På egna ben. Förslag för ett ökat personligt ansvarstagande och en tryggare privatekonomi Mars 2009
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord 2 Inledning 3 Trygghet med sparade pengar 4 Uttag medges ej! 4 Politiska riktlinjer 5 En ny chans att stå på egna ben 6 Snabba cash? 6 Internationella erfarenheter 7 Politiska riktlinjer 7 1
Förord Genom att ha pengar på det egna bankkontot skapas såväl en bättre självkänsla som ett ökat livsutrymme. Det ger en känsla av att ha makt och kontroll över den egna situationen och gör det möjligt att stå på egna ben. En ekonomisk buffert är viktig för att uppnå trygghet och värdighet och få möjlighet att satsa såväl på människorna runt omkring som på sig själv. Skuldsättning, som är något av en motsats till buffert, kan bli djupt problematiskt om skulderna blir ohanterliga och hoppet att resa sig på nytt försvunnit. Vi människor är ofullkomliga och begår misstag. Oavsett orsakerna till en överskuldsättning måste alla som vill göra rätt för sig få en rimlig chans att börja ta ansvar för sin ekonomiska situation och starta om på nytt. Denna rapport har utarbetats av riksdagsledamoten Emma Henriksson. Till sin hjälp har hon haft Erik Granberg, politiskt sakkunnig vid Kristdemokraternas riksdagskansli. Rapporten har inte behandlats av något beslutande organ inom partiet varför författarna ansvarar för innehållet. Stockholm den 3 maj 2009 Lennart Sjögren Partisekreterare 2
Inledning Idag befinner sig ungefär 200 000 personer i ett finansiellt utanförskap, utan möjlighet att låna, hyra bostad eller teckna telefonabonnemang enligt uppgifter från Kronofogdemyndigheten. Dubbelt så många säger sig ha ständiga svårigheter att betala sina räkningar. 2008 var första året då över en miljon ansökningar om betalningsförelägganden kom in till kronofogdemyndigheten. Enligt myndighetens egna beräkningar kostar överskuldsättningen samhället mellan 30-50 miljarder kronor varje år. Det mänskliga lidandet går inte att prissätta. När egenmakten minskar och vanmakten ökar så ökar också passiviteten och beroendet av det offentliga. Sverige ska ha en solidariskt finansierad och väl utvecklad offentlig verksamhet. Men vi ska inte beröva människan makten över sitt liv eller den värdighet som ligger i att försörja sig själv och sin familj. De allra flesta vill verkligen göra rätt för sig och skuldsättning är skambelagt. Låginkomsttagare har varit så hårt beskattade att det som återstår efter skatt knappt räckt till de löpande utgifterna, än mindre till att bygga upp ett eget sparande. Enligt SCB:s förmögenhetsstatistik hade hälften av befolkningen har mindre än 28 000 kronor i besparingar 2007. Kapaciteten att kunna stå emot oförutsedda inkomstminskningar eller plötsliga kostnader är för många näst intill obefintlig. Genom de skattesänkningar riktade mot inte minst låg och medelinkomsttagare som Krisdemokraterna och de övriga allianspartierna genomfört ökar möjligheten för fler att bygga upp ett sparkapital. Vi vill genom de förslag vi här presentera ytterligare öka möjligheten och stimulera sparande. Skilsmässa, arbetslöshet eller dödsfall i familjen är sådant som ofta ligger bakom en överskuldsättning. Men även för den som inte råkat ut för en ekonomisk kris har det blivit svårt att i alla lägen göra de rätta ekonomiska bedömningarna. De privatekonomiska möjligheterna och valen har under de senaste åren blivit allt fler och allt mer komplexa. Det ställer höga krav på den privatekonomiska kunskapsnivån och riskerar att skapa stora ekonomiska klyftor i framtiden. Därför vill vi stärka kunskaperna hos allmänheten. Konsumentskyddet behöver dessutom stärkas för att minska möjligheten att sko sig på ekonomisk utsatthet och okunskap. 3
Trygghet med sparade pengar När inkomsterna bara knappt räcker till de mest nödvändiga utgifterna och de ekonomiska marginalerna är så gott som obefintliga får det stor påverkan på välbefinnandet och hälsan. Inte minst de som under lång tid lever med en ekonomisk stress påverkas negativt. Skatten för låg och medelinkomsttagare borde inte vara högre än att lönen även räcker till ett sparande. Det är viktigt med en ekonomisk buffert för att uppnå trygghet och värdighet och för att kunna stå självständig mot både stat och kapital. Uttag medges ej! Över två miljoner svenskar har idag inga pengar på banken och var femte vuxen har sällan eller aldrig pengar kvar i slutet av månaden enligt SCB:s förmögenhetsstatistik. Det föranleder en ständig osäkerhet över om pengarna kommer att räcka till nästa lön. Så länge ekonomin är statisk och förutsägbar fungerar det men för den som lever i en ekonomisk situation utan marginaler kan oförutsedda utgifter bli övermäktiga. För någon blir situationen ohållbar när tvättmaskinen går sönder, för en annan raseras budgeten om det plötsligt måste köpas ett par nya vinterkängor till barnet. Den som har de allra lägsta inkomsterna, inte sällan en ensamstående flerbarnsmamma, har oftast de största problemen även vid utgifter på några hundralappar. Men även för personer med betydligt starkare ekonomi är det vanligt förekommande med små eller obefintliga marginaler. Pengar på kontot innebär en möjlighet att satsa såväl på människorna runt omkring som på sig själv. Det ger en möjlighet att finansiera en utbildning utomlands för sina barn eller chansen att starta eget. En för liten ekonomisk buffert skapar ett onödigt beroende av de politiska besluten. En förändring av bidrag eller skatt kan få dramatiska konsekvenser för den egna ekonomiska kalkylen. Människor med pengar på banken vågar i större utsträckning ta ledigt för att investera i vidare studier än de som inte har det. Trygghet i det lilla är trygghet i det stora. Samma sak gäller med att starta eget där de med pengar på banken är mer benägna att satsa på sina idéer. En privatekonomisk buffert främjar därmed såväl entreprenörskap som innovation. De äldre generationerna, födda på 1920- och 30-talen, präglades av depressionen och krigsåren. De är generellt väldigt sparsamma även i hög ålder. Yngre generationer tycks snarare vara präglade av ett mycket långtgående kreditsamhälle. Spara först - köpa sen har bytts ut till köpa först - betala sen. Men löften om omedelbar tillfredsställelse och konsumtionen som lyckobringare har sina uppenbara nackdelar. Priset betalas såväl av den enskilde som av samhället i stort. 4
Politiska riktlinjer Privatekonomisk folkbildning. Då de ekonomiska besluten blir allt fler och allt mer komplexa är det viktigt att samtidigt höja kunskapsnivån bland befolkningen. Tillsammans med myndigheter, fack- och arbetsgivarorganisationer, den civila sektorn och näringslivet kan en folkbildningskampanj anordnas med syfte att höja intresset och kunnandet om privatekonomi. Två månadslöner på banken. Målsättning med folkbildningen ska vara att varje person har en privatekonomisk buffert på två månadslöner lätt tillgängligt. Det minskar beroendet av det offentliga och skapar en ekonomisk trygghet. Målet bör vara en del av en folkbildningskampanj som försöker framhålla sparandets förtjänster. För löntagare som fått del av jobbskatteavdragen bör målet vara möjligt att uppnå inom ett par år. Obligatorisk undervisning i skolan. I årskurs nio har de flesta elever en mobiltelefon med de kostnader det innebär. I gymnasieåldern har de flesta börjat få egna inkomster och står inför att flytta hemifrån. Ändå finns inga obligatoriska moment vare sig i årskurs nio eller i något av gymnasieskolans obligatoriska kärnämnen som garanterar alla elever rätt till utbildning i den privatekonomi och grundläggande juridik som du behöver för att kunna möta vuxenlivets utmaningar. Det bör införas. Sänkt skatt för låginkomsttagare. För många går hushållsekonomin ihop först när man får bidrag. Det är visserligen gott att välfärdsstaten kan hjälpa människor i nöd. Men detta bidragsberoende skadar människors självbild. Det är därför viktigt att utforma skatterna så att så många som möjligt, enskilda och familjer, ska kunna leva på sin lön. De tre stegen i jobbskatteavdraget har gjort att en låginkomsttagare idag har över tusen kronor mer i plånboken varje månad. Inför ett investeringskonto. Inför personliga investeringskonton för privatpersoner där pengar som sätts in på kontot obehindrat kan användas för investeringar i värdepapper. Så länge inga pengar tas ut på kontot utgår ingen skatt. När pengar tas ut beräknas reavinstskatten på uttagets andel av den aktuella reavinsten. 5
En ny chans att stå på egna ben Centralt i den kristna idétraditionen är insikten om att det inte finns perfekta människor. Vi är ofullkomliga och lever i en ofullkomlig värld. Den insikten gör att vi strävar efter ett samhälle där varje person ska kunna få en ny chans att göra rätt för sig. Vi värnar också principen att varje beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, det som brukar kallas subsidiaritetsprincipen. Men för att den ska fungera måste varje nivå få det stöd den behöver för att kunna fatta kloka och väl avvägda beslut. Snabba cash? Äldre generationer var uppväxta med mycket djupt rotade värderingar kring skuld och sparandets dygd central. Idag fullkomligt öses vi över av reklam för lån, oavsett om det gäller den kommande semesterresan, ny bil eller hemelektronik. Allt oftare presenteras månadskostnaden istället för det egentliga priset på varan, allt för att stimulera till ökad konsumtion. Konsumtionsfrihetens chimär leder till skuldsättningens ofrihet och begränsningar. Längtan efter snabba pengar har lett till att mikrolån, snabblån och SMS-lån har ökat explosionsartat. Lånen har ingen ångerrätt och en ogenomtänkt impulshandling får därigenom oåterkalleliga konsekvenser. De som utnyttjar dessa typer av lån är ofta unga mellan 18 och 35 år, eller människor med tidigare betalningsanmärkningar. Lånen ses som en enkel lösning men den är dyr och har en bitter eftersmak. Återbetalningstiden är kort och den höga utlåningsavgiften förvandlar snabbt den lilla skulden till en betydligt större. Antalet fordringar av dessa lån som lämnats till Kronofogden har ökat explosionsartat. Majoriteten av dem som inte kan betala är unga personer i åldersgrupperna 18-25år och 26-35år. SMS-låneföretagen har poppat upp som svampar ur jorden. Den Obetalda SMS-lån lagstiftning som reglerar konsumentvillkor, information och 35775 40000 marknadsföring har generellt en god efterlevnad av de större etablerade finansiella aktörerna på 20418 30000 marknaden men för dessa bolag är 20000 ägarförhållandena i många fall oklara och några kopplingar till 10000 etablerad finansiell verksamhet har 1407 inte gått att spåra. Marknadsföringen av så kallade SMS-lån 2006 2007 2008 0 vittnar inte om den måttfullhet som uttrycks i konsumentkreditlagen. Det är därför inte rimligt att Antalet ansökningar hos Kronofogden. staten fortsätter driva in pengar för oseriösa kreditgivare med orimliga villkor. Vår utgångspunkt är att självsanering av marknadens aktörer vanligen är den bästa lösningen men om branschen inte upprätthåller den goda kreditgivningsseden krävs stramare regleringar. Samti- 6
digt är det viktigt att poängtera att ett mer detaljreglerat kontrollsamhälle inte är önskvärt då det kräver mer administration och skapar dyrare transaktionskostnader. Internationella erfarenheter Det är inte bara i Sverige vi har stora problem med överskuldsättning. I vårt östra grannland Finland finns idag mellan 40 000 60 000 överskuldsatta privatpersoner. Efter att ha haft stora problem i slutet av 1980 instiftade man där en överskuldsättningslag 1993. Enligt lagen kan en person med skuldsättningsproblem vända sig till en domstol för att få hjälp med sin ekonomiska situation. Ytterligare ett steg togs 2007 då en preskriptionslag infördes med följden att alla skulder som är äldre än 15 år skrivs av. På grund av den tillkomna lagen kommer 40 000 gäldenärers skulder att preskriberas. Vi ställer oss dock tveksamma till en generell preskribering då utgångspunkten bör vara att skulder ska betalas. Den översyn av skuldsaneringslagen som lämnades i ett delbetänkande till insolvensutredningen menar vi inrymmer tillräckliga åtgärder för att öka förutsättningarna för överskuldsatta att få skuldsanering inom rimlig tid och under rimliga förutsättningar. I Storbritannien har överskuldsättningen hamnat högt på agendan genom den brittiska regeringens satsning på välstånd för alla. Arbetet mot skuldsättningen har delats upp mellan prevention och rehabilitering. De preventiva åtgärderna handlar till stor del om att öka kunskapsnivån samt öka möjligheterna till krediter på rimliga villkor. Den rehabiliterande delen består i att öka tillgången på fri rådgivning och att förenkla möjligheten till skuldsanering. Tvångsinslag i skuldsaneringsprocessen används enbart för dem som inte är samarbetsvilliga. På så vis bevaras den skuldsattes egna ansvar över skeendet. Processen leder normalt till en skuldbefrielse. I USA genomsyras den amerikanska identiteten av att ge människor en ny chans. Därför är möjligheten till nedskrivning av lån väldigt generösa. En person som aktivt deltar i skuldbefrielseprocessen får oftast sin ansökan beviljad av domstolen. Systemet har dock stramats upp något under senare år då det tros ha varit missbrukat. Även i Sverige finns möjligheten att genom frivilliga överenskommelser med långivarna komma tillrätta med en besvärlig kreditsituation. Skammen över det upplevda egna misslyckandet gör dock att många drar sig för att vända sig till banken eller skuldrådgivaren och försöker hålla ut, ofta med konsekvensen ännu fler och dyrare krediter. Politiska riktlinjer Preventiva åtgärder Förbättra allmänhetens kunskaper om privatekonomi. Redan i skolan måste alla människor ges grundläggande kunskaper om hur man sköter sin privatekonomi. Därför bör privatekonomi ingå som en självklar del av undervisningen i skolan. Undervisningen ska förmedla kunskaper om de vanligaste finansiella produkterna för att spara, låna, försäkra och investera. Gränsen för förenklad kreditupplysning. Vid lägre lånebelopp eller när näringsidkaren har tillräcklig kännedom om kreditsökandens betalningsförmåga krävs idag enbart en förenklad kreditprövning. Då även små kontantlån kan leda till överskuldsättning bör kreditprövning ske för alla kontantlån oavsett lånets storlek. SMS-lån bör ej få ges till den som har en betalningsanmärkning eller ärende hos kronofogden. 7
24-timmars väntetid för lån. Många SMS-lån tecknas med kort varsel och ofta utan tillräcklig kontroll av villkoren. En 24-timmars väntetid innan lånet betalas ut skulle få bort många ogenomtänkta inköp. Det skulle därmed minska risken för överdriven skuldsättning utan att innebära en orimlig begränsning av lånemöjligheten. Begränsa dröjsmålsräntan under indrivning. Genom en begränsning av dröjsmålsräntan under indrivningen skulle skulderna kunna bli mer hanterliga för många skuldsatta. Skuldbördan skulle inte växa lika snabbt och möjligheterna att på egen hand ta sig ur fällan ökar. Begränsad indrivning av Kronofogden. Tack vare den goda möjlighet som finns för gäldenärer att överlämna en fordran till Kronofogden för indrivning har ett flertal institut satt i system att tjäna pengar på förfallna skulder. Kronofogden bör därför ges möjlighet att vägra verkställighet då fordran uppkommit i strid med god kreditgivningssed. En tidsgräns för under hur lång tid Kronofogden ska bistå med indrivning bör även övervägas för små konsumentkrediter. Förbjud vilseledande prissättning. Kreditgivaren ska enligt lagen visa återhållsamhet och måttfullhet i sin marknadsföring och ta tillvara konsumentens intressen. Den återhållsamhet som ska prägla konsumentinformationen lyser dock med sin frånvaro. Det krävs en översyn av konsumentkreditlagen med avseende på regleringen av marknadsföringen. Enbart totala kostnader för köp bör tillåtas i annonsering och prissättning i butik. Inrätta saneringslån. Se över möjligheterna till att inrätta ett institut som kan hjälpa personer att få kontroll över en problematisk skuldsituation. De kan då ge garantier för lån med goda villkor som kan användas för att lösa ut många mindre dyrare krediter. Under tiden då en person har ett saneringslån kan inga andra krediter tas. Rehabiliterande åtgärder Öka tillgången till fri rådgivning. För att så snabbt som möjligt kunna komma ur skuldfällan är det viktigt att få tillgång till professionell rådgivning kring hur man får ordning på sin privatekonomi. Alla kommuner bör därför tillhandahålla skuldrådgivning. Förenkla möjligheten till att få skuldsanering. Skuldsanering innebär en chans att börja om från början och ta ansvar för sin privatekonomi. Den chansen bör ges till fler överskuldsatta som är samarbetsvilliga i processen. Samtidigt bör även möjligheten till att korta perioden för skuldsanering ses över. Genom ett skuldsaneringssystem som uppmuntrar till ansvarstagande och samarbete ökar känslan av att kunna påverka sin egen situation. Det ökar hoppet om att kunna förbättra den egna situationen och därmed ökar motivationen till att ta tag i sitt skuldproblem. Inför en skuldsättningskommission. Skuldsättningskommissionens ansvar är att ge råd till regeringen, utveckla metoder och övervaka dess genomförande i frågor som gäller överskuldsättning. Kommissionen skulle kunna bestå av myndighetsföreträdare, representanter från kreditväsendet och frivilligorganisationer. 8
Box 2373, 103 18 Stockholm Telefon 08-723 25 00 Telefax 08-723 25 10 www.kristdemokraterna.se info@kristdemokraterna.se