2007-10-03 PROTOKOLL 2010-11-16 Nämnden för utbildning på forskarnivå Närvarande Ledamöter Olle Söderman professor, prodekanus ordförande Torbjörn Åkesson universitetslektor Mikael Calner universitetslektor Karin Rengefors professor Samuel Genheden doktorand Johan Genberg doktorand Anja Ödman doktorand Övriga Tobias Nilsson utredare sekreterare Frånvarande Ledamöter 34 Utseende av justeringsperson Nämnden utser Samuel Genheden att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 35 Fastställande av dagordning Nämnden beslutar att följa utsänd dagordning med följande tillägg under punkten övrigt: a) Fråga angående doktorander som går kurser på avancerad nivå (Mikael) b) Frågeställning kring disputationsärende (Mikael) c) Lägesrapport angående karriärdagen (Mikael). d) Angående fakultetens remissyttrande om stipendiehanteringen vid LU (Anja och Johan) e) Angående förekomst av stipendier i forskarutbildningen (Torbjörn) 36 Föregående mötes protokoll Bordläggs till kommande möte eftersom ledamöterna inte haft tillgång till det justerade protokollet. 37 Information Tobias informerar om de fakultetsgemensamma FU-kurser som är på gång: Kurs i publiceringsmetodik (1 hp) ges 16/12 och har plats till 15 doktorander. 29 sökande.
Protokoll NUF 2010-11-16 2 38 Remissyttrande Förslag till regler om plagiering och vilseledande plagiering vid LU Nämnden tillstyrker det föreliggande utkastet till remissyttrande. 39 Remissyttrande Utkast till handlingsplan för kvalitetsarbete i utbildning på forskarnivå 2011 2012 Nämnden tillstyrker det föreliggande utkastet till remissyttrande. 40 Kompensation till doktorander för medverkan i undervisning Nämnden konstaterar att det finns ett behov av harmonisering på området och beslutar att sammanställa ett dokument med riktlinjer kring detta. Utkastet skall vara klart till studierektorsmötet 8/12. 41 Ansökan om medel för FU-kursen Vetenskap, Makt och Styrning: hur samhället arbetar med miljöfrågor (Dnr 2010/534) Sökanden, Maria Hansson, avstår från att åtgärda de brister i ansökan som NUF tidigare identifierat, eftersom kursen i grunden är ämnad för miljövetardoktorander och närmas är att betrakta som obligatorisk för dem. Hon gör själv bedömningen att kursen inte är kvalificerad för stöd från NUF. Nämnden beslutar därför att inte tilldela kursen något bidrag. 42 Bör fördelningsmodellen för utdelning av ekonomiskt stöd för FU-kurser förändras? Nämnden beslutar att instruktionerna till sökande skall ges en mindre byråkratisk framtoning och att informationskanalerna skall ses över. Kanske kan finansieringsmöjligheten marknadsföras bättre? Beloppet höjs till 1000 kr per poäng och LU-doktorand men maxbeloppet består. Utkast till nya instruktioner skall vara klart till studierektorsmötet 8/12. 43 Övrigt a) Fråga angående doktorander som går kurser på avancerad nivå Enligt uppgift blir doktorander som går masterkurser inte inräknade i HÅS/HÅP och därmed inte heller del av fördelningsunderlaget. Anledningen är att doktoranderna inte antas till kurserna den gängse vägen, genom ansökan via studentportalen, utan kommer in på kurserna vid sidan om. Nämndens uppfattning är att doktoranderna skall söka kurser på konventionellt sätt. Därmed försvinner problemet. b) Frågeställning kring disputationsärende. På institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper finns en person som avslutat sitt avhandlingsarbete under sent 1970-tal, men som inte disputerat. Måste vederbörande erlägga kåravgifter för att kunna disputera och få ut sin examen? Tobias väntar besked från doktorandombudsmannen inom kort och skall kontakta Mikael Calner när besked finns. Frågan är av principiell vikt eftersom flera doktorander kan vara i denna situation de närmaste åren. c) Lägesrapport angående karriärdagen Planeringsarbetet är färdigt, man har funnit fyra alumni som vill medverka. Annonsering sker de närmsta dagarna. d) Angående fakultetens remissyttrande om stipendiehanteringen vid LU Doktoranderna noterar att de har invändningar mot det yttrande fakulteten avgivit angående remissen om stipendiehantering vid LU. De menar a) att det inte går att få upp stipendier på samma nivå som en tjänst eftersom själva anställningsformen är avgörande och b) att det är
REMISS 1 2010-10-15 LS 2010/722 Sektionen Ledningsstöd Jurist Johanna Alhem Områdesstyrelser Sektioner USV Styrelsen vid Campus Helsingborg Arbetstagarorganisationerna Lunds universitets studentkårer REMISS: Förlag till regler om plagiering och vilseledande plagiering inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Lunds universitet Enligt 10 kap. 9 högskoleförordningen (1993:100) råder anmälningsplikt vid grundad misstanke om ex. vilseledande vid prov eller när studieprestation annars ska bedömas. Det finns många sätt att vilseleda på, så som t.ex. fusklappar vid skriftlig tentamen, användande av otillåtna hjälpmedel vid tentamen, spökskrivare, förfalskning, otillåtet samarbete och plagiering. För många former av vilseledande är det uppenbart för studenter och doktorander vad man inte får göra och varför man inte får göra det, men när det gäller frågan var gränsen går för att plagiering ska sägas utgöra ett försök till vilseledande råder olika uppfattningar bland lärare och studenter, handledare och doktorander. I syfte att skapa en samsyn hos lärare, handledare, studenter och doktorander om var denna gräns dras vid Lunds universitet har bifogat förslag till regler om plagiering och vilseledande plagiering inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå tagits fram. Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över förslaget. Yttrande ställs till rektor och skickas till Johanna Alhem, Ledningsstöd, hs 31, senast den 22 november 2010. Svaren skickas även i word-format via e-post till johanna.alhem@rektor.lu.se. Frågor på innehållet i förslaget besvaras av mig, ankn.: 209 85, e-mail: se ovan eller Mattias Alveteg, ankn.: 236 27, e-mail: mattias.alveteg@chemeng.lth.se. Med vänlig hälsning Johanna Alhem Kopia till internrevisionen Postadress Box 117, 221 00 Lund Besöksadress Paradisgatan 5B Telefon 046-222 09 85 (direkt), 046-222 00 00 (växel) Fax 046-222 40 07 E-post Johanna.Alhem@rektor.lu.se Webbadress www.lu.se
Förslag BESLUT 2010- Dnr LS 2010/722 Rektor Regler rörande plagiering och vilseledande plagiering inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Lunds universitet 1. Definitioner Inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Lunds universitet definieras begreppen plagiering, vilseledande plagiering och smutsiga citat enligt följande. Plagiering är en brist på självständighet vid formulering eller utformning av ett redovisat arbete jämfört med vad som krävs i relation till utbildningens mål och sammanhang. Vilseledande plagiering innebär en brist på självständighet där studenten dessutom med avsikt ger sken av att andras arbete är studentens eget arbete. Smutsiga citat är textstycken som är alltför lika originalet för att kunna anses vara självständigt formulerade. I skriftliga arbeten är citatmarkeringar och källhänvisningar viktiga verktyg för att visa på självständighet och vilka källor som använts. Med student avses i denna policy, liksom i högskoleförordningen (se 1 kap. 4 ), den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning samt den som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå. 2. Kort om högskoleförordningen (1993:100) 1. Grundad misstanke om försök till vilseledande plagiering vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas (inom utbildning på såväl grundnivå, avancerad nivå som forskarnivå) är anmälningspliktig enligt högskoleförordningen (10 kap. 1 och 9 ). Anmälningsplikten gäller alla anställda. Postadress Box 117, 221 00 LUND Besöksadress Paradisgatan 5C Telefon dir 046-222 09 85, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 40 07 E-post Johanna.Alhem@rektor.lu.se
2. Det finns inget krav i högskoleförordningen (10 kap. 1 ) på att den som vilseleder/fuskar måste göra det till förmån för sig själv. Detta innebär att även en student som otillåtet hjälper en annan student, t.ex. genom att lämna över sitt eget arbete till den andre studenten, kan göra sig skyldig till vilseledande vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas och därmed bli föremål för disciplinär åtgärd. 3. Eftersom det i högskoleförordningen (6 kap. 18 ) föreskrivs att betyg på genomgången kurs ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator), kan examinator bestämma att underkänna en student som plagierat oavsett om plagieringen varit avsiktlig eller orsakats av en bristande förmåga till självständigt arbete (se även punkt 3 nedan). 2 3. Tillämpningsregler Bedömning av plagiering 1. Ordagrann avskrift, smutsiga citat, dvs. textstycken som är alltför lika originalet för att kunna anses vara självständigt formulerade, eller parafrasering utan någon form av källhänvisning bör normalt innebära misstanke om försök till vilseledande plagiering (se även punkt 6). 2. Vid användning av Urkund eller andra hjälpmedel för automatiserad kontroll av inlämningsuppgifter ska studenterna informeras om att hjälpmedlet används. När sådant hjälpmedel används ska i normalfallet samtliga studenters inlämningar behandlas på samma sätt. Plagiering i förhållande till utbildningens mål och sammanhang 3. Det är kursens respektive utbildningens lärandemål som avgör vilka självständighetskrav som ställs på de kunskaper och färdigheter studenten måste demonstrera för att bli godkänd. 4. Alla utbildningar ska vara utformade så att studenterna uppnår för examensnivån relevant nivå på sitt skrivande och görs uppmärksamma på fenomenen plagiering och smutsiga citat. 5. Progressionen inom utbildningarna bör vara utformad så att oavsiktlig plagiering på grund av bristande färdighet i normalfallet kan ses som enbart ett pedagogiskt problem. 6. Smutsiga citat av nybörjarstudent bör normalt inte föranleda misstanke om vilseledande om källhänvisning finns och inte en stor andel av arbetet utgörs av smutsiga citat. Smutsiga citat i examensarbeten inom utbildning på avancerad nivå och all publicering inom utbildning på forskarnivå bör normalt innebära misstanke om försök till vilseledande plagiering.
3 Principer för källhänvisningar 7. Källhänvisning ska finnas så fort en källa använts, oavsett om det är ett citat eller om källmaterialet är omformulerat med egna ord. 8. Inlämnade skriftliga arbeten ska normalt inkludera källhänvisningar i löpande text samt en komplett referenslista. Källhänvisningar och referenslista ska stämma överens på så sätt att allt i referenslistan ska återfinnas som källhänvisningar och vice versa. 9. I de fall där källhänvisning och referenshantering inte krävs ska studenterna informeras särskilt om att de normala kraven på källhänvisning och referenshantering inte gäller för uppgiften ifråga. 10. Ordagranna citat ska alltid citatmarkeras. 11. Härmning av övergripande struktur, såsom indelning i Inledning, Metod, Resultat, etc., räknas inte som plagiering. Detaljerad kopiering av någon annans struktur eller upplägg utan tillbörlig källhänvisning kan räknas som plagiering av idé om kopieringen är omfattande och/eller strukturen/upplägget bedöms vara originell. 12. Eget arbete från annat sammanhang, t.ex. uppsats i annan kurs eller vetenskaplig publikation, ska behandlas som källa. För plagiering av sådan källa, så kallad självplagiering, gäller i grunden samma regler som vid annan plagiering, även om gränsdragningsproblematiken ofta är svårare för självplagiering. 4. Ansvarsfördelning Varje anställd 1. Varje anställd vid universitetet har enligt högskoleförordningen (10 kap. 9 ) anmälningsplikt vid grundad misstanke om vilseledande vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Prefekt 2. Prefekten ansvarar för att samtliga utbildningsansvariga och lärare vid institutionen känner till denna policy, att institutionen har fastställda rutiner för hur ett ärende, som rör vilseledande vid prov, eller när en studieprestation annars ska bedömas, ska behandlas samt att alla anställda vid institutionen känner till dessa rutiner.
4 Student 3. Studenten ansvarar för att sätta sig in i de krav som ställs beträffande t.ex. självständighet. Utbildningsansvarig/kursansvarig, handledare och lärare 4. Utbildningsansvarig/kursansvarig, handledare och lärare ansvarar var för sig för att undersöka vilka möjligheter till plagiering som finns inom kursen eller utbildningen samt att känna till denna policy samt institutionens rutiner för hur ett ärende som rör vilseledande vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, ska behandlas. 5. Lärare och handledare ansvarar för att kursen/handledningen utformas så att studenten har en reell möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande och sätta sig in i de krav som ställs då studieprestationer bedöms samt att studenten ges en reell möjlighet att träna de färdigheter som krävs för att uppnå det ökade krav på självständighet som kursen eller utbildningen ställer jämfört med studentens tidigare utbildningserfarenhet. Utbildningsansvariga såsom studierektorer och programledningar och doktorandhandledare 6. Utbildningsansvariga samt doktorandhandledare ansvarar för att utbildningen respektive handledningen är utformad så att progressionen vad gäller skriftlig kommunikation och annat självständigt arbete leder till att studenterna blir väl införstådda med de krav som ställs på dem enligt denna policy. Utdelande och/eller uppläsning av skriftlig information kan normalt inte anses tillräckligt som det enda sättet studenterna informeras under en längre utbildning. Områdesstyrelser 7. Områdesstyrelserna har ett övergripande ansvar för att denna policy efterlevs inom utbildningen på såväl grundnivå och avancerad nivå som på forskarnivå samt för att främja en samsyn inom området kring de frågor policyn behandlar och om man så finner lämpligt för sitt område utforma eventuella tillägg till denna policy.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rektor i närvaro av förvaltningschefen Marianne Granfelt efter föredragning av juristen Johanna Alhem. I den slutliga handläggningen av ärendet har även universitetslektor Mattias Alveteg, institutionen för kemiteknik, och universitetsadjunkten Jonas Josefsson, filosofiska institutionen, varit med. 5 Per Eriksson Johanna Alhem (Ledningsstöd)
2010-09-16 Dnr LS 2010/722 PM rörande plagiering och vilseledande plagiering inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Lunds universitet Enligt högskoleförordningen (1993:100) (10 kap. 9 ) råder anmälningsplikt vid grundad misstanke om vilseledande vid examination eller när studieprestation annars ska bedömas (10 kap. 1 ). Det finns många sätt att vilseleda på, så som t.ex. fusklappar vid skriftlig tentamen, användande av otillåtna hjälpmedel vid hemtentamen, spökskrivare, förfalskning, och otillåtet samarbete. För många former av vilseledande är det uppenbart för studenter och doktorander vad man inte får göra och varför man inte får göra det. Att Lunds universitet utfärdar regler kring just plagiering och vilseledande plagiering beror på att plagiering kan innebära ett försök till vilseledande samt att det såväl bland lärare och studenter, handledare och doktorander har visat sig finnas olika uppfattningar om var gränsen för vad plagiering går och när plagiering innebär ett försök till vilseledande. Reglerna är till för att underlätta skapandet av en samsyn hos lärare, handledare, studenter och doktorander om var denna gräns dras vid Lunds universitet. Syftet med detta dokument är att ge en bakgrund till reglerna. Som argumentationen i detta dokument visar är plagiering både ett juridiskt och ett pedagogiskt problem där gränsdragningen däremellan kan vara svår. Huruvida en studentprestation som av examinatorn bedöms vara ett misstänkt alternativt ett uppenbart fall av plagiering också är ett misstänkt försök till vilseledande vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas (och därmed är anmälningspliktigt) beror såväl på plagiatets utformning som på den pedagogiska situation i vilken plagieringen gjordes. Eftersom de gränsdragningar som behöver göras är svåra och situationsberoende, krävs god kommunikation mellan lärare och studenter, handledare och doktorander. Förhoppningen är att resonemangen i detta dokument ska kunna användas som idématerial till de värderingsövningar som lärare behöver hålla med sina studenter, och handledare med sina doktorander, för att kommunikationen ska fungera. Problematiken belyses i detta dokument från följande utgångspunkter. Postadress Box 117, 221 00 LUND Besöksadress Paradisgatan 5B Telefon dir 046-222 09 85, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 40 07 E-post Johanna.Alhem@rektor.lu.se
Definitioner av plagiering och akademisk hederlighet Lärandemål och kvalitet Källhänvisning och referenshantering Oacceptabel parafrasering så kallade smutsiga citat Plagiering kontra vilseledande plagiering Lämpliga åtgärder vid upptäckt/misstänkt plagiering Förebyggande åtgärder och vikten av samsyn 2 Vissa av resonemangen i dokumentet är tillämpliga även för andra former av vilseledande än vilseledande plagiering. Definitioner av plagiering och akademisk hederlighet Akademisk redlighet är svårdefinierat och beskrivs kanske enklast genom att beskriva vad det inte är: Fabrikation, falsifiering och plagiering. National Academy of Science (NAS) tog 1992 fram följande definition ( COSEPUP 1992) av akademisk oredlighet: dvs. Fabrication is making up data or results, falsification is changing data or results, and plagiarism is using the ideas or words of another person without giving appropriate credit. Fabrikation är att hitta på data eller resultat, falsifiering att ändra data eller resultat och plagiering är att använda någon annan persons idéer eller ord utan att ge denne tillbörligt erkännande. För begreppet plagiering saknas en entydig och allmänt vedertagen definition. Carroll (2007) konstaterar att en ofta använd definition vad gäller studenters plagierande är Plagiarism is defined as submitting someone else s work as your own. vilket kan översättas med Plagiering är när man lämnar in någon annans arbete som sitt eget. Underförstått är här att det finns en äganderätt till texter, vilket i ett idéhistoriskt perspektiv inte alltid varit självklart (se t ex Pennycook 1996). Förenklat uttryckt har vi historiskt gått från att se det som viktigt att skriva in sig i en tradition till att se det som viktigt att kunna prestera något originellt, det egna bidraget. Centralt i båda definitionerna ovan är att plagiering innebär att inte tydligt visa vad som är det egna bidraget. Hur tydligt och på vilket sätt det ska framgå vad som är det egna bidraget är dock inte okomplicerat utan beror på sammanhanget. Överlämnandet av en produkt av självständigt skapande innebär ett kontrakt mellan skaparen och den mottagande. Ett sätt att sammanfatta hur
begreppet plagiering används inom olika sammanhang är att säga att (Alveteg 2010, fritt översatt) 3 Plagiering är brist på självständighet i utformning eller formulering jämfört med den självständighet som mottagaren förväntar sig av produktens sammanhang och form. För akademiskt skrivande innebär detta t.ex. att fakta som inte är allmänkunskap ska källhänvisas eftersom mottagaren förväntar sig att fakta av sådan sort källhänvisas. För konstnärligt skapande gäller delvis andra förväntningar. Om den kunnige betraktaren kan antas känna igen t.ex. temat i en komposition kan detta vara källhänvisning nog. Det är därför centralt att studenten bereds tillfälle att lära sig vilka förväntningar som ställs på den som sätter sitt namn på en artikel, en byggnadsritning, en beräkning, etc. Lärandemål och kvalitet Enligt förändringarna i högskoleförordningen som trädde i kraft i juli 2007 ska kursmål skrivas som lärandemål, dvs. beskrivningar av vad studenter som fått godkänt på kursen klarar av att göra. Lärandemålen ska alltså vara skrivna som uppnåendemål snarare än strävansmål. Metoden att beskriva kursen med lärandemål är tänkt att underlätta studenters rörlighet genom att förenkla tillgodoräknande av kurser m.m. Detta bygger på tanken att lärandemålen kan beskriva kursen på ett entydigt sätt. Varje lärare som försökt tolka en kursplan från en annan institution eller ett annat lärosäte inser dock att detta inte är oproblematiskt. En kursplan är skriven i ett sammanhang och utan det sammanhanget kan det vara svårt att uppfatta detaljerna på det sätt som den kursansvarige avsett. För studenten tillkommer problemet att det ofta är svårt att uppfatta nyanserna i ett lärandemål innan man uppnått lärandemålen. Att hjälpa studenterna till insikt om vad lärandemålen innebär och vad studenten behöver kunna prestera ingår därför i lärarens pedagogiska uppdrag. Vad gäller skriftliga arbeten finns det många olika saker som, oavsett om de nämns explicit i lärandemålen eller inte, bidrar till arbetets upplevda kvalitet, t.ex. följande. Korrekthet Är det som står i rapporten rätt? Relevans Är det som står i rapporten relevant utifrån den uppgift som givits rapportens syfte? Är rapportens bredd och djup väl avvägd? Struktur Finns det en tydlig röd tråd? Är styckeindelningen gjord på ett sätt som underlättar för läsaren? Språkbehandling Är texten grammatiskt korrekt? Är språkstilen adekvat? Förankring Är texten förankrad t.ex. i vetenskaplig litteratur? Är källhänvisning genomförd på ett bra sätt? Är referenslistan komplett? Är källorna vederhäftiga? Samarbetsförmåga Om flera författare bidragit, utgör texten en helhet eller är den ett lapptäcke av olika personers bidrag?
4 Självständighet Har författaren/författarna lyckats formulera med egna ord? Är helheten ett resultat av författarens/författarnas arbete? Har författaren/författarna förhållit sig kritisk till sina källor? Givetvis finns det fler nyanser av de kvalitetsaspekter som listas ovan och även andra kvalitetsaspekter som kan vara viktiga. Det centrala i detta sammanhang är att det finns många kvalitetsaspekter att ta hänsyn till och att det ingår i lärarens pedagogiska ansvar att studenten ges möjlighet att träna sin förståelse och förmåga att behärska dessa kvalitetsaspekter. Värt att notera är att dessa kvalitetsaspekter är uppskattade inom såväl näringslivet som akademin. Att skriftligt och/eller muntligt kunna redogöra för något med en argumentation som är förankrad i det åhörarna fäster vikt vid är en förmåga som är användbar i många sammanhang. De längre utbildningarna bör erbjuda studenterna möjlighet att träna sin kommunikativa förmåga i flera olika sammanhang så att studentens problem med att överföra kunskap och färdighet från ett sammanhang till ett annat minskar. Det åligger den kursansvarige att i sin myndighetsutövning försäkra sig om att endast de studenter som lever upp till kursplanens kvalitetskrav så som de formuleras i lärandemålen får godkänt på kursen. Eftersom plagiering är ett sätt för studenten att undvika lärande behöver den kursansvarige läraren för att kunna kvalitetssäkra examinationen 1. undersöka vilka möjligheter till plagiering som finns inom kursens ram, 2. se till att studenterna är införstådda med de krav som ställs. Eftersom gränsdragning för vad som är plagiering inte är trivial kan utdelande och/eller uppläsning av skriftlig information normalt inte anses tillräckligt, om det är det enda sättet studenterna informerats under sin utbildning. Här har därför utbildningsansvariga ett särskilt ansvar för överblicken över hur dessa frågor tas upp under utbildningen och 3. utforma lärsituationer där studenten ges rimlig möjlighet att träna de färdigheter som krävs för att uppnå de ökade krav som ställs jämfört med studentens tidigare utbildningserfarenhet. 4. om så behövs använda kompletterande examinationsformer, t.ex. att studenten får ge en kort muntlig förklaring av något avsnitt när en uppgift lämnas in, så att det blir lättare att bedöma huruvida den inlämnade uppgiften är studentens eget arbete. Det bör observeras att kravet att anmäla grundad misstanke om vilseledande inte är begränsat till den kursansvarige läraren utan att det gäller samtliga anställda vid lärosätet. Grundad misstanke innebär att det ska finnas något slags objektivt stöd för misstanken. En plagiering som inte upptäcks kan innebära att läraren uppfattar studentens arbete som om det har högre kvalitet än det i själva verket har. En student som plagierar istället för att självständigt skapa något missar ett inlärningstillfälle. Att arbeta för ökad medvetenhet om vad plagiering är och vad akademisk hederlighet är, innebär alltså att arbeta för kvalitetssäkring av utbildningen.
Källhänvisning och referenshantering 5 Källhänvisning och referenshantering är centralt i den vetenskapliga traditionen idag. Det finns flera olika skäl till varför man hänvisar till sina källor, t.ex.: Ära den som äras bör Visa att man behärskar området Styrka de fakta man för fram Försvåra kritik genom att visa läsaren att andra kommit fram till liknande resultat Ge läsaren en möjlighet att gräva djupare Vissa aspekter av källhänvisning och referenshantering kan tyckas enkla åtminstone så länge man håller sig till en standard. Vetenskapliga tidskrifter brukar t.ex. tillhandahålla långa listor på hur olika typer av referenser ska redovisas i referenslistan och hur hänvisningarna ska se ut i löpande text. Detta är ett hantverk som åtminstone den blivande forskaren behöver lära sig hantera. En svårare aspekt av källhänvisning är hur man ser till att källhänvisningar i löpande text underlättar, snarare än försvårar för läsaren. Enligt min erfarenhet upplever ovana studenter det ofta som svårt att veta hur man ska tala om för läsaren hur mycket av informationen som bygger på respektive källa, ett problem som inte sällan försvåras av att uppgiften som tilldelats den ovana studenten är relativt ytlig och inte kräver någon djupare analys. Omvänt får den erfarna studenten oftare djuplodande uppgifter som kräver en stor egen insats och där källhänvisning därför kan upplevas som enklare. Lite förenklat kan man därför hävda att ju enklare skrivuppgift och ju tidigare i utbildningen desto mer noggrann bör läraren vara med uppgiftens utformning för att lärandet ska bli optimalt. Förutsatt att det finns en genomtänkt progression i utbildningen kan studenten successivt ges större frihet och uppgifterna bli mer verklighetstrogna. En annan problematisk aspekt är frågan om allmänkunskap. Det som för författaren och den tänkta läsekretsen är allmänkunskap behöver inte styrkas med källhänvisningar. Detta betyder givetvis inte att man kan låna formuleringar av andra utan att källhänvisa. Istället är tanken att kunskap som författaren behärskar och som även läsekretsen behärskar står det författaren fritt att formulera utan att behöva stödja sig på referenser. Detta innebär att det finns en progression i de fakta/förhållanden som studenten förväntas källhänvisa. En faktauppgift som sistaårs studenten kan hävda är allmänkunskap kan alltså förstaårsstudenten behöva styrka med en referens. Indirekt innebär detta också att det bör finnas en progression i de källor studenten källhänvisar till. Källor som är acceptabla för en förstaårsstudent behöver därför inte nödvändigtvis vara det för en sistaårsstudent. En tredje problematisk aspekt är att praxis varierar mellan olika genrer. En artikel i en dagstidning eller i en populärvetenskaplig tidskrift har ofta mycket summarisk hänvisning till källor. Vid radio- och TV-intervjuer ges ofta ingen möjlighet alls att källhänvisa. Å andra sidan är det ofta underförstått (och därför
6 ej självplagiering) att de vetenskapliga rön som förs fram i dessa medier antingen redan är eller på väg att bli publicerade vetenskapligt, med tillbörlig källhänvisning och referenshantering. Det är därför möjligt för den intresserade att ta reda på källorna genom att leta i denna litteratur. Det förekommer även att läroböcker, föreläsningsanteckningar, m.m. saknar normal källhänvisning. Detta innebär att studenten utsätts för en variation i referenshantering som studenten kan behöva hjälp med att begripa bakgrunden till. Inom beräkningsämnen kan t.ex. namngivandet av en formel vara en tillräcklig källhänvisning. Oacceptabel parafrasering så kallade smutsiga citat Källhänvisade fraser, utan citattecken, som är nästan ordagranna avskrifter av originalet kallas ibland smutsiga citat. När en oerfaren student producerar en sådan text är det ofta tecken på en bristande färdighet i att formulera självständigt och det krävs ofta återkoppling från läraren för att studenten ska kunna öva upp sin förmåga att formulera självständigt. En erfaren student, å andra sidan, ska under sin utbildning vid Lunds universitet ha övat upp denna färdighet. Därför bör ett smutsigt citat i ett examensarbete normalt betraktas som ett försök till vilseledande. Indirekt innebär detta att det ställs krav dels på studenten att successivt öva upp de färdigheter som krävs för att undvika att plagiering sker, dels på utbildningsansvariga att utforma utbildningen så att progression inom nödvändiga färdigheter säkerställs. Plagiering kontra vilseledande plagiering En plagierad rapport kan upplevas vara av god kvalitet på så sätt att den uppfyller nästan alla de kvalitetsaspekter som listas ovan. Om studenten inte har arbetat självständigt ger dock denna upplevda kvalitet en felaktig bild av studentens kunskap och färdighet. Detta är både ett juridiskt och ett pedagogiskt problem. Det är ett juridiskt problem, eftersom studenten med sin plagiering kan haft för avsikt att vilseleda läraren i dennes bedömning. Det är ett pedagogiskt problem, eftersom plagiering i sig ofta innebär att studenten inte når upp till de kvalitetsmål som ställs i kursens/utbildningens lärandemål. Oavsiktlig plagiering kan bero på t.ex. brister i språkförmåga och insikt i vad självständig formulering innebär. Ju mer träning en student fått i skriftlig kommunikation desto större självständighet bör man rimligen kunna kräva av studenten. Utbildningar vid Lunds universitet ska dock vara designade så att även en otränad student normalt sett ska ha lärt sig den grundläggande principen att källor ska redovisas och att ordagranna citat ovillkorligen ska citatmarkeras. Detta innebär att källhänvisade, smutsiga citat i texter skrivna av nybörjarstudenter i normalfallet är att betrakta som ett pedagogiskt problem. Kurser för nybörjarstudenter med inslag av skriftlig kommunikation bör därför designas så att studenterna ges möjlighet att få återkoppling på sitt skrivande, särskilt vad gäller förmågan att formulera sig självständigt. Källhänvisade, smutsiga citat i examensarbeten och liknande, samt smutsiga citat utan källhänvisning i alla studentarbeten är däremot i normalfallet att betrakta
7 som en grundad misstanke om försök till vilseledande och ska därför anmälas till rektor. Några entydiga regler för t.ex. hur många ord i rad som ska vara lika för att något ska vara ett smutsigt citat går inte att fastställa. Istället får man göra en bedömning utifrån sammanhanget och ämnesområdets språkanvändning. Lämpliga åtgärder vid upptäckt/misstänkt plagiering Det är viktigt för Lunds universitets trovärdighet att de åtgärder som vidtas vid upptäckt/misstänkt plagiering är konsistenta, upplevs som rättvisa samt sker i enlighet med gällande lagar och förordningar. Alla anställda är skyldiga att till rektor anmäla varje grundad misstanke om försök till vilseledande vid prov eller när studieprestation annars ska bedömas (se 10 kap. 9 HF). När det gäller vad som krävs för att en misstanke ska vara grundad har Hans-Heinrich Vogel (2002) uttalat bl.a. följande. Misstanken måste ha en dvs. någon objektiv grund och således grunda sig på mer än subjektiv intuition. Redan en misstanke med mycket svagt stöd i fakta kan därför vara tillräcklig för att anmälan skall göras. Överväganden om styrkan av eventuellt föreliggande bevis skall som regel inte behöva göras i detta skede av förfarandet. Som beskrivits ovan kan plagiering innebära att läraren uppfattar att studentens arbete har en högre kvalitet än vad det egentligen har. Beroende på den situation i vilken plagiering upptäcks, t.ex. hur allvarligt och omfattande det är, när i utbildningen det sker och huruvida det finns en grundad misstanke om försök till vilseledande, är olika åtgärder och kombinationer av åtgärder lämpliga, t.ex. följande. Studenten informeras om varför läraren anser att det finns brister i arbetets kvalitet och får ett lägre betyg. Studenten informeras om varför läraren anser att bristerna i arbetet är så stora att studenten måste göra om arbetet. Studenten uppmanas anmäla sig till kurs i akademiskt skrivande. Händelsen anmäls till rektor och går eventuellt vidare till disciplinnämnden. Denna åtgärd krävs om det finns grundad misstanke om försök till vilseledande. Studenterna på kursen informeras ytterligare om vilka krav som gäller vid examinationen. Kursen/kursmomentet designas om för att studenter vid kommande kurstillfällen inte ska riskera att missförstå syftet med kursen/kursmomentet. Utbildningen designas om. Policyn alternativt lokala instruktioner skrivs om. För att kombinationen av åtgärder ska vara adekvat och upplevas som rättvis krävs en öppenhet och utbyte av erfarenheter inom Lunds universitet. Detta är särskilt viktigt för att kunna säkerställa progression inom utbildningsprogram. Studentarbeten som tydligt avviker från rimliga krav på självständighet ska alltid resultera i någon form av åtgärd och beviskraven för att anmälningsplikt ska föreligga är låga (Vogel 2002).
8 När anställd vid lärosätet har grundad misstanke om försök till vilseledande är grundregeln att den anställde inte ska diskutera ärendet med berörd student. Värt att notera är dock att grundad misstanke om vilseledande kan uppkomma som ett resultat av diskussion med student. Som exempel kan nämnas ett kursupplägg där student vid inlämning av ett arbete ombeds diskutera någon aspekt av arbetet med läraren. En oförmåga att klara av en sådan uppgift kan innebära grundad misstanke om försök till vilseledande. När väl grundad misstanke om vilseledande uppkommit ska dock läraren inte vidare diskutera ärendet med studenten utan skyndsamt anmäla ärendet till rektor. Förebyggande åtgärder och vikten av samsyn Det finns många sätt att arbeta för ökad akademisk integritet hos studenterna och därmed minska förekomsten av plagiering (se t.ex. Carroll 2007) och därmed öka inlärningen. Man kan motivera studenterna till att vilja lära sig, designa lärtillfällen där det antingen inte går att plagiera eller där den upplevda vinsten för studenten minimeras, genomföra examinationsmoment som kompletterar varandra på ett sådant sätt att en eventuell plagiering vid ett moment avsevärt försvårar för studenten att klara nästa moment, etc. För att vårt sätt att arbeta ska upplevas trovärdigt måste det även finnas goda möjligheter att upptäcka plagiering. För att upptäcka plagiering räcker det inte med en enda metod utan vi behöver många olika metoder. Textjämförelseverktyg så som Urkund är en metod som bör användas för de typer av studentarbeten där sådana verktyg fungerar. För t.ex. kortare labbrapporter och beräkningsuppgifter behövs andra metoder. De fall av plagiering som upptäcks måste leda till åtgärder som känns rättvisa och rimliga och som är i enlighet med gällande regler och förordningar. Enligt Jude Carroll (pers. comm) som har mångårig internationell erfarenhet av arbete med akademisk hederlighet inom grundutbildning tar det minst 4-5 år från det att ett lärosäte börjar arbeta systematiskt med dessa frågor tills arbetet fungerar någorlunda tillfredsställande. Hon menar också att för att arbetet ska fungera tillfredsställande är det absolut nödvändigt att systemet upplevs som konsistent och rättvist av både lärare och studenter. Det vi har framför oss är alltså ett långsiktigt arbete, men där varje steg på vägen kan bidra till förbättringar i studenternas lärande om vi försäkrar oss om att våra åtgärder upplevs som konsistenta och rättvisa av de berörda. För att uppnå samsyn inom Lunds universitet i dessa frågor krävs personer som informerar och diskuterar med studenter och lärare om denna policy och vad den innebär (se figur 1). Förutom att arbeta med information till grupper av studenter och lärare bör dessa personer även kunna fungera som ett stöd vid anmälan till rektor av vilseledande. Det är rimligen en fördel om dessa personer har en formell position som ger inblick i undervisningens villkor, t.ex. studierektor, programledare, eller liknande, har kontakt sinsemellan för att säkerställa en samsyn inom Lunds universitet och har tid reserverad i anställningen för detta arbete.
Om reglernas tillkomst 9 Detta dokument och Lunds universitets regler om plagiering och vilseledande plagiering har påverkats och influerats av många personer på sätt som är svårt att reda ut och hänvisa till på ett rättvisande sätt. Den policy som togs fram av IMES under ledning av Per Svenningsson strax efter millennieskiftet har varit en viktig utgångspunkt, liksom Lars-Erik Nilsson och den tudelade policy för plagiering respektive vilseledande plagiering som antogs av Högskolan i Borås. Därutöver kan t.ex. nämnas de många lärare, doktorander och det otal studenter som aktivt deltagit i diskussioner kring vad plagiering är, de lärare vid Lunds universitet som deltagit och utfört projektarbete i den högskolepedagogiska kursen Akademisk Hederlighet: Studenter bortom plagiat, Jonas Josefsson (Lunds universitet), Elin Bommenel (Lunds universitet), Carl-Mikael Zetterling (KTH), Jude Carroll (Oxford Brookes), Johanna Alhem (ledningsstöd, Lunds universitet), Per Warfvinge (Lunds universitet) och många andra som på olika sätt aktivt bidragit med kommentarer och idéer, de många lärare och studenter vid LTH samt personal vid Lunds Universitetsbibliotek som bidrog till arbetet på LTH-nivå med att ta fram en policy för den tekniska fakulteten och Jonas Josefsson och Johanna Alhem som arbetat med att anpassa policyn vid LTH och dess ansvarsfördelning till Lunds universitet och rektor Per Eriksson som stött detta arbete. Denna PM är en omarbetning av den PM som tidigare använts vid LTH. Lund 16/9 2010 Mattias Alveteg Referenser Alveteg, M., 2010, Time for a more inclusive definition of plagiarism? i Rust C (ed.) Improving Student Learning For the Twenty-First Century Learner, Proceedings of the 2009 17 th International Symposium, ISBN 978-1-873576-79-3, p. 194-200 Alveteg, M., Josefsson, J. 2008, Taking pedagogic responsibility for the difference between plagiarism and cheating. Proceedings of the NU2008 Conference in Kalmar, Sweden 2008, p 261-264 Biggs, J 2003: Teaching for Quality Learning at University. Second edition. The Society for Research into Higher Education & Open University Press, ISBN 0 335 21168 X Carroll, J. 2007. A handbook for deterring plagiarism in higher education 2nd edition. Oxford Centre for Staff and Learning Development, ISBN 978-1- 873576-74-8
COSEPUP (Committee on Science, Engineering, and Public Policy). National Academy of Sciences. 1992. Responsible Science: Ensuring the Integrity of the Research Process, Vol. 1. Washington, DC: National Academy Press. 199 pp Pennycook, A. (1996). Borrowing others' words: Text, ownership, memory, and plagiarism. TESOL Quarterly, 30(2), 201-230 Vogel, H. H. (2002). Förfarandet i disciplinärenden enligt högskoleförordningen. Några förvaltningsrättsliga frågor. i Konferens om disciplinregler anordnad av juridiska avdelningen vid Högskoleverket onsdagen den 16 oktober 2002 (minnesanteckningar). Högskoleverket 10
2010-11-12 Diarienummer LS 2010/722 Sektion Ledningsstöd Olle Söderman prodekanus UTKAST Naturvetenskapliga fakultetens synpunkter på förslag till regler rörande plagiering och vilseledande plagiering inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten tillstyrker fastställande av regler för plagiering i enlighet med förslag. Förslaget är välskrivet och resonemangen är tydliga och klara. Vi vill särskilt betona vikten av att utbildningsansvariga samt doktorandhandledare ansvarar för att utbildningen respektive handledningen är utformad så att progressionen vad gäller skriftlig kommunikation och annat självständigt arbete leder till att studenterna blir väl införstådda med de krav som ställs på dem enligt denna policy (p 6). Detta ställer speciella krav på utbildningsansvariga att kontrollera progressionsnivån avseende självständigt arbete när det gäller studenter som inte är nybörjare och som har fått sin tidigare utbildning utanför LU. Kraven ökar givetvis ännu mer om studenterna har fått sin utbildning utanför Sverige och har kommit till LU som utbytesstudenter eller internationella mastersstudenter. Vi vill därför framföra ett önskemål om att Sektion Ledningsstöd tillser att reglerna för plagiering översätts till engelska så snart som möjligt efter fastställande och gör dessa lätt tillgängliga såväl på webben som i tryckt format. Olle Söderman Ina Alexandersson Prodekanus utbildningsledare Postadress Box 118 Besöksadress Getingevägen 60 Telefon dir 046-222 86 03, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 44 13 E-post ollle.soderman@fkem1.lu.se Internet http://www.naturvetenskap.lu.se
PM 1 2010-09-14 Sektionen Forskning, innovation och extern samverkan Cecilia Gagné, utredare PM Remiss ang utkast till handlingsplan för kvalitetsarbete i utbildning på forskarnivå 2011 2012 Universitetets handlingsplan för kvalitetsarbete i utbildning på forskarnivå 2011 2012 ska träda ikraft 1 januari 2011. Dokumentet ska beredas för rektor att underteckna i december 2010. Ett utkast till handlingsplan ska presenteras för universitetets ledningsgrupp och UFLG vid månadsskiftet november/december. Dokumentet, reviderat i enlighet med inkomna remissvar, ska diskuteras vid rådet för utbildning på forskarnivå den 3 november. Utkastet som här skickas på remiss, skickas i första hand till områdeskanslier och enheter vid universitetets särskilda verksamheter (USV) som erbjuder utbildning på forskarnivå, Lunds doktorandkår samt till berörda sektionschefer och avdelningschefer inom gemensamma administrationen. Övriga välkomnas att lämna synpunkter. Områdena och enheter vid USV anmodas att lämna synpunkter, senast den 20 oktober 2010. Det är viktigt att samtliga områden och de enheter inom universitetets särskilda verksamheter som erbjuder utbildning på forskarnivå noggrant beaktar innehållet i handlingsplanen. Handlingsplanen för kvalitetsarbete, såväl som policyn för kvalitetsarbete och policyn för utbildning på forskarnivå, behöver förankras och diskuteras på områdena samtidigt som en beredskap skapas för implementering av handlingsplanen. Kvalitetsarbete i utbildningen sker inom befintliga ramar. Arbetet med att ta fram handlingsplanen för kvalitetsarbete i utbildning på forskarnivå sker parallellt med framtagandet av handlingsplan för utbildning på grund- och avancerad nivå. De båda planerna kommer tillsammans att utgöra två separata delar av universitetets handlingsplan för kvalitetsarbete i utbildningen. Emellertid ska handlingsplanen för forskarnivån kunna användas enskilt för att på ett smidigt sätt spridas och användas i verksamheten. Utkastet till handlingsplan har utarbetats i rådet för utbildning på forskarnivå. Planen för perioden 2011-2012 har utformats att ha samma struktur som handlingsplanen för 2009-2010, vilket innebär att samma rubriker finns kvar. Vi har eftersträvat att formulera konkreta Postadress Box 117, 221 00 LUND Besöksadress Paradisgatan 2, 2: vån. LUND Telefon 046-222 30 32, 046-222 00 00 E-post cecilia.gagne@fs.lu.se Webbadress http://www.lu.se/lund-university
och genomförbara handlingspunkter som är möjliga att följa upp. Vidare är tanken att man på områdesnivå ska fylla på med områdets/ institutionens prioriterade åtgärder. 2 I övrigt har handlingsplanen utformats för att tydligt hänga samman med styrdokumenten den strategiska planen 2007-2011 (Dnr I A9 4470/2006), policy för kvalitetsarbetet i utbildningen 2009-2012 (Dnr PLAN 2008/75 och policy för utbildningen på forskarnivå vid Lunds universitet (dnr IA 29/5039 2005).
UTKAST 1 2010-09-14 dnr FIIR 2010/56, G30 Lunds universitets handlingsplan för kvalitetsarbete i utbildning på forskarnivå 2011 2012 Universitetets handlingsplan för kvalitetsarbetet i utbildning på forskarnivå 2011 2012 anger prioriterade åtgärder för denna period. Handlingsplanen utgår från den strategiska planen 2007-2011 (Dnr I A9 4470/2006), policy för kvalitetsarbetet i utbildningen 2009-2012 (Dnr PLAN 2008/75 och policy för utbildningen på forskarnivå vid Lunds universitet (dnr IA 29/5039 2005). Föreliggande universitetsgemensamma handlingsplan kompletteras med prioriterade åtgärder på områdes- och institutionsnivå. Uppföljning av handlingsplanen Rådet för utbildning på forskarnivå ska årligen följa upp handlingsplanen med avseende på genomförda åtgärder och uppnådda resultat samt rapportera detta till rektor. Uppföljningen samordnas med universitetets årliga redovisning enligt regleringsbrevet. Under 2011 genomförs projektet EQ11, för en universitetsgemensam och långsiktig utveckling av utbildningen på samtliga nivåer vid Lunds universitet. EQ11 ska identifiera framgångsfaktorer i starka utbildningsmiljöer och sprida dessa till universitetets gemensamma kvalitetsutvecklingsarbete. Uppföljningen av handlingsplanerna för 2011 kommer att samordnas med resultatet av EQ11. Systematisk kvalitetsgranskning av utbildning på forskarnivå Universitetsgemensamma enkätundersökningar, doktorandbarometer, handledarbarometer och alumnundersökning bland disputerade, genomförs regelbundet vart fjärde år och ska vid nästa tillfälle genomföras 2012. Varje doktorand ska lämnas möjlighet att besvara doktorsenkäten efter avslutad utbildning. Under perioden ska följande gemomföras: Doktorsenkäten ska utprövas och införas i verksamheten. Postadress Box 117, Besöksadress Paradisgatan 2, Telefon dir 046-222 30 32, växel 046-222 00 00, E-post cecilia.gagne@fs.lu.se, Internet http://www.lu.se/lund-university
Ansvarig: Avd Planering och utvärdering, i samarbete med sektionen Forskning, innovation och extern samverkan (2011). Handledarbarometer, doktorandbarometer och alumnenkät, utskickas och sammanställs. Ansvarig: Avd Planering och utvärdering, i samarbete med sektionen Forskning, innovation och extern samverkan (2012). 2 Examination Det ska säkras att utbildningarnas resultat svarar mot examensordningens mål och internationellt erkända krav på kvalifikationer för högre utbildning. Examinationen under utbildningsförloppet ska vara uppbyggd så att de samlade resultaten motsvarar examensordningens mål för utbildningen på forskarnivå. Under perioden ska följande gemomföras: Kriterier för utvärdering av utbildning på forskarnivå utarbetas (inom ramen för EQ11). Ansvarig: Sektionen forskning, innovation och extern samverkan, inom rådet för utbildning på forskarnivå (2011). Universitetsgemensam webbaserad individuell studieplan införs. Ansvarig: Sektionen Forskning, innovation och extern samverkan i samverkan med områdena (2011-2012). Personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling Personalutbildning och resurser för pedagogiskt utvecklingsarbete inom universitetets områden ska finnas. Lärares kvalitetsarbete ska dokumenteras, premieras i karriären och resultaten ska spridas. Lärare/forskare som medverkar i forskarutbildningens olika moment ska genomgå behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, behörighetsgivande utbildning för lärare i utbildningen på forskarnivå liksom delta i kontinuerlig kompetens utveckling. Ett universitetsgemensamt program för att stödja doktorandernas utveckling ska införas. Syftet är att stödja utvecklingen av ett aktivt och gränsöverskridande doktorandskap genom att redan i början av studietiden erbjuda en breddad miljö för kunskapsutveckling och kontakter. Doktoranderna ska snabbare kunna skaffa sig en överblick över sin utbildning och de möjligheter den erbjuder. Under perioden ska följande gemomföras: Fortsatt implementering av Kompetensutvecklingsprogram för lärare i utbildningen på forskarnivå. Ansvarig: Avd Lednings- och kompetensutveckling/ced samt områdena. (2011-2012) Utveckla och implementera programmet Gränsöverskridande doktorandskap i form av en universitetsgemensam forskarutbildningskurs. Ansvarig: Avd Lednings- och kompetensutveckling/ced. (2011-2012)
3 Lärandemiljöer, resurser och stöd till de studerande Utbildningen på forskarnivå ska vara internationellt konkurrenskraftig. Doktoranderna ska ha tillgång till kvalificerad handledning och en god forskningsmiljö som kännetecknas av en kritisk massa, samt de övriga resurser som behövs för att genomföra utbildningen inom givna tidsramar. I syfte att stärka forskningsmiljöerna och på så sätt generellt förstärka kvaliteten i utbildningen ska universitetets vetenskapliga bredd tillvaratas genom samverkan i områdes- och ämnesövergripande verksamheter liksom genom nationella och internationella samarbeten. Det ska säkras att universitetets utbildningar på forskarnivån har förutsättningar att realisera examensordningens mål. Kurser och seminarier är det huvudsakliga och viktigaste sättet att tillhandahålla doktoranderna generella kompetenser. Seminarier ska ordnas för att doktoranderna ska ges möjlighet att diskutera sina egna och kollegers forskning. Universitetets kurser i utbildningen på forskarnivå ska successivt samlas i en databas för att kunna erbjudas universitetets alla doktorander. Samarbeten avseende kurser, seminarier och liknande inom och mellan fakulteter och lärosäten, inom och utom landet ska utvecklas. Missförhållanden, konflikter och klagomål som kommer till universitetets kännedom ska hanteras smidigt och skyndsamt. Under perioden ska följande gemomföras: Utbudet av kurser, seminarier och liknande i utbildning på forskarnivå ses över, kompletteras och samordnas inom och mellan universitetets områden samt presenteras samlat på universitetets och områdenas webbplatser. Ansvarig: Sektionen Forskning, innovation och extern samverkan och områdena i samverkan med kommunikationsavdelningen (2011). Den elektroniska databasen för kursplaner, LUBAS/motsvarande (en universitetsgemensam databas för kurser och kursplaner) ska vidareutvecklas under 2011 för att inrymma planer för kurser i utbildning på forskarnivå. Ansvarig: Sektionen Student och utbildning, Lunds Datacentral (LDC). En rutin för kursvärderingar och utvärdering av kurser ska införas (2011 2012). Ansvarig: Områdena. Ett utökat uppdrag till universitetets karriärservice att också innefatta utbildning på forskarnivå. Ansvarig: Sektionen Student och utbildning (2011). Karriärdag för doktorander på områdesnivå utarbetas och införs. Ansvarig: Områdena i samverkan med varandra (2011-2012). Kvalitetskriterier för forskarhandledning ska utarbetas. Ansvarig: Områdena (2011 2012). Områdesvisa rutiner för hantering av konflikter och klagomål utarbetas, dokumenteras och presenteras i områdenas information till doktorander. En universitetsgemensam ordning för hantering av de fall som inte kan lösas på områdesnivå utarbetas. Ansvarig: Områdena och sektionen Personal. Samordning sker av sektionen Forskning, innovation och extern samverkan(2011).
Rutiner ska utarbetas för uppföljning, utvärdering och återrapportering av hantering av konflikter och klagomål. Ansvarig: Områdena (2011 2012). Områdesvisa rutiner för introduktion till utbildningen utarbetas 1, och redovisas till rådet för utbildning på forskarnivå. Detta kan ske i samarbete mellan områden. Ansvarig: Områdena (2011). En introduktion för nyantagna doktorander med nödvändig information om universitetet samt om formalia och regelverk vid utbildningen utarbetas och införs. Ansvarig: Sektionen Forskning, innovation och externa relationer (2011-2012). En plan för ökad tillgång till relevant forskningsinfrastruktur färdigställas. Ansvarig: Rådet för forskningsinfrastruktur i samarbete med rådet för utbildning på forskarnivå (sektionen Forskning, innovation och extern samverkan)/områdena (2011 2012). 4 Systematisk insamling av information om utbildningens kvalitet Universitetet ska på ett systematiskt sätt samla in och analysera information som stöd för att bedöma utbildningens kvalitet. Under perioden ska följande gemomföras: Uppföljning och analys av nyckeltalsstatistik för utbildning på forskarnivå. Ansvarig: Sektionen forskning, innovation och extern samverkan med stöd från Avd Planering och utvärdering (2011-2012). 1 Enligt Policy för utbildning på forskarnivå: Det är angeläget att doktoranderna snarast efter antagningen ges relevant och nödvändig information om universitetet samt om formalia och regelverk kring utbildningen. En god introduktion till utbildningen på forskarnivå skall ge doktoranden en introduktion till forskarsamhället, en bred bild av institutionens och fakultetens forskningsverksamhet samt personalen som är verksam där.
Lunds universitets policy för kvalitetsarbetet i utbildningen 2009 2012
Vi ska ge en forskningsanknuten och tillämpnings anknuten utbildning av högsta internationella klass. Studenter och doktorander ska ges möjlighet att förena djup ämneskunskap med breddande perspektiv och omvärldsanknytning. Vi ska ge dem stöd att utveckla kommunikationsfärdighet, förmåga till informationssökning och kritisk analys samt förbereda dem för ett arbetsliv i förändring, entreprenörskap och egenskapande verksamhet. Ur Lunds universitets strategiska plan 2007 2011
1 Lunds universitets policy för kvalitetsarbetet i utbildningen 2009 2012 Denna policy, som omfattar utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå tar sin utgångspunkt i universitetets strategiska plan för 2007 2011. Policyn har fastställts av universitetsstyrelsen Dnr PLAN 2008/75. Policyns syfte Syftet med policyn är att klargöra på vilket sätt och med vilken inriktning Lunds universitet arbetar med att följa upp, understödja och utveckla utbildningen vid universitetet. Avsikten är att medverka till en hög kvalitet i utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå genom att erbjuda utbildningsansvariga, lärare, doktorander och studenter riktlinjer och redskap för att bedriva ett fruktbart kvalitetsarbete. Riktmärket för utvecklingen utgörs av kvaliteten i studenters och doktoranders lärande. På universitetsgemensam nivå omsätts policyn genom två handlingsplaner, en för utbildning på grund- och avancerad nivå och en för utbildning på forskarnivå. Dessa gäller för två år i taget och beskriver de särskilda projekt och åtgärder som universitetet beslutar genomföra för att stödja kvalitetsarbetet. Handlingsplanerna ska utarbetas från en ambitionsnivå som svarar mot tillgängliga ekonomiska resurser. Sektionerna inom förvaltningen ska beakta policyn. Varje område har ansvar för att tillämpa och vidareutveckla policyn inom sina verksamhetsområden. Utöver denna policy finns ett antal handlingsprogram och planer inom områden av särskild betydelse för universitetet, bl.a. för internationalisering, likabehandling och breddad rekrytering. I dessa finns en rad mål och insatser som även gäller utbildningen. Innehållet i dessa upprepas inte i denna policy, men bör beaktas i kvalitetsarbetet som helhet. Programmen anges sist i denna policy. 4
2 Utbildning av högsta kvalitet strategiska planens mål Lunds universitet använder fyra strategier för att uppnå sin vision att universitetet som helhet ska vara ett av de absolut främsta i Europa: 1) kvalitetssäkring, 2) gränsöverskridande samverkan, 3) internationalisering samt 4) ledarskap, lärarskap och medarbetarskap. Alla fyra är väsentliga för kvalitetsarbetet i utbildningen. Kvalitetssäkring av högre utbildning äger idag rum i ett globalt sammanhang, där universitet inte främst jämför sig regionalt eller nationellt utan i samspel med olika internationella nätverk av universitet (Leru 1, U21 2 & EUA 3 ) och för kvalitetssäkring (ENQA 4 & ESU 5 ). Utgångspunkt för kvalitetssäkringen av utbildningen inom Lunds universitet utgörs av de europeiska riktlinjer, som fastställts för den högre utbildningen 6. Av den strategiska planen framgår att Lunds universitet genom forskning, högre utbildning och konstnärligt utvecklingsarbete ska bidra till att kunskap utvecklas och används, nationellt och internationellt. Genom en forskningsbaserad och arbetslivsanknuten utbildning ska universitetet utbilda studenter som kan bidra till att utveckla framtidens globala kunskapssamhälle. Högsta kvalitet i utbildning och forskning är det överordnade målet. Studenterna ska erbjudas förutsättningar att förena djup ämneskunskap med breddade perspektiv och omvärldsanknytning. Universitetets utbildningar ska bygga på en nära samverkan mellan utbildning och forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete. Därutöver ska universitetet profilera sig med utbildningar på avancerad nivå, särskilt mastersprogram med nationell och internationell rekrytering. Program med stark forskningsanknytning eller stark anknytning till konstnärligt utvecklingsarbete, mångvetenskaplighet, internationell rekrytering samt joint programs prioriteras. Utbildningen på forskarnivå ska vara internationellt konkurrenskraftig och knytas till breda forskningsmiljöer i ett utvecklat nationellt och internationellt samarbete. I forskarutbildningen ska kontinuerligt utbyte ske mellan forskarstuderande sinsemellan och med etablerade forskare, såväl inom som utom det egna ämnet. Kvaliteten i utbildningen säkerställs genom att universitetets lärare har hög ämneskompetens och högskolepedagogisk kompetens samt förmåga att förbereda studenterna för yrkeslivet. Kvalificerade lärarinsatser premieras och karriärvägar som möjliggör engagemang inom både utbildning och forskning utvecklas. Lärare ska erbjudas möjlighet att undervisa perioder utomlands. 1. www.leru.org The League of European Research Universities. 2. www.universitas21.com Universitas 21 globalt nätverk för forskningsintensiva universitet. 3. www.eua.be European University Association. 4. www.enqa.eu European Association for Quality Assurance in Higher Education. 5. www.esib.org European Student Union. 6. Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. 2005. 3 Bakgrund Kvalitetsarbete består av aktiviteter av två slag: kvalitetssäkrande och kvalitetsutvecklande. De kvalitetssäkrande utgörs av olika typer av metodik för att åstadkomma kunskapsunderlag för en fortsatt utveckling gentemot de mål universitetet satt upp. Kvalitetsutvecklande aktiviteter syftar till att bygga upp hållbara förändringar av betydelse för utbild ning, undervisning, studenters lärande och studiemiljö. Kvalitets utvecklingen ska tillvarata och använda sig av de kunskapsunderlag som tas fram inom universitetet samt bygga på såväl nationell som internationell forskning inom området. Kvalitetssäkrande och kvalitetsutvecklande aktiviteter samordnas och integreras i kvalitetsarbetet som helhet. 5
4 Organisation Rektor har ett övergripande ansvar för utformning och genomförande av kvalitetssäkringen och uppföljning av kvalitetsarbetet. Utvecklingsrådet 7 och Rådet för utbildning på forskarnivå fungerar som beredande organ, svarar för gränsöverskridande samverkan och spridning av kvalitetsarbetets resultat. Lunds universitet har en decentraliserad organisation som innefattar en stor mångfald av utbildnings- och forskningsområden med olika karaktär. Universitetens områden har ett självständigt ansvar för att kvaliteten i utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå granskas, understöds och utvecklas. Utvärderingar och uppföljningar leder till åtgärder som är utbildningsspecifika. Områdesstyrelserna ansvarar för att åtgärder genomförs och följs upp enligt tidsplaner som utformas med hänsyn till tillgängliga resurser. Inom institutioner och avdelningar ansvarar prefekter/motsv. för att skapa och vidmakthålla en pedagogisk kultur där studenternas lärande sätts i centrum och där lärares engagemang och utvecklingsarbete tas tillvara. Varje universitetsanställd ansvarar inom sitt professionella uppdrag för att bedriva relevant kvalitetsarbete och medverka till en utbildning av högsta kvalitet. Förutom lärare har akademiska ledare, studievägledare, bibliotekspersonal och administrativ personal ansvar för att bedriva kvalitetsarbete inom sina uppdrag. Studenter och doktorander är medarbetare i utbildningen. Deras aktiva medverkan i kvalitetsarbetet är en förutsättning både för att deras eget lärande ska nå goda resultat och för att kvalitetsutvecklingen inom universitetet ska få en fruktbar inriktning. 7. Nuvarande mandatperiod för Utvecklingsrådet går ut den 31/12 2008. I policyn förutsätts att det även 2009-2012 kommer att finnas ett områdesövergripande organ för att behandla de frågor Utvecklingsrådet hanterat. 5 Kvalitetsarbetets metodik kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Kvalitetssäkringen av utbildningen byggs upp av sex huvudsakliga metoder. För dessa ska det finnas universitetsgemensamt stöd genom handledningar och nätbaserade infrastrukturer: 1. Validering granskning av förutsättningar för att inrätta nya program och examina. 2. Utvärdering av kvaliteten i examination och examina/ utbildningsresultat 3. Kursutvärderingar en samlad bedömning av kursen utifrån bl. a. studenters kursvärderingar. 4. Alumn- och avnämaruppföljningar 5. Uppföljningar av studenters, doktoranders och personalens erfarenheter av utbildningen i form av s.k. Barometrar. 6. Uppföljningar baserade på nyckeltal. Kvalitetsutveckling bygger på att lärare, utbildningsansvariga och studenter ges förutsättningar för att bedriva ett aktivt, kontinuerligt och meriterande förbättrings arbete, som bygger på resultat från utvärderingar samt relevant forsknings- och utvecklingsarbete inom högre utbildning. Syftet är att medverka till en kvalitetskultur där resultat av kvalitetsarbete lyfts fram och belönas. Kompetensutveckling av lärare genom högskolepedagogisk utbildning 8 integreras med det pedagogiska utvecklingsarbetet. Dokumenterade högskolepedagogiska utvecklingsinsatser och FoU-projekt prioriteras i den pedagogiska meriteringen och görs kända på universitetets olika pedagogiska utvecklingskonferenser. Belöningssystem för särskilt meriterade lärare, t.ex. pedagogiska akademier, inrättas som stöd för utvecklingen och följs upp i olika riktade studier. Insatser för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling bör balanseras på ett optimalt sätt, så att det avsätts resurser inte bara för att kartlägga utan även för att åtgärda de brister som framkommer. 8. Lörstad et al. (2005). Högskolepedagogisk utbildning för högskolans lärare. Slutrapport från Pilotprojektet vid Lunds universitet. 6
6 Kvalitetsarbetets inriktning Kvalitetsarbetet vid Lunds universitet ska vara inriktat på att skapa utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå av hög nationell och internationell standard. Utbildningen ska vara forskningsanknuten och/eller anknuten till konstnärligt utvecklingsarbete. Den ska även vara tillämpningsknuten och svara mot samhällets behov. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för studenterna och universitetets personal. Studenter och doktorander är medarbetare i utbildningen. Studentinflytandet ska utformas så att studenter och doktorander tillsammans med lärare och annan universitetspersonal kan ta ett gemensamt ansvar för utvecklingen av utbildningens kvalitet. Gränsöverskridande samverkan mellan universitetets områden, berörda sektioner inom förvaltningen och övriga serviceorgan ska medverka till att kompetens och resurser för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling utnyttjas på ett effektivt sätt. Universitetets strävan efter kvalitet ska vara vägledande i planeringsoch budgetprocesserna. Varje område ska bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete. Området ska ha en plan för pedago 8