SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN KARLSKRONA KOMMUN Våren 2008

FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN KARLSKRONA KOMMUN Våren 2008

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning...1 SCB:s analysmodell med NKI...2 Resultat...5 Inför eget arbete med materialet...14 Om undersökningen...15 Diagram och tabeller A. Företagarna om regionens företagsmiljö Diagram 1A. Modellstrukturbild A...22 Diagram 2A. Prioriteringsmatris A...23 Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...24 Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg...27 Tabell 2A.1 4 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 28 B. Företagarna om kommunens service Diagram 1B. Modellstrukturbild B...31 Diagram 2B. Prioriteringsmatris B...32 Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...33 Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg...35 Tabell 2B.1 7 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 36 Bilaga Frågeblankett

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Sammanfattning Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) erbjöd för första gången under våren 2008 Sveriges kommuner att delta i undersökningen Företagarna om kommunen. Denna undersökning kommer framöver att genomföras årligen, varje vår. Sammanlagt deltog 23 kommuner i årets undersökning. Kommunernas resultat finns tillgängliga på www.foretagenochkommunen.scb.se. Denna rapport avser företagarundersökningen i Karlskrona kommun våren 2008. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning under tiden 14 februari 9 april. Urvalet bestod av 800 företag och svarsandelen blev 38 procent i Karlskrona kommun. Företag med minst fem anställda har utöver den ordinarie enkäten även fått besvara ett antal tilläggsfrågor om ledarskap och samarbetspartners. Resultaten från dessa frågor behandlas inte i denna rapport utan levereras endast separat i okommenterade tabeller och diagram. Undersökningen består av två delar: A. Företagarna om regionens företagsmiljö B. Företagarna om kommunens service åt företagen Jämförelser med resultat från samtliga kommuner avser de 23 kommuner som var med i årets undersökning. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens företag gett åt sin kommun och region. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. A. Företagarna i Karlskrona kommun om regionens företagsmiljö Det sammanfattande betygsindexet Företagsmiljö-Index (FMI) för hur företagen i Karlskrona kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 44. Genomsnittet för de 23 kommunerna i vårens undersökning blev 45. För Karlskrona kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Inställning till företagande och Kommunikationer som kan höja helhetsbetyget Företagsmiljö-Index. B. Företagarna om Karlskrona kommuns service åt företagen Det sammanfattande betygsindexet Företagsservice-Index (FSI) för hur företagen bedömer Karlskrona kommuns service åt företagen blev 39. Genomsnittet för samtliga kommuner i vårens undersökningsomgång blev även det 39. För Karlskrona kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Service och Inställning till företagande som kan höja helhetsbetyget Företagsservice-Index. 1

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten eller området. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns två helhetsbetyg, ett i vardera modellen. I modell A, med frågor om regionens företagsmiljö, ingår helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). I modell B, med frågor om kommunens service åt företagen, ingår helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Varje modell ovan består av ett antal faktorer/frågeområden. Varje faktor mäts i regel med flera frågor (indikatorer) som alla behandlar aspekter av det område som avses. De svarande företagen sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betyg 1 4 på en fråga kan betraktas som ej godkänt betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblanketten ingår som bilaga i rapporten. Indexberäkningar Företagen betygsätter alltså de olika enskilda frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto are är företagen med respektive faktor. En faktor med betygsindex under 40 innebär att företagen gett ett klart underkänt betygsindex för det som den faktorn mäter. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (23,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur företagen prioriterar olika frågeområden/faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI (eller i denna undersökning FMI och FSI), och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NKI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. 2

SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet nedan) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto are är företagen med faktorn. Ju längre åt höger en faktor ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NKI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen åt kommunen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt helhetsbetyg bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har relativt höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras trots att de redan har förhållandevis höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning av detta kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte skulle vara viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan då ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att företagens betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Företagens sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan 3

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 helhetsbetyget och betyget på faktorn, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. I t.ex. undersökningens frågeblock A, om regionens företagsmiljö, ingår faktorn Finansiellt stöd. Även om faktorn Finansiellt stöd fått ett lågt betyg av företagen i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande företagen inte är i behov av finansiellt stöd och att de kanske just därför fäster större vikt vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg FMI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan företagens betyg på faktorn Finansiellt stöd och deras helhetsbetyg på regionens företagsmiljö (FMI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Finansiellt stöd. Felmarginaler Felmarginaler för skattning av de olika faktorernas indextal och effektmått anges i diagrammen 1A och 1B i bilagan tabeller och diagram. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att resultaten baseras på modellberäkningar. Vad gäller indexvärdena beaktar felmarginalerna även den osäkerhet som beror på att det inte är samtliga företag i kommunen som har tillfrågats, utan endast ett urval av dem. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har ett betygsindex som är 55 och en felmarginal ± 2 så innebär det att det sanna värdet ligger i intervallet 53 57 med 95 procents säkerhet. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaden mellan två skattade indexvärden är statistiskt säkerställd har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två skattade indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett som är 53 57 och ett som är 57 61, anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. 4

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Resultat Resultatredovisningen för vart och ett av frågeblocken, A (Regionens företagsmiljö) och B (Kommunens service åt företagen), bygger på: En modellstrukturbild (Diagram 1 A B) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A B) En tabell (Tabell 1 A B) I tabell 1A och 1B redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av företagen som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de företag som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. A. Företagarna i Karlskrona kommun om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index, FMI) Analysmodell A avser att mäta hur företagen i Karlskrona kommun betygsätter regionens företagsmiljö. Modellen innefattar nedanstående sju faktorer: Kompetensförsörjning (fråga A1:1 4) Samhällsservice, boende m.m. (fråga A2:1 10) Regionens attraktivitet (fråga A3:1 5) Kontaktytor och rådgivning (fråga A4:1 6) Finansiellt stöd (fråga A5:1 2) Kommunikationer (fråga A6:1 5) Inställning till företagande (fråga A7:1 2) Vidare ingår tre frågor (frågorna A8: 1 3) som bygger upp helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI), samt en fråga om hur företagen i kommunen ser på sina förutsättningar att utvecklas i regionen (fråga A9), vilken ligger till grund för indexet Framtiden. Helhetsbetyget FMI för hur företagen i Karlskrona kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 44, vilket motsvarar betyget 5,0 på den tiogradiga skalan. FMI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 45. FMI för Karlskrona kommun är inte statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet för de 23 kommunerna. 5

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Av företagen i Karlskrona kommun ger 11 procent ett högt betyg på förutsättningarna att utvecklas i regionen de närmaste fem åren (betyg 8 10 på fråga A9), medan 37 procent ger ett lågt betyg (betyg 1 4 på frågan). I Karlskrona kommun blev medelindex för de sju faktorerna (frågeområdena ovan) 49. I tabell A1 framgår Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorernas betygsindex rangordnade för Karlskrona kommun. Tabell A1. Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Karlskrona kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FMI 44 ±2 Framtiden 45 ±3 Finansiellt stöd 58 ±2 Samhällsservice, boende m.m. 53 ±2 Regionens attraktivitet 50 ±2 Kontaktytor och rådgivning 50 ±2 Kommunikationer 44 ±2 Inställning till företagande 44 ±2 Kompetensförsörjning 43 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i årets undersökning har Karlskrona kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Samhällsservice, boende m.m. och Inställning till företagande. För faktorn Kompetensförsörjning är det frågan om universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag som har fått lägst betyg av företagen. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 4,6 och 45 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Även frågan om möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt) under faktorn Kommunikationer har fått ett så pass lågt medelbetyg som 4,3. Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om Räddningstjänstens brandskydd under faktorn Samhällsservice, boende m.m. Medelbetyget för denna fråga blev 6,9 och 43 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). 6

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram A1. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex för Karlskrona kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FMI Framtiden Karlskrona Samtliga Kompetensförsörjning Samhällsservice, Boende m.m. Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst 1 500 företag) har Karlskrona kommun fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Kompetensförsörjning, Regionens attraktivitet, Kommunikationer samt Inställning till företagande. Tabell A2. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Karlskrona 0-1 499 1 500 - kommuner FMI 45 46 45 44 Framtiden 46 48 47 45 Kompetensförsörjning 42 46 43 43 Samhällsservice, boende m.m. 55 55 55 53 Regionens attraktivitet 50 55 52 50 Kontaktytor och rådgivning 47 51 49 50 Finansiellt stöd 56 57 56 58 Kommunikationer 42 49 44 44 Inställning till företagande 50 48 49 44 ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 300 ANTAL KOMMUNER 15 8 23 I Karlskrona kommun är det framförallt faktorerna Inställning till företagande och Kommunikationer som bör uppmärksammas. De faktorerna har fått låga betygsindex och har relativt hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FMI för Karlskrona kommun. Även förbättringar av betygsindexen för faktorerna Regionens attraktivitet samt Kontaktytor och rådgivning förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FMI. 7

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram A2. Företagsmiljö-Index (FMI) Prioriteringsmatris för Karlskrona kommun. Våren 2008 Betygsindex Karlskrona 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt 80 70 60 Fin. stöd 50 Samhälls. Kontakt. Attrakt. 40 Kompetens Kommunik. Inställn. 30 20 III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt Kompetensförsörjning Faktorn Kompetensförsörjning har fått ett betygsindex på 43 och ett effektmått på 0,0. Faktorns fyra delfrågor har fått medelbetyg från 4,6 för universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag till 5,3 för annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag. Samhällsservice, boende m.m. Denna faktors betygsindex blev 53. Mest kritiska är de svarande till företagens skydd mot stöld, inbrott och skadegörelse där 44 procent har gett ett underkänt betyg. Mer a är företagen med Räddningstjänstens brandskydd där 43 procent har gett ett högt betyg på frågan. Regionens attraktivitet Regionens attraktivitet har fått ett betygsindex på 50 och ett effektmått på 1,2. Delfrågornas medelbetyg varierar mellan 5,1 för utbudet av kommersiella evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder och 6,7 för den allmänna bilden av regionen som en plats att bo och leva på. 8

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Kontaktytor och rådgivning Faktorn Kontaktytor och rådgivning byggs upp av sex delfrågor vars medelbetyg går från 4,5 till 6,2. På frågan om mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag har 50 procent av de svarande företagen gett ett underkänt betyg. Finansiellt stöd Finansiellt stöd är den faktor som har fått modellens högsta betygsindex, 58. De två delfrågorna har så gott som identiska svarsfördelningar och medelbetyg på 6,1 respektive 6,2. Kommunikationer Denna faktor har fått ett betygsindex på 44 och ett effektmått på 1,0. De fem delfrågorna som bygger upp faktorn har medelbetyg som varierar mellan 4,3 för möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt) och 6,5 för kvaliteten på datakommunikationen. Inställning till företagande Faktorn Inställning till företagande har fått ett betygsindex på 44 och modellens högsta effektmått, 1,6. Enligt analysen är faktorn en av de som bör prioriteras i ett förbättringsarbete. Mest kritiska är företagen till hur media i regionen beskriver företagen där 40 procent av de svarande gett ett lågt betyg på frågan. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2A:1 4 redovisas FMI och de olika faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 9

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 B. Företagarna om Karlskrona kommuns service åt företagen (Företagsservice-Index, FSI) Analysmodell B avser att mäta hur företagen bedömer Karlskrona kommuns service åt företagen. Modellen innefattar nedanstående fyra faktorer: Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling (fråga B10:1-4) (fråga B11:1-6) (fråga B12:1-5) (fråga B13:1-6) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor (frågorna B14:1 3) som ligger till grund för helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Helhetsbetyget FSI för hur företagen bedömer Karlskrona kommuns service åt företagen blev 39, vilket motsvarar betyget 4,5 på den tiogradiga skalan. FSI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår även det till 39. FSI för Karlskrona kommun är inte statistiskt säkerställt skilt från genomsnittet för samtliga 23 kommuner. I Karlskrona kommun blev medelindex för de fyra faktorerna (frågeområdena ovan) 39. I tabell B1 framgår Företagsservice-Index (FSI) samt faktorernas betygsindex rangordnade för Karlskrona kommun. Tabell B1. Företagsservice-Index (FSI) samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Karlskrona kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FSI 39 ±2 Inställning till företagande 41 ±2 Service 40 ±2 Tillståndsgivning 39 ±2 Upphandling 35 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen har Karlskrona kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för faktorn Upphandling och statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorn Tillståndsgivning. För faktorn Upphandling är det frågan om stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet som av företagen har fått lägst betyg. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 3,9 och hela 62 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Även frågan om tiden det tar för beslut i ett ärende under faktorn Tillståndsgivning har fått ett så pass lågt medelbetyg som 3,9. Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om personalens bemötande under faktorn Tillståndsgivning. Medelbetyget för denna fråga blev 5,3. 10

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram B1. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex för Karlskrona kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FSI Karlskrona Samtliga Inställning till företagandet Service Tillståndsgivning Upphandling 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst 1 500 företag) fick Karlskrona kommun inte för någon av faktorerna ett betygsindex som är statistiskt säkerställt skilt från resultatet för kommunerna i samma storleksklass. Tabell B2. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Karlskrona 0-1 499 1 500 - kommuner FSI 39 38 39 39 Inställning till företagande 43 41 43 41 Service 40 39 40 40 Tillståndsgivning 44 40 43 39 Upphandling 32 34 33 35 ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 300 ANTAL KOMMUNER 15 8 23 I Karlskrona kommun är det framförallt faktorerna Service och Inställning till företagande som bör uppmärksammas. De faktorerna har fått hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FSI för Karlskrona kommun. 11

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram B2. Företagsservice-Index (FSI) Prioriteringsmatris för Karlskrona kommun. Våren 2008 Betygsindex 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt 80 70 60 50 40 30 Tillstånd Upphandling Inställning Service 20 III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt Inställning till företagande Faktorn Inställning till företagande har fått modellens högsta betygsindex på 41, vilket dock även det är ett relativt lågt betyg. Mest kritiska är företagen till kommunen angående att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling och hur kommunens personal ser på företagande där fler än hälften av de svarande har gett underkända betyg. Service Service är den faktor som fått det högsta effektmåttet, 1,7, vad gäller att höja helhetsbetyget FSI, och är en av de faktorer som bör prioriteras i ett förbättringsarbete. Faktorns sex delfrågor har fått medelbetyg som varierar mellan 4,3 för hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling och 4,7 för stöd till företagarnätverk och möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman. Tillståndsgivning Denna faktor har fått ett betygsindex på 39 och ett effektmått på 1,0. Företagen har gett lägst betyg till tiden det tar för beslut i ett ärende där 60 procent av de svarande har gett ett underkänt betyg. 12

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Upphandling Faktorn Upphandling är den faktor som har fått modellens lägsta betygsindex, 35. Fler än sex av tio svarande företag har gett ett kritiskt betyg till stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet. Värt att notera är även att det är mer än hälften av företagen som valt att inte besvara dessa frågor. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2B:1 7 redovisas FSI och de olika faktorerna efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 13

Inför eget arbete med materialet SCB:s företagarundersökning våren 2008 Inför eget arbete med materialet Starta med modellstrukturbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Man bör överväga att i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant I (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III (nedre vänstra delen), dvs. har klart låga betygsindex jämfört med övriga faktorer bör dessa ges särskild uppmärksamhet trots att de erhållit ett svagare effektmått. Se till att bibehålla betygsnivån även på de faktorer som har låga effektmått. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring faktorns nuvarande betygsindex. Gå sedan vidare och studera utfallet, dvs. betygen på indikatorerna (frågorna), för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas (se Tabell 1). Undersök hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man i bakgrundstabellerna. I bakgrundstabellerna är undersökningsgruppen uppdelad på flera delgrupper, vilket innebär att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex är större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. I bakgrundstabellerna är därför skillnader mellan olika gruppers indextal på 4 5 indexenheter av mindre betydelse. Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Den kan ge en mer ingående information om det som företagen ser som brister i kommunen och dess verksamheter. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för problem. Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att företagen har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. 14

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Om undersökningen Allmänt Resultaten bearbetas med hjälp av SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund- Index (NKI). Modellanalyser genomförs för vart och ett av de två frågeblocken (A och B). Modellanalyserna är inte primärt konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av företagen som är a eller missa med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av det helhetsbetyg som företagen ger sin kommun. Vid SCB har Lars-Gunnar Strand varit projektledare och Fredrik Hult ansvarat för datainsamlingen. Johan Eklund har genomfört modellberäkningarna. Anita Olsson-Malmberg, Maria Raptidou och Mahtab Friman Ashori har svarat för programmering av tabeller och diagram. Denna rapport har utarbetats av Johan Eklund. Undersökningens omfattning Urval För de kommuner som har fler än 500 företag har undersökningen genomförts som en urvalsundersökning. För kommuner med högst 500 företag har en totalundersökning genomförts. SCB:s företagsdatabas (FDB) har använts som urvalsram. Från urvalsramen har företag med noll anställda där företaget inte är företagarens huvudsysselsättning tagits bort. En rensning har även gjorts för aktiebolag vars omsättning understiger 300 000 kronor. För företag startade år 2006 eller senare saknas dock uppgifter om omsättning respektive huvudsysselsättning varför samtliga dessa företag ingår i urvalsramen. Dessa nystartade företag har dessutom sannolikt en aktuell erfarenhet av kontakter med kommunen. För företag med flera arbetsställen i kommunen ingår endast ett arbetsställe, det med störst antal anställda, i populationen. I kommuner med färre än 1 500 företag som matchar ovanstående kriterier drogs ett urval på 500 företag, alternativt samtliga företag om kommunen inte har 500 företag. I kommuner med 1 500 till 3 000 företag drogs ett urval på 800 företag. I kommuner med fler än 3 000 företag drogs ett urval på 1 000 företag (se tabell C). Vid urvalsdragningen delades företagen upp på olika strata (grupper) beroende på antal anställda. Från den största storleksklassen, fler än 25 anställda, drogs samtliga företag (dock maximalt 300 stycken). I övriga strata fördelades urvalet proportionellt med hänsyn till antalet företag i respektive stratum. Följande strata har använts: Företag med mer än 25 anställda Företag med 5-25 anställda Företag med 1-4 anställda 15

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Aktiebolag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som har en omsättning på minst 300 tkr Företag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som är företagarens huvudsysselsättning Företag med 0 anställda som startats år 2006 eller senare Se tabell D för bruttourvalet per stratum för respektive kommun. Population Målpopulationen (målgruppen) i undersökningen är privata företag inom kommunen där verksamheten är företagarens huvudsysselsättning. Datainsamlingen Metod Postenkät med tre skriftliga påminnelser, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Mätperiod Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 14 februari 2008 och avbröts den 9 april. Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 23 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 43 procent av nettourvalet. Viktning av svaren För att korrigera att andelen svarande skiljer sig åt mellan de olika storleksklasserna bland företagen har svar från mindre, mellanstora och stora företag inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje storleksklass ges svarande företag en vikt så att den viktade andelen företag i respektive storleksklass överensstämmer med det faktiska antalet företag i den storleksklassen inom kommunen. Partiellt bortfall och ingen åsikt Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort. Däremot är andelen som markerat alternativet Ingen åsikt relativt stor för flera av frågorna (se tabell 1 A B). Modellernas förklaringsgrad Förklaringsgraden (R 2 ) kan variera mellan 0 och 1. För Företagsmiljö-Index blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,58 vilket innebär att modellens sju faktorer förklarar 58 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av regionens företagsmiljö. Förklaringsgraden för Företagsservice-Index blev för de deltagande kommunerna cirka 0,67 vilket innebär att modellens fyra faktorerna förklarar 67 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens service åt företagen. 16

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tilläggsfrågor Företag med minst fem anställda har utöver den ordinarie enkäten även fått besvara ett antal tilläggsfrågor om ledarskap och samarbetspartners. Resultaten från dessa frågor behandlas inte i denna rapport utan levereras endast separat i okommenterade tabeller och diagram. Tabell C. Urval per kommun. Våren 2008 Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Svarande Antal Svarande Andel Arjeplog 240 4 236 98 42 Bjurholm 167 6 161 84 52 Finspång 500 11 489 221 45 Gotland 1000 11 989 478 48 Karlskrona 800 16 784 300 38 Kinda 500 13 487 210 43 Kramfors 500 18 482 229 48 Linköping 1000 19 981 398 41 Mjölby 500 15 485 215 44 Motala 800 16 784 337 43 Norrköping 1000 19 981 379 39 Robertsfors 373 16 357 175 49 Sandviken 500 7 493 170 34 Sollefteå 500 14 486 222 46 Storuman 412 15 397 198 50 Sundsvall 1000 26 974 391 40 Svalöv 500 12 488 205 42 Tanum 500 12 488 218 45 Umeå 1000 33 967 386 40 Uppvidinge 500 14 486 218 45 Vindeln 330 7 323 153 47 Vännäs 343 6 337 157 47 Östsam 1000 12 988 477 48 Totalt 13 965 322 13643 5 919 43 17

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabell D. Bruttourval och antal företag per stratum. Våren 2008 Stratum efter antal anställda Kommun >25 5-25 1-4 0, AB 0, gamla 0, nya Totalt Arjeplog Bruttourval 4 30 79 15 88 24 240 Antal i kommunen 4 30 79 15 88 24 240 Bjurholm Bruttourval 0 17 51 7 75 17 167 Antal i kommunen 0 17 51 7 75 17 167 Finspång Bruttourval 26 78 156 18 144 78 500 Antal i kommunen 26 128 255 29 235 127 800 Gotland Bruttourval 75 101 268 35 363 158 1000 Antal i kommunen 75 420 1124 147 1521 664 3951 Karlskrona Bruttourval 85 102 227 30 210 146 800 Antal i kommunen 85 371 825 111 763 533 2688 Kinda Bruttourval 9 50 169 19 190 63 500 Antal i kommunen 9 64 216 24 243 80 636 Kramfors Bruttourval 31 58 159 19 160 73 500 Antal i kommunen 31 128 351 42 352 161 1065 Linköping Bruttourval 273 122 243 45 160 157 1000 Antal i kommunen 273 1000 1997 370 1315 1295 6250 Mjölby Bruttourval 38 67 159 20 135 81 500 Antal i kommunen 38 185 440 56 373 223 1315 Motala Bruttourval 56 113 273 35 200 123 800 Antal i kommunen 56 272 659 85 482 297 1851 Norrköping Bruttourval 269 119 253 37 174 148 1000 Antal i kommunen 269 915 1938 282 1331 1136 5871 Robertsfors Bruttourval 4 55 117 8 148 41 373 Antal i kommunen 4 55 117 8 148 41 373 Sandviken Bruttourval 51 78 128 19 136 88 500 Antal i kommunen 51 226 373 55 397 255 1357 Sollefteå Bruttourval 20 63 164 13 161 79 500 Antal i kommunen 20 141 369 30 361 177 1098 Storuman Bruttourval 9 58 161 16 120 48 412 Antal i kommunen 9 58 161 16 120 48 412 Sundsvall Bruttourval 221 132 280 42 176 149 1000 Antal i kommunen 221 759 1612 239 1013 859 4703 Svalöv Bruttourval 11 43 128 22 199 97 500 Antal i kommunen 11 70 207 36 323 157 804 Tanum Bruttourval 15 53 144 24 201 63 500 Antal i kommunen 15 103 278 47 389 121 953 Umeå Bruttourval 207 125 290 51 150 177 1000 Antal i kommunen 207 726 1684 296 873 1030 4816 Uppvidinge Bruttourval 26 85 136 18 172 63 500 Antal i kommunen 26 101 162 21 205 77 592 Vindeln Bruttourval 7 42 118 10 121 32 330 Antal i kommunen 7 42 118 10 121 32 330 Vännäs Bruttourval 8 41 101 12 133 48 343 Antal i kommunen 8 41 101 12 133 48 343 Östsam Bruttourval 69 98 323 43 331 136 1000 Antal i kommunen 69 342 1129 152 1158 474 3324 Totalt Bruttourval 1 514 1 730 4 127 558 3 947 2 089 13 965 Antal i kommunen 1 514 6 194 14 246 2 090 12 019 7 876 43 939 18

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tabell E. Andel svarande efter företagsstorlek och kommun. Våren 2008 Antal anställda Total Kommun 0 1-4 5-25 26 eller fler Arjeplog 34 49 47 75 42 Bjurholm 52 58 38 0 52 Finspång 41 46 49 69 45 Gotland 44 49 58 61 48 Karlskrona 38 38 34 45 38 Kinda 40 41 62 78 43 Kramfors 45 50 45 60 48 Linköping 35 42 40 47 41 Mjölby 44 42 48 45 44 Motala 39 42 49 62 43 Norrköping 35 40 50 37 39 Robertsfors 47 48 58 75 49 Sandviken 28 38 47 35 34 Sollefteå 46 40 52 60 46 Storuman 48 49 55 56 50 Sundsvall 37 39 35 50 40 Svalöv 39 48 42 64 42 Tanum 41 49 51 60 45 Umeå 37 37 45 45 40 Uppvidinge 40 44 55 65 45 Vindeln 46 50 43 71 47 Vännäs 43 49 63 25 47 Östsam 46 48 48 68 48 Totalt 41 44 48 49 43 19

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram TABELLER OCH DIAGRAM 20

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram A. Företagarna om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 21

Diagram 1A Modellstrukturbild Karlskrona Fråga Faktor Effektmått Kompetensförsörjning Våren 2008 1:1-4 Framtiden 43 ±2 0,0 Samhällsservice, Boende m.m. Företagsmiljö-Index (FMI) 2:1-10 Företagarna om regionens 53 ±2 0,2 45 företagsmiljö 3:1-5 Regionens attraktivitet 3,4 ± 3 Frågeblock 1-9 50 ±2 1,2 4:1-6 Kontaktytor och rådgivning ±0,4 Fråga: 9 Antal svarande 300 50 ±2 0,7 44 ± 2 Andel svarande (%) 38 5:1-2 Finansiellt stöd FMI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Medelindex 49 58 ±2 0,3 Fråga Medeleffekt 0,7 6:1-5 Kommunikationer 8:1-3 0,0-0,5 22 44 ±2 1,0 0,0-0,7 7:1-2 Inställning till företagande 0,6-1,8 44 ±2 1,6 * 0,1-1,3 * Värdet 1,6 innebär att om 0,0-0,8 betygsindexet för faktorn Inställning till företagande 0,5-1,5 ökar med 5 enheter från 44 till 49 då 1,0-2,2 förväntas helhetsbetyget eller FMI öka med 1,6 enheter från 44 till 45,6. 2008-04-25 1080

Diagram 2A Prioriteringsmatris Karlskrona Karlskrona Våren 2008 Företagsmiljö-Index (FMI) Företagarna om regionens företagsmiljö Frågeblock 1-9 FMI 44 Framtiden 45 Antal svarande 300 42 Andel svarande (%) 38 58 Medelindex 49 Medeleffekt 0,7 Betygsindex 90 80 70 50 60 50 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Fin. stöd Samhälls. Kontakt. Attrakt. Faktor Betygsindex Effekt Kompetensförsörjning 43 0,0 Samhällsservice, boende m.m. 53 0,2 Regionens attraktivitet 50 1,2 Kontaktytor och rådgivning 50 0,7 Finansiellt stöd 58 0,3 Kommunikationer 44 1,0 Inställning till företagande 44 1,6 40 30 20 Kompetens Kommunik. Inställn. III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 1080 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex 2008 23

Tabell 1 A. Företagarna om regionens företagsmiljö, våren 2008. Karlskrona Antal svarande: 300 Andel svarande (%): 38 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Regionens företagsmiljö". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FMI (Företagsmiljö-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Karlskrona Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Karlskrona Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 1080 Ingen åsikt Andel "ej svar" FMI, HELHETEN 44 45 37 53 Fr 8:1 Hur är du med de regionala förutsättningarna för företagandet i sin helhet? 5,2 5,3 4,6 6,0 35 56 9 100 0 5 Fr 8:2 Hur väl uppfyller de regionala förutsättningarna för företagen dina förväntningar? 5,1 5,1 4,5 5,9 35 58 7 100 0 5 Fr 8:3 Föreställ dig en region med perfekta förutsättningar för företag. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer regionen? 4,6 4,8 4,0 5,7 45 48 7 100 0 6 FRAMTIDEN 45 47 39 57 Fr 9 Hur är du med de regionala förutsättningarna för att just ditt företag ska utvecklas väl inom de närmaste 5 åren? 5,0 5,2 4,5 6,1 37 52 11 100 18 2 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur är du med regionen vad gäller 43 43 32 56 Fr 1:1...möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens? 4,7 4,7 3,8 5,7 45 43 13 100 40 0 Fr 1:2 universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag? 4,6 5,0 3,8 6,5 45 44 12 100 51 1 Fr 1:3 annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag? 5,3 5,1 4,1 6,1 34 46 20 100 43 1 Fr 1:4 tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal? 4,7 4,7 3,9 5,8 43 44 13 100 48 0 24

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Karlskrona Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Karlskrona Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 1080 Ingen åsikt Andel "ej svar" SAMHÄLLSSERVICE, BOENDE M.M. Hur är du med regionen vad gäller 53 55 48 65 Fr 2:1 barnomsorgen? 6,0 6,5 6,0 7,6 19 55 27 100 43 0 Fr 2:2 grundskolan? 6,2 6,2 5,5 7,1 18 54 29 100 34 0 Fr 2:3 gymnasieskolan? 6,0 6,2 5,3 7,2 18 58 24 100 37 0 Fr 2:4 tillgången på bostäder? 5,8 5,9 4,6 7,0 26 51 23 100 25 0 Fr 2:5 hur trygg och säker boendemiljön är? 6,2 6,9 6,0 8,3 22 44 34 100 14 1 Fr 2:6 företagens skydd mot stöld, inbrott och skadegörelse? 4,9 5,2 4,4 6,6 44 40 16 100 21 1 Fr 2:7 Räddningstjänstens brandskydd? 6,9 7,0 6,2 7,7 13 43 43 100 29 1 Fr 2:8 tillgången till Försäkringskassans service? 5,0 4,7 3,3 5,3 38 43 19 100 35 0 Fr 2:9 tillgången till Arbetsförmedlingens service? 5,1 5,1 4,4 7,1 37 41 21 100 37 0 Fr 2:10 det kommersiella utbudet? 6,0 5,6 4,5 7,1 18 54 28 100 22 1 REGIONENS ATTRAKTIVITET Hur är du med regionen vad gäller 50 52 43 63 Fr 3:1 den allmäna bilden av regionen som attraktiv för företagen? 5,2 5,4 4,5 6,6 36 51 13 100 13 0 Fr 3:2 den allmäna bilden av regionen som en plats att bo och leva på? 6,7 6,6 5,6 7,3 12 52 36 100 7 1 Fr 3:3 utbudet av kommersiella evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder? 5,1 5,2 3,9 6,5 34 55 11 100 22 1 Fr 3:4 tillgången till lämpliga företagslokaler? 5,3 5,3 3,9 6,2 35 48 17 100 28 1 Fr 3:5 utbudet av attraktiva lokaler/platser för konferenser eller andra företagsarrangemang? 5,3 6,0 4,9 7,1 34 48 19 100 26 1 KONTAKTYTOR OCH RÅDGIVNING Hur är du med regionen vad gäller 50 49 41 56 Fr 4:1 möjligheterna till kontakter med andra företag i nätverk/föreningar? 5,9 5,9 5,3 6,7 22 56 23 100 24 0 Fr 4:2 kontakter som ditt företag behöver med universitet, högskola och forskning? 5,6 5,4 4,5 6,3 27 51 22 100 54 1 Fr 4:3 kontakter som ditt företag behöver med andra skolor? 5,4 5,3 4,7 6,2 33 49 18 100 59 1 Fr 4:4 tillgången till rådgivning om företagande, t.ex. juridik, affärsutveckling och ekonomi? 6,2 5,9 5,0 6,6 20 52 28 100 31 1 Fr 4:5 offentliga organisationers företagsrådgivning? 5,4 5,0 4,3 5,8 32 48 20 100 42 1 Fr 4:6 mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag? 4,5 4,5 3,5 5,4 50 36 14 100 32 1 25

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Karlskrona Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Karlskrona Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 1080 Ingen åsikt Andel "ej svar" FINANSIELLT STÖD Hur är du med regionen vad gäller 58 56 48 67 Fr 5:1 bankernas kunskap om de lokala företagens villkor? 6,1 6,1 5,4 7,4 20 51 29 100 23 0 Fr 5:2 tillgången till nödvändigt kapital? 6,2 6,0 5,2 6,7 22 50 28 100 28 1 KOMMUNIKATIONER Hur är du med regionen vad gäller 44 44 28 61 Fr 6:1 möjligheterna till resor/transporter via vägnätet? 4,6 5,6 3,6 7,4 50 36 14 100 5 1 Fr 6:2 möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt)? 4,3 4,2 2,1 7,0 55 32 13 100 14 1 Fr 6:3 möjligheterna till resor/transporter med flyg? 5,1 5,2 3,1 7,8 38 44 18 100 16 1 Fr 6:4 möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken? 4,6 3,7 1,8 5,8 46 39 15 100 30 1 Fr 6:5 kvaliteten på datakommunikationen? 6,5 6,0 4,9 7,4 18 42 40 100 18 1 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med regionen vad gäller 44 49 41 59 Fr 7:1 hur allmänheten i regionen ser på företagande? 5,1 5,6 4,6 6,6 35 55 10 100 21 0 Fr 7:2 hur media i regionen beskriver företagen? 4,9 5,3 4,6 6,0 40 50 10 100 17 1 26

Diagram 3A Andel som givit högt respektive lågt betyg Karlskrona Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9 Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 2:6 Fr 2:7 Fr 2:8 Fr 2:9 Fr 2:10 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 3:5 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 6:5 Fr 7:1 Fr 7:2-100 0 100 Lågt Högt 27

Tabell 2A:1 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal år i kommunen Hur många år har företaget funnits i kommunen? Samtliga Uppgift saknas Mindre än 1 år 1-5 år 6-15 år 16 år eller längre FMI 43 46 44 44 44 Framtiden 55 45 44 43 45 Kompetensförsörjning 41 43 41 45 43 Samhällsservice, Boende m.m. 53 54 53 52 53 Regionens attraktivitet 50 51 49 51 50 Kontaktytor och rådgivning 51 51 49 51 50 Finansiellt stöd 61 55 54 61 58 Kommunikationer 43 46 44 43 44 Inställning till företagande 48 45 44 44 44 ANTAL SVARANDE 20 73 89 115 3 300 Tabell 2A:2 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter företagens lokalisering Var i kommunen ligger företaget? Samtliga I annnan tätort Utanför tätort Uppgift saknas I kommunens centralort FMI 47 50 40 44 Framtiden 47 50 40 45 Kompetensförsörjning 44 45 41 43 Samhällsservice, Boende m.m. 56 55 49 53 Regionens attraktivitet 51 52 48 50 Kontaktytor och rådgivning 54 50 46 50 Finansiellt stöd 60 59 55 58 Kommunikationer 46 50 39 44 Inställning till företagande 45 47 43 44 ANTAL SVARANDE 147 35 113 5 300 28

Tabell 2A:3 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter var företagen har sina kunder Var har företaget huvudsakligen sina kunder? Helt eller huvudsakligen inom kommunen Främst inom kommunen men även i kringliggande kommuner Främst i andra delar av Sverige I Sverige, men delvis utomlands Främst utomlands FMI 45 45 43 43 35 44 Framtiden 45 46 42 45 28 45 Kompetensförsörjning 44 43 43 40 35 43 Samhällsservice, Boende m.m. 55 52 53 50 59 53 Regionens attraktivitet 52 49 49 51 36 50 Kontaktytor och rådgivning 52 50 50 47 47 50 Finansiellt stöd 59 57 61 60 26 58 Kommunikationer 45 46 42 37 32 44 Inställning till företagande 48 44 39 43 40 44 ANTAL SVARANDE 84 125 42 35 9 5 300 Uppgift saknas Samtliga Tabell 2A:4 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal anställda Antal anställda Samtliga 0 1-4 5-25 26 eller fler FMI 42 47 46 47 44 Framtiden 43 45 49 45 45 Kompetensförsörjning 41 45 44 44 43 Samhällsservice, boende m.m. 52 54 55 58 53 Regionens attraktivitet 50 51 50 51 50 Kontaktytor och rådgivning 48 52 54 56 50 Finansiellt stöd 56 58 62 62 58 Kommunikationer 43 46 44 41 44 Inställning till företagande 45 44 40 49 44 ANTAL SVARANDE 144 84 34 38 300 29

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram B. Företagarna om kommunens service åt företagen (Företagsservice-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 30

Diagram 1B Modellstrukturbild Karlskrona Fråga Faktor Effektmått Inställning till företagande Våren 2008 10:1-4 Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat FSI 41 ±2 1,4 Service Företagsservice-Index (FSI) 11:1-6 Företagarna om kommunens 40 ±2 1,7 * 39 ± 2. service åt företagen 12:1-5 Tillståndsgivning 0,6-2,2 Frågeblock 10-14 39 ±2 1,0 Fråga 0,9-2,5 13:1-6 Upphandling 14:1-3 0,3-1,7 Antal svarande 300 35 ±2 0,6 0,1-1,1 Andel svarande (%) 38 Medelindex 39 Medeleffekt 1,2 31 2008-04-30 * Värdet 1,7 innebär att om betygsindexet för faktorn Service ökar med 5 enheter från 40 till 45 då förväntas helhetsbetyget eller FSI öka med 1,7 enheter från till 1,7. 1080

Diagram 2B Prioriteringsmatris Betygsindex Karlskrona Våren 2008 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Företagsservice-Index (FSI) Företagarna om kommunens service åt företagen Frågeblock 10-14 80 70 FSI 39 60 Antal svarande 300 40 Andel svarande (%) 38 28 Medelindex 39 50 Medeleffekt 1,2 50 Faktor Betygsindex Effekt Inställning till företagande 41 1,4 Service 40 1,7 Tillståndsgivning 39 1,0 Upphandling 35 0,6 40 30 Tillstånd Upphandling Service Inställning 20 III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 1080 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex 2008 32

Tabell 1 B. Företagarna om kommunens service åt företagen, våren 2008. Karlskrona Antal svarande: 300 Andel svarande (%): 38 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Kommunens service åt företagen". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FSI (Företagsservice-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Karlskrona Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Karlskrona Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 1080 Ingen åsikt Andel "ej svar" FSI, HELHETEN 39 39 27 50 Fr 14:1 Hur är du med kommunens service åt företagen i sin helhet? 4,6 4,6 3,6 5,6 47 46 7 100 0 6 Fr 14:2 Hur väl uppfyller kommunens service åt företagen dina förväntningar? 4,5 4,5 3,5 5,4 46 47 7 100 0 6 Fr 14:3 Föreställ dig en kommun med perfekt service åt företagen. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer servicen åt företagen i din kommun? 4,4 4,4 3,3 5,5 48 48 4 100 0 6 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med kommunen vad gäller 41 43 26 57 Fr 10:1 kommunledningens syn på företagande? 5,0 5,1 3,7 6,5 38 50 12 100 22 1 Fr 10:2 hur kommunledningen ger företagen möjlighet att framföra sina synpunkter? 4,8 4,8 3,3 6,0 40 48 12 100 31 1 Fr 10:3 att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling? 4,4 4,6 3,0 5,9 53 37 11 100 26 1 Fr 10:4 hur kommunens personal ser på företagande? 4,4 4,7 3,4 6,1 52 35 13 100 31 1 SERVICE Hur är du med kommunen vad gäller 40 40 26 52 Fr 11:1 hur användbar kommunens service till företagen är för ditt företag? 4,6 4,5 3,7 5,5 44 48 8 100 32 1 Fr 11:2 att anordna träffar mellan kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda? 4,5 4,4 3,1 5,6 47 44 8 100 37 1 Fr 11:3 stöd till företagarnätverk? 4,7 4,4 3,2 5,6 47 42 11 100 40 2 Fr 11:4 marknadsföring av kommunen/regionen? 4,6 4,7 3,2 6,0 49 40 10 100 25 2 Fr 11:5 hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling? 4,3 4,3 3,0 5,3 51 42 7 100 33 1 Fr 11:6 möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman? 4,7 5,2 4,4 6,7 43 41 16 100 30 1 33

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Karlskrona Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Karlskrona Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 1080 Ingen åsikt Andel "ej svar" TILLSTÅNDSGIVNING Hur är du med kommunen vad gäller 39 43 35 51 Fr 12:1 information om vilka tillstånd som behövs för en verksamhet? 4,5 4,8 4,3 5,8 52 36 12 100 38 1 Fr 12:2 stöd och rådgivning vid ansökan om tillståndsprocessen? 4,4 4,8 4,1 5,7 52 35 12 100 46 1 Fr 12:3 personalens bemötande? 5,3 5,6 4,9 6,5 34 48 18 100 40 2 Fr 12:4 information om ett ärendes gång? 4,4 4,7 4,0 5,4 49 40 10 100 48 2 Fr 12:5 tiden det tar för beslut i ett ärende? 3,9 4,3 3,2 5,5 60 32 8 100 43 1 UPPHANDLING Hur är du med kommunen vad gäller 35 33 24 43 Fr 13:1 kommunens kompetens för upphandlingar? 4,2 4,0 3,0 5,1 55 34 11 100 57 1 Fr 13:2 information om kommande upphandlingar? 4,1 3,8 3,0 4,5 59 30 11 100 54 1 Fr 13:3 stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet? 3,9 3,7 3,0 4,7 62 30 8 100 59 1 Fr 13:4 möjligheten att få lägga anbud på del av kommunal upphandling? 4,0 3,8 3,2 5,1 57 29 14 100 57 1 Fr 13:5 vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar? 4,6 4,4 3,6 5,6 48 37 15 100 60 1 Fr 13:6 hur kommunens personal motiverar och förklarar de upphandlingsbeslut som tas? 4,2 3,9 3,2 5,2 55 31 14 100 62 1 34