Uppdaterad den 24 januari 2013 sidan 1 av Mer om klimat Hur håller man uppe värmen under vintern utan att slösa med energi? Det är en viktig fråga för den som har en vinterträdgård. Om du har ett växthus med isolerglas och kanalplast, räcker det vanligen för att hålla tillräckligt varmt och hushålla med energin. Ett växthus med enkelglas behöver däremot kompletteras med så kallad bubbelfolie. Spänn upp den på insidan så blir det en isolering som motsvarar en ordinär 2-glas isolerruta. Även isolerglas/kanalplast kan behöva kompletteras med bubbelfolie några gånger under året vid stränga klimatförhållanden och när det är sparsamt med naturlig ljus. Direktverkande el är det vanligaste uppvärmningssättet. Det bästa är att ha en termostatstyrd värmefläkt som minskar behovet av många utrymmeskrävande värmekällor. Om vinterträdgården är en del av en lägenhet eller villa, kan den ha ett vattenburet värmesystem. Det är ännu rätt få som har satsat på en värmepump i sin vinterträdgård, men om du har ett ganska stort uppvärmningsbehov kan jag rekommendera en vanlig luftvärmepump; den fungerar samtidigt som avfuktare vid behov. I södra Sverige är det främst vinden som kyler ned vinterträdgårdarna, inte markkylan. Därför är det viktigt att gå igenom alla skarvar längs väggarna och taket, mellan glas och stomme. Se också över isoleringen längs marken. Inte minst aluminiumväxthus har en svag punkt just där, och stora värmeförluster kan ske den vägen. De glasade rummens klimat Ett växthus i glas skiljer sig åtskilligt från en vanlig byggnad med täckande, välisolerade väggar och tak. Detta blir ännu tydligare om glashuset ligger i ett soligt läge. Även om glashuset har isolerglas och kanalplast är det inte mycket till isolering jämfört med i ett hus. I praktiken är ändå skillnaden inte så stor som man skulle tro, åtminstone inte i södra Sverige. Mycket ljus och värme tillförs nämligen genom
Uppdaterad den 24 januari 2013 sidan 2 av glas under en stor del av året. Men under 3 4 månader går det periodvis åt mycket energi. Hela årets förbrukning behöver däremot inte vara så stor. Glasade rum blir rejält kalla vintertid, vilket fordrar att de isoleras bättre. Under sommaren kan däremot temperaturen stiga till 30 40 grader, och det har varken växter eller människor något behov av. Då måste luftväxlingen vara så effektiv att stora luftvolymer kan omsättas snabbt. Beskuggning kan också bli nödvändig. Det har stor betydelse om en vinterträdgård ligger fritt eller är en del av en annan byggnad. Å ena sidan blir en friliggande vinterträdgård avkyld och uppvärmd snabbare än den som är inlemmad i ett större hus. I en friliggande vinterträdgård kan man å andra sidan skapa en effektivare genomluftning när det är riktigt varmt ute. En stor odlingsfördel är att nattemperaturen kan sänkas effektivt. Från februari, mars till början eller mitten av juli är luftfuktigheten låg utomhus, och under vårvintern är luften ännu torrare. Om detta skulle få slå igenom inne i vinterträdgården, skulle växtutvecklingen hämmas och skadegörare som spinnkvalster skulle kunna bli ett problem. Luftfuktigheten måste därför hållas på en hög nivå. Detta kan ske genom att växternas bladverk befuktas, men även att golven befuktas om detta är möjligt. Beskuggning är också ett sätt att hålla uppe luftfuktigheten. När solen ligger på minskar beskuggningen temperaturhöjningen inne i glashuset, vilket gör att avdunstningen blir mindre. Den i särklass effektivaste metoden för att hålla uppe luftfuktigheten är att sprida vattendimma genom vattenledningsnätets vanliga tryck, se mer om detta nedan. Torr vårluft drabbar de flesta utrymmen som används som vinterträdgårdar på ett snarlikt sätt. Under juli kommer sedan ett omslag till en fuktigare klimattyp. Luften är disigare och vårens kyliga nätter är borta. Ibland kan daggen i gräset ligga kvar tills solen har fått värma en bra stund. Under våren kan luftfuktigheten periodvis vara så låg som 20 30 procent, medan den under hösten sällan understiger 0 60 procent, och ibland är ännu högre. Då finns det sällan något behov av att befukta luften. Tvärtom blir det aktuellt att försöka
Uppdaterad den 24 januari 2013 sidan 3 av sänka luftfuktigheten genom att skapa cirkulation i den luft som finns i vinterträdgården. Utomhusluften är i regel nästan mättad, så den ska man bara ta in för att växterna ska få ny koldioxid. Hur fuktig inomhusluften blir beror på hur mycket växter som finns i vinterträdgården. Mer än 9 procent av bevattningen av växterna går tillbaka till luften. Hur välisolerad vinterträdgården är spelar också in; ett oisolerat, enkel-glasat rum blir fuktigare än ett välisolerat. Om det finns kondens på glasväggarna och inredningen redan under dagen, är detta ett varningstecken på att man kan komma att drabbas av så kallat nedfall. Då förmår luften inte att hålla all fukt, och resterande väta fälls ut på golv, inredning och växter. Detta kan snabbt leda till mögel eller svampangrepp. Vinterträdgårdar som ligger riskerar att få för hög luftfuktighet bör ha en luftavfuktare med automatik som startar och stänger efter förinställda nivåer. Ett alternativ är att torka upp luften med en värmefläkt, men detta är inte lika effektivt och det förbrukar mer energi. Dessutom kanske man inte vill höja nattemperaturen, åtminstone inte i augusti eller september. Den ideala vinterträdgården ska ha stora glasade ytor, men de måste vara välisolerade för att minska kondensbildningen och uppvärmningsbehovet. Ett välisolerat glashus blir emellertid värmetrögare, vilket innebär att nattemperaturen inte faller så snabbt som är önskvärt med tanke på växterna, och därför måste det ha flera stora öppningsbara luckor och dörrar i olika väderstreck. Då kan den lagrade värmen under dagen bytas ut snabbt, och den svala utomhusluften kan utnyttjas nattetid. Takhöjden bör vara väl tilltagen då en kudde med varmluft gärna samlas under taket. Dessutom bör ett ventilationssystem finnas med fläktförsett till- och frånluft som styrs med hygrostat och termostat ger ett balanserat klimat under dygnets alla timmar. Luftintag vid golvnivå på en gavel, utsug på motstående gavels taknock. Vilket är då bäst? En friliggande vinterträdgård eller en som är sammanbyggd med bostaden? Visserligen kan driftförhållandena skilja sig en hel del åt i de två formerna, men i övrigt finns det inga stora skillnader. Ett mellanting är faktiskt det bästa, nämli-
Uppdaterad den 24 januari 2013 sidan 4 av gen en friliggande vinterträdgård med en kort glasad förbindelse till boningshuset. Sprida vattendimma En utrustning som sprider vattendimma löser de olägenheter som solbestrålningen förorsakar under senvintern, våren och försommaren. Dimspridningen kan i allmänhet också ersätta behovet av beskuggning, något som är svårt att lösa praktiskt. Det är inte solbestrålningen som sådan som bränner växtligheten utan hög temperatur i kombination med alltför torr luft. Det i särklass effektivaste sättet att behålla ett komfortabelt klimat under glas även när försommarsolen flödar är att installera en anläggning som sprider så finfördelat vatten att man kan tala om dimma. Anläggningen kan utformas på olika sätt, men det enklaste är att använda det vanliga ledningsvattnet. Ett vattenrör dras in i vinterträdgården, och på röret monteras en magnetventil och några spridare. Som spridare kan man ha munstycken för oljebrännare av minsta storlek för att sprida dimman över en stor yta. Helst bör man ta hjälp av en eller två fläktar som håller kvar fukten i luften. Dimspridningen kan styras med dels en termostat eller hygrostat som indikerar när behovet av luftfuktighet inträder, dels med en sekundtimer som reglerar dimintervallens längd. Med dessa hjälpmedel sköter sig systemet helt automatiskt. Det är framför allt luften som ska kylas av och befuktas, inte golv eller inredning. Ta bort växtlighet framför spridarna, annars kan det uppstå varaktig droppbildning från bladverket. Den som en gång har vant sig vid den behagliga rumsmiljö som vattenspridningen ger och kunnat se hur positivt växtligheten reagerar har svårt att vara utan vattendimman. Bladlöss, spinnkvalster och andra skadedjur hålls i schack utan bekämpningsmedel. Och vattenförbrukning är minimal.
Uppdaterad den 24 januari 2013 sidan av En tropisk klippträdgård I naturen ger sluttningar och kuperad mark intressanta miljöer. Tyvärr jämnar vi ofta ut dessa höjdskillnader när vi uppför byggnader eller anlägger terrasser. Det går mycket väl att uppföra en glasad vinterträdgård direkt på en sluttning. Växterna exponeras bättre och det blir en önskvärd variation på höjden. Det är ju detta som vi försöker efterlikna på plan mark genom att placera större växter bakom de mindre. Med hjälp av glas går det att bygga växthus som kan se väldigt olika ut och anpassas till markförhållandena. En slänt kan alltså få vara kvar. Även om man inte har en tomt med lutning, kan man åstadkomma en liknande effekt på plan mark fast lutningsvinkeln kan inte bli lika påfallande. Lösningen är ett så kallat Venlo-växthus som har ett högt husliv. Man schacktar bort jord och försänker en del av vinterträdgården. Från denna nivå bygger man en stigning med sten i olika storlekar. Om det rör sig om en stor vinterträdgård, kan man till och med skapa ett fantastiskt tropiskt landskap med ringlande stigar, trappsteg, bäckar, dammar och vattenfall. Där man kan vandra fram under trädkronorna. Många har säkert sett Venlo-växthus. Det är den typen av växthus som främst används inom yrkesodlingen. De ser ut ungefär som sammanbyggda fiskarbodar i glas, men med höga väggar och flackare tak. Den höga takhöjden gör att odlingsförutsättningarna blir mycket goda. Med ett sådant växthus blir inomhusklimatet fördelaktigare än i ett vanligt växthus, eftersom man ventilerar både nedtill och upptill.