Röjning en fördjupning www.norra.se
Innehåll När är det dags att röja? sid 3 När på året bör du röja? sid 4 Vilka typer av röjning finns? sid 4 Vilket trädslag passar bäst på din mark? sid 5 Vilka stammar ska sparas? sid 6 Vilken hänsyn ska tas till natur och allmänhet? sid 6 Hur bör röjning längs fastighetsgränser göras? sid 7 Egenkontroll sid 7 Motorsågs- och röjsågskort sid 7 2
Som skogsägare har du goda chanser att påverka din skogs utveckling och värdetillväxt om du planerar ungskogsröjning i rätt tid. När är det dags att röja? Vid röjningen har du möjlighet att välja ut de huvudstammar som ska skapa ditt framtida bestånd. När din ungskog är två till fyra meter hög och/eller antalet stammar per hektar överstiger cirka 3 000 behöver du troligen röja. Om stammarna i beståndet är ojämnt fördelade och på vissa ytor växer väldigt tätt, det vill säga om de är mycket gruppställda, kan du behöva röja även vid ett lägre stam antal per hektar. Ju högre beståndet är vid röjningstillfället desto svårare och mer tidskrävande kommer röjningen bli. Det finns undantag när det kan vara lämpligt att frångå schablonen gällande röjningstidpunkt. Ett vanligt exempel är bestånd med mycket stor risk för älgbet Plus och minus med sen röjning Fördelar med sen röjning Ger ofta finare kvalitet i jämna bestånd Minskar konkurrens från stubbskott Kan innebära att älgbetning inte drabbar toppskottet Nackdelar med sen röjning Är mer tidskrävande, dyrare Ger vekare stammar efter röjning Kan vara svårt att hitta fina stammar att spara Minskad virkesproduktion Kan medföra insektsproblem Möjligheten att välja trädslag minskar ning. Där kan du välja att vänta med röjningen tills beståndet är cirka fyra meter. Vid röjning strävar man i första hand efter att röja fram ett lämpligt antal huvudstammar av rätt trädslag. Om stammarna står för tätt blir de klena och får sämre motståndskraft mot skador. Om beståndet istället röjs för hårt utnyttjas inte markens produktionsförmåga i full utsträckning. Lämpligt antal huvudstammar varierar med markens bördighet. För att ta reda på bördigheten i din ungskog kan du titta i din Skogsägarplan. Där anges markens bördighet i en parameter som kallas stånd ortsindex. Om du saknar Skogsägarplan eller känner dig osäker på vad som gäller i din ungskog, ta kontakt med din skogsinspektor. Ståndortsindex Tallindex Granindex Stamantal T 27 T 28+ G 27 G 28+ 2 300 2 400 T 25 T 26 G 25 G 26 2 200 2 300 T 23 T 24 G 23 G 24 2 100 2 200 T 21 T 22 G 21 G 22 2 000 2 100 T 19 T 20 G 19 G 20 1 800 2 000 T 17 T 18 G 17 G 18 1 700 1 800 T 15 T 16 G 15 G 16 1 600 1 700 T 12 T 14 G 12 G 14 1 500 1 600 Lämpligt antal huvudstammar per hektar efter röjning. 3
Har du flera bestånd som behöver röjas och behöver prioritera kan det vara bra med några tumregler att förhålla sig till. Röj bestånd med två till tre meters höjd före högre bestånd. I bestånden med lägre höjd har du större möjlighet att göra kvalitetsval. Röj goda marker före svaga marker. På bördiga marker är den lämpliga tidsperioden för röjning kortare eftersom beståndet växer så fort. Röj bestånd med mycket lövsly på våren. Innan löven har slagit ut är det enklare att få en bra översikt av vad som ska sparas. Röj täta sådder och föryngringar i tid. Det kommer ge god effekt på diame terutvecklingen hos kvarvarande stam mar. När på året bör du röja? Det är viktigt att du röjer under rätt årstid. I vissa fall är det ett lagkrav för att undvika risken att insekter använder röj ningsvirket som ynglingsmaterial. I andra fall är det för att arbetet ska vara så effektivt som möjligt. Helår Tidiga röjningar av barrträd som är mindre än sju centimeter i stubbskäret. Även röjningar av lövsly i bestånd som inte är för täta är möjliga att röja under hela året. Juni och juli Äldre tallbestånd med en grovlek överstigande sju centimeter i stubb skäret bör röjas tidigt på sommaren för att undvika insektshärjningar. Även täta lövbestånd bör röjas i början av sommaren för att minimera risken för stubbskott. Augusti och september Äldre granbestånd med en grovlek överstigande sju centimeter i stubbskäret för att undvika insektshärjningar. Vilka typer av röjning finns? Den vanligaste rekommendationen är att röja när beståndet är cirka två till fyra meter högt men det finns flera olika röjningsformer som kan tillämpas. Plantröjning Görs redan vid 0,5 1 meters höjd i gruppställda självföryngringar och sådder. Förväxande träd tas bort och grup perna glesas ut till cirka en meters förband. Plantröjning kombineras ibland med lövröjning. Minst en röjning till kommer behövas. Lövröjning görs när huvudstammarna är utsatta för så mycket konkurrens att de behöver friställas redan vid 1 1,5 meters höjd. Minst en röjning till kommer behövas. Slutröjning är den sista ungskogsröjningen i beståndet innan gallring och bör göras när huvudstammarna har en medelhöjd på två till fyra meter. Vid slutröjningen bör du försöka gynna ett första trädslag och skapa ett relativt jämnt avstånd mellan de kvarvarande stammarna. Om du har lyckats bra med föryngringen och inte har för mycket lövuppslag kan det räcka med en slutröjning som den enda röjningen i beståndets ungskogsfas. Lågskärm Denna metod är lämplig på marker där det finns risk för frost. Metoden innebär att två höjdskikt skapas i beståndet. Ett högre skikt av löv lämnas för att skydda ett lägre skikt av gran från att utsättas för frostskador. Röjningen görs i 4
tre steg. När lövet är tre till fyra meter högt glesas det ut till cirka 3 000 4 000 stammar per hektar. När lövet nått sex till nio meters höjd röjs det ned till 1 100 1 500 stammar per hektar. Samtidigt röjs granarna till valt antal stamantal per hektar. När granen nått cirka tre meters höjd avverkas kvarvarande lövstammar. Vilket trädslag passar bäst på din mark? I NorraLand väljs vanligen tall, gran eller björk som första trädslag. Det är viktigt att ståndortsanpassa sin röjning, det vill säga att rätt trädslag gynnas på rätt mark. Trädslag trivs och uppför sig olika beroende på vilken mark de växer på. Du bör därför tänka igenom vilket trädslag som ska sparas innan du börjar röja i beståndet. Tall trivs bäst på torrare och magrare marker. Tall är ett ljuskrävande trädslag och bör därför inte lämnas under skärm. Det är också viktigt att röja fram ett relativt jämnt bestånd. Gran är ett skuggtåligt trädslag som trivs på bördiga och friska till fuktiga marker. Eftersom granen klarar av skugga kan den växa under skärm. Vårtbjörk och glasbjörk De två björkarterna är lika till utseendet men föredrar olika marker. Vårtbjörk trivs bättre på friska marker medan glasbjörk trivs bättre på fuktiga marker. Om du måste välja mellan de två björkarterna bör vårtbjörk prioriteras eftersom den producerar mer. I barr skogsföryngringar brukar en stor del av björkstammarna behöva röjas bort efter som de har snabb ungdomstillväxt och kan skada eller konkurrera ut barr träden. Röjning i rena lövbestånd skiljer sig något från röjning i barrbestånd. Ta kontakt med din skogsinspektor för tips och råd. Vilka stammar ska sparas? När du är på plats i skogen behöver du veta vilka stammar som har bäst förutsättningar att skapa ett värdefullt och 5
robust bestånd. Prioritera raka, oskadade stammar med liten kvistdiameter och rak grenvinkel. Stammar med kvali tets fel ska röjas bort. Röj även bort så kal lade vargar, det vill säga förväxande träd med grova grenar och bred krona. Försök skapa ett bestånd med jämn höjdskiktning och diameterfördelning. I tallskog och i ren björkskog är detta särskilt viktigt. Ett riktmärke kan vara att de enskilda stammarnas höjd och diameter inte ska skilja mer än +/- 30 procent från Förväxande stammar med grova grenar och bred krona kallas vargar. De ska tas bort i samband med röjningen. medelvärdet på provytan. I granbestånd kan något större variation accepteras. Om det finns viltbetade stammar kan de i vissa fall behöva lämnas såvida de inte konkurrerar med någon huvudstam. Tidigare betade stammar blir ofta angripna igen. Vilken hänsyn ska tas till natur och allmänhet? Innan röjningen påbörjas är det viktigt att tänka igenom vilka områden som inte ska röjas. Myrar och sumpskogar, häll- och block marker och närområden till vatten är exempel på områden som ska lämnas oröjda. Dessutom ska du alltid sträva mot att spara en del lövträd när du röjer. Sälg, rönn och asp är viktiga för naturvården och ska i de allra flesta fall lämnas. Kom ihåg att om du är certifierad i PEFC ska andelen lövträd i beståndet vara minst fem procent av volymen när det är dags att föryngringsavverka. Om du har en forn- eller kulturlämning i beståndet bör du röja bort alla träd som står på och närmast lämningen. Rensa bort det röjningsvirke som ligger på lämningen. Illustration: Gunilla Guldbrand Runt och på kultur- och fornlämningar bör alla träd röjas bort för att det ska vara tydligt var lämningen finns. Kom ihåg att även rensa bort det röjningsvirke som ligger på lämningen. 6
Röjning längs stigar och leder brukar uppskattas eftersom sikten längs leden förbättras. Kom ihåg att ta bort röjningsvirket från stigen så att framkomligheten bibehålls. Hur bör röjning längs fastighetsgränser göras? Fastighetsgränser kallas också rågångar. Det är viktigt att vårda och märka ut dessa tydligt! Om du är osäker på var gränsen går bör du ta kontakt med din fastighetsgranne och komma överens om detta innan du påbörjar röjningen. I samband med röjningen är det lämpligt att röja upp en gata med cirka en meters bredd på vardera sidan om gränsen. Håll rågången fri från röjningsstammar genom att fälla träden bort från gränsen Egenkontroll När du väl kommit igång med röjningen är det viktigt att då och då stanna upp och kontrollera röjningens kvalitet. Det gör du genom att lägga ut cirkelprovytor i det röjda beståndet och sedan räkna antalet kvarvarande stammar i provytan. På så sätt kan du räkna ut hur många stammar som lämnats per hektar. I samband med egenkontrollen är det också lämpligt att bedöma om det är rätt stammar som lämnats med hänsyn till stamkvalitet, höjd och diameter. För praktiska tips och råd kring röjningens utförande och vilken utrustning som krävs finns kurser på Norras Skogsskola. Norra anordnar också röjningskurser i fält. Ta kontakt med din skogsinspektor för mer information. Motorsågs- och röjsågskort För den som arbetar med röj- eller motorsåg finns det både krav på och nytta i att utbildas i hur man hanterar redskapen. På så sätt kan vi öka säkerhetsmed vetandet och minska antalet olyckor i skogen. Norra erbjuder utbildningar och examinationer i såväl motorsåg som röjmotorsåg. Ta dina körkort idag så blir arbetet i skogen säkrare, roligare och mer effektivt! Har du frågor om utbildningarna och korten? Kontakta din skogs inspektor eller Norra Skogsskolan för mer information. Pinne = 2,82 m Gör en provyta med radien 2,82 meter (25 m 2 ). Räkna antalet kvarvarande stammar på ytan och multiplicera med 400 för att få antalet stammar per hektar. 7
2017:1 Omslagsfoto: Calle Bredberg. Illustrationer: Gunilla Guldbrand. Överkalix Övertorneå Kalix Arvidsjaur Luleå Piteå Storuman Norsjö Skellefteå Vilhelmina Lycksele Vindeln Burträsk Ånäset Åsele Bjurholm Umeå Bredbyn Nordmaling Sollefteå Örnsköldsvik Härnösand www.norra.se