Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Relevanta dokument
Olof Engstedt, Vattenorganisationernas riksmöte, Lund

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Sammanställning: Yngelprovfiske vid Hemmesta Sjöäng, Värmdö kommun, våren 2012.

Aqua reports 2013:7. Riktlinjer för uppföljning av fiskevårdsåtgärder i kustmynnande vattendrag. Ronny Fredriksson, Ulf Bergström, Jens Olsson

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Märkning av havsöring och lax i Emån

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gädda. Gädda. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Kustmiljögruppens höstträff. Carina Pålsson, vattenenheten Länsstyrelsen Kalmar Jonas Nilsson, kustvattengruppen Linnéuniversitet

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Skydda och vårda våra viktiga vikar

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Gädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Åldersanalys av havsöring från Emån

Uppföljning av fiskväg Igelbäcken, Solna

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Gotlands fiske.

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö

MILJÖKONTORET INFORMERAR

-FISKEVÅRD I SÖTVATTEN ABBORRE PÅ KUSTEN

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker

FISKERIVERKET INFORMERAR

Markus Lundgren. med underlag från

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Undersö kningar pa ga dda pa Å land

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Hinder vid våtmarksrestaureringar hur kommer man vidare?

Vänerlaxens fria gång:

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Östersjölaxälvar i Samverkan

Provfiske i Taxingeån 2015

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Stöd till fiskevården

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Redovisning av delprojekt: Trolling

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Åtgärdsbehov för gädda och abborre

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Fliseryds Sportfiskeklubb. Biotopvård i Mejerikvillen på Jungnerområdet i Emån Projekt motorvinsch

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Ledningsgruppsmöte 24 april 2014

Öring en art med många kostymer

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Släketäkt gynnar gäddlek

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Havsutsikt. Tema fisk och fiske från kust till öppet hav. Nr Om havsmiljön och svensk havsforskning

Projektplan. Projektnamn: Projektägare: Dokumenthistorik 1(7) PA 1. Pike-reg Munksjön. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Bevara Sommens nedströmslekande öring

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN Meddelande 2006:16

Hammarskogsån-Danshytteån

Sveriges ålförvaltning

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Nr 5: Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Abborren och gäddan i Östersjöns kustnära vatten

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

Blankett för ansökan om bidrag för lokala vattenvårdsprojekt

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Test av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Kursledare: Carl-Johan Månsson. FISKET SOM RESURS utveckling som gynnar alla!

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Transkript:

Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun, våren 2013 Analys och rapport Jonas Nilsson Fältarbete Joakim Holm, Mönsterås kommun Jens Nilsson, Mönsterås kommun Petter Tibblin, Lnu Oscar Nordahl, Lnu Simon Nilsson, Sffs Jonas Nilsson, Lnu Ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Kalmar, Mönsterås kommun och Linnéuniversitetet Granskad av Susanna Andersson Foto Jonas Nilsson Simon Nilsson Kalmar, oktober 2013

Inledning Under vintern 2007 och våren 2008 genomfördes biotopvårdande åtgärder som syftade till att förbättra för den anadroma gäddans lek- och yngeluppväxt i området vid Oknebäck och Kronobäck i Mönsterås kommun. Åtgärden som genomfördes var framgångsrik och resulterade omedelbart i en ökning av antalet utvandrande gäddyngel från några tusen till över hundratusen per år. Gäddfabriken vid Kronobäck fick stor publicitet och har stått som förebild för många liknande åtgärder som genomförts i södra Sverige. Planering och projektering av gäddfabriken vid Kronobäck utfördes av Mönsterås kommun i samarbete med markägare, Fiskeriverket och Linnéuniversitetet. Projektet finansierades till 50 % med EU-medel (Fonden för fiskets utveckling) via Fiskeriverket. Resterande andel nationell finansiering beviljades från Mönsterås kommun och Länsstyrelsen i Kalmar län. I Fiskeriverkets beslut (Dnr 031-932-06) fanns krav på en uppföljning av projektet. Detta gjordes gemensamt av Fiskeriverkets kustlaboratium och Linnéuniversitet i ett forskningsprogram under åren 2007-2009. En utförlig beskrivning av åtgärderna och resultat från uppföljningen presenteras i Ljunggren mfl (2011). Enligt Fiskeriverkets beslut skulle även en uppföljning genomföras under 2013, fem år efter åtgärderna. Resultatet av uppföljningen redovisas i denna rapport. Fältarbetet 2013 utfördes av Joakim Holm och Jens Nilsson, Mönsterås kommun och av Petter Tibblin, Oscar Nordahl, Simon Nilsson och Jonas Nilsson vid Institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet i Kalmar. Årets uppföljning finansierades gemensamt av Mönsterås kommun, Länsstyrelsen i Kalmar län och Linnéuniversitet. Oknebäck Y1 Y2 O Kronobäck K Y3 Timmernabbeviken Figur 1 Karta över det restaurerade våtmarksområdet vid Oknebäck och Kronobäck i Mönsterås kommun. Bäckarna mynnar ut i Timmernabbeviken i Kalmarsund. Ryssjornas placering under våren 2013 markeras med ett O respektive K. Yngelfällornas placering markeras med Y1-3. 1

Metodik En kvantifiering av antalet uppvandrande anadroma lekgäddor gjordes med ryssjor i Oknebäck och Kronobäck (figur 1). Redskapen var av samma typ och placerades på samma plats som tidigare år. Fisket startade den 25 mars i Oknebäck då isen fortfarande låg tjock i bäcken och i vikarna utanför, och den 14 april i Kronobäck då vattenflödet var tillräckligt för att gäddorna skulle kunna passera in i våtmarken via utloppskonstruktionen. Båda ryssjorna vittjades dagligen till och med den 25 april. Vid varje vittjning registrerades antal, längd, kön och gonadstatus på alla gäddor. Samtliga gäddor klipptes dessutom försiktigt i ryggfenan för att på så sätt undvika att samma individ skulle registreras flera gånger. Den totala lekpopulationens storlek kvantifierades med en fångst-återfångststudie i våtmarken mellan den 25 april och 9 maj. En ryssja som huvudsakligen fångade utvandrande gäddor placerades inne i våtmarken. Ryssjan vittjades dagligen och vid varje tillfälle noterades andelen fenklippta individer och genom förhållandet mellan omärkta och märkta individer bestämdes sedan populationsstorleken. En kvantifiering av antalet utvandrande gäddyngel gjordes med yngelfällor vid de tre platser där ynglen hade möjlighet att ta sig ut ur våtmarken (figur1). Fällorna sattes ut den 8 maj och vittjades sedan en till tre gånger per dag till och med den 5 juni. Vid varje vittjningstillfälle räknades antalet yngel och dessutom registrerades hur stor del av vattenflödet 140 som passerade igenom fällan, för att på så sätt kunna uppskatta det totala antalet utvandrande yngel. Samtliga gäddyngel återutsattes nedströms fällan. I övrigt följde metodiken tidigare års undersökningar (Ljunggren m fl 2011). Resultat Totalt fångades 1489 gäddor i de båda ryssjorna. Av dessa fångades 830 i Oknebäck och 659 i Kronobäck (figur 2). Fångsten i Oknebäck kulminerade mellan den 7 och 16 april vid en dygnsmedelvattentemperatur på 1-4 C. Under denna tid fångades mellan 36 och 135 gäddor per dygn. Stigningen upp i våtmarken i Kronobäck började den 14 april i samband med att fiskvägen i utloppskontsruktionen öppnades. Under den första veckan fångades mer än 80 gäddor per dygn. Då var medeltemperaturen 2-8 C. I fångst-återfångst studien inne i våtmarken fångades sammanlagt 143 gäddor under perioden 26 april - 7 maj. Av dessa var 69 stycken (48 %) fenklippta. Detta skulle då innebära att knappt hälften av de uppvandrande gäddorna fångats genom ryssjefisket i bäckarna, vilket i sin tur skulle innebära att storleken på hela lekpopulationen är 3086 individer (1489/0,48). Medellängden för honorna var 62 ± 9 cm och för hannarna 53 ± 7 cm. Könsfördelningen var jämn med 52 % honor och 48 % hannar. Antalet utvandrande gäddyngel under perioden 9 maj - 5 juni uppgick till ungefär 285 500. Merparten av ynglen (>94 %) vandrade ut de 10 första 9 antal gäddor 120 100 80 60 40 20 8 7 6 5 4 3 2 1 vattentemperatur 0 26-mar 30-mar 03-apr 07-apr 11-apr Figur 2 Antal fångade i gäddor i Oknebäck (ljus stapel) och Kronobäck (mörk stapel) under perioden 26 mars - 25 april 2013. Dygnsmedelvattentemperaturen är markerad med en linje. 15-apr 19-apr 23-apr 27-apr 0 2

dagarna (figur 3). Storleken på dessa yngel varierade mellan 2-4 cm. Diskussion Årets uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck visar att restaureringen varit framgångsrik. Sedan 2008 har lekpopulationen ökat med ungefär 120%, från 1413 till 3086 individer och antalet utvandrande gäddyngel nådde nya rekordsiffror under 2013, med över 285 000 individer. Vår forskning vid Linnéuniversitetet har visat att nästan hälften av gäddorna i Östersjön är födda i sötvatten (Engstedt m fl 2013), och att varje vattendrag har sin egen unika population av gädda (Larsson, opublicerat). Gäddpopulationen i Oknebäck/Kronobäck utgör inget undantag. De anadroma gäddorna har ett mycket starkt homingbeteende; de återvänder alltså till det vattendrag där de är födda när det är dags för lek, precis som lax och öring. Gäddorna från en bäck leker bara med varandra och skiljer sig därför åt från gäddor i andra, närliggande bäckar. Detta beteende medför att olika, genetiskt skilda, populationer bildas. Ett förstört lekområde eller ett överfiskat lekbestånd betyder att en hel population av gädda försvunnit, med sina unika anpassningar och gener. Konkreta lösningar i form av återställande av vattendrag och översvämmade ängar som vid t ex Kronobäck har glädjande nog visat sig vara mycket lyckade. Förutom en ökad produktion av gäddyngel ökar också en sådan åtgärd den biologiska mångfalden i stort och skapar en grund för grodor och kräldjur, liksom för fåglar och vattenlevande insekter. I bästa fall får man även en ökad reduktion av näringsämnen. Mycket tack vare det lyckade exemplet vid Kronobäck är många nya gäddfabriker på gång längs med ostkusten och på Öland och Gotland. Sportfiskarna har initierat och driver ett tjugotal objekt längs med ostkusten i en storskalig satsning som kallas Back to Big Fish. Referenser Engstedt O., Engkvist R. & Larsson P. 2013. Elemental fingerprinting in otoliths reveals natal homing of anadromous Baltic Sea pike (Esox lucius L.). Ecology of Freshwater fish. Ljunggren m fl 2011. Våtmarker som rekryteringsområden för gädda i Östersjön. Erfarenhet och rekommendationer från ett forskningsprojekt. Fiskeriverket. Finfo 2011:1. 64 sid. Nilsson J. Engstedt O. & Larsson P. 2013. Wetlands for northern pike (Esox lucius L.) recruitment in the Baltic Sea. Hydrobiologia DOI 10.1007/ s10750-013-1656-9. 60000 50000 antal gäddyngel 40000 30000 20000 10000 0 08-maj 12-maj 16-maj 20-maj 24-maj 28-maj 01-jun 05-jun Figur 3 Antal utvandrande gäddyngel från våtmarken under perioden 9 maj - 5 juni, 2013. 3

25 mars, ryssjan i Oknebäck utplacerad (uppe till vänster). 19 april, gäddlek i en grund del av våtmarken (uppe till höger och nere till vänster). 10 maj, några utvandrande gäddyngel.

Kalmar Växjö 391 82 Kalmar Tel 0480-446200 jonas.nilsson@lnu.se Lnu.se