INTEGRITET PÅ INTERNET - Skyddet vid spridande av integritetskränkande bilder och filmer.

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet INTEGRITET PÅ INTERNET - Skyddet vid spridande av integritetskränkande bilder och filmer. Fanny Norsten Examensarbete i Rättsinformatik, 30 hp Examinator: Cecilia Magnusson Sjöberg Stockholm, Höstterminen 2016

Abstract The thesis raises the topic of legal protection available to individuals who have had their privacy violated due to the dissemination of defamatory images or movies on the Internet. The method used is an analytical method which seeks to both determine the applicable law and to analyse the law. The purpose of this paper is to determine the applicable law on wrongful dissemination of intrusive images and movies as well as to examine the shortcomings of the existing legislation and how the deficiencies may be resolved with the help of new legislation. The material applied to fulfil the purpose are legal text, legislative history, established practice and doctrine. The European Convention together with case law of the European Court have been used to examine if the Swedish regulation for the protection of personal privacy is sufficient. SOU 2016:7 Integrity and criminal protection is central to the discussion how any weaknesses in the Swedish legislation may be fixed through new legislation. The conclusion is that there are deficiencies in the swedish regulations as there is no regulation that directly aims to the act of dissemination defamatory images and movies. Slander can sometimes be applicable in these situations, but are not designed to protect personal privacy in a way that is appropriate. These weaknesses mean that Sweden may not meet the requirements that exist under the ECHR. The proposals on the extension of privacy protection given in SOU 2016:7 are well balanced and should be able to fill the deficiencies of the existing regulation.

Sammanfattning Uppsatsen tar upp det rättsliga skydd som finns att tillgå för enskilda som fått sin integritet kränkt till följd av spridande av kränkande bilder eller filmer på internet. Den metod som används är en rättsanalytisk metod som syftar till att fastställa gällande rätt men även till att analysera rätten. Syftet med uppsatsen är att fastställa gällande rätt vid spridande av integritetskränkande bilder och filmer samt att undersöka vilka brister som finns i den befintliga lagstiftningen och hur de eventuella bristerna kan fyllas ut med hjälp av ny lagstiftning. För att uppfylla syftet har lagtext, förarbeten, praxis och doktrin använts. För att se om Sveriges skydd för den personliga integriteten kan anses vara tillräckligt har Europakonventionen tillsammans med rättsfall från Europadomstolen använts. SOU 2016:7 Integritet och straffskydd har en central roll för diskussionen om hur eventuella brister i den svenska regleringen kan fyllas ut. Slutsatsen är att det finns brister i den svenska regleringen då det inte finns någon reglering som direkt tar sikte på spridandet av integritetskänsliga bilder och filmer. Förtal kan ibland aktualiseras i dessa situationer men bestämmelsen är inte utformad på ett sätt som är lämpligt vid denna typ av integritetskränkningar. Dessa brister gör att vi troligtvis inte uppfyller de krav som finns enligt EKMR. De förslag på utvidgande av integritetsskyddet som anges i SOU 2016:7 är väl avvägda och bör kunna fylla de brister som den befintliga regleringen uppvisar.

1 Inledning...1 1.1 Inledning och problemformulering...1 1.2 Syfte...2 1.3 Frågeställningar...2 1.4 Avgränsningar...2 1.5 Metod och material...3 1.6 Disposition...5 2 Personlig integritet och digitala miljöer...6 2.1 Begreppet personlig integritet...6 2.2 Integritet och juridik...7 2.3 Digitala miljöer...8 2.3.1 Psykologiska aspekter...10 2.3.2 Tekniska aspekter...10 2.4 Näthat...11 2.5 Hämndporr...11 3 Straffrättsligt skydd mot spridande av integritetskränkande bilder och filmer...12 3.1 Förtal...13 3.1.1 Missaktning...13 3.1.2 Föreslagna ändringar...14 3.1.3 Åtalsbegränsning 5 kap. 5...15 3.2 Kränkande fotografering...16 3.3 Ofredande...17 3.4 Olaga hot...17 3.5 Skydd enligt Personuppgiftslagen...18 3.6 BBS-lagen...19 4 Civilrättsligt skydd mot spridande av integritetskränkande bilder och filmer...21 4.1 Skadeståndslagen 2 kap. 3...21 4.2 Skadestånd på annan grund...22 4.3 Bevisregler...23 4.4 Skadeståndsnivåer...23 5 Olaga integritetsintrång...24 5.1 Utformning...25 5.1.1 Abstrakt farebrott...25 5.1.2 Åtalsbegränsning...26 5.2 Kriminalisering...26 6 Yttrandefrihet och integritet...27 6.1 Kort om svensk reglering av yttrandefriheten på internet...27 6.2 Sociala medier och yttrandefrihet...28 6.3 Skydd för yttrandefrihet och integritet enligt EKMR...29 6.3.1 Artikel 8...29 6.3.2 Artikel 10...30 6.3.3 Avvägning mellan art. 8 och art. 10...30 7 Analys...33 7.1 Förtal...33 7.1.1 Ära och integritet...33 7.1.2 Missaktning...34 7.1.3 De föreslagna ändringarna för förtal...35 7.2 Ett spretigt skydd fullt av brister...35 7.2.1 Kränkande fotografering...36 7.2.2 Ofredande...37 7.2.3 Olaga hot...37 7.2.4 BBS-lagen...38

7.2.5 Personuppgiftslagen...39 7.3 Skadestånd...39 7.4 Olaga integritetsintrång...41 7.4.1 Olaga integritetsintrång i förhållande till yttrandefriheten...43 7.5 Avslutande kommentarer...44 Källförteckning...47

1 Inledning 1.1 Inledning och problemformulering Komikern John Oliver iscensätter de integritetsproblem som kan uppkomma i samband med teknikutvecklingen mycket träffande i en sketch om näthat. I sketchen suckar en man över hur lång tid det kommer ta honom att gå runt på stan och skrika fula ord till helt okända kvinnor, handskriva hatbrev och gå till sin ex-frus jobb och visa upp nakenbilder på henne för alla hennes kollegor. Då förklarar hans vän att alla de sakerna snabbt och enkelt kan skötas med hjälp av dagens teknik vilken tur att internet finns! 1 En allt större del av våra liv spenderas i digitala miljöer och den dagliga användningen av internet ökar i alla åldersgrupper 2 och de positiva effekterna är många. Det förenklar vår vardag och underlättar för demokratin genom att uppmuntra till politisk debatt där fler kan delta. Det finns också baksidor till det ökade användandet av internet. Internet har kommit att bli en ny arena för olika kränkningar som i media brukar tituleras näthat. 3 Näthatet kan bestå i förtal, hot, förolämpningar, spridande av kränkande bilder och filmer med mera. Av alla anmälda hot och kränkningar på internet läggs 96 % ner av polis eller åklagare. 4 Den blyga andelen brott som uppklaras har till viss del tillskrivits lagstiftningen. Detta då regleringen inte är anpassad till digitala miljöer vilket många gånger leder till gränsdragningsproblematik och svårigheter att uppnå rekvisiten. 5 Många av de lagar som idag används för att bekämpa olika former av kränkningar i digitala miljöer skrevs långt innan internets tillkomst 6. Personer som får kränkande fotografier eller filmer spridda på internet riskerar att stå helt utan hjälp från rättsväsendet. 7 Det öppnar upp för frågan om det skydd som finns att tillgå vid spridande av integritetskränkande material är tillräckligt i dagens digitaliserade samhälle. Debatten rörande integritetsskyddet har tagit fart de senaste åren vilket har resulterat i att det svenska skyddet för personlig integritet har 1 Wennstam, Katarina, Synen på kvinnans skuld regerar fortfarande, Svenska Dagbladet, 2016-02-06. 2 Findahl, Olle och Davidsson, Pamela, Svenskarna och internet - 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor, Internetstiftelsen i Sverige, 2015. s. 8 ff. https://www.iis.se/docs/svenskarna_och_internet_2015.pdf (hämtad 2016-10-11) s. 4. 3 Sackemark, Alexandra och Schultz, Mårten. Näthat, 2 u, Karnov, Stockholm, 2015. s. 15. 4 Brå 2015:6, Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet, Stockholm, Brottsförebyggande rådet. 2015 s. 12. 5 Brå 2015:6 s. 12. 6 Se t.ex. SOU 1953:14. 7 Brå 2015:6 s. 100 f. 1

utökats. Bland annat genom införande av brotten kränkande fotografering 8 och olovlig identitetsanvändning 9. Då Sverige står inför att möjligtvis ändra sin lagstiftning till skydd för den personliga integriteten ytterligare så är det av intresse att fördjupa sig i ämnet. Förhoppningen är att uppsatsen kan bidra till fortsatt diskussion på området för lagstiftning för skydd av integritet i digitala miljöer. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att se hur den personliga integriteten skyddas genom lagstiftning på internet. Därför ska det rättsliga skydd som finns att tillgå för personer som utsatts för angrepp på den personliga integriteten genom spridande av kränkande bilder och filmer undersökas. Det svenska skyddet för den personliga integriteten kommer sedan jämföras mot kraven som EKMR uppställer för att se om Sveriges lagstiftning är tillräcklig för att uppfylla de krav som ställs. Vidare kommer även de ändringar som är föreslagna på området ses över för att se vad de kan innebära för det framtida skyddet för den personliga integriteten vid spridande av integritetskränkande bilder och filmer i digitala miljöer. 1.3 Frågeställningar För att uppfylla syftet behöver följande frågor besvaras Vilket rättsligt skydd finns för individer som får kränkande bilder och filmer spridda av andra enskilda på internet? Når det svenska skyddet mot spridande av integritetskränkande bilder och filmer upp till de krav som ställs enligt europakonventionen? Kan SOU 2016:7 Integritet och straffskydd fylla de eventuella brister som finns i det befintliga skyddet vid spridande av kränkande bilder och filmer? 1.4 Avgränsningar Kränkningar mellan enskilda i form av spridande av integritetskränkande material sker främst i sociala medier och i viss mån på webbplatser med pornografiskt innehåll. Dessa medier faller i regel utanför de grundlagsskydd som finns enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (SFS 8 Prop. 2012/13:69. 9 Prop. 2015/16:150. 2

1991:1469). 10 Därmed kommer yttrandefrihetsfrågor inom det grundlagsskyddade området inte behandlas i uppsatsen. I Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) finns bestämmelser som hindrar myndigheter från att ge ut eller sprida vissa uppgifter. Det kommer inte behandlas då uppsatsen endast behandlar spridande av enskilda. Brott som begås i digitala miljöer är ofta gränsöverskridande vilket gör att frågor om lagval och jurisdiktionsfrågor ofta aktualiseras men dessa frågor kommer inte behandlas i denna uppsats då det ligger utanför de frågor som uppsatsen ämnar till att besvara. Spridande av bilder eller filmer kan i vissa fall aktualisera frågor om upphovsrätt. Denna uppsats behandlar det lidande en person kan utsättas för ur integritets synpunkt. Då kränkningar av upphovsrätt främst syftar till det monetära intresset av en bild eller films spridning avgränsas Upphovsrättslagen (SFS 1960:729) från uppsatsen. Av samma anledning kommer inte lag (SFS 1978:800) om namn och bild i reklam behandlas. Olaga våldsskildring och barnpornografibrott kriminaliserar spridande av sådant material som bestämmelserna tar sikte på men de brotten ses som brott mot staten och syftar inte i första hand till att skydda den individ som möjligtvis blir kränkt genom materialets spridning. 11 Av den anledningen kommer inte de brotten behandlas i uppsatsen. 1.5 Metod och material För att uppnå syftet kommer en rättsanalytisk metod appliceras på frågeställningarna vilket i första hand innebär att de erkända rättskällorna lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin används för att analysera gällande rätt. Vidare öppnar den rättsanalytiska metoden upp för en friare analys av rätten än den klassiska rättsdogmatiska metoden. Vilket ger möjlighet att både analysera rätten ur ett de lege ferenda perspektiv och att i viss utsträckning använda källor 10 Edmar, Malin, Internetpublicering och sociala medier - en juridisk vägledning, 5 u., Nordstedts Juridik, 2015. s. 154. Warnling-Nerep, Wiweka och Bernitz, Hedvig, En orgentering i tryckfrihet & yttrandefrihet, 5 u., Jure förlag, 2013. s. 132. 11 Ulväng, Magnus, Jareborg, Nils, Friberg, Sandra och Asp, Petter, Brotten mot allmänheten och staten, 2 u., Iustus, 2014. s. 204 ff. Holmqvist, Lena, Leijonhufvud, Träskman, Per Ole och Wennberg, Suzanne, Brottsbalken en kommentar kap 13-24, Nordstedts blå bibliotek, 2016. 16 kap 10 c olaga våldsskildring s. 3f. 3

som faller utanför den klassiska rättskälleläran. 12 Detta är önskvärt då uppsatsen behandlar ett rättsområde där användande av vissa digitala källor samt undersökningar och artiklar är värdefulla. Användandet av källor som faller utanför den klassiska rättskälleläran beror på att det inte finns ett lika stort utbud av traditionellt erkända rättskällor på området. 13 Detta på grund av den snabba utvecklingen på området som gör att utbudet av doktrin som behandlar frågorna i ljuset av dagens teknikutveckling är begränsat. Alla källor som använts i arbetet har kritiskt värderats utifrån deras vetenskaplighet och relevans för arbetet, speciellt de källor som faller utanför den klassiska rättskälleläran. Det är omdiskuterat huruvida den rättsanalytiska metoden ska ses som en egen metod eller som en variant av den rättsdogmatiska metoden. 14 Många är av uppfattningen att den rättsdogmatiska metoden inte behöver vara låst till att endast finna gällande rätt utifrån de erkända rättskällorna. De menar att den rättsdogmatiska metoden tillåter de lege ferenda resonemang och användandet av källor som går utanför den klassiska rättskälleläran 15. Det har också diskuterats huruvida den rättsdogmatiska metoden istället borde kallas rättsanalytisk för att komma ifrån det något osmickrande dogmatik och för att tydligare belysa vad metoden innebär 16. Då denna uppsats har ett syfte som kräver att rätten analyseras utifrån ett de lege ferenda perspektiv i betydande delar och även kommer behandla källor som går utanför den klassiska rättskälleläran så kommer en rättsanalytisk metod användas. 17 De material som faller utanför den klassiska rättskälleläran är undersökningar från bland annat Brottsförebygganderådet och Svenskarna och Internet. Dessa kommer användas för att få en tydlig bild av internetanvändandet och de kränkningar och brott som sker på internet. Vissa nyhetsartiklar kommer användas för att belysa frågornas relevans i samhället och debatten. Vidare har nationalencyklopedin och svenska akademins internetsidor använts för att hjälpa till att reda ut vissa begrepp. I uppsatsen har också rättsfall från hovrätt använts, de är inte prejudicerande men är värdefulla för att se hur domstolarna har resonerat rörande vissa frågor som uppsatsen behandlar. 12 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare. Ämne, material, metod och argumentation, 3 u., Nordstedts Juridik, Stockholm 2007. s. 45 f. 13 Sandgren (2007) s. 45 f. 14 Korling, Fredrik & Zamboni, Mauro(red.), Juridisk metodlära, Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod (2kap), Studentlitteratur AB, 2013. s. 26. Sandgren (2007) s. 45 f. 15 Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1 s. 4 f. 16 Kleineman (2013) s. 26. Jareborg (2004) s. 4 f. 17 Sandgren (2007) s. 45 f. 4

Den svenska regleringen som tas upp i uppsatsen är i huvudsak Brottsbalken (1962:700), Skadeståndslagen (1972:207), BBS-lagen(1998:112), Tryckfrihetsförordningen (1949:105), Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469), Personuppgiftslagen (1998:204) och Regeringsformen (1974:152). Brottsbalken, personuppgiftslagen och BBS-lagen tas upp för att reda ut det straffrättsliga skydd som finns att tillgå för personer som får sin personliga integritet kränkt genom spridande av bilder och filmer. Skadeståndslagen tas upp då den fyller en viktig funktion i att ge de som utsätts för kränkningar ekonomisk upprättelse. Uppsatsen tar sikte på kränkningar som sker mellan enskilda i sociala medier vilket faller utom det grundlagsskyddade området men då det grundläggande svenska skyddet för integritet och yttrandefrihet finns i Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen kommer de också tas upp i uppsatsen. Sverige har en skyldighet att följa EKMR då det är en ratificerad internationell överensstämmelse men också då EKMR är införlivat i svensk lag. 18 Europadomstolens praxis ger vägledning för innebörden och i vilka situationer Sverige har en konventionsenlig plikt att uppfylla de krav som ställs på skydd för den personliga integriteten samt för att värna om yttrandefriheten. EKMR och praxis från Europadomstolen kommer användas för att se om svensk reglering erbjuder ett tillräckligt skydd för den personliga integriteten. SOU 2016:7 Integritet och straffskydd har varit en viktig källa för denna uppsats eftersom det är en utredning som syftar till att finna de brister som finns i befintlig lagstiftning samt komma med förslag på lagändringar som kan fylla ut dessa brister. 1.6 Disposition Det kan allmänt sägas att kapitel 2-6 har en mer utredande karaktär och att kapitel 7 syftar till att föra en analys om de frågor som uppsatsen ämnar till att besvara för att sedan avslutas med några avslutande kommentarer. I det inledande kapitlet presenteras ämnet, syftet och de frågeställningar som uppsatsen kommer att behandla. I det andra kapitlet behandlas viktiga begrepp för uppsatsen så som begreppen näthat och hämndporr. I kapitlet kommer också viktiga utgångspunkter gällande personlig integritet och dess förhållande till juridiken behandlas. I det tredje kapitlet kommer den straffrättsliga reglering som finns för att skydda den personliga integriteten presenteras 18 Bernitz, Ulf och Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 5u., Nordstedts Juridik, 2014. s. 169 ff. 5

följt av det fjärde kapitlet där de mycket viktiga civilrättsliga aspekterna på det skydd som finns att tillgå vid spridande av kränkande bilder och filmer redovisas. För det framtida skyddet vid spridande av integritetskränkande bilder och filmer är den viktigaste föreslagna ändringen olaga integritetsintrång, därför kommer det femte kapitlet presentera den föreslagna bestämmelsen. I kapitel sex behandlas de yttrandefrihetsfrågor som aktualiseras i samband med diskussionen om det nuvarande integritetsskyddet är tillräckligt, både de skydd som finns enligt svensk reglering och enligt europakonventionen. Det sjunde kapitlet utgör uppsatsens analys och syftar till att föra en diskussion om de frågor som uppsatsen ämnar till att besvara, kapitlet avslutas med några avslutande kommentarer. 2 Personlig integritet och digitala miljöer 2.1 Begreppet personlig integritet När en person får bilder och filmer spridda på internet mot sin vilja talas ofta om att det är ett intrång i deras personliga integritet. Vad personlig integritet innebär är omdiskuterat men ordet integritet har latinskt ursprung och kommer från latinets integritas som betyder orörd, hel, fullständig, oförvitlig eller hederlig 19. I den svenska akademiens ordlista anges orubbat tillstånd, okränkbarhet eller oberoende som synonymer till integritet 20. Nationalencyklopedin förklarar begreppet som en rätt att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och att inte utsättas för personligen störande ingrepp 21. Vidare förklarar Datainspektionen personlig integritet på följande sätt; Det finns ingen allmänt vedertagen definition på begreppet personlig integritet. Integritet är en inre egenskap som är olika hos olika individer. Rätten att få vara i fred är en vanlig tolkning. Rätten att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och inte utsättas för kränkande behandling är en annan. 22 Det är tydligt att integritet är mycket svårt att ge en definitiv definition av men det går att konstatera att det hänför sig till en inre sfär som varje person ska ha rätt att hålla skyddad och som bör skyddas från angrepp från andra. 19 Integritet, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/integritet (hämtad 2016-11-05). 20 Integritet, Svenska akademins ordlista (2006), http://www.svenskaakademien.se/svenska-spraket/svenskaakademiens-ordlista-saol/saol-13-pa-natet/sok-i-ordlistan (hämtad 2016-10-15). 21 Integritet, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/integritet (hämtad 2016-11-05). 22 Personlig integritet, Datainspektionens ordlista, http://www.datainspektionen.se/ordlista/#p (hämtad 2016-12-05). 6

2.2 Integritet och juridik Samuel Warrens och Luis Brandeis artikel The right to privacy 23 publicerades år 1890 och ses som startskottet för den moderna diskussionen om juridik och integritet. Tidigare hade diskussionen om integritet endast behandlat rätten till sitt hem, sin familj och sin kropp. De myntade i sin artikel begreppet the right to be let alone eller på svenska rätten att bli lämnad i fred. Där de argumenterade för att reglering av den information som härrör från en person är viktigt för att skydda den personliga integriteten. Nästan 80 år senare publicerade Alan Westin boken Privacy and freedom 24 där han etablerade synen på personlig integritet som rätten att kontrollera utflödet av personlig information. Han väger i sina texter personlig integritet mot social interaktion och menar att optimal personlig integritet innebär total isolering och tillbakadragande. 25 Trots att dessa texter skrevs innan internets tillkomst speglar de kärnan i hur personlig integritet behandlas även idag. De utredningar som syftar till att till att skydda personlig integritet 26 diskuterar i samma banor där individer ska kunna skyddas från att få integritetskänslig information spridd. Den beskrivning som direktiven använder kränkningar av den personliga integriteten innebär intrång i den fredade sfär som den enskilde bör vara tillförsäkrad och där intrång bör kunna avvisas 27 användes senast i införandet av den särskilda bestämmelsen i Regeringsformen (1974:152) till skydd för den personliga integriteten 28. Hittills har ingen precis och entydig definition av vad personlig integritet innebär åstadkommits. Detta beror på att uppfattningen av vad integritet är skiljer sig från person till person och ändras i takt med att samhället och tekniken utvecklas. En definitiv definition av begreppet skulle istället för att uppnå ett starkare skydd för den personliga integriteten kunna försvåra ett effektivt skydd av densamma, vilket flera utredningar också konstaterar då de säger att en entydig definition både är svår att uppnå men inte heller bör ses som önskvärt. 29 Varken den svenska lagstiftaren eller något annat normgivande organ har hittills kommit fram till en klar definition av vad begreppet innebär. 30 Detta visar såväl svårigheterna i att definiera personlig integritet men 23 Warren, Samuel & Brandeis, Louis, The right to privacy, Harward law review V. IV, No. 5, December 1890. 24 Westin, Alan Privacy and Freedom. Washington and Lee law review, New York, 1967. 25 Bylund, Markus, Personlig integritet på nätet, Fores, Falun, 2013. s. 41. 26 Se t.ex. SOU 2016:7 och SOU 2007:22. 27 Prop. 2009 10/80 s. 175. 28 Prop. 2009 10/80 s. 175. 29 Prop. 2009 10/80 s. 175. 30 Magnusson Sjöberg, Cecilia, Rättsinformatik: juridiken i det digitala informationssamhället, 2 u, Studentlitteratur AB, 2016. s. 149. 7

också att det inte krävs en exakt definition för att kunna lagstifta till skydd för den personliga integriteten. Då ingen utredning har åstadkommit en tydlig och klar definition av vad personlig integritet innebär 31, så är det heller inget som eftersträvas i denna uppsats. Det kan konstateras att personlig integritet är olika beroende på vilken person och situation det rör men i grunden handlar det om en inre sfär eller kärna som ska fredas från angrepp utifrån och att en person ska ha möjlighet att i viss mån reglera hur information som härrör från en själv ska få spridas till andra. Grunden till det svenska skyddet av personlig integritet finns i grundlag genom regeringsformen 2 kap 6 2 st. 32 Personlig integritet skyddas också genom artikel 8 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna som Sverige genom sitt medlemskap i EU har en skyldighet att tillgodose. Den personliga integriteten skyddas också i den svenska lagen genom bestämmelser i Personuppgiftslagen, Offentlighets- och sekretesslagen och Brottsbalken. 2.3 Digitala miljöer Internet har ändrat spelreglerna för hur kommunikation kan ske vilket ur många hänseenden är positivt. Bland annat då det öppnar upp debattforum där fler kan delta vilket i sin tur hjälper demokratin. En av nackdelarna med teknikutvecklingen är att det också har öppnat upp helt nya möjligheter att kränka andra genom att sprida integritetskänslig information. Det finns en enorm variation av digitala miljöer och det utvecklas ständigt nya sätt att interagera och kommunicera med varandra. Även om grunden i kränkningen är densamma om det sker på eller utanför internet så innebär tekniken och de olika plattformarnas utformning att kränkningarna kan få en större spridning och därför upplevas som mer kränkande för den som utsätts när det sker på internet. De vanligaste digitala miljöerna där kränkande genom spridande av bilder och filmer sker är sociala medieplattformar så som till exempel Facebook och Twitter. Sociala medier är ett samlingsnamn på de olika kommunikationsplattformar där personer kan interagera med 31 Magnusson Sjöberg (2016) s. 149. 32 Warnling-Nerep och Bernitz (2013) s. 134. 8

varandra genom ljud, bild och text. 33 Genomgående för alla sociala medier är att innehållet på webbplatserna publiceras och kontrolleras av användarna 34 och syftet är att det material som publiceras ska kunna spridas till många användare snabbt. Spridningen av integritetskänsligt material kan också ske i chattforum eller genom att materialet läggs ut på webbplatser med pornografiskt innehåll eller via e-post eller sms. Då lagstiftningsprocessen är långsammare än utvecklingen av tekniken blir det ofta svårt att lagstifta på ett sätt som täcker de klandervärda handlingarna utan att lagen blir för oprecis och svårtillämpad 35. Teknikutvecklingen och lagstiftningsarbetet följer skilda mönster för sin utveckling. Tekniken styrs av marknaden där det handlar om att vara först och finna nya snabba lösningar som lockar användare. Juridiken och lagstiftningen har stränga krav på rättssäkerhet och när det gäller kriminalisering finns höga krav på att bestämmelserna ska vara tydliga och precisa. 36 Utvecklingen av tekniken är den viktigaste anledningen till varför det nu utreds hur personlig integritet bör skyddas i digitala miljöer. 37 2.3.1 Psykologiska aspekter Det finns viktiga psykologiska aspekter som påverkar vårt beteende i digitala miljöer och många tenderar att agera mer ohämmat i sin kommunikation på internet. 38 Effekten tros bero på att vi ofta upplever oss anonyma i digitala miljöer då andra användare inte kan identifiera oss. Den upplevda anonymiteten är till viss del falsk då kunniga personer kan identifiera IPadresser och på så sätt ta reda på vem som ligger bakom spridandet av en film eller en bild. Utöver känslan av anonymitet upplever personer ofta en känsla av att vara osynliga i digitala miljöer, vilket leder till en känsla av att kunna agera utan att behöva stå några konsekvenser för sitt agerande. Att kommunikationen på internet inte sker real tid gör också att personer många gånger beter sig mer hänsynslöst på internet då de inte behöver se personen som de interagerar med och dennes direkta reaktion. 39 33 Weibull, Lennart och Eriksson, Magnus, Sociala medier, Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier (hämtad 2016-11-25) 34 Weibull, Lennart och Eriksson, Magnus, Sociala medier, Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier (hämtad 2016-11-25). 35 SOU 2016:7 s. 19 f. 36 Asp, Petter, Jareborg, Nils och Ulväng, Magnus, Kriminalrättens grunder, 2u., Iustus, 2013. s. 46 ff. 37 SOU 2016:7. 38 Suler, John, The online disinhibition effect. Cyber Psychology and Behavior, 7(3), s. 321 326. 2004. s. 321. 39 Suler (2004) s. 322 f. 9

Det är vanligt att det som sker på internet upplevs som avskilt från resterande världen. Många som beter sig illa på internet skulle aldrig bete sig likadant vid interaktion utanför internet. 40 Att lagstiftningen i många hänseenden inte är anpassad till teknikutvecklingen och att få brott leder till lagföring 41 får antas bidra till uppfattningen av att på kränkningar i digitala miljöer inte ses som lika allvarliga som om de sker utanför internet. Förtalsbrottet som ofta tillämpas vid spridande av integritetskränkande material infördes med kränkningar i den fysiska världen i åtanke och många som sprider kränkande material upplever inte att de begår en brottslig handling, alternativt att det inte är en lika allvarlig handling som om det skulle ske i utanför internet. 42 De hierarkier gällande auktoritet och status som finns i den fysiska världen saknas på internet, eller ser ut på ett annat sätt, vilket gör att personer många gånger inte upplever samma begränsningar för sitt beteende. 43 Det kan också lätt uppstå en mobbstämning på internet där många tillsammans kränker en person, det är då vanligt att bagatellisera sitt eget agerande då alla gör det. 44 2.3.2 Tekniska aspekter Det finns också tekniska aspekter som innebär skillnader mellan hur kränkningar på internet och kränkningar utanför internet ser ut. Internet möjliggör för personer att utan tillgång till dyr utrustning eller speciell utbildning kunna spela in eller fotografera en annan individ och sedan snabbt sprida det till ett obegränsat antal människor. Det är också lättare att söka efter och hitta information, vilket leder till att det är svårare att få oönskat material att helt försvinna. Har integritetskränkande material en gång spridits finns det en överhängande risk för att någon av de som tagit del av materialet sparat det på sin egen enhet. Det finns därmed en risk för att materialet får ny spridning, vilket bidrar till den oro som den som fått kränkande bilder och filmer spridda på internet upplever. Internet erbjuder också möjligheter att ansluta sig till någon annans kränkning genom att ansluta sig till en grupp, sprida, kommentera eller gilla någon annans kränkande handling och det blir då lätt att gömma sig i massan. När det gäller spridande av bilder och filmer med kränkande innehåll är ofta en del av det som får kränkningen att upplevas som värre att det 40 Sackemark, Alexandra & Eklund, Ängla, Yttrandefrihet och näthat, Nordicom Information 37 3-4 99-102, 2015. http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/kapitel-pdf/nordicom-information_37_2015_3-4_99-102.pdf (hämtad 2016-12-10) s. 99. 41 Brå 2015:6 s. 12 ff. 42 Sackemark och Eklund (2015) s. 99 f. 43 Suler (2004) s. 324. 44 Sackemark och Eklund (2015) s. 99 f. 10

sprids och kan ses av många. Det finns också aspekter som kan göra det lättare att beivra brott som sker på internet. Det är ofta lättare att åstadkomma fullgod bevisning för kränkningar på internet då materialet som spridits finns kvar eller på något sätt går att återskapa genom tekniken. 45 2.4 Näthat Ordet näthat blev ett etablerat begrepp när Sveriges television sände programmet män som näthatar kvinnor. 46 Det finns ingen exakt definition av näthat innebär men uttrycket använts ofta i media som ett samlingsnamn för olika typer av kränkningar på internet. 47 Det finns inte heller något brott som rubriceras näthat men begreppet har används i vissa juridiska sammanställningar för att sammanfatta de kränkningar som sker på internet. De kränkningar som sker på internet lagförs enligt samma paragrafer som kränkningarna som sker utanför internet. Många av bestämmelserna skrevs långt innan internet 48 och det är därför upp till rättstillämparna att tolka in de händelser som sker på internet i de befintliga lagrummen. De brottsbalksbrott som brukar anses utgöra näthat är bland annat förtal, förolämpning, olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande, olaga förföljelse och kränkande fotografering. 49 Vidare kan även personuppgiftslagen aktualiseras i vissa sammanhang men det har skett mycket sällan i praktiken. 50 Att frågor om näthat har uppmärksammats i media har öppnat upp för en debatt om vad som ska ses som ett acceptabelt beteende i digitala miljöer. Det har vidare lett till att lagstiftaren tvingats agera. Vilket resulterat i SOU 2016:7 Integritet och straffskydd som är en utredning som bland annat behandlar just straffskyddet för integriteten i digitala miljöer 51. Frågor om hur integriteten ska behandlas i digitala miljöer har också en nära koppling till frågor om yttrandefrihet, vilket kommer behandlas nedan i kapitel 6. 2.5 Hämndporr Ett relativt nytt fenomen som vuxit fram i samband med teknikutvecklingen är så kallad hämndporr. Begreppet kommer ifrån engelskans revengeporn och innebär att en person, 45 SOU 2016:7 s. 126 ff. 46 Sackemark och Schultz (2015) s. 15. 47 Sackemark och Schultz (2015) s. 15 f. 48 SOU 2016:7 s. 185. 49 Sackemark och Schultz (2015) s. 48-82. 50 Brå 2015:6 s. 101 f. 51 SOU 2016:7 11

utan samtycke, publicerar kränkande bilder eller filmer med sexuellt innehåll på internet. Publiceringen sker ofta med motivet att hämnas på någon som gärningspersonen haft en tidigare kärleksrelation med. Syftet med publiceringen är i huvudsak att skada, förnedra och hämnas på den personen som utsätts. 52 De som utsätts för hämndporr upplever ofta att det inte endast är den ursprungliga publiceringen som utgör ett övergrepp utan varje gång som någon söker på offrets namn eller varje gång någon kan se materialet upplevs det som ett nytt övergrepp. 53 Då det är omöjligt att vara helt säker på att materialet inte kommer få ny spridning så lever de som utsatts för hämndporr med en konstant rädsla och oro. 54 Det finns inte något brott som betecknas hämndporr i Sverige. Spridande av denna typ av material behandlas i huvudsak som förtal. Hämndporr är en viktig del av de olovliga spridande av kränkande material som sker i digitala miljöer och är till sin natur mycket integritetskänsligt. 3 Straffrättsligt skydd mot spridande av integritetskränkande bilder och filmer Att få privata bilder eller filmer spridda på internet anses vara ett av de beteenden som är mest integritetskränkande. 55 Det finns inte någon straffrättslig bestämmelse som tar sikte på just spridandet av integritetskränkande bilder och filmer 56. Spridande av kränkande material har i huvudsak passats in under ärekränkningsbrottet förtal. I fall där handlingen inte uppfyllt rekvisiten för förtal så har det nyinförda brottet kränkande fotografering 57 i 4 kap 6 a BrB i vissa fall aktualiserats då själva fotograferingen har kriminaliserats. Ofredande har även prövats vid spridande av integritetskränkande bilder och filmer men inte kommit att ge de som utsatts något skydd mot kränkningarna. Personuppgiftslagen har också varit en möjlig väg att gå men lagen har i praktiken sällan använts vid spridande av kränkande material mellan enskilda. 58 I kapitlet kommer också BBS-lagen behandlas då den blir tillämplig på sociala medier och då kan påverka de som tillhandahåller plattformarnas ansvar för det som publiceras. En annan mycket viktig del i att ge personer som fått kränkande material spritt upprättelse är skadeståndsrätten som kommer behandlas nedan i kapitel 5. 52 SOU 2016:7 138 f. 53 Budde, Rachel, Taking the Sting out of Revenge Porn: Using Criminal Statutes to Safeguard Sexual Autonomy in the Digital Age, Georgetown Journal of Gender and the Law, 2014, s. 407 445. s. 407. 54 Budde (2014) s. 408. 55 Berne, Sofia, Cyberbullying in childhood and adolescence. Assessment, soping and the role of appearance. Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen, 2014. s. 4 108. 56 SOU 2016:7 s. 208 Se NJA 2008 s. 946 och NJA 1992 s. 594. 57 Prop. 2012/13:69. 58 Brå 2015:6 s. 101. 12

3.1 Förtal Förtalsbestämmelsen är utformad så att i första stycket anges rekvisiten för ansvar och i andra stycket framgår ansvarsfrihetsgrunderna. För att kunna dömas för förtal ska uppgiften som sprids vara så pass bestämd att det finns möjlighet för domstolen att bedöma dess sanningshalt. 59 Det innebär att rena värdeomdömen inte ska omfattas av förtalsbestämmelsen men praxis på området har inte vart helt konsekvent på den punkten. 60 Även sanna uppgifter kan utgöra förtal. Vid spridande av filmer och bilder innefattar uppgift både eventuell text som sprids tillsammans med materialet och de uppgifter som bilden eller filmen kan anses förmedla. 61 Sprids en bild eller film utan text är uppgiften som förmedlas de uppgifter som materialet kan anses visa. 62 Med att en uppgift lämnats menas både framställandet och spridandet vilket innebär att båda beteendena kan vara straffbara. Det är alltså både den som publicerat det ursprungliga materialet och de som senare delar eller vidarebefordrar materialet som kan hållas ansvarig för spridandet 63. De skyddsintressen som ligger till grund för förtalsbestämmelsen är ära och heder. Vikten av att skydda ära och heder har i viss mån minskat med tiden och idag resonerar domstolen i större utsträckning i banor av personlig integritet. 64 Att få nedsättande uppgifter spridda kan leda till försvårade livsbetingelser, psykiska problem och olika former av obehag för den person som utsätts. 65 För att vi människor ska kunna leva i en gruppgemenskap är det därför nödvändigt att skydda personer från den kränkning som spridande av nedsättande uppgifter kan innebära. 3.1.1 Missaktning Enligt brottsbeskrivningen ska den uppgift som sprids vara ägnad att utsätta en person för missaktning från andra för att det ska utgöra förtal. Rekvisitet missaktning har kommit att bli omdiskuterat vid förtal som rör spridande av integritetskränkande material. I bestämmelsen anges exempel på vad som kan utsätta en person för missaktning. De exempel som räknas upp 59 Jareborg, Nils, Friberg, Sandra, Asp, Petter och Ulväng, Magnus, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2 u., Iustus, 2015.s. 72. 60 Se t.ex. NJA 2003 s. 567 och NJA 1987 s. 336. 61 Axberger, Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsgrundlagarna, 2 u., Nordstedts Juridik, 2014. s. 722f. Se NJA 1992 s. 594. 62 Beckman, Nils, Holmberg, Carl, Hult, Bengt och Strahl, Ivar, Kommentar till Brottsbalken I. Brotten mot person och förmögenhetsbrotten mm. 5 u., Stockholm, 1987. s. 231. 63 Schultz, Mårten, Förtal och integritet, JP 2/2012 s. 222. 64 Axberger, Hans-Gunnar, Ära och integritet, JT 94/95 nr. 4 s. 718 ff. 65 Jareborg, Friberg, Asp, och Ulväng (2015) s. 92. 13

är att en person utpekas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadsätt. 66 Som nämnts så anses den som sprider en bild eller en film ha lämnat de uppgifter som materialet förmedlar. Sprids en film eller bild utan text anses därav endast de uppgifter som materialet visar vara det som kan bedömas enligt reglerna om ärekränkning. 67 Att någon är klandervärd i sitt levnadsätt innefattar upprepade gärningar som kan visa på en persons bristande karaktär gällande sin livsföring. 68 Endast en naken kropp eller ett samlag kan inte generellt anses orsaka missaktning. 69 3.1.2 Föreslagna ändringar De språkliga ändringar som föreslås i SOU 2016:7 för förtalsbestämmelsen är att byta ut utpekar någon till den som lämnar uppgift om någon. Istället för klandervärd i sitt levnadssätt ska den nya lydelsen vara annan nedsättande uppgift. Att utsätta någon för andras missaktning ska bytas till skada anseendet. Tanken bakom de ändringar som är föreslagna är i första hand att uppdatera språket så det blir mer modernt och lättgängligt. Rekvisitet klandervärd i sitt levnadssätt anses vara främmande för hur rätten tillämpar lagen idag, då det snarast tar sikte på moraliska värderingar rörande vissa levnadssätt. Att lämna uppgift om att någon är brottslig anser utredningen däremot bör vara kvar då det är ett av de mest självklara fallen av förtal och de behålls därför i den förslagna paragrafen. Faran för brottets fullbordan kommer vara den samma och lagändringarna är inte tänkta att påverka paragrafens tillämpning. Det ska fortfarande vara uppgifter/utpekande som är ägnat att skada en person genom att utsätta denne för andras missaktning. 70 Detta bör inte ändra så att spridning av bilder omfattas i någon större utsträckning än tidigare. Förtal räknas upp i TF och alltså kan utgöra brott inom det grundlagsskyddade området vilket innebär att även språkliga ändringar av bestämmelsen noga bör övervägas. 71 66 Holmqvist, Lena, Madeleine, Leijonhufvud, Träskman, Per Ole och Wennberg, Suzanne, Brottsbalken en kommentar kap 1-12, Nordstedts blå bibliotek, 2016. 5 kap 1 Förtal s. 4. 67 Axberger (1994/1995) s.722 f. Se även NJA 1992 s. 594. 68 Jareborg, Friberg, Asp, och Ulväng (2015) s. 94. 69 NJA 2015 s. 86. Det är denna omständighet, att M.H. kan uppfattas ha varit med på att spela in filmen och att denna offentliggjordes, som gör att målsäganden genom den utlagda filmen kan komma att utsättas för andras missaktning. 70 SOU 2016:7 s. 450 ff. 71 Sammanställning av remissyttranden SOU 2016:7 se t.ex. TV4, Sveriges Radio och Svenska Journalistförbundets yttranden. 14

3.1.3 Åtalsbegränsning 5 kap 5 För förtal finns en särskild åtalsprövningsregel i 5 kap 5 BrB som innebär att det är målsäganden som får föra talan för de brotten som paragrafen nämner. Det vill säga allmän åklagare ska som huvudregel inte föra talan i de målen. Det finns ett undantag från huvudregeln och det är om åtal är påkallat ur allmän synpunkt. 72 Denna åtalsbegräsningsregel innebär att det inte lika ofta väcks talan och inte heller lika ofta nås framgång med talan vid ärekränkningsbrotten som för andra brott. Möjligheten till att väcka allmänt åtal har allt eftersom vidgats genom lagändringar varav den senaste ändringen var år 2014. 73 Den allmänna åtalsrätten fick då sin nuvarande lydelse, tidigare krävdes det att det fanns särskilda skäl ur allmänsynpunkt för att åklagare skulle kunna väcka talan. Enligt förarbetena ska utgångspunkten enligt nuvarande lydelse vara att det inte endast ska vara de mest kvalificerade brotten som ska kunna åtalas av åklagare. 74 För att undantaget ska aktualiseras ska det finns ett klart samhällsintresse av att brotten beivras. Skäl som talar för att det kan röra sig om ett klart samhällsintresse kan vara att det är ett brott som bedöms vara väldigt grovt, att de får stor spridning alternativt att det drabbar en enskild person väldigt hårt. 75 Vidare anger propositionen att lagändringen ska innebära att det allmänna ska ingripa mot fler brott som begås på internet då de konstaterar att utvecklingen av internet innebär att kränkningarna ofta blir grövre på grund av stor spridning, sökbarhet och att informationen som sprids finns kvar under en lång tid. 76 Anledningen till att man har regleringen med åtalsbegränsning är att staten inte ska ge sig in i privat personers bråk. Då det i första hand är den som utsätts som har ett intresse av att få upprättelse och intresset ur samhällssynpunkt inte behöver vara lika stort. 77 Ärekränkningsbrott har ökat i aktualitet och ofta kommit att bli grövre i samband med teknikutvecklingen 78 vilket gör att det finns ett större behov av att brotten kan tas upp till allmänt åtal än tidigare. Den senaste ändringen av åtalsbegränsningsregeln innebär att både spridning av material av sexuell karaktär och uppgifter som får stor spridning i större grad än 72 Jareborg, Friberg, Asp, och Ulväng (2015) s.109 f. 73 SOU 2016:7 s. 428. 74 Prop. 2013/14:47 s.11. 75 Jareborg, Friberg, Asp, och Ulväng (2015) s. 110 f. 76 Sackemark och Schultz (2015) s. 61. Prop. 2013/ 14:47 s. 25 77 SOU 2016:7 s. 428. 78 Jareborg, Friberg, Asp, och Ulväng s. 91. 15

innan kommer kunna nå upp till allmänt åtal. 79 Detta bör innebära att skyddet gentemot de kränkningar som sker genom spridande av material på internet i något större utsträckning än tidigare kommer utredas och lagföras vilket i praktiken är en landvinning för integritetsskyddet på internet. Åklagarens möjlighet att väcka åtal ska dock fortfarande tolkas med restriktivitet. 80 3.2 Kränkande fotografering Brottet kränkande fotografering 81 infördes i brottsbalken 2013 och är tänkt att skydda personer från att bli fotograferade på ett sätt som innebär intrång i den fredade sfär som de har rätt till i förhållande till andra enskilda. 82 Innan bestämmelsens införande hade HD flera gånger uttalat att själva fotograferingen eller filmningen kan vara mycket integritetskränkande och att det straffskydd som fanns att tillgå var bristfälligt. 83 Lagförslaget kom i kölvattnet till fallet Söderman mot Sverige 84. Bestämmelsen är ett steg i riktningen att öka skyddet för den personliga integriteten och kan ge ett extra skydd då någon blir utsatt för att bli filmad eller fotad i ett integritetskränkande sammanhang. Om ett spridande skulle falla utanför förtalsbestämmelsen kan kränkande fotografering kriminalisera själva inhämtandet av det kränkande materialet under vissa förutsättningar, men det kriminaliserar inte själva spridandet. 85 Bestämmelsen bidrar till ett ökat integritetsskydd men täcker endast in fotograferandet under vissa förutsättningar. Bestämmelsen blir endast tillämplig om fotot eller filmen tagits i en situation där den som utsätts var omedveten om att den blev filmad eller fotograferad. Bestämmelsen blir således inte tillämplig om den som utsätts själv tagit bilden alternativt samtyckt till att bli filmad eller fotograferad. Vid hämndporr kan många gånger materialet som sprids från början skapats av den som materialet visar själv alternativt skapat med dennes samtycke. Bestämmelsen träffar inte spridande och i ett nyligen avgjort mål 86 konstaterades att ett tillslutet undersökningsrum inte kunde anses vara ett sådan speciell plats som lagstiftningen tog sikte på varför det inte kunde utgöra kränkande fotografering. Hovrätten 79 RättsPM, Förtal och förolämpning, Åklagarmyndigheten 2014:2 19. 80 Enarsson, Therese, Utsatthet på nätet, JT 14/15 s. 874, s. 890 ff. 81 Lag (2013:366) 82 Holmqvist, Leijonhufvud, Träskman, och Wennberg (2016) 4 kap 6 a kränkande fotografering s.1 83 Se t.ex. NJA 2008 s. 946, NJA 1996 s. 418 och NJA 1992 s. 594. 84 Europadomstolens dom (2013-11-12) Söderman mot Sverige. 85 Hovrättsdom B 4906-16 En ung kvinna blev filmad när hon hade oralsex med en man på en fest, hon var omedveten om att hon blev filmad, filmen visades sedan för andra personer. Gärningsmannen dömdes för olaga fotografering men inte till förtal då de uppgifter filmen förmedlade inte kunde anses orsaka missaktning. 86 Svea HR B5836-16 16

valde därigenom att tolka platskravet restriktivt och menade att ett undersökningsrum inte hade samma karaktär som de utrymmen som räknas upp i förarbetena till bestämmelsen så som dusch, provrum bastu med flera. Bestämmelsen har likt förtalsbrottet en åtalsbegränsning i 4 kap 11 BrB. 3.3 Ofredande Vid spridande av integritetskränkande material har ofredande (4 kap 7 BrB) prövats i några mål. I NJA 2008 s. 946 hade en person gömt kamerautrustning i en före detta partners lägenhet och då spelat in deras samvaro där delar av det som spelades in var av sexuell karaktär. De hade inte varit medvetna om att de blivit inspelade och materialet spreds sedan till andra personer. De som blivit utsatta fick senare reda på att de blivit filmade och att inspelningen spridits till andra. För att en handling ska ses som ofredande krävs att den som utsätts upplever en kännbar fridskränkning. 87 Då inspelningen filmades utan deras vetskap, och de därför inte upplevde någon kännbar fredskräkning vid brottets fullbordan ansåg HD at det inte kunde utgöra ofredande. 88 Detta beteende hade idag med stor sannolikhet varit kriminaliserat enligt 4 kap 6 a kränkande fotografering. Ofredande bör på grund av dess utformning inte vara en bestämmelse som används på spridning av kränkande bilder och filmer i någon större utsträckning. Ofredande och sexuellt ofredande enligt 6 kap 10 BrB är i stor utsträckning utformade efter interaktion som sker ansikte mot ansikte. Ofredande har en åtalsbegränsning i 4 kap 11 som innebär att ofredande som inte sker på allmän plats endast ska åtalas av åklagare om det är påtalat ur allmän synpunkt. I SOU 2016:7 föreslås att ofredande kan komma att utformas som ett abstrakt farebrott. 89 Brottets fullbordan är vid den eventuella ändringen tänkt att kunna vara både när brottet sker fysiskt och när den som utsätts uppfattar brottet. 90 Denna ändring skulle innebära att en situation motsvarande NJA 2008 s. 946 skulle kunna bedömas som ett ofredande då brottet i den situationen skulle fullbordas när personerna blir medvetna om att de blivit filmade. 3.4 Olaga hot Att den personen som innehar kränkande bilder eller filmer hotar med att sprida materialet är ofta en stor del i det lidande som den som utsätts för spridande av kränkande material 87 Holmqvist, Leijonhufvud, Träskman, och Wennberg, 4 kap 7 Ofredande s. 2. 88 SOU 2016:7 211 f. 89 Mer om abstrakta farebrott under kap. 6.1.1. 90 SOU 2016:7 s. 382 f. 17

upplever. Olaga hot innebär att en person hotar om att utföra en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan till egen eller annans säkerhet till egendom eller person. 91 Hot om brottslig gärning innebär ett handlande som upplevs som ett påstående om att ett brott kommer utföras. 92 För att olaga hot ska bli tillämpligt krävs det att brottet som gärningspersonen hotar med att utföra kan orsaka allvarlig fruktan. Enligt doktrin och förarbeten har det inneburit att hotet ska utgöra ett hot om våld på person som inte är ringa eller skada på person eller egendom som skulle medföra lidande eller avsevärd olägenhet för den som drabbas. 93 Spridande av integritetskänsliga bilder och filmer bedöms i regel som förtal och i praxis finns inga exempel på när olaga hot tillämpats i situationer där gärningspersonen hotat med att förtala en annan person. 94 De lagändringar som är föreslagna för olaga hot är dels att modernisera och förenkla språket men även viss utvidgning av tillämpningsområdet. Rekvisitet allvarlig fruktan föreslår utredningen ska bytas ut mot allvarlig oro. Ändringen är tänkt att bättre täcka in de känslor som person kan uppleva vid hot om brott som innebär en kränkning av den personliga integriteten. Vidare föreslås att brott mot frihet och frid också ska innefattas i de brott som ett olaga hot kan utgöra. 95 Detta skulle innebära att hot om förtal och även hot om olaga integritetsintrång, vid ett eventuellt införande, skulle kunna infattas i de brott som kan utgöra olaga hot. 3.5 Skydd enligt Personuppgiftslagen Den svenska Personuppgiftslagen(1998:204)(PuL) är baserad på rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Den 25 maj 2018 kommer både den svenska personuppgiftslagen och det tidigare direktivet upphävas till förmån för den nya dataskyddsförordningen. 96 Personuppgiftslagen som den ser ut idag förbjuder all form av otillåten hantering av personuppgifter. Enligt 49 PuL kan den som bryter mot PuLs reglering dömas till böter eller fängelse. Trots att felaktig behandling av personuppgifter är straffbart enligt PuL 97 är det sällan som kränkningar mellan enskilda på internet prövas enligt 91 BrB 4 kap 5 92 Jareborg, Friberg, Asp, Ulväng (2015) s. 61. 93 Jareborg, Friberg, Asp, Ulväng (2015) s. 61. 94 SOU 2016:7 s. 328 f. 95 SOU 2016:7 s. 52. 96 Magnusson Sjöberg (2015) s. 154. 97 SOU 2016:7 s. 273. 18