Studiestöd 10.05.2017
Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Vad består förmånen av?... 1 1.4 Rätt och villkor... 2 1.4.1 Avläggande av examen i Finland... 2 1.4.1.1 Studiestöd till finska medborgare... 3 1.4.1.2 Studiestöd till medborgare i Europeiska unionen och därmed jämförbara personer och deras familjemedlemmar... 3 1.4.1.2.1 Beviljande av studiestöd med stöd av den nationella lagstiftningen... 3 1.4.1.2.2 Beviljande av studiestöd med stöd av Europeiska unionens lagstiftning... 4 1.4.1.2.3 EU-arbetstagare... 5 1.4.1.2.4 EU-arbetstagares familjemedlemmar... 9 1.4.1.3 Studiestöd till nordiska medborgare... 13 1.4.1.4 Studiestöd till andra utlänningar än EU-medborgare och med EU-medborgare jämförbara personer... 13 1.4.1.5 Utredning av grunden för vistelsen i landet... 15 1.4.1.5.1 Uppgifter som behövs för avgörandet... 15 1.4.1.5.2 Bedömning av grunden för vistelsen i landet... 16 1.4.1.5.3 Förändringar i grunderna för vistelsen... 19 1.4.2 Avläggande av examen utomlands... 21 1.4.2.1 Studiestöd till finska medborgare och personer som är jämförbara med finska medborgare... 21 1.4.2.1.1 EU-arbetstagare... 22 1.4.2.1.2 En studerande flyttar från Finland till utlandet för att studera... 25 1.4.2.1.3 En person som bor utomlands inleder studier... 26 1.4.2.2 Utlänningar som inte beviljas studiestöd... 30 1.4.3 Studier som berättigar till studiestöd... 30 1.4.3.1 Högskolestudier... 31 1.4.3.2 Övriga studier... 32 1.4.3.3 Praktik... 36 1.4.3.4 Studier utomlands... 36 1.4.3.4.1 Social trygghet för personer som studerar utomlands och inledande av behandling av försäkringstillhörighetsärende... 37 1.4.4 Heltidsstudier... 38 1.4.4.1 Högskolestudier... 38 1.4.4.2 Gymnasiestudier... 38 1.4.4.3 Yrkesinriktade studier... 40 1.4.4.4 Distans- och flerformsstudier... 43 1.4.4.5 Studier som i sin helhet bedrivs utomlands... 43 1.4.5 Framgång i studierna... 44 1.4.5.1 Uppföljning av studieframgången vid yrkeshögskolor... 45 1.4.5.2 Stödmånader som ska beaktas vid uppföljningen av studieframgången... 45 1.4.5.3 Begäran om utredning om otillräcklig studieframgång... 46 i
1.4.5.4 Godtagbara skäl till otillräcklig framgång i studierna... 46 1.4.5.5 Utbetalningen av studiestöd fortsätter tills vidare... 47 1.4.5.6 Utbetalningen av studiestöd fortsätter för viss tid... 47 1.4.5.7 Beviljande av studiestöd efter tidsfristen... 48 1.4.5.8 Beviljande av studielån efter indragning... 50 1.4.5.9 Indragning av studiestödet... 51 1.4.5.10 Avslag på studiestöd... 52 1.4.5.11 Retroaktiv indragning och återkrav av studiestöd... 53 1.4.5.12 Uppföljning av framgången i högskolestudier före 1.8.2011... 53 1.4.5.13 Arbetsfördelningen mellan FPA och högskolornas studiestödsnämnder... 54 1.4.5.14 Uppföljning av framgången i studier på andra stadiet... 55 1.4.5.14.1 Läroanstaltens kontrollanmälan... 55 1.4.5.14.2 Brev med begäran om utredning om otillräcklig studieframgång... 56 1.4.5.14.3 Bedömningsgrunder vid FPA... 57 1.4.5.14.4 Fortsatt utbetalning eller indragning av studiestödet... 58 1.4.5.14.5 Retroaktiv indragning och återkrav av studiestöd... 61 1.4.5.14.6 Utredning om studieframgången i samband med ansökan om studiestöd för tilläggstid... 62 1.4.6 Stödtid... 63 1.4.6.1 Högskolestudier fr.o.m. 1.8.2005... 64 1.4.6.1.1 Inledande av studier för en ny högskoleexamen... 66 1.4.6.1.2 Universitetsstudier... 71 1.4.6.1.3 Yrkeshögskolestudier... 77 1.4.6.1.4 Utländska högskoleexamina... 78 1.4.6.1.5 Påbyggnadsexamen vid högskolor: licentiat- och doktorsexamen... 80 1.4.6.1.6 Andra studier vid högskolor än examensstudier... 81 1.4.6.2 Högskolestudier före 1.8.2005... 83 1.4.6.2.1 Universitetsstudier före 1.8.2005... 83 1.4.6.2.2 Yrkeshögskolestudier före 1.8.2005... 84 1.4.6.2.3 Högskolestudier utomlands före 1.8.2005... 84 1.4.6.2.4 Gamla högskolestudier (sjuårsregeln)... 85 1.4.6.3 Förlängning av maximistödtiden för högskolestuderande... 85 1.4.6.4 Användningen av en stödmånad för högskolestuderande... 89 1.4.6.5 Studiestödstiden för övriga studier... 91 1.4.6.5.1 Studiestöd för tilläggstid inom gymnasieutbildning på ungdomsstadiet... 94 1.4.6.5.2 Studiestöd för tilläggstid inom grundläggande yrkesutbildning... 96 1.4.6.5.3 Studiestöd för tilläggstid vid kombinationsexamen... 100 1.4.6.5.4 Studiestöd för tilläggstid inom annan utbildning... 101 1.4.6.6 Stödmånader per läsår... 103 1.4.6.6.1 Högskolestudier... 106 1.4.6.6.2 Övriga studier... 109 1.5 Förhållande till andra förmåner... 113 1.5.1 Hindrande förmåner... 113 1.5.2 Barnbidrag... 115 1.5.3 Sjukdagpenning... 115 1.5.4 Stöd för boende... 119 1.5.5 Övriga förmåner... 120 ii
1.6 Belopp... 122 1.7 Bestämningsgrunder... 125 1.7.1 Studiepenning... 125 1.7.1.1 Studiepenningens grundbelopp... 128 1.7.1.2 Förhöjd studiepenning... 129 1.7.2 Bostadstillägg... 131 1.7.2.1 Elevhem... 133 1.7.2.2 Bostad som den studerande hyr av en förälder... 134 1.7.2.3 Tillfällig flyttning till en annan bostad... 135 1.7.2.4 Bostadstillägg utomlands... 135 1.7.2.5 Boendeutgifter... 137 1.7.2.5.1 Fördelning av boendekostnaderna... 138 1.7.3 Statsgaranti för studielån... 139 1.7.3.1 Lånegaranti i anslutning till vuxenutbildningsstöd... 141 1.7.3.2 Inverkan av betalningsanmärkningar... 143 1.7.3.3 Beviljande av garanti... 145 1.7.3.4 Uttag av lånet... 146 1.7.3.5 Kapitalisering av ränta... 147 1.7.3.6 Gamla räntestödslån... 148 1.7.3.7 Borgensansvar... 148 1.7.4 Ekonomisk behovsprövning... 149 1.7.4.1 Den studerandes egna inkomster... 149 1.7.4.2 Årsinkomstgräns... 149 1.7.4.3 Inverkan av lön under arbetspraktik eller inlärning i arbete och av stipendier och dagpenning... 153 1.7.4.4 Föräldrarnas inkomster... 158 1.7.4.5 Makens inkomster... 162 1.7.4.6 Föräldrarnas förändrade inkomster... 163 1.7.5 Inkomster och avdrag... 164 1.7.5.1 Löneinkomster... 166 1.7.5.2 Inkomster av näringsverksamhet... 166 1.7.5.2.1 Näringsidkare... 168 1.7.5.3 Inkomster av jordbruk och renskötsel... 169 1.7.5.4 Inkomster av skogsbruk... 170 1.7.5.5 Aktieutdelning (dividend)... 170 1.7.5.6 Ränteinkomster... 172 1.7.5.7 Hyresinkomster... 172 1.7.5.8 Överlåtelsevinster... 173 1.7.5.9 Sociala förmåner... 174 1.7.5.10 Stipendier... 175 1.7.5.11 Inkomster utomlands... 175 1.7.5.12 Beaktande av övriga inkomster... 177 1.8 Ansökan... 178 1.8.1 Hur ett ärende inleds... 185 1.8.1.1 Avsändarens ansvar... 186 1.8.1.2 Överföring av handlingar... 187 1.8.2 Vem kan söka förmåner?... 187 iii
1.8.2.1 Personen själv... 187 1.8.2.1.1 Studerande under 18 år... 188 1.8.2.2 Intressebevakare... 188 1.8.2.3 Intressebevakningsfullmäktig... 188 1.8.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 189 1.8.2.5 Nära anhörig eller annan person... 189 1.8.3 Ansökningstid... 190 1.8.4 Begäran om tilläggsutredningar... 192 1.8.5 Återtagande av ansökan... 194 1.9 Avgörande... 194 1.9.1 Handläggningsställe... 194 1.9.1.1 Var avgörs studiestödsärenden?... 196 1.9.2 Jäv... 197 1.9.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 197 1.9.2.2 Konstaterande av jäv... 197 1.9.3 Läroanstaltens utlåtande... 197 1.9.4 Hörande... 198 1.9.4.1 När ska kunden höras?... 198 1.9.4.2 Hur går hörandet till?... 198 1.9.5 Meddelande av beslut... 199 1.9.5.1 Beslutsmottagare... 200 1.10 Utbetalning... 201 1.10.1 Betalningsadress... 201 1.10.2 Betalningsmottagare... 202 1.10.2.1 Betalning till kommunen som ersättning för utkomststöd som beviljats i förskott... 202 1.10.3 Förskottsinnehållning, allmänna principer... 203 1.10.3.1 Grunder... 204 1.10.3.2 Källskatt... 206 1.10.3.3 Erhållande och användning av uppgifter... 206 1.10.3.3.1 Direktöverföringsuppgifter... 206 1.10.3.3.2 Uppgifter från betalningsmottagaren... 207 1.10.3.3.3 Sparande av förskottsinnehållning... 208 1.10.3.3.4 Vad FPA bör kontrollera... 208 1.10.3.4 Verkställande av förskottsinnehållning... 208 1.10.3.4.1 Studiestöd... 209 1.10.3.5 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning... 209 1.10.3.6 Återbetalda förmåner... 210 1.10.3.7 Regressbetalningar... 210 1.10.3.8 Årsanmälan... 211 1.10.3.9 Månatlig kontroll... 211 1.10.3.10 Studiestödet skattepliktigt... 211 1.10.4 Inställelse av förmånsutbetalning från banken... 212 1.11 Anmälningsskyldighet... 212 1.12 Justering... 213 1.12.1 Förändrade förhållanden... 213 iv
1.12.2 Justering utan ansökan... 216 1.12.3 Justering av bostadstillägget... 218 1.13 Indragning... 220 1.13.1 Avläggande av examen eller avbrytande av studierna... 220 1.13.2 Frivillig indragning av studiestödet... 226 1.13.3 Tillfälligt avbrott i studiestödet... 226 1.14 Felaktig utbetalning... 227 1.14.1 Återkrav... 227 1.14.2 Årsinkomstkontroll... 227 1.14.2.1 Ny behandling av beslutsförslag... 229 1.14.2.1.1 Inledande av studier... 229 1.14.2.1.2 Avslutande av studier... 231 1.14.2.1.3 Avbrytande av studierna... 235 1.14.2.1.4 Avslutande av studier och inledande av nya studier under samma år... 235 1.14.2.1.5 Maximistödtiden upphör... 236 1.14.2.1.6 Hur personer som inleder och avslutar studierna ska hänföra sina inkomster... 239 1.14.2.1.7 Sökande av ändring i beskattningen och begäran om ny behandling i samband med inkomstkontroll... 241 1.14.3 Indrivning av studiestöd ur en hindrande förmån genom regress... 241 1.15 Rättelse och undanröjande av beslut... 242 1.15.1 Ny utredning efter besvärstiden... 242 1.15.2 Rättelse av ett studiestödsbeslut till den studerandes nackdel... 243 1.16 Sökande av ändring... 246 v
1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns vissa rubriker två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med studiestödet är att trygga försörjningen för dem som studerar. Stödet är avsett för studerande som bedriver heltidsstudier efter grundskolan och som är i behov av ekonomiskt stöd. 1.3. Vad består förmånen av? Studiestödet består av studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån. Den studerande ska uppfylla de allmänna villkoren för beviljande av studiestöd för att ha rätt till dessa studieförmåner enligt lagen om studiestöd. Respektive förmånsdel berörs dessutom av särskilda villkor och bestämningsgrunder. Studiepenning kan beviljas en studerande som uppfyller de allmänna villkoren för beviljande av studiestöd. Studiepenning beviljas dock inte studerande för vilka barnbidrag betalas. Berättigade till bostadstillägg är barnlösa studerande som bor i en hyres-, bostadsrätts- eller delägarbostad. Om en studerande inte har rätt till bostadstillägg (t.ex. en studerande som bor tillsammans med ett barn eller i en ägarbostad), kan han eller hon ansöka om allmänt bostadsbidrag. 1
Statsgaranti för studielån beviljas studerande som får studiepenning eller vuxenutbildningsstöd. I vissa situationer kan statsgaranti för studielån beviljas även sådana studerande som inte får studiepenning. Andra studieförmåner enligt lagen om studiestöd Räntebidrag Studielånsavdrag vid beskattningen Måltidsstöd 1.4. Rätt och villkor De allmänna villkoren för att studiestöd ska beviljas är att den studerande har antagits till en läroanstalt, att han eller hon bedriver studierna på heltid, har framgång i studierna samt är i behov av ekonomiskt stöd (StSL 65/1994 5 ). När studiestöd beviljas ska det utredas om den studerande har rätt till studiestödsförmåner från Finland enligt lagen om studiestöd och om den studerande bedriver sådana studier som kan stödjas enligt lagen om studiestöd. Studiestöd beviljas för heltidsstudier. Definitionen av heltidsstudier, den tid som berättigar till studiestöd och antalet stödmånader under läsåret varierar beroende på läroanstaltsnivå. När man ansöker om studiestöd första gången är villkoret att den studerande har antagits till en läroanstalt. För att utbetalningen av studiestöd ska fortsätta ska den studerande ha framgång i sina studier på det sätt som förutsätts i lagen om studiestöd. De förfaranden som tillämpas för uppföljningen av studieframgången varierar beroende på läroanstaltsnivå. 1.4.1. Avläggande av examen i Finland Studiestöd för studier i Finland beviljas finska medborgare utlänningar som är stadigvarande bosatta i Finland och som vistas i landet av någon annan orsak än studier, om de har beviljats ett kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd enligt utlänningslagen eller EG-uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare som vistats länge i landet de är medborgare i Europeiska unionen eller därmed jämförbara personer eller familjemedlemmar till sådana enligt utlänningslagen och deras uppehållsrätt har registrerats enligt 10 kap. i utlänningslagen eller de har beviljats ett uppehållskort, eller han eller hon är nordisk medborgare som har registrerat sin vistelse i Finland så som man har överenskommit om folkbokföring mellan de nordiska länderna. Tillämplig lagstiftning (StSL 65/1994 1 ). 2
1.4.1.1. Studiestöd till finska medborgare Finska medborgare som bedriver studier i Finland är alltid berättigade till studiestöd på de villkor som föreskrivs i lagen om studiestöd. För beviljandet av studiestöd saknar det betydelse om den sökande tidigare har bott eller för närvarande bor i Finland eller utomlands. En finsk medborgare har dock inte rätt till studiestöd om han eller hon får studiestöd från någon annan stat (t.ex. den stat där personen är bosatt). Rätten till studiestöd för en familjemedlem till en finsk medborgare bedöms självständigt utifrån familjemedlemmens eget medborgarskap (med undantag för finska medborgare som är EUarbetstagare). 1.4.1.2. Studiestöd till medborgare i Europeiska unionen och därmed jämförbara personer och deras familjemedlemmar EU-medborgares (EU-länder) och därmed jämförbara personers rätt till studiestöd när studierna bedrivs i Finland undersöks i första hand med stöd av Finlands nationella lagstiftning (1 3 mom. i lagen om studiestöd). Om en person inte har rätt till studiestöd från Finland med stöd av den nationella lagstiftningen, undersöks det om den studerande har rätt till studiestöd med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 eller direktiv 2004/38/EG (EUarbetstagare eller deras familjemedlemmar). 1.4.1.2.1. Beviljande av studiestöd med stöd av den nationella lagstiftningen Studiestöd för studier som genomförs i Finland kan beviljas medborgare i Europeiska unionen och därmed jämförbara personer och deras familjemedlemmar som är stadigvarande bosatta i Finland och som vistas i landet av någon annan orsak än studier och vars uppehållsrätt är registrerad på det sätt som föreskrivs i 10 kap. i utlänningslagen eller som har beviljats uppehållskort. När denna anvisning tillämpas jämställs medborgare i EES-länderna (Island, Norge och Liechtenstein) och Schweiz med unionsmedborgare. I regel anses den sökande vara stadigvarande bosatt i Finland, om han eller hon har hemkommun i Finland. Uppgift om hemkommun fås i HEKY, Henkilön Yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot > F14/kunnat. Vid bedömningen av om det är fråga om stadigvarande bosättning beaktas också den sökandes egen, i utlänningsbilagan framförda uppfattning om huruvida bosättningen är stadigvarande eller tillfällig. Studiestöd beviljas inte om den huvudsakliga grunden för den sökandes vistelse i Finland är studier. Läs mer om bedömningen av grunden för vistelsen i Finland i avsnittet Utredning av grunden för vistelsen i landet (Maassaolon perusteen selvittäminen). 3
Av medborgare i Europeiska unionen eller därmed jämförbara personer förutsätts inte uppehållstillstånd, men när de är bosatta en längre tid (över 3 månader) i Finland ska de registrera sin uppehållsrätt. Om en EU-medborgare har registrerat sin uppehållsrätt anges detta med bokstaven E vid punkten status i HEKY, Henkilön yleistiedot, Oleskelulupatiedot. Om denna uppgift saknas, utreds saken med hjälp av ett intyg om registrerad uppehållsrätt som den sökande lämnar in. Familjemedlemmar till EU-medborgare Definitionen av familjemedlem i 154 i utlänningslagen tillämpas på familjemedlemmar till EU-medborgare eller därmed jämförbara personer. Enligt definitionen är familjemedlemmar till en EU-medborgare maken barn i rakt nedstigande led som är under 21 år eller beroende av unionsmedborgaren för sin försörjning samt motsvarande barn till maken släktingar i rakt uppstigande led som är beroende av unionsmedborgaren för sin försörjning samt motsvarande släktingar till maken. Familjemedlemmar till EU-medborgare behöver inte vara medborgare i ett EU- eller EES-land eller Schweiz. Om en unionsmedborgare som är bosatt i Finland är minderårig, är vårdnadshavaren familjemedlem oavsett sitt medborgarskap. Direktiv 2004/38/EG tillämpas på familjemedlemmar som kommer till Finland med EUmedborgaren eller följer efter honom eller henne senare. Om familjetillhörigheten grundar sig på äktenskap har det inte någon betydelse var och när äktenskapet har ingåtts. Äktenskapet kan exempelvis ha ingåtts först i Finland, om personerna har lärt känna varandra i utreselandet, där båda har vistats samtidigt. Med makar jämställs också personer, oavsett kön, som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. Samboförhållande påvisas med att man bott tillräckligt länge tillsammans. Ingen entydig tid kan anges för hur länge samboendet ska ha pågått, men i praktiken kan det förutsättas att man bott tillsammans i minst sex månader. På den här punkten avviker villkoret från 154 i utlänningslagen, där 2 års samboende förutsätts. En familjemedlem vars uppehållsrätt har registrerats på basis av familjetillhörighet (uppehållsrätten har registrerats med bokstavskoden EP) eller som har fått uppehållskort på grund av familjetillhörighet kan beviljas studiestöd. Uppehållskort beviljas EU- och EES-medborgares och schweiziska medborgares familjemedlemmar som inte är medborgare i länderna i fråga. En familjemedlem till en finsk medborgare betraktas som familjemedlem till en EU-medborgare endast om den finska medborgaren har flyttat från Finland till en annan medlemsstat i unionen och återvänder till Finland för att arbeta. Då bedöms rätten till studiestöd för familjemedlemmar till den finska medborgaren enligt bestämmelserna om EU-arbetstagare. 1.4.1.2.2. Beviljande av studiestöd med stöd av Europeiska unionens lagstiftning Rätten till studiestöd undersöks alltid först enligt den nationella lagstiftningen (lagen om studiestöd 1 3 mom.). Om den nationella lagstiftningen inte ger rätt till studiestöd, undersöks möjligheten att få studiestöd med stöd av EU-lagstiftningen (lagen om studiestöd 1 2 mom.). Bestämmelserna om finska medborgare i lagen om studiestöd tillämpas också på en person som är jämförbar med en finsk medborgare och 4
som är EU-arbetstagare eller familjemedlem till en EU-arbetstagare (EU-förordning 492/2011, tidigare 1612/68 och EU-direktiv 2004/38/EG), eller som har ett bevis om registrering av permanent uppehållsrätt för EU-medborgare (10 kap. i utlänningslagen). Personer som uppfyller ovannämnda villkor kan beviljas studiestöd för studier i Finland på samma villkor som finska medborgare. I enlighet med associeringsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet och associeringsrådets beslut nr 1/80 avses med familjemedlem till en EU-arbetstagare också ett turkiskt barn som bor eller har bott i Finland med sin turkiska förälder som har eller har haft laglig anställning i Finland och som bor i Finland när barnet börjar studera. Ett sådant turkiskt barn har rätt till studiestöd för studier i Finland och utomlands på samma villkor som finska medborgare. Barn definieras enligt definitionen i 154 i utlänningslagen på barn som försörjs av unionsmedborgare. EU-medborgare eller deras familjemedlemmar som har permanent uppehållsrätt Bestämmelserna om finska medborgare i lagen om studiestöd tillämpas också på en person som är jämförbar med en finsk medborgare och som har en EU-medborgares eller EU-medborgares familjemedlems permanenta uppehållsrätt. En unionsmedborgare eller en unionsmedborgares familjemedlem som har vistats lagligt och oavbrutet i Finland i fem år har permanent uppehållsrätt. Studiestöd kan beviljas även om det ursprungliga syftet med personens ankomst till landet har varit studier. Permanent uppehållsrätt ska påvisas med ett intyg om permanent uppehållsrätt eller ett permanent uppehållskort, som ges unionsmedborgares eller därmed jämförbara personers familjemedlemmar som inte är unionsmedborgare. Också en anteckning i passet om permanent uppehållstillstånd jämställs med ett intyg om permanent uppehållsrätt, även om passet inte längre är giltigt. En ungersk man och hans ryska hustru har kommit till Finland 1.9.2009 för att studera. Paret får permanent uppehållsrätt 1.9.2014. Båda har ännu de universitetsstudier på hälft som de inledde då de kom till Finland. Hustrun kan beviljas studiestöd från och med 1.9.2014, eftersom hon är familjemedlem till en EU-arbetstagare och hon har beviljats uppehållskort för unionsmedborgares familjemedlem. 1.4.1.2.3. EU-arbetstagare Med EU-arbetstagare avses en sådan medborgare i ett EU- eller EES-land eller Schweiz (= EUmedborgare eller därmed jämförbar person) som arbetar inom en annan medlemsstats territorium. En förutsättning för att få status som EU-arbetstagare är genuint och faktiskt arbete som inte är av så ringa omfattning att det skulle vara fråga om bara en sekundär eller oväsentlig uppgift. Det kan också vara fråga om deltidsarbete och ett anställningsförhållande för viss tid. Ingen minimilängd har föreskrivits för arbete, men den sökande kan betraktas som EU-arbetstagare om arbetet har pågått i minst fyra månader. Kännetecken på ett anställningsförhållande är att en person arbetar en viss tid åt någon annan mot lön under dennes ledning och tillsyn. Arbetstiden ska i regel vara sammanlagt minst 18 timmar per kalendervecka i ett eller flera arbeten. 5
Som arbetstagare betraktas enligt direktiv 2004/38/EG 24 art. också företagare och självständiga yrkesutövare som bedriver skattepliktig företags- eller yrkesverksamhet. Som företagare betraktas en person som enligt lagen om pension för företagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) är skyldig att teckna en försäkring enligt lagarna i fråga. Arbetsinkomsten för personer som är försäkrade enligt lagen om pension för företagare (FöPL) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) ska sammanlagt vara minst 1 000 euro i månaden. Uppgifterna om FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster finns i HEKY under Työeläkkeet ja korvaukset > YEL/MYEL-työtulot. En ArPL-försäkrad företagare ska kunna påvisa att villkoren uppfylls under minst två månader (t.ex. lönespecifikation). Också en frilans kan betraktas som arbetstagare om verksamheten varar i minst 4 månader och arbetsinkomsten är minst 1 000 euro per månad. Nedan avser företagare också frilansar. EU-arbetstagare studerar och arbetar samtidigt EU-arbetstagare kan beviljas studiestöd på samma villkor som finska medborgare. Studiestöd kan beviljas även om det ursprungliga syftet med ankomsten till landet har varit studier. Det här innebär ändå inte att grunden för personens vistelse ändras, utan han eller hon anses fortfarande vistas i landet i syfte att studera. Då en EU-arbetstagare studerar och arbetar samtidigt behöver studierna inte hänföra sig till EU-arbetstagarens arbete eller arbetsbransch. En EU-arbetstagare kan emellertid inte få studiestöd för allmänbildande studier, utan endast för yrkesinriktade studier (EU-förordning 492/2011 1 kap. 7 art. 3 punkten). Studiestöd kan fås t.ex. för sådana studier vid en yrkesläroanstalt eller högskola som leder till examen eller för yrkesinriktad tilläggs- eller kompletteringsutbildning. En förutsättning för att få status som arbetstagare är genuint och faktiskt arbete som inte är av så ringa omfattning att det skulle vara fråga om bara en sekundär eller oväsentlig uppgift. Det kan också vara fråga om deltidsarbete och ett anställningsförhållande för viss tid. Om det är fråga om en visstidsanställning beviljas studiestödet tills anställningen upphör. Om anställningen gäller tills vidare fattas beslutet på viss tid för ett läsår åt gången. För företagare fattas beslutet lika så på viss tid för ett läsår åt gången, om FöPL-/LFöPL-försäkringen är i kraft tills vidare. Om FöPL-/ LFöPL-försäkringen tecknats för en viss tid, beviljas stödet för samma tid. Ingen minimilängd har föreskrivits för arbete, men den sökande kan betraktas som EUarbetstagare om arbetet pågår i minst fyra månader. Kännetecken på ett anställningsförhållande är att en person arbetar en viss tid åt någon annan mot lön under dennes ledning och tillsyn. Arbetstiden under studietid ska i regel vara sammanlagt minst 18 timmar per kalendervecka i ett eller flera arbeten. Om arbetstiden tillfälligt är mindre under minst två månaders tid, överväger man från fall till fall om personen fortfarande kan betraktas som EU-arbetstagare (läs mer i denna anvisning under "EU-arbetstagares anställning upphör eller arbetet minskar"). Om en inhyrd arbetstagare eller en person som utför kortjobb eller arbetar tillfälligt har ingått ett anställningsförhållande tills vidare eller för en bestämd tid på minst fyra månader med en eller flera arbetsgivare, ska den studerande påvisa att villkoret gällande antalet veckoarbetstimmar uppfylls under minst två månader (till exempel lönespecifikationer). Vid bedömningen beaktas bara veckoarbetstimmar under studietiden. EU-arbetstagares status ska uppfyllas uttryckligen under den tid för vilken studiestöd ska beviljas eller under studietiden. Därför beaktas inte arbetstimmar under sommarferierna i de genomsnittliga antalen veckotimmar, eftersom arbete under ferietiden kan vara på heltid. Arbetstimmar under andra ferier under studietiden kan ändå beaktas. Om en person har tillfälliga arbetsuppdrag eller kortvariga anställningsförhållanden som följer efter varandra så att det då personen ansöker om studiestöd inte går att fastställa att arbetet kommer att pågå minst fyra månader utan avbrott undersöks förutsättningarna för studiestöd i efterhand 6
och om villkoren uppfylls utfärdas ett positivt beslut retroaktivt. Studiestöd beviljas dock tidigast från ingången av den månad då ansökan har inlämnats. Som arbetstagare betraktas också företagare och självständiga yrkesutövare som bedriver skattepliktig företags- eller yrkesverksamhet. Som företagare betraktas en person som enligt lagen om pension för företagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) är skyldig att teckna en försäkring enligt lagarna i fråga. Också en företagare som är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) betraktas som arbetstagare (t.ex. delägare i aktiebolag, som får lön från sitt eget aktiebolag). Arbetsinkomsten för personer som är försäkrade enligt lagen om pension för företagare (FöPL) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) ska sammanlagt vara minst 1 000 euro i månaden. Uppgifterna om FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster finns i HEKY under Työeläkkeet ja korvaukset > YEL/ MYEL-työtulot. En ArPL-försäkrad företagare ska kunna påvisa att villkoren uppfylls under minst två månader (t.ex. lönespecifikation). En svensk medborgare som kommit till Finland som studerande har inlett företagsverksamhet 1.9.2014. Han har FöPL-försäkring för tiden 1.9.2014 31.12.2014. FöPL-arbetsinkomsten är 7 431,00 euro. FöPL-arbetsinkomsten är över 1 000 euro i månaden (7431 : 4 = 1857,75 euro/mån.), så studiestöd kan beviljas för tiden 1.9.2014 31.12.2014. Också en frilans kan betraktas som arbetstagare om verksamheten varar i minst fyra månader och frilansen har tecknat en FöPL-försäkring, där arbetsinkomsten är minst 1 000 euro per månad. Nedan avser företagare också frilansar. En dansk medborgare som kommit som studerande till Finland gör tillfälligt översättningar som frilans för olika uppdragsgivares räkning. Han arbetar hemma. Det uppstår inget anställningsförhållande mellan honom och uppdragsgivarna. Han ska betraktas som företagare om verksamheten pågår minst fyra månader. Då ska arbetet arbetspensionsförsäkras enligt FöPL, om de övriga villkoren uppfylls. Frilansöversättaren kan då beviljas studiestöd. Arbete som au pair och de "fickpengar" detta ger anses i regel inte medföra ställning som arbetstagare i Finland. Läs mer om au pair En fransk medborgare har flyttat till Finland för att studera hösten 2014. Hon börjar arbeta som städare på deltid 1.1.2015. Arbetsavtalet är på visstid fram till 31.5.2015 och arbetstiden är i medeltal 20 timmar i veckan. Den studerande ansöker om studiestöd fr.o.m. 1.1.2015. På basis av arbetet betraktas hon som EU-arbetstagare och har därför rätt till studiestöd. Studiestödet beviljas ändå bara för vårterminen, eftersom arbetsavtalet är på viss tid. Efter att det tidsbundna beslutet har löpt ut ska den studerande ansöka om studiestöd med en ny ansökan och lämna in en utredning över att hon fortfarande är EU-arbetstagare. Om anställningen t.ex. gäller tills vidare fattas beslutet om studiestöd på viss tid för ett läsår åt gången. När den studerande ansöker om studiestöd på nytt för följande läsår ska hon lämna in en utredning över att hon under det föregående läsåret i medeltal har arbetat minst 18 timmar per kalendervecka eller att företagsverksamheten har varit tillräcklig. Om inte, ska man undersöka om studiestödet bör dras in gällande det föregående läsåret (läs mer i denna anvisning under "EU-arbetstagares anställningsförhållande upphör eller arbetet minskar"). Nytt studiestöd kan inte beviljas förrän den 7
studerande åter gällande en period på minst två månader kan påvisa att hon haft tillräckligt många arbetstimmar vid sidan av studierna. En FöPL- eller LFöPL-försäkrad företagare kan få studiestöd först då arbetsinkomsten åter är över 1 000 euro per månad. En ArPL-försäkrad företagare kan få studiestöd först då han eller hon åter gällande en period på minst två månader kan påvisa att löneinkomsten är minst 1000 euro per månad. EU-arbetstagares anställningsförhållande upphör eller arbetet minskar När anställningsförhållandet eller företagsverksamheten upphör eller arbetet minskar så att personen inte längre kan betraktas som EU-arbetstagare föreligger inte längre rätt till studiestöd på basis av EU-förordning 492/2011. Om det är fråga om en visstidsanställning beviljas studiestödet tills anställningen upphör. Om anställningen gäller tills vidare fattas beslutet på viss tid för ett läsår åt gången. För företagare fattas beslutet likaså på viss tid för ett läsår åt gången, om FöPL-/LFöPL-försäkringen är i kraft tills vidare. Om FöPL-/LFöPL-försäkringen tecknats för en viss tid, beviljas stödet för samma tid. En företagares rätt till studiestöd upphör när han avslutar sin FöPL- eller LFöPL-försäkring eller ändrar den försäkrade arbetsinkomsten till en summa som är under 1 000 euro per månad. En studerande är skyldig att anmäla om anställningsförhållandet eller företagsverksamheten upphör eller arbetet minskar redan innan det tidsbundna studiestödet upphör. Lägg till frasen OTX17r i beslutet. När anställningsförhållandet eller företagsverksamheten upphör helt eller företagaren ändrar sin försäkrade arbetsinkomst till under 1 000 euro, dras studiestödet in från början av den månad under vilken det nya förhållandet för första gången råder i minst 18 dagar. En studerandes anställningsförhållande upphör 5.3.2015. Studiestödet dras in från och med 1.3.2015. Om arbetstiden tillfälligt är mindre under minst två månaders tid, överväger man från fall till fall om personen fortfarande kan betraktas som EU-arbetstagare. Om inte, dras studiestödet in från början av den månad då arbetstiden i medeltal har varit under 18 timmar per vecka i minst två månaders tid. Förfarandet är detsamma då en ArPL-försäkrad företagares inkomster tillfälligt ligger under 1 000 euro per månad. Om en studerande från och med 1.1.2015 i medeltal har haft 10 arbetstimmar i veckan dras studiestödet in från och med 1.3.2015. Förfarandet är detsamma om den studerande inte på två månader har arbetat alls, men anställningsförhållandet fortfarande är i kraft (t.ex. personer som kallas till arbetet vid behov). När en person inte längre kan betraktas som EU-arbetstagare undersöker man om villkoren enligt den nationella lagstiftningen uppfylls för beviljande av studiestöd. Om den huvudsakliga orsaken till personens vistelse i landet fortfarande är studier, kan studiestöd inte beviljas. EU-arbetstagaren bevarar sin ställning (direktiv 2004/38/EG art. 7, punkt 3, underpunkt d) trots att anställningsförhållandet upphör, om han efter att anställningsförhållandet upphört inleder yrkesinriktade studier som anknyter till hans arbete eller arbetsbransch i Finland. Det ska finnas ett innehållsligt samband mellan studierna och det arbete som föregår studierna. Studierna ska också i allmänhet följa direkt på arbetet. De ska i allmänhet inledas senast vid ingången av terminen efter det att arbetet upphört. Studiestöd kan då beviljas för hela studietiden. 8
En polsk medborgare har flyttat till Finland hösten 2012 för att arbeta som primärvårdare. Hon har haft heltidsarbete och anställningsförhållandet upphör i juni 2014. Hon inleder sjukskötarstudier hösten 2014. EU-arbetstagaren anses bevara sin ställning som arbetstagare. Studiestöd kan beviljas eftersom studierna och arbetet har ett innehållsmässigt samband och studierna följer på arbetet. I det här fallet uppfylls sannolikt villkoren för beviljande av studiestöd också enligt den nationella lagstiftningen och dessa undersöks alltid i första hand. EU-arbetstagaren bevarar sin ställning också om han har blivit ofrivilligt arbetslös och inleder yrkesinriktade studier efter att anställningsförhållandet upphört. Då förutsätts inte något samband mellan arbets- och studietiderna. Den som blivit ofrivilligt arbetslös betraktas som en sådan arbetstagare som avses i förordningen även om studierna inte skulle börja genast efter att personen blivit arbetslös. Studiestöd kan då beviljas för hela studietiden. I EU-domstolens avgörande C413/01 tas ställning till under vilka förutsättningar en person vars visstidsanställning har upphört kan bevara sin ställning som EU-arbetstagare. En visstidsanställning upphör i allmänhet inte beroende på arbetstagarens egen vilja. Därmed anses en person vars visstidsanställning upphört i allmänhet ha blivit ofrivilligt arbetslös. Då en visstidsanställning upphör undersöks emellertid om personens arbetslöshet är frivillig eller oberoende av personens egen vilja. Vid avgörandet beaktas om personen haft intresse av att förbinda sig bara till en visstidsanställning (t.ex. sommarjobb innan studierna börjar). Ytterligare beaktas om personen har haft ett kortvarigt arbete bara för att få rätt att utnyttja mottagarlandets studiestödssystem. Om man på grunderna ovan anser att arbetslösheten är oberoende av personens egen vilja ska man utreda om personen just på grund av arbetsmarknadssituationen har blivit tvungen att omskola sig för en annan bransch än den där personen redan tidigare arbetat. Personen anses inte bevara sin ställning som EU-arbetstagare då en visstidsanställning upphör om han haft eget intresse av att förbinda sig till en visstidsanställning eller han inte behövt omskola sig för en ny bransch på grund av arbetsmarknadsläget, även om han då visstidsanställning upphört anses vara ofrivilligt arbetslös Om en person kommit till Finland för att studera och har en tidsbunden anställning under sommaren, anses han inte bevara sin ställning som EU-arbetstagare då visstidsanställningen upphör. 1.4.1.2.4. EU-arbetstagares familjemedlemmar Definitionen av familjemedlem i 154 i utlänningslagen tillämpas på familjemedlemmar till EU-arbetstagare eller därmed jämförbara familjemedlemmar. Som familjemedlem till en EUarbetstagare betraktas enligt definitionen maken barn i rakt nedstigande led som är under 21 år eller beroende av unionsmedborgaren för sin försörjning samt motsvarande barn till maken släktingar i rakt uppstigande led som är beroende av unionsmedborgaren för sin försörjning samt motsvarande släktingar till maken. Familjemedlemmar till EU-arbetstagare behöver inte vara medborgare i ett EU- eller EES-land eller Schweiz. 9
Om en EU-arbetstagare som är bosatt i Finland är minderårig, är vårdnadshavaren familjemedlem oavsett sitt medborgarskap. Direktiv 2004/38/EG tillämpas på familjemedlemmar som kommer till Finland med EUmedborgaren eller följer efter honom eller henne senare. Om familjetillhörigheten grundar sig på äktenskap har det inte någon betydelse var och när äktenskapet har ingåtts. Äktenskapet kan exempelvis ha ingåtts först i Finland, om personerna har lärt känna varandra i utreselandet, där båda har vistats samtidigt. Vistelsen behöver inte ha varit laglig. Med makar jämställs också personer, oavsett kön, som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. Samboförhållande påvisas med att man bott tillräckligt länge tillsammans. Ingen entydig tid kan anges för hur länge samboendet ska ha pågått, men i praktiken kan det förutsättas att man bott tillsammans i minst sex månader. På den här punkten avviker villkoret från 154 i utlänningslagen, där 2 års samboende förutsätts. En familjemedlem till en finsk medborgare betraktas som familjemedlem till en EU-medborgare endast om den finska medborgaren har flyttat från Finland till en annan medlemsstat i unionen och återvänder till Finland för att arbeta. Då bedöms rätten till studiestöd för familjemedlemmar till den finska medborgaren enligt bestämmelserna om EU-arbetstagare. Permanent uppehållsrätt ska påvisas med ett intyg om permanent uppehållsrätt eller ett permanent uppehållskort, som ges unionsmedborgares eller därmed jämförbara personers familjemedlemmar som inte är unionsmedborgare. Också en anteckning i passet om permanent uppehållstillstånd jämställs med ett intyg om permanent uppehållsrätt, även om passet inte längre är giltigt I enlighet med associeringsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet och associeringsrådets beslut nr 1/80 avses med familjemedlem till en EU-arbetstagare också ett turkiskt barn som bor eller har bott i Finland med sin turkiska förälder som har eller har haft laglig anställning i Finland och som bor i Finland när barnet börjar studera. Ett sådant turkiskt barn har rätt till studiestöd för studier i Finland och utomlands på samma villkor som finska medborgare. Barn definieras enligt definitionen i 154 i utlänningslagen på barn som försörjs av unionsmedborgare. Rätt till studiestöd för familjemedlemmar till EU-arbetstagare En familjemedlem till en EU-arbetstagare har rätt att få studiestöd för alla studier som omfattas av stödet, om de allmänna villkoren för beviljande av studiestöd uppfylls. Familjemedlemmens studier behöver inte hänföra sig till EU-arbetstagarens arbetsbransch eller familjemedlemmens egen arbetsbransch. Också en finsk medborgare kan vara EU-arbetstagare, om han eller hon har flyttat från Finland till en annan medlemsstat och återvänder till Finland för att arbeta. Familjemedlemmen ska ha bott i en annan medlemsstat tillsammans med den finska medborgaren eller så ska familjetillhörigheten ha uppstått när den finska medborgaren har bott i en annan medlemsstat. (Se också avsnittet Ändringar i grunderna för vistelsen) En finsk medborgare har på grund av arbete flyttat till Nederländerna hösten 2010. I Nederländerna träffar han en nigeriansk studerande som han flyttar ihop med i februari 2011. Den finska medborgaren flyttar tillbaka till Finland på grund av arbete i november 2011. Hans sambo flyttar till Finland en månad senare och börjar studera vid en finsk högskola i januari 2012. Parets samboförhållande fortsätter i Finland och den nigerianska medborgaren registrerar sin uppehållsrätt på tillbörligt sätt. 10
Den nigerianska medborgaren kan inte beviljas studiestöd med stöd av den nationella lagstiftningen, eftersom hon inte har uppehållstillstånd A, P eller P-EG. Hon kan beviljas studiestöd, eftersom hon är familjemedlem till en EU-arbetstagare som utnyttjat sin rätt till fri rörlighet och hon har beviljats uppehållskort för unionsmedborgares familjemedlem. En förutsättning för att få status som arbetstagare är genuint och faktiskt arbete som inte är av så ringa omfattning att det skulle vara fråga om bara en sekundär eller oväsentlig uppgift. Det kan också vara fråga om deltidsarbete och ett anställningsförhållande för viss tid. Om EUarbetstagarens anställning är tidsbunden beviljas maken studiestöd tills anställningen upphör. Om EU-arbetstagarens status beror på företagsverksamhet, och FöPL-/LFöPL-försäkringen har tecknats för en viss tid, beviljas stödet för samma tid. Om anställningen gäller tills vidare fattas beslutet på viss tid för ett läsår åt gången. För företagares make fattas beslutet likaså på viss tid för ett läsår åt gången, om FöPL-/LFöPL-försäkringen är i kraft tills vidare. EU-arbetstagarens barn kan beviljas studiestöd för hela studietiden. Läs mer om när en person kan anses vara EU-arbetstagare under EU-arbetstagare Efter att det tidsbundna beslutet har löpt ut ska den studerande ansöka om studiestöd med en ny ansökan och lämna in en utredning över att maken fortfarande är EU-arbetstagare. Om anställningen t.ex. gäller tills vidare fattas beslutet om studiestöd på viss tid för ett läsår åt gången. När den studerande ansöker om studiestöd på nytt för följande läsår ska hon lämna in en utredning över att maken under det föregående läsåret i medeltal har arbetat minst 18 timmar per kalendervecka eller att företagsverksamheten har varit tillräcklig. Om inte, ska man undersöka om studiestödet bör dras in gällande det föregående läsåret (läs mer i denna anvisning under "EU-arbetstagares anställningsförhållande upphör eller arbetet minskar"). Nytt studiestöd kan inte beviljas förrän den studerande åter påvisar att maken uppfyller de villkor som gäller EUarbetstagare. EU-arbetstagares familjemedlemmars rätt till studiestöd upphör Familjemedlemmar till EU-arbetstagare (makar och barn) har rätt till studiestöd för slutförande av studierna om EU-arbetstagaren avlider. När en EU-arbetstagares make eller maka med en ny ansökan söker studiestöd för tiden efter att tiden för ett tidsbundet beslut löpt ut, och man vid handläggningen noterar att EU-arbetstagaren har avlidit, kan studiestöd beviljas för hela studietiden. Ett danskt par har flyttat till Finland för att studera hösten 2012. Mannen inledde företagsverksamhet 1.9.2014. Har har FöPL-försäkring, där arbetsinkomsten är minst 1 000 euro/mån., så han kan betraktas som EU-arbetstagare. Paret har beviljats studiestöd för tiden 1.9.2014 31.5.2015. EU-arbetstagarens maka söker med en ny ansökan studiestöd från och med 1.9.2015 och vid handläggningen noterar man att maken har avlidit sommaren 2015. Änkan kan beviljas studiestöd för hela studietiden. Även om en EU-arbetstagares anställningsförhållande eller företagsverksamhet upphör har hans eller hennes barn rätt till studiestöd tills de studier han eller hon inlett är slutförda. Rätten till studiestöd kvarstår, även om EU-arbetstagaren återvänder till Finland. Rätt till stöd föreligger också i det fall att barnet varit borta från Finland en tid, om det inte varit möjligt att i hemlandet fortsätta de studier som redan tidigare inletts i Finland. EU-arbetstagares makars rätt till studiestöd upphör, då EU-arbetstagarens anställningsförhållande eller företagsverksamhet upphör eller arbetet minskar så att personen inte längre kan betraktas som EU-arbetstagare. Om EU-arbetstagarens anställning är tidsbunden beviljas studiestödet tills anställningen upphör. Om EU-arbetstagarens anställning gäller tills vidare fattas beslutet på viss 11
tid för ett läsår åt gången. För företagares makar fattas beslutet likaså på viss tid för ett läsår åt gången. En studerande är skyldig att anmäla om makens eller makans anställningsförhållande eller företagsverksamheten upphör eller arbetet minskar redan innan det tidsbundna studiestödet upphör (läs mer under "EU-arbetstagares anställningsförhållande upphör eller arbetet minskar"). Lägg till frasen OTX17r i beslutet. Efter att det tidsbundna beslutet har löpt ut ska den studerande ansöka om studiestöd med en ny ansökan och lämna in en utredning över att maken fortfarande är EU-arbetstagare. EU-arbetstagares makars rätt till studiestöd upphör emellertid inte, om EU-arbetstagaren bevarar sin ställning som EU-arbetstagare trots att anställningen upphör. EU-arbetstagaren bevarar sin ställning, även om anställningen upphör (7 artikeln 3 punkten i direktiv 2004/38/EG), om personen har drabbats av vederbörligen registrerad ofrivillig arbetslöshet efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid en behörig arbetsförmedling. om personen har drabbats av vederbörligen registrerad ofrivillig arbetslöshet efter att ha fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller efter att ha blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna samt har anmält sig som arbetssökande till en behörig arbetsförmedling. Då bevarar han eller hon sin ställning som EU-arbetstagare i minst sex månader. om personen efter att anställningen upphört inleder yrkesinriktade studier som anknyter till hans eller hennes arbete eller arbetsbransch i Finland. Det ska då finnas ett innehållsligt samband mellan studierna och det arbete som föregår studierna. Studierna ska också i allmänhet följa direkt på arbetet. De ska i allmänhet inledas senast vid ingången av terminen efter det att arbetet upphört. om personen har blivit ofrivilligt arbetslös och inleder yrkesinriktade studier efter att anställningen upphört. Då förutsätts inte något samband mellan arbets- och studietiderna. Den som blivit ofrivilligt arbetslös betraktas som en sådan arbetstagare som avses i förordningen även om studierna inte skulle börja genast efter att personen blivit arbetslös. Läs mer om när en person kan anses bevara sin ställning som EU-arbetstagare då en visstidsanställning upphör under EU-arbetstagare EU-arbetstagares makars rätt till studiestöd upphör, då den som studerar skiljer sig från den som är EU-arbetstagare. När en person inte längre kan betraktas som en EU-arbetstagares familjemedlem prövar man om villkoren enligt den nationella lagstiftningen uppfylls för beviljande av studiestöd. Om man kommer fram till att den huvudsakliga orsaken till personens vistelse i landet fortfarande är studier, kan studiestöd inte beviljas. Ett tyskt par har flyttat till Finland för att studera hösten 2013. Mannen börjar arbeta som gyminstruktör vid sidan av studierna hösten 2014. Han arbetar 20 timmar i veckan, dvs. villkoren för EU-arbetstagare uppfylls. Mannen kan beviljas studiestöd, eftersom han betraktas som EU-arbetstagare. Makan kan beviljas studiestöd, eftersom hon betraktas som familjemedlem till en EU-arbetstagare. Mannens anställningsförhållande upphör julen 2014, varvid han inte längre har rätt till studiestöd på basis av EU-förordning 492/2011. Paret har kommit till Finland för att studera, så villkoren för beviljande av studiestöd enligt den nationella lagstiftningen uppfylls inte. En spansk familj har flyttat till Finland hösten 2010. Fadern och modern i familjen har haft heltidsarbete i Finland. Föräldrarna återvänder till hemlandet hösten 2014. Dottern 12
i familjen har beviljats studiestöd för universitetsstudier hösten 2013. Utbetalningen av studiestödet kan fortsättas till studierna är slutförda, trots att föräldrarna återvänder till Spanien. I det här fallet uppfylls sannolikt villkoren för beviljande av studiestöd också enligt den nationella lagstiftningen och dessa prövas alltid i första hand. 1.4.1.3. Studiestöd till nordiska medborgare Studiestöd beviljas nordiska medborgare som är stadigvarande bosatta i Finland och som har registrerat sin vistelse i Finland så som man har överenskommit om folkbokföring mellan de nordiska länderna och som vistas i Finland av någon annan orsak än studier. De nordiska länderna är Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark (också Färöarna och Grönland). I regel anses den sökande vara stadigvarande bosatt i Finland, om han eller hon har hemkommun i Finland. Uppgift om hemkommun fås i HEKY, Henkilön Yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot > F14/kunnat. Vid bedömningen av om det är fråga om stadigvarande bosättning beaktas också den sökandes egen, i utlänningsbilagan framförda uppfattning om huruvida bosättningen är stadigvarande eller tillfällig. Registrering av vistelsen. En person som flyttar från ett nordiskt land till ett annat ska anmäla sin flyttning till den lokala registermyndigheten i inresestaten och uppvisa en handling som styrker hans eller hennes identitet. I Finland är det magistraten som avgör om en person som flyttat från ett annat nordiskt land registreras som bosatt i Finland. En nordisk medborgare måste registrera sig om hans eller hennes vistelse varar mer än sex månader. Om en person inte har registrerat sin vistelse, saknas uppgift om hemkommun i HEKY, Henkilön yleistiedot, Kunta- ja toimistotiedot. Grunden för vistelsen i landet Se avsnittet Utredning av grunden för vistelsen i landet. Familjemedlemmars rätt till studiestöd. Familjemedlemmar till personer som flyttat till Finland från ett annat nordiskt land kan beviljas studiestöd på grundval av familjetillhörighet om deras vistelse i Finland har registrerats. Sådana familjemedlemmar och andra anhöriga till nordiska medborgare som inte är unionsmedborgare beviljas uppehållskort på ansökan. Den som har uppehållskort kan beviljas studiestöd. Familjemedlemmar är samma personkategorier som nämns ovan där det redogörs för familjemedlemmar till unionsmedborgare. 1.4.1.4. Studiestöd till andra utlänningar än EUmedborgare och med EU-medborgare jämförbara personer Med andra utlänningar avses i denna anvisning de utlänningar som inte är EU-medborgare eller därmed jämförbara personer eller familjemedlemmar till sådana. Studiestöd för studier som genomförs i Finland kan beviljas andra än medborgare i Europeiska unionen och därmed jämförbara personer och deras familjemedlemmar som är stadigvarande bosatta i Finland och som vistas i landet av någon annan orsak än studier och 13