligt ISO 68-1 - med diameter/stigningskombinationer enligt ISO 261 och ISO 262 - med gängtoleranser enligt ISO 965-1 och ISO 965-2 - tillverkade av kolstål eller legerat stål Den gäller ej för stoppskruvar och liknande gängade fästelement som inte utsätts för dragspänningar (se ISO 898-5). Den anger ej krav på sådana egenskaper som - svetsbarhet - korrosionsbeständighet - förmåga att motstå temperaturer över 300 C (+250 C för 10.9) eller under -50 C; - motstånd mot skjuvspänning - utmattningsmotstånd. ANM. - Beteckningssystemet enligt denna del av ISO 898 får även användas för storlekar utanför de gränser som anges i detta avsnitt (t.ex. d > 39 mm), under förutsättning att alla mekaniska egenskaper för de olika hållfasthetsklasserna innehålls.

20 4 Hållfasthet 4.1.2 Beteckningssystem Beteckningssystemet för skruvar och pinnskruvar framgår av tabell 11. Abskissan (X-axeln) ger värden för nominell brottgräns, R m, i N/mm 2, medan ordinatan (Y-axeln) ger värden för minimum brottförlängning, A min, uttryckt i procent. Symbolen för hållfasthetsklassen består av två siffror: - den första anger 1/100 av den nominella brottgränsen i Newton per kvadratmillimeter (se R m i tabell 13) - den andra anger 10 gånger förhållandet mellan undre sträckgräns R el (eller förlängningsgräns R p0,2 ) och nominell brottgräns R m (sträckgränsförhållande) Multiplicering av dessa två siffror ger 1/10 av sträckgränsen i Newton per kvadratmillimeter. Undre sträckgränsen R el (eller förlängningen R p0,2 ) och minimum brottgräns R m är lika eller större än de nominella värdena (se tabell 13) Tabell 11: Koordinatsystem Nominell brottsgräns, R m N/mm 2 300 400 500 600 700 800 900 1000 1200 1400 7 Min. brottförlängning, A min % 8 9 10 12 14 16 4.8 5.8 6.8 8.8 9.8 1 10.9 12.9 18 20 22 25 30 3.6 4.6 5.6 Förhållande mellan sträckgräns och brottgräns Beteckningens andra siffra Undre sträckgräns R el eller förlängningsgräns R p0,2 Nominell brottsgräns, R m x 100.6.8.9 60 80 90 1) Gäller endast t.o.m. M16 gängdiameter ANM. Trots att ett stort antal hållfasthetsklasser är specificerade i denna del av ISO 898 betyder det inte att alla klasser är lämpliga för alla produkter. Ytterligare upplysningar beträffande tillämpning av de specifika hållfasthetsklasserna ges i respektive produktstandarder. För ej standardiserade produkter rekommenderas att följa det val som redan gjorts för liknande standardiserade produkter.

21 4 Hållfasthet 4.1.3 Material Tabell 12 specificerar stål för de olika hållfasthetsklasserna för skruvar och pinnskruvar. Minimum anlöpningstemperatur enligt tabell 12 är tvingande för hållfasthetsklasserna 8.8 t.o.m. 12.9 Den kemiska sammansättningen är tvingande endast för skruvar som ej dragprovas. Hållfast hetsklass Material och värmebehandling Tabell 12: Stål Gränser för kemisk sammansättning C P S B 1 Anlöpningstemperatur min min max max max max 3.6 2) - 0,2 0,05 0,06 0,003-4.6 2) - 0,55 0,05 0,06 0,003-4.8 2) Kolstål - 0,55 0,05 0,06-5.6 0,15 0,55 0,05 0,06 0,003-5.8 2) - 0,55 0,05 0,06-6.8 2) - 0,55 0,05 0,06-8.8 3) Kolstål med tillsatser (t.ex. bor, Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,15 4) 0,4 0,035 0,035 0,003 425 Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0,035 425 9.8 Kolstål med tillsatser (t.ex. bor, Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,15 4) 0,35 0,035 0,035 0,003 425 Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0,035 425 10.9 5) Kolstål med tillsatser (t.ex. bor, Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,15 0,35 0,035 0,035 0,003 340 10.9 6) Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0,035 0,003 425 Kolstål med tillsatser (t.ex. bor, Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,2 4) 0,55 0,035 0,035 425 Legerat stål härdat och anlöpt 7) 0,2 0,55 0,035 0,035 425 12.9 6) 8) 9) Legerat stål härdat och anlöpt 7) 0,28 0,5 0,035 0,035 0,003 380 1) Borinnehållet får uppgå till 0,005% förutsatt att det icke effektiva boret kontrolleras genom tillskott av titan och/eller aluminium. 2) Automatstål tillåts för dessa hållfasthetsklasser med följande maximihalter av svavel 0,34%, fosfor 0,11% och bly 0,35%. 3) För nominella diametrar över M20 kan det vara nödvändigt att använda stål föreskrivna för hållfasthetsklass 10.9 för att uppnå tillräcklig härdbarhet. 4) För enkla kolstål med bortillsats med en kolhalt under 0,25% (chargeanalys) skall minsta manganhalten vara 0,6% för hållfasthetsklass 8.8 och 0,7% för 9.8, 10.9 och 10.9. 5) Produkter skall ytterligare märkas genom att symbolen för hållfasthetsklass stryks under (se avsnitt 9). Alla egenskaper för 10.9 som anges i tabell 3 skall uppfyllas av 10.9, men dess lägre anlöpningstemperatur ger den andra egenskaper beträffande spänningsrelaxation vid förhöjda temperaturer (se bilaga A). 6) För materialen i dessa hållfasthetsklasser, är det tänkt att de bör ha tillräcklig härdbarhet för att säkerställa att strukturen i kärnan hos den gängade delen av fästelementet till omkring 90% består av martensit i härdat tillstånd före anlöpning. 7) Detta legerade stål skall åtminstone innehålla följande minimimängd av ett av följande grundämnen: krom 0,30%, nickel 0,30%, molybden 0,20%, vanadin 0,10%. Där grundämnena anges som en kombination av två, tre eller fyra och har ett legeringsinnehåll lägre än de som anges ovan, är det gränsvärde som skall tillämpas för klassbestämning, 70% av summan av de individuella gränsvärden som anges ovan för de två, tre eller fyra grundämnen som berörs. 8) Ett vitt fosfatberikat ytskikt som kan upptäckas vid metallografisk undersökning tillåts inte på ytor utsatta för dragspänningar hos hållfasthetsklass 12.9. 9) Den kemiska sammansättningen och anlöpningstemperaturen är under utredning.

4 Hållfasthet 22 4.1.4 Mekaniska egenskaper Vid provning ISO 898-1:1988 skall skruvarna vid rumstemperatur uppfylla hållfasthetskraven enligt tabell 13. Tabell 13: Hållfasthetskrav för skruvar och pinnskruvar Hållfasthetskrav 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.8 1) 9.8 2) 10.9 12.9 d 16 d>16 Brottgräns, nom 300 400 500 600 800 800 900 1000 1200 Rm 4) 5), N/mm 2 min 330 400 420 500 520 600 800 830 900 1040 1220 Vickershårdhet, HV, F 98 N min 95 120 130 155 160 190 250 255 290 320 385 max 220 6) 250 320 335 360 380 435 640 640 900 1080 0,94 0,94 0,91 0,93 0,9 0,92 Brinellhårdhet, min 90 114 124 147 152 181 238 242 276 304 366 HB, F = 30D 2 max 209 6) 238 304 318 342 361 414 Rockwellhårdhet, HR min HRB 52 67 71 79 82 89 min HRC 22 23 28 32 39 max HRB 95,0 6) 99,5 max HRC 32 34 37 39 44 Ythårdhet, HV 0,3 max 7) Undre sträckgräns 8) nom 180 240 320 300 400 480 R el, N/mm 2 min 190 240 340 300 420 480 Förlängningsgräns 9) nom 720 R p0,2, N/mm 2 min 640 660 720 940 1100 Spänning vid 0,91 0,91 0,9 0,88 0,88 provbelastning, S p N/mm 2 180 225 310 280 380 440 580 600 650 830 970 Brottförlängning, A min 25 22 14 20 10 8 12 12 10 9 8 Spänning vid sneddragning 5) Värdena för fullgrova skruvar (ej pinnskruvar) ska inte vara mindre än min-värdena för brottgräns enligt ovan. Slagseghet, J min 25 30 30 25 20 15 Snedslagning av huvud Inget brott Min. Höjd på ej avkolad zon på gängan, E 1/2H 1 2/3H 1 3/4H 1 Max. Djup av fullständig avkolning, G, mm 0,015 1) För skruvar i hållfasthetsklass 8.8 med diameter d 16 mm finns en ökad risk för att gängan i muttern skjuvas av i händelse av oavsiktlig överförspänning som ger en kraft större än provkraften. Hänvisning till ISO 898-2 rekommenderas. 2) Gäller endast för nominella gängdiametrar d 16 mm. 3) För stålbyggnadsskruv är gränsen 12 mm. 4) Minsta dragbrottgräns gäller för produkter med nominell längd l 2,5d. Minsta hårdhet gäller för produkter med längd l < 2,5d och övriga produkter som inte kan dragprovas (t.ex. beroende på huvudform). 5) Vid provning av färdiga skruvar och pinnskruvar skall de dragbrottskrafter som skall användas för uträkning av R m uppfylla de värden som anges i tabell 6 och 8. 6) Det avlästa värdet vid en hårdhetsmätning gjord på änden av en skruv eller pinnskruv får maximalt vara 250 HV, 238 HB eller 99,5 HRB. 7) Ythårdheten får inte vara mer än 30 Vickersenheter högre än den uppmätta kärnhårdheten på produkten när både yt- och kärnhårdhet bestäms med HV 0,3. För hållfasthetsklass 10.9 godtas ingen hårdhetsökning vid ytan som indikerar att ythårdheten överskrider 390 HV. 8) Om undre sträckgränsen R el ej kan bestämmas är det tillåtet att mäta förlängningsgränsen R p02. För hållfasthetsklasserna 4.8, 5.8 och 6.8 ges värdena R el endast för uträkning. De är inte provningsvärden. 9) Sträckgränsförhållandet enligt beteckningssystemet för hållfasthetsklass och minsta förlängningsgränsen R p02 gäller för svarvade provstavar. Om dessa värden har erhållits med färdiga skruvar kan de avvika beroende på tillverkninngmetod och inflytande från storlek. 4.1.5 Min. Brottkrafter Tabell 14: Min brottkrafter, Metrisk ISO gänga med grov stigning Gänga 1) (d) Nom. Spänningsarea mm 2 Hållfasthetsklass 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9 Min. Brottkraft (A s x R m ), N M3 5,03 1660 2010 2110 2510 2620 3020 4020 4530 5230 6140 M3,5 6,78 2240 2710 2850 3390 3530 4070 5420 6100 7050 8270 M4 8,78 2900 3510 3690 4390 4570 5270 7020 7900 9130 10700 M5 14,2 4690 5680 5960 7100 7380 8520 11350 12800 14800 17300 M6 20,1 6630 8040 8440 10000 10400 12100 16100 18100 20900 24500 M7 28,9 9540 11600 12100 14400 15000 17300 23100 26000 30100 35300 M8 36,6 12100 14600 15400 18300 19000 22000 29200 32900 38100 44600 M10 58 19100 23200 24400 29000 30200 34800 46400 52200 60300 70800 M12 84,3 27800 33700 35400 42200 43800 50600 67400 2) 75900 87700 103000 M14 115 38000 46000 48300 57500 59800 69000 92000 2) 104000 120000 140000 M16 157 51800 62800 65900 78500 81600 94000 125000 2) 141000 163000 192000 M18 192 63400 76800 80600 96000 99800 115000 159000 200000 234000 M20 245 80800 98000 103000 122000 127000 147000 203000 255000 299000 M22 303 100000 121000 127000 152000 158000 182000 252000 315000 370000 M24 353 116000 141000 148000 176000 184000 212000 293000 367000 431000 M27 459 152000 184000 193000 230000 239000 275000 381000 477000 560000 M30 561 185000 224000 236000 280000 292000 337000 466000 583000 684000 M33 694 229000 278000 292000 347000 361000 416000 576000 722000 847000 M36 817 270000 327000 343000 408000 425000 490000 678000 850000 997000 M39 976 322000 390000 410000 488000 508000 586000 810000 1020000 1200000 1) När ingen annan gängstigning anges i gängbeteckningen avses grov stigning. Detta anges i ISO 261 och ISO 262. 2) För stålbyggnadsskruv gäller värdena 70 000, 95 500 respektive 130 000 N

23 4 Hållfasthet Gänga Nom. Spänningsarea mm 2 Tabell 15: Min brottkrafter, Metrisk ISO gänga med fin stigning Hållfasthetsklass 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9 Min. Brottkraft (A s x R m ), N M8 x 1 39,2 12900 15700 16500 19600 20400 23500 31360 35300 40800 47800 M10 x 1 64,5 21300 25800 27100 32300 33500 38700 51600 58100 67100 78700 M10 x 1,25 61,2 20200 24500 25700 30600 31800 36700 49000 55100 63600 74700 M12 x 1,25 92,1 30400 36800 38700 46000 47900 55300 73700 82900 95800 112000 M12 x 1,5 88,1 29100 35200 37000 44100 45800 52900 70500 79300 91600 107500 M14 x 1,5 125 41200 50000 52500 62500 65000 75000 100000 112000 130000 152000 M16 x 1,5 167 55100 66800 70100 83500 86800 100000 134000 150000 174000 204000 M18 x 1,5 216 71300 86400 90700 108000 112000 130000 179000 225000 264000 M20 x 1,5 272 89800 109000 114000 136000 141000 163000 226000 283000 332000 M22 x 1,5 333 110000 133000 140000 166000 173000 200000 276000 346000 406000 M24 x 2 384 127000 154000 161000 192000 200000 230000 319000 399000 469000 M27 x 2 496 164000 194000 208000 248000 258000 298000 412000 516000 605000 M30 x 2 621 205000 248000 261000 310000 323000 373000 515000 646000 758000 M33 x 2 761 251000 304000 320000 380000 396000 457000 632000 791000 928000 M36 x 3 865 285000 346000 363000 432000 450000 519000 718000 900000 1055000 M39 x 3 1030 340000 412000 433000 515000 536000 618000 855000 1070000 1260000 4.1.6 Sträckgräns vid förhöjda temperaturer De mekaniska egenskaperna på skruv varierar på en mängd olika sätt när temperaturen ökar. Tabell 16, som endast är en orientering, ger en ungefärlig bild av reduktionen i sträckgränsen, eller förlängningsgränsen, som kan upplevas vid olika förhöjda temperaturer. Dessa data kan, och skall, därför ej användas som krav Hållfasthetsklass Tabell 16: Undre sträckgräns eller förlängningsgräns vid förhöjda temperaturer Temperatur C +20 +100 +200 +250 +300 Kontinuerlig användning av dessa hållfasthetsklasser i förhöjda temperaturer kan resultera i betydande förluster i klämkraft. 100 timmar i 300 C resulterar typiskt i klämkraftsförluster som överstiger 25% av den initiala klämkraften beroende på reduktionen i sträckgräns. 4.2 ISO-Specificerade Stålmuttrar Utdrag ur ISO 898-2:1992 och ISO 898-6:1994. Undre sträckgräns, R el eller förlängningsgräns R p0,2 N/mm 2 5.6 300 270 230 215 195 8.8 640 590 540 510 480 10.9 940 875 790 745 705 10.9 940 - - - - 12.9 1100 1020 925 875 825 4.2.1 Omfattning och tillämpning ISO 898-2:1992 och ISO 898-6:1994 specificerar hållfasthetsegenskaper för muttrar med specificerade provkrafter vid provning i rumstemperatur (se ISO 1). Egenskaperna är olika vid högre respektive lägre temperatur. Standarderna gäller för muttrar; - med nominell diametrar, d, (fingänga från M8) upp till och med M39; - med triangulär ISO gänga och med diameter och stigning enligt ISO 68 och ISO 262; - med diameter/delningskombinationer enligt ISO 261 - med gängtolerans 6H enligt ISO 965-1 och 965-2; - med specificerade mekaniska krav; - med nyckelvidder enligt ISO 272 eller motsvarande; - med nominella höjder 0,5 D; - tillverkade av kolstål eller legerat stål.

24 4 Hållfasthet Den gäller inte för muttrar med särskilda egenskaper såsom: - låsegenskaper (se ISO 2320); - svetsbarhet; - korrosionsbeständighet (se ISO 3506); - förmåga att motstå temperaturer över +300 C eller under -50 C. ANM - Muttrar tillverkade av automatstål får ej användas över +250 C. - För speciella produkter, som t ex höghållfasta muttrar för stålbyggnadsändamål och muttrar med överdimensionerade gängor för användning tillsammans med varmförzinkade skruvar, framgår lämpliga värden av respektive produktstandarder. - För skruvförband med större gängtoleranser an 6H/6g ökar risken för gängskjuvning; se också tabell 17. - Vid gängtoleranser andra eller större än 6H måste den ökade risken för gängskjuvning uppmärksammas (se tabell 17). Tabell 17: Reducering av gänghållfasthet Gänga Provkraft, % Gängtoleranser över t o m 6H 7H 6G M2,5 100 95,5 M2,5 M7 100 95,5 97 M7 M16 100 96 97,5 M16 M39 100 98 98,5 4.2.2 Beteckningssystem 4.2.2.1 Muttrar med nominella höjder 0,8 D (effektiv gänglängd 0,6 D) Muttrar med nominell höjd 0,8 D (effektiv gänglängd 0,6 D) betecknas med en siffra som indikerar den högsta hållfasthetsklassen för de skruvar med vilka de kan paras. Fästelement kan brista genom överförspänning. Denna bristning kan uppträda som brott i skruvstammen eller avskjuvning av gängorna i muttern eller på skruven. Brott i stammen sker plötsligt och är därför lätt att uppmärksamma. Avskjuvning av gängor sker gradvis och är därför svårare att upptäcka. Detta medför en risk för att delvis skadade fästelement blir kvar i skruvförbandet. Det är därför önskvärt att skruvförband konstrueras så att brott alltid uppstår i skruvstammen, men tyvärr beror hållfastheten mot avskjuvning av gängor på så många faktorer (hållfasthet hos mutter- och skruvmaterial, spel mellan gängor, nyckelviddsmått etc) att muttrarna skulle tvingas bli orimligt höga för att garantera ett sådant brott vid alla tillfällen. En skruv med gänga M5 (M8 för fingänga) t o m M39 i en viss hållfasthetsklass monterad ihop med en mutter i motsvarande hållfasthetsklass (se tabell 18 för grovgänga och tabell 19 för fingänga) är tänkt att utgöra ett förband som kan förspännas till skruvens provkraft utan risk för avskjuvning av gängor. Skulle emellertid förspänningen ske till ett värde över provkraften, är avsikten att muttrarna skall vara så utformade att 10% av de för högt förspända förbanden brister genom brott i skruven för att varna användaren att den använda monteringsmetodiken är olämplig. ANM - För mer detaljerad information om påkänningar i skruvförband, se bilaga A i ISO 898-2:1992

25 4 Hållfasthet Tabell 18: Beteckningssystem för muttrar med nominell höjd 0,8 D och grovgänga Mutterns Mutter hållfasthetsklass Motgående skruv Typ 1 1) Typ 2 1 ) Hållfasthetsklass Nominell diameter Nominell diameter 4 3.6; 4.6; 4.8 d > 16 d > 16-5 3.6; 4.6; 4.8 d 16 d 39-5.6; 5.8 d 39 6 6.8 d 39 d 39-8 8.8 d 39 d 39 d > 16 d 39 9 9.8 d 16 - d 16 10 10.9 d 39 d 39-12 12.9 d 39 d 16 d 39 ANM - Allmänt gäller att muttrar i högre hållfasthetsklass kan ersätta muttrar i lägre hållfasthetsklass. Detta rekommenderas för skruv-mutterförband som kommer att belastas högre än sträckgränsen eller provspänningen. Tabell 19: Beteckningssystem för muttrar med nominell höjd 0,8 D och ISO metrisk fingänga Mutterns Mutter hållfasthetsklass Motgående skruv Typ 1 1) Typ 2 1 ) Hållfasthetsklass Nominell diameter Nominell diameter 6 6.8 d 39 d 39-8 8.8 d 39 d 39 d 16 10 10.9 d 39 d 16 d 39 12 12.9 d 16 - d 16 1) Våra ISO-muttrar är f.n. endast av typ 1 (ISO 4032). 4.2.2.2 Muttrar med nominella höjder 0,5 D och < 0,8 D (effektiv gänglängd 0,4 D och < 0,6 D) Muttrar med nominella höjder 0,5 D och < 0,8 D (effektiv gänglängd 0,4 D och < 0,6 D) betecknas med en kombination av två siffror; den andra siffran anger nominell spänning vid provbelastning med en härdad dorn; medan den första siffran anger att belastbarheten i ett skruvförband är lägre i jämförelse med belastbarheten med en härdad dorn samt även i jämförelse med ett skruvförband såsom beskrivet i avsnitt 4.2.2.1, se tabell 18. Den effektiva belastbarheten bestäms inte enbart av hårdheten och den effektiva gänglängden, utan även av brottgränsen på den skruv med vilken muttrarna monteras. Beteckningssystem och spänningar vid provbelastning av muttrarna framgår av tabell 20. Provkraftvärden framgår av tabell 21. Tabell 23 ger en vägledning för minsta förväntade brottkraft vid avskjuvning av gängan när dessa muttrar monteras med skruvar i olika hållfasthetsklasser. Tabell 20: Beteckningssystem och spänningar vid provbelastning av muttrar med nominell höjd 0,5 D och < 0,8 D Mutterns hållfasthetsklass Nominell spänning vid provbelastning N/mm 2 Aktuell spänning vid provbelastning N/mm 2 04 400 380 05 500 500

26 4 Hållfasthet 4.2.3 Provkrafter Provkrafter för grovgänga är specificerade i tabell 21 och för metrisk ISO gänga med fin stigning tabell 22. Tabell 21: Provkrafter, grovgänga Gänga 1) Nom. Spänningsarea mm 2 Hållfasthetsklass 04 05 4 5 6 8 9 10 12 Provkraft (A s x S p ), N Typ 1 1) Typ 1 1) Typ 1 1) Typ 1 1) Typ 2 1) Typ 2 1) Typ 1 1) Typ 1 1) Typ 2 1) M3 5,03 1910 2500 2600 3000 4000 4500 5200 5700 5800 M3,5 6,78 2580 3400 3550 4050 5400 6100 7050 7700 7800 M4 8,78 3340 4400 4550 5250 7000 7900 9150 10000 10100 M5 14,2 5400 7100 8250 9500 12140 13000 14800 16200 16300 M6 20,1 7640 10000 11700 13500 17200 18400 20900 22900 23100 M7 28,9 1100 14500 16800 19400 24700 26400 30100 32900 33200 M8 36,6 13900 18300 21600 24900 31800 34400 38100 41700 42500 M10 58 22000 29000 34200 39400 50500 54500 60300 66100 67300 M12 84,3 32000 42200 51400 59000 74200 80100 88500 98600 100300 M14 115 43700 57500 70200 80500 101200 109300 120800 134600 136900 M16 157 59700 78500 95800 109900 138200 149200 164900 183700 186800 M18 192 73000 96000 97900 121000 138200 176600 107900 176600 203500 230400 M20 245 93100 122500 125000 154400 176400 225400 218100 225400 259700 294000 M22 303 115100 151500 154500 190900 218200 278800 269700 278800 321200 363600 M24 353 134100 176500 180000 222400 254200 324800 314200 324800 374200 423600 M27 459 174400 229500 234100 289200 330500 422300 408500 422300 486500 550800 M30 561 213200 280500 286100 353400 403900 516100 499300 516100 594700 673200 M33 694 263700 347000 353900 437200 499700 638500 617700 638500 735600 832800 M36 817 310500 408500 416700 514700 588200 751600 727100 751600 866000 980400 M39 976 370900 488000 497800 614900 702700 897900 868600 897900 1035000 1171000 Gänga 1) Tabell 22: Provkrafter, metrisk ISO gänga med fin stigning Nom. Spänningsarea mm 2 Hållfasthetsklass 04 05 6 8 10 12 Provkraft (As x Sp ), N Typ 1 1) Typ 1 1) Typ2 1) Typ 1 1) Typ 2 1) Typ 2 1) M8 x 1 39,2 14900 19600 30200 37400 34900 43100 41300 47000 M10 x 1 64,5 24500 32200 49600 61600 57400 71000 68000 77400 M10 x 1,25 61,2 23300 30600 47100 58400 54500 67300 64600 73400 M12 x 1,25 92,1 35000 46000 71800 87900 82000 102200 97200 110500 M12 x 1,5 88,1 33500 44000 68700 84100 78400 97800 92900 105700 M14 x 1,5 125 47500 62500 97500 119400 111200 138700 131900 150000 M16 x 1,5 167 63500 83500 130300 159500 148600 185400 176200 200400 M18 x 1,5 215 81700 107500 187000 221500 232200 M18 x 2 204 77500 102000 177500 210100 220300 M20 x 1,5 272 103400 136000 236600 280200 293800 M20 x 2 258 98000 129000 224500 265700 278600 M22 x 1,5 333 126500 166500 289700 343000 359700 M22 x 2 318 120800 159000 276700 327500 343400 M24 x 2 384 145900 192000 334100 395500 414700 M27 x 2 496 188500 248000 431500 510900 535700 M30 x 2 621 236000 310500 540300 639600 670600 M33 x 2 761 289200 380500 662100 783800 810100 M36 x 3 865 328700 432500 804400 942800 943200 M39 x 3 1030 391400 515000 957900 1123000 1112000 1) Våra ISO-muttrar är f.n. endast av typ 1 (ISO 4032).

27 4 Hållfasthet 4.2.4 Brottkrafter för muttrar med nominell höjd 0,5 D och < 0,8 D De värden på brottkrafter som, för vägledning, anges i tabell 23, gäller skruvar i olika hållfasthetsklasser. Avskjuvning av skruvens gänga är den troliga orsaken till brott för skruvar i lägre hållfasthetsklasser, medan avskjuvning av mutterns gängor kan förväntas i kombination med skruvar i högre hållfasthetsklasser. Mutterns hållfasthetsklass Tabell 23: Min spänning i skruven vid gängskjuvning Mutterns spänning vid provbelastning N/mm 2 Min spänning i skruven vid gängskjuvning N/mm 2 för skruvar i hållfasthetsklass 6.8 8.8 10.9 12.9 04 380 260 300 330 350 05 500 290 370 410 480 4.3 DIN-Specificerade stålmuttrar Utdrag ur DIN 267-4:Augusti 1983 4.3.1 Omfattning och tillämpning DIN 267 Del 4:Augusti 1983 specificerar hållfasthetsegenskaper för muttrar med specificerade provkrafter. Standarden gäller för muttrar; - med specificerade mekaniska krav; - med nominell diameter, d, (fingänga från M8) upp till och med M39; - med triangulär ISO gänga enligt DIN 13 Del 13; - med gängtolerans 6G och 4H - 7H enligt DIN 13 Del 15; - med nominella höjder 0,8 D; - med nyckelvidder 1,45 D; Denna standard gäller inte för muttrar med hållfasthetsklasser enligt ISO 898-2 eller DIN 267 Del 23 (ISO-Klasser) Den gäller heller inte för muttrar med särskilda egenskaper såsom: - låsegenskaper (se DIN 267 Del 15); - svetsbarhet; - korrosionsbeständighet (se DIN 267 Del 11); - förmåga att motstå temperaturer över +300 C eller under -50 C (DIN 267 Del 13). ANM - Muttrar tillverkade av automatstål får ej användas över +250 C. - För skruvförband med större gängtoleranser än 6H/6g ökar risken för gängskjuvning 4.3.2 Beteckningssystem Tabell 24: Beteckningssymboler för DIN-muttrar Hållfasthetsklass 4 1) 5 6 8 10 12 Provspänning, Sp N/mm 2 400 500 600 800 1000 1200 Beteckningssymbol 4 5 6 8 10 12 1) Endast över M16

28 4 Hållfasthet 4.3.3 Provkrafter Muttrar med provkrafter över 350000 N (värden under trappstegslinjen) behöver inte testas med provkraft. För dessa muttrar kan en min hårdhet avtalas mellan leverantör och köpare. Gänga 1) Nom. Spänningsarea mm 2 Tabell 25: Provkrafter, Grovgänga Hållfasthetsklass 4 5 6 8 10 12 Provkraft (A s x S p ), N M3 5,03 2500 3000 4000 5000 6000 M3,5 6,78 3400 4050 5400 6800 8150 M4 8,78 4400 5250 7000 8750 10500 M5 14,2 7100 8500 11400 14200 17000 M6 20,1 10000 12000 16000 20000 24000 M7 28,9 14500 17300 23000 29000 34700 M8 36,6 18300 22000 29000 36500 43000 M10 58 29000 35000 46000 58000 69500 M12 84,3 42100 50500 67000 84000 100000 M14 115 57500 69000 92000 115000 138000 M16 157 78500 94000 126000 157000 188000 M18 192 76800 96000 115000 154000 192000 230000 M20 245 98000 122000 147000 196000 245000 294000 M22 303 121000 151000 182000 242000 303000 364000 M24 353 141000 176000 212000 282000 353000 423000 M27 459 184000 230000 276000 367000 459000 550000 M30 561 224000 280000 336000 448000 561000 673000 M33 694 277000 347000 416000 555000 694000 833000 M36 817 327000 408000 490000 653000 817000 980000 M39 976 390000 488000 585000 780000 976000 1170000 Gänga 1) Tabell 26: Provkrafter, Metrisk DIN gänga med fin stigning Nom. Spänningsarea mm 2 Hållfasthetsklass 5 6 8 10 12 Provkraft (A s x S p ), N M8 x 1 39,2 19600 23500 31000 39000 47000 M10 x 1 64,5 32200 38700 51500 64500 77500 M10 x 1,25 61,2 30600 37000 49000 61000 73500 M12 x 1,25 92,1 46000 55000 74000 92000 110000 M12 x 1,5 88,1 44000 53000 70000 88000 106000 M14 x 1,5 125 62200 75000 100000 125000 150000 M16 x 1,5 167 83500 100000 134000 167000 200000 M18 x 1,5 215 108000 129000 173000 216000 259000 M18 x 2 204 102000 122000 163000 204000 245000 M20 x 1,5 272 136000 163000 218000 272000 326000 M20 x 2 258 129000 155000 206000 258000 310000 M22 x 1,5 333 166000 200000 266000 333000 400000 M22 x 2 318 159000 191000 254000 318000 382000 M24 x 2 384 192000 230000 307000 384000 460000 M27 x 2 496 248000 298000 397000 496000 595000 M30 x 2 621 310000 373000 497000 621000 745000 M33 x 2 761 380000 456000 608000 761000 914000 M36 x 3 865 432000 519000 692000 865000 1040000 M39 x 3 1030 501000 618000 825000 1030000 1240000

29 4 Hållfasthet 4.4 Skruvar och muttrar i rostfritt material Följande avsnitt är ett utdrag ur ISO 3506:1997 med undantag av avsnitt 4.4.4 val av material 4.4.1 Omfattning och tillämpning ISO 3506:1997 omfattar allmänna tekniska data för skruvar och muttrar tillverkande av austenitiska, ferritiska och martensitiska rostfria stål. ISO 3506:1997 används till bult, skruv och pinnskruv: - med nominell diameter från och med 1,6 upp till och med M39 - för alla ISO metriska trilobulära gängor i enlighet med ISO 68 och med diameter och stigningar i enlighet med ISO 261 och 262. -oberoende form För mutter av oberoende form där: - med nyckelvidd på mutter som är specificerad i ISO 272 - nominell höjd större än eller lika med 0,5 d. ISO 3506:1997 definierar inte korrosions- eller oxidationsbeständighet i viss miljö. Den fastlägger endast stålsorter för fästelement av rostfria stål. Några har mekaniska egenskaper som är lämpliga för användning vid temperaturer ned till -200 C i luft. Några har oxidationsbeständighet för användning vid temperaturer upp till +800 C i luft. Acceptabel korrosions- och oxidationsbeständighet samt mekaniska hållfasthetsvärden för användning vid förhöjd temperatur eller vid temperaturer under 0 C måste bli föremål för överenskommelser mellan förbrukare och leverantör. 4.4.2 Beteckningssystem Beteckning för fästelement visas i figur 25. Stålsorter och hållfasthetsklasser anges med en fyrställig beteckning bestående av en bokstav följd av tre siffror. Bokstaven anger den allmänna ståltypen enligt följande: A för austenitiskt stål C för martensitiskt stål F för ferritiskt stål Den första siffran efter bokstaven betecknar legeringselementen som ingår i ståltyperna A, C eller F. De två sista siffrorna anger hållfasthetsklass (glödgat, kallbearbetat eller härdat tillstånd), t.ex.; A2-70 = austenitiskt stål, kallbearbetat, dragbrottgräns min 700 N/mm 2 C4-70 = martensitiskt 12% kromstål, härdat och anlöpt, dragbrottgräns min 700 N/mm 2 Ståltyper 1) Austenitiska Ferritiska Martensitiska Identifiering av stålsorter 2) Seghärdad Hållfasthetsklass A1 A2 A4 F1 C1 C4 C3 50 70 80 45 60 50 70 80 Mjuk Mjuk Kallbearbetad Höghållfast Kallbearbetad Mjuk Seghärdad Figur 25 Beteckningssystem för fästelement av rostfria stål