Standarder - Stål. Varför standarder? Standard för allmänt konstruktionsstål

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Standarder - Stål. Varför standarder? Standard för allmänt konstruktionsstål"

Elisabeth Margareta Eliasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Standarder - Stål Varför standarder? Enklare lagerhållning Alla ska ha samma förutsättningar Konkurrens på lika villkor Större marknad Säkrare produkter Standard för allmänt konstruktionsstål SS-EN :2004 Allmänt SS-EN :2004 Varmvalsade produkter av olegerat allmänt konstruktionsstål SS-EN :2004 Varmvalsade produkter av svetsbara finkornstål (normaliserade) SS-EN :2004 Varmvalsade produkter av svetsbara finkornstål (termomekaniskt valsade) SS-EN :2004 Konstruktionsstål med förbättrat motstånd mot atmosfärisk korrosion SS-EN :2004 Plåt och bredplattstång av höghållfast konstruktionsstål i seghärdat eller utskiljningshärdat tillstånd

10025-1:2004 Allmänt SS-EN 10025-2:2004 Varmvalsade produkter av olegerat allmänt konstruktionsstål SS-EN 10025-3:2004 Varmvalsade produkter av svetsbara finkornstål

2 Standarder - Stål Olika stålbeteckningar S235 JRH enligt SS-EN (stål 1312) S275JR enligt SS-EN (stål1412) S355JR enligt SS-EN (stål2172) S355NH enligt SS-EN (stål 2134) NVE36 Fartygsstål DNV KV vid-40 C (stål2135) Standard för rostfritt stål SS-EN Rostfria stål Austenitiska stål eller X5CrNi18-10 (stål 2333) eller X3CrNiMo (stål 2343) eller X1CrNiMoCuN SMO (stål 2378) Duplexa stål austenit-ferritiskt stål eller X2CrNiMoN Duplex 2205 (stål 2377) eller X2CrNiMoN superduplex SAF 2507 (stål 2328) Dessa stål har ungefär 2 gånger högre sträckgräns än austenitiska rostfria stål, men kan inte användas vid högre temperatur.

4436 eller X3CrNiMo17-13-3 (stål 2343) 1.4547 eller X1CrNiMoCuN20-18-7 254SMO (stål 2378) Duplexa stål austenit-ferritiskt stål 1.

3 Standarder - Stål Standard för stålrör SS-EN Svetsbara och gängbara stålrör för allmänna ändamål SS-EN Svetsade handelstuber SS-EN Sömlösa varmvalsade ämnesrör SS-EN :2004 Sömlösa handelstuber avsedda för tryck, rumstemperatur SS-EN :2004 Sömlösa tryckkärlsrör, högtemperatur SS-EN :2004 Sömlösa tryckkärlsrör, svetsbara legerade finkornstål SS-EN :2004 Sömlösa tryckkärlsrör, lågtemperatur SS-EN :2004 Sömlösa tryckkärlsrör, rostfria stål Längsvetsade tryckkärlsrör SS-EN :2005 Svetsade handelstuber avsedda för tryck, rumstemperatur SS-EN :2005 Svetsade tryckkärlsrör, högtemperatur SS-EN :2005 Svetsade tryckkärlsrör, legerade finkornstål SS-EN :2005 Svetsade tryckkärlsrör, rostfria stål

finkornstål SS-EN 10216-4:2004 Sömlösa tryckkärlsrör, lågtemperatur SS-EN 10216-5:2004 Sömlösa tryckkärlsrör, rostfria stål Längsvetsade tryckkärlsrör SS-EN 10217-1:2005 Svetsade handelstuber

4 Beteckningssystem för stål Exempel: Stål SS-EN S235JRG2 Stål anger materialgruppen. SS-EN anger att stålet följer Europanorm och att normen antagits som Svensk Standard. S anger att det är ett allmänt konstruktionsstål. 235 anger minivärdet på stålets sträckgräns (ReH). JR anger slagseghetskrav för stålet, här vid 20 C. J anger ett slagseghetskrav på 27 J. G2 anger tilläggskravet tätat/halvtätat Ståltyper Kod Ståltyp Exempel S Allmänna konstruktionsstål S355JR P Tryckkärlsstål P265NH L Rörledningsstål L360NA E Maskinstål E295 G Gjutstål GP240Gh Slagseghetskrav (Energiupptagning vid slagprov enligt Charpy-V) 27 J 40 J Temp ( C) JR KR 20 J0 K0 0 J2 K2 20 J3 K3 30 J4 K4 40 J5 K5 50 J6 K6 60 Tilläggskrav Kod Krav E Anlöpt C Material för kallformning G1 Otätat G2 Tätat/halvtätat G3 För plåt: Normaliserat eller temperaturkontrollerat valsat För profiler: Valfritt leveranstillstånd om annat inte är avtalat G4 Valfritt leveranstilstånd för producenten, om annat inte är avtalat H Termomekaniskt behandlat N Normaliserat O Offshoreapplikation Q Seghärdat S Skeppsapplikation W Väderbeständigt

G2 anger tilläggskravet tätat/halvtätat Ståltyper Kod Ståltyp Exempel S Allmänna konstruktionsstål S355JR P Tryckkärlsstål P265NH L Rörledningsstål L360NA E Maskinstål E295 G Gjutstål GP240Gh

5 Svetsstandarder

6 Svetsstandarder Exempel på standarder då det bara gäller tillsatsmaterial

7 Svetsbeteckningar Svetsbeteckningar enligt SS-ISO 2553 Form på fog Från vilken sida svetsen skall vara lagd Om svetsen skall vara fullt genomsvetsad Om svetsen skall vars fortlöpande Form på svetsens yta Storlek på svetsens tvärsnitt Svetsdjup Begränsad svetslängd Om det är montagesvets Svets runt om Eventuellt svetsmetod Eventuell svetsklass

vars fortlöpande Form på svetsens yta Storlek på svetsens tvärsnitt Svetsdjup

8 Svetsbeteckningar Grundsymboler enl. SS-ISO 2553

9 Svetsbeteckningar enl. SS-ISO 2553 Svetsbeteckning Exempel på hänvisningspilens placering Kompletterande beteckningar

10 Svetsbeteckningar enl. SS-ISO 2553 Tilläggssymboler Exempel på tilläggssymboler

11 Svetsbeteckningar enl. SS-ISO 2553 Exempel på pilsida och andra sida Hur ser fogen ut?

12 Svetsbeteckningar enl. SS-ISO 2553 Metoder för att ange inträngning vid kälsvetsar t.ex s8 a6 Beteckning för ej fullt genomsvetsat förband

13 Svetsbeteckningar enl. SS-ISO 2553 Olika sätt att beteckna kälsvets med längden 300 mm Kombination av svetsbeteckningar

14 Svetsbeteckningar enl. SS-ISO 2553 Intermittent kälsvets Dubbelsidig intermittent kälsvets eller sicksacksvets Beteckning för intermittent svets

15 Exempel på svetsbeteckningar

16 Svetsbeteckningar Ny revision av ISO 2553 snart ute på remiss AWS har fått inflytande på standarden vilket medför en del nya symboler och tvärtom System A System B Stor risk för fel om det saknas kunskap om detta

vilket medför en del nya symboler och tvärtom System

Relevanta dokument

Förord 3. Förkortningar och beteckningar 4. 1 Inledning 9

Förord 3. Förkortningar och beteckningar 4. 1 Inledning 9 Innehållsförteckning Förord 3 Förkortningar och beteckningar 4 1 Inledning 9 2 Beteckningssystem förkonstruktionsstål 11 Namn- och nummersystem 11 Beteckningar och tillägg som används för varmvalsade allmänna