Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 11I 2017 Kronobergs distrikt LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Stövlar och högdigitaliserad teknik Bland det bästa jag vet är att dra på mina långa, sköna, stadiga stövlar och ge mig ut i skogen på vårvintern. Ibland för att jobba, ibland på upptåg med en massa glada små scouter eller med ett paket korv. Stövlarna är för mig en viktig del i bilden av vad skogen har att ge. Men skogen är också i allra högsta grad högdigitaliserad. Det finns idag ett otroligt bra och lättillgängligt utbud av kartmaterial. Laserskanningens terrängskugga och volymsuppskattningsfunktion är de senaste juvelerna. Dagens smarta telefoner gör dessutom kartorna lättillgängliga ute i skogen. Inom Skogsstyrelsen har vi särskilt vattentåliga fältdatorer till vår personal och för er som skogsägare tillhandahåller Skogsstyrelsen Mina sidor för användning såväl i dator som mobiltelefon. DEN HÖGDIGITALISERADE SKOGEN omfattar många delar utöver all kartinformation. Jag tänker bland annat på virkesmätning och maskinstyrning. Skogen är en högteknologisk framtidsbransch som ska lösa flera av våra stora samhällsutmaningar, inte minst Oavsett vilken generation du tillhör kan du som skogsägare ta del av den digitala skogen på Skogsstyrelsens Mina sidor. Skogen är en högteknologisk framtidsbransch. Låter det lockande för en ung generation? Foto: Jerker Bergdahl klimatet. Låter det lockande för en ung generation? IDAG KAN MAN SE trädhöjder, dikessystem, trädslag, historiska kartor, resultat från inventeringar av natur och kulturvärden på en dator eller mobiltelefon. Men den informationen är svår att tolka utan skoglig kunskap. En del saker kan man enkelt få bättre överblick över med hjälp av tekniken, men det skogliga ögat som läser av vilket trädslag som passar på marken blir inte mindre viktigt för det. Stövlarna är här för att stanna! SKOGEN ÄR EN FRAMTIDSBRANSCH, vi lär återkomma till det när det pågående arbetet med en småländsk skogsstrategi är klart. Inte helt oväntat är mitt tips att klicka in på Skogsstyrelsens Mina sidor innan stövlarna ska dras på nästa gång!
På upptäcktsfärd med dato Dammvallen i Hovmantorp som den ser ut i verkligeheten. Foto: Kerstin Ström Men hjälp av Skogsstyrelsens digitala verktyg, så kallade e-tjänster, kan du enkelt via datorn ta reda på en massa spännande och nyttig information om en plats i skogen eller om din egen fastighet. Skogsstyrelsen har flera kostnadsfria digitala tjänster som du kan nå via vår hemsida. Även andra myndigheter har e-tjänster som kan vara intressanta att använda för den som är som skogsintresserad. För att undersöka detta vidare valde jag ut en plats ut i Kronobergs län för att se vad de olika e-tjänsterna kan ge för information. Platsen som jag valt är en dammvall och ligger längs väg 25 vid Hovmantorp. Självklart är jag nyfiken på att besöka dammen i verkligheten, men först vill jag se vad som kommer fram i e-tjänsterna. JAG BÖRJAR MIN UPPTÄCKTSFÄRD vid datorn i Skogens pärlor. E-tjänsten berättar att här finns en dammvall och Skogens pärlor är öppen för alla och visar här att dammvallen är en övrig kulturhistorisk lämning.
rns tjänst att den är en så kallad övrig historisk lämning. Det finns också möjlighet att klicka sig vidare till Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Tjänsten upplyser mig om agrara lämningar, industriell verksamhet och skogsbruk, metallframställning och bergsbruk samt att dammvallen är 140 meter lång och två meter hög. Det sistnämnda kan man läsa i den skannade kopian av protokollet som skrevs när dammen inventerades 2002. SKOGLIGA GRUNDDATA, som också kan nås via Skogsstyrelsens hemsida, visar bland annat markfuktighetskartor. Kartan över området vid dammvallen berättar att det är en rejält fuktig plats. Förutom markfuktighetskartan finns kartor som bland annat visar trädhöjd, diameter och terrängskuggning. Genom ett enkelt klick ändras kartan och därigenom får man fram mycket spännande och matnyttig information om skogen. MINA SIDOR är en e-tjänst öppen för alla skogsägare. Här får man tillgång till än fler kartor och därmed mer information. Jag loggar in via Skogsstyrelsens hemsida med mitt mobila Bank-id. En fördel med detta verktyg är att här kan man se sina egna fastighetsgränser. Kartan med namn Volym ger en indikation om att det växer skog på dammvallen. Med verktyget Yta kan man rita en yta, och klickar man sedan på Skapa rapport får man en sammanställning över den scannade information som finns just på den inritade ytan. Rapporten skapas som en PDF med en karta och en sammanställning över medelvolym, medeldiameter, grundyta med mera. LANTMÄTERIET LANSERADE under sensommaren 2016 en tjänst där man kan titta på historiska kartor. Här får man välja län, kommun och ort och sedan är det enkelt att välja och vraka mellan I e-tjänsten Skoglig grundata kan man bland annat se markfuktighetskartan, som här visar att det är blött vid dammvallen. Mina sidor har alla markägare tillgång till genom inloggning. Här kan man se sina egna fastigheter, göra planeringar, titta på kartor med mera. Generalstabskartan från år 1871 återfinns på Lantmäteriets hemsida.
en stor mängd kartor. Själv väljer jag Generalstabskartan från år 1871 och ser bland annat att vägen förbi Hovmantorp hade en helt annan sträckning än vad den har idag. GUMMISTÖVLARNA ÅKER PÅ och jag tar mig ut i verkligen och till dammvallen. Vid dammen sitter en skylt som berättar om platsens historia. En spännande historia med bland annat något så ovanligt som en trätoffelfabrik som fanns här mellan 1872-1878. MED HJÄLP AV WEBBAPPEN för Mina sidor kan jag se kartorna i mobilen. Informationen jag fick fram tidigare, om volym stående skog på dammvallen, visar sig inte riktigt stämma. Man har nämligen röjt här (precis som man bör när det handlar om en kulturhistorisk lämning). Åtgärden måste ha gjorts efter 2012 när kartorna för volymsuppskattningen togs fram. I webbappen finns satellitbilder från 2016. Bilden, som är tagen just på den plats där dammen ligger, är ljusblå vilket indikerar på att det inte växer något här. Det visar på vikten av att besöka en plats och att inte helt förlita sig till kartorna. Det är alltså alltid bra att komplettera med ett fältbesök. SLUTLIGEN PRÖVAR JAG Kringla Riksantikvarieämbetets app som visar vilka kultur- och fornminnen som finns precis där man befinner sig. Genom att ladda hem appen till sin mobiltelefon kan man enkelt få fram information om kultur- och fornminnen. Även här står det att området är en damm och en kulturlämning. I Kringla kan man också välja att klicka sig vidare till Fornsök. SAMMANFATTNINGSVIS KAN MAN säga följande: Upplevelsemässigt är det inget som slår ett besök på plats i skogen. Vid min dator hör jag inte lövens prasslande och jag kan inte ta och känna på muren. Men jag är imponerad över den mängd information man kan få fram om en plats genom att sitta framför sin dator. Kombinationen att först läsa på inomhus och sedan besöka den fysiska platsen är oslagbar. Platsen berättar så mycket mer för en när man har bra bakgrundsinformation. Därför rekommenderar jag varmt att använda Skogsstyrelsens och andra myndigheters e-tjänster. Se det som en upptäcktsfärd, en upptäcktsfärd i information. Text & foto: Kerstin Ström Läs mer: www.skogsstyrelsen.se/minasidor www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor www.skogsstyrelsen.se/skogliggrunddata www.lantmateriet.se/historiskakartor Kringla hittar man där man hittar andra appar.
Skogskonsulenternas tio tips om skogliga e-tjänster 1. Katharina Ahlert: Tar man sig tid att lägga några minuter på att utforska Skogsstyrelsens e-tjänster med dess kartor, såsom Mina sidor, finns så mycket spännande att upptäcka. Där finns till exempel markfuktighetskartan som kan ge värdefull vägledning när man ska planera en skoglig åtgärd. 2. Per Sundin-Samuelsson: Ta hjälp av informationen som finns i Mina sidor både när du beställer skogliga tjänster och när du sedan följer upp de beställda tjänsterna. Under fliken Planering finns tips på vad man bör tänka på vid både beställning och uppföljning av beställda tjänster. 3. Ivar Johansson: Som skogskonsulent känns det bra att alla markägare har tillgång till samma kartor och information som vi på Skogsstyrelsen har. Det är även en fördel att man kan se samma karta när man gör en rådgivning per telefon: markägaren som inloggad via Mina sidor och jag som skogskonsulent i våra kartsystem. 4. Kerstin Ström: Med hjälp av Skogliga grunddata kan man jämföra till exempel volymen som står i skogsbruksplanen med den uppmätta volymen vid laserskanningen. Tänk bara på att laserskanningens volymer mättes för några år sedan och skogen har växt sedan dess. Dra också bort för eventuella nedblåsta träd och om du har gjort någon skogsbruksåtgärd som minskat volymen i skogen. 5. Teresa Jonsson: Lantmäteriet har nyligen släppt sina historiska kartor fria, det vill säga att man kan spara och skriva ut dem gratis. De finns på www.lantmateriet.se/ historiskakartor. 6. Mats Almlöf: På vår hemsida Skogsstyrelsen.se/kurser kan man anmäla sig till aktuella kurser och träffar som finns på distriktet. Den tjänsten använder de flesta av dem som anmäler sig till Skogsstyrelsens kurser och träffar. Enkelt för dem att slippa ringa och enkelt för oss att få in rätt information på rätt plats direkt. 7. Annalena Andersson: Diken har vi gott om i södra Småland. Till hjälp att finna dem i kartan finns terrängskuggad höjdmodell. Terrängskuggningen återfinns i Mina sidor eller i Skogliga grunddata. 8. Martin Sallnäs: På Mina sidor kan man enkelt mäta arealen på ett område eller ett bestånd om man ska göra en skoglig åtgärd. Här ser man också om det finns naturvärden, kultur- eller fornminnen eller annat man ska ta hänsyn till. 9. Karin Folkesson: Numera söker man de skogliga stöden i Landsbygdsprogrammet, bland annat Skogens miljövärden, på samma ställe som man söker jordbruksstöden. På Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se/ minasidor loggar man enkelt in med Bank-ID/Mobilt-ID och kan därefter söka stödet. Mer information om Stöden finns på www.skogsstyrelsen.se/bidrag. 10. Eva Johansson: På Skogens pärlor och i Mina sidor, finner man lätt information om vilka kända natur-, kultur- och fornminnen som finns på en fastighet. Det är ett bra underlag vid till exempel beställning av skogliga tjänster.
Lokala profiler uttalar sig Vi frågade ett antal lokala kunniga profiler om deras syn på olika skogliga e-tjänster och hur de an Ulrik Lundquist, områdeschef Öst VIDA Skog. Tidigare Systemansvarig för VIDA skogs affärssystem Jag tycker att det är spännande med kartor, GIS och dess användning och man lär sig mycket. I dagsläget finns inte Skogliga grunddata i VIDAs kartsystem, men en del av inköparna använder sig av det via Skogsstyrelsens hemsida. Vägen att ta sig dit är lite väl lång så det hade varit bra att få in det i våra egna system, vilket vi jobbar på. Till exempel är det några som jämfört volymen på en avverkad trakt med volymsuppskattningen i Skogliga grunddata, och det stämmer mycket bra. Markfuktighetskartan har vi tillgång till i våra system, dock med en viss begränsning. Genom att direkt i systemet beställa markfuktighetskartan mot en avgift/ha får vi tillgång till den och kan sedan använda den i traktplaneringen. Markfuktighetskartan är ett bra hjälpmedel för att veta var man ska börja leta efter fuktiga partier. Inköparna har också tillgång till en app som de kan ladda ner till sina telefoner där man ser flygfoto med fastighetsgränser. I början hade den få användare, men användandet ökar i och med att fler upptäcker nyttan med funktionen och användarna vill nu inte vara utan den. Mats Johansson, Lantbruksansvarig på Swedbank i Ljungby Skogsstyrelsens öppna karttjänst Skoglig grunddata ger bra och användbar information, men på hemsidan saknas fastighetsgränserna. Tidigare använde jag mig av kundens egna Mina sidor då man kan se fastighetsgränserna där, men det blir krångligt i långa loppet. Därför använder vi nu på prov Metrias Timmerwebb och ser om det är något vi ska använda oss framöver av på Swedbank. Det är ett verktyg jag verkligen hoppas på att vi får behålla. Vid fastighetsaffärer ska ett värde sättas på fastigheten för att kunna beräkna rätt belåning, och då är Skogsstyrelsens karttjänter ett bra verktyg. Dels för att få reda på information om fastigheten såsom arrondering, vägnät, arealer med mera, men även volymsuppskattningen som ges via Skogliga grunddata. På hemsidan kan man också se vilka avverkningsanmälningar som är gjorda. Självklart tittar vi också på skogsbruksplanen, men den kan ibland vara några år gammal, och då är karttjänsterna ett bra komplement. Den information om fastigheten som man samlar innan man besöker den, sparar både tid och kilometrar. Anna Cederholm, skogskonsulent på Kronobergs distrikt Skogsstyrelsen Vem gillar inte en bra karta? Vi på Skogsstyrelsen tillhandahåller ett fantastiskt bra kartmaterial i Mina sidor där varje enskild markägare har tillgång till sin egen skog. Det är dessutom kostnadsfritt och enkelt att använda. Är du utbo, nybliven eller inte så aktiv skogsägare är denna tjänst ett bra verktyg för att lära känna din fastighet och skog. Finns det fler delägare på fastigheten och en av dem gör en planering eller avverkningsanmälan i Mina sidor, kan alla delägare enkelt logga in och ta del av detta. Genom att tillfälligt delegera rättigheter kan man få kostnadsfri rådgivning av Skogsstyrelsen. Själva rådgivningen görs sedan via Skype. Delegeringen kan du som markägare även göra till ditt skogliga ombud såsom mäklare, virkesköpare, entreprenör eller andra. Genom en sådan delegering kan det skogliga ombudet logga in på dina Mina sidor och ta del av dina planeringar med mera. På Skogsstyrelsens hemsida finns dessutom ett flertal andra e-tjänster där skogsägaren kan få hjälp med alltifrån lagar och regler, klimatanpassning och se Skogens pärlor.
om skogliga e-tjänster vänder dem. Jonas Kromnow, planläggare Skogens pärlor är ett bra stöd när jag som planläggare vill ta reda på information om en fastighet. Där finns det uppgifter om till exempel fornminnen och nyckelbiotoper med mera, som måste finnas med i skogsbruksplanen. Det läser jag alltid innan jag ger mig ut i fält. En grundlig koll av vad som finns i Skogsstyrelsens databas kortar tiden ute i fält. Skoglig grunddata, och då främst volymsuppskattningen, använder jag som en kontroll av mig själv. Om det är något av bestånden jag planlagt som sticker ut märker jag det snabbt vid en sådan kontroll. Det man måste tänka på är att kolla när laserskanningen gjordes för det aktuella området, och att man sedan får lägga till ett antal tillväxtsäsonger för att det ska stämma. Sedan måste man dra ifrån volym om det till exempel blåst ner delar av ett bestånd. Volymen stämmer oftast bra, men allra bäst stämmer den i homogena granbestånd, sämst i lövbestånd. Sedan använder jag mig ibland av markfuktighetskartan. När det är väldigt torrt ute till exempel, kan det vara svårt att se var det är fuktigt. Det kan ge en indikation på hur det är vid normal fuktighet. kartan är inte helt pålitlig, men man kan se fuktstråken i alla fall. Peter Genfors, NAISvefa, skog och lantbruksvärderare Vi på NAISvefa använder kartsystemet Se Sverige, som kan erbjuda kartor över hela Sverige. De kartor som erbjuds är allt från ortofotokartor till vägkartor, beroende på vad produkten ska användas till. Beställningen av kartunderlaget sker via deras hemsida, och beställaren kan därigenom välja vilket område som önskas. Inför varje värdering lägger jag ungefär en till två timmar framför datorn med förhandstolkning av objektet för att skapa mig en bild och söka fram information om aktuell fastighet. En väl utarbetad karta kan spara mycket tid väl ute i fält. Vägfoton samt ortofoton är viktigt att titta på innan jag ger mig ut i fält. Informationen tar jag sedan med mig i form av kartor i GPSen och där kan jag sedan göra ändringar om det behövs. I kartsystemet finns diverse kartor som till exempel visar markfuktighet. Det kan vara svårt att se mindre bäckar, men de stora vattendragen syns bra och det är de som påverkar en värdering. Laserskanningen har jag tittat lite på och då mest volymsuppskattningen. Den använder jag inte då jag anser att den är missvisande i volym trots att man lägger till för tillväxten. Laserdata används mest för att skapa sig en uppskattning över bestånden. Men i en värdering behövs mer exakta data än så. Denny Rudén, Dr Skog AB, ombud och delägare i Sundins Skogsplantor AB Jag använder Timmerwebben för att hämta kartor och göra traktdirektiv i mitt jobb för Sundins Skogsplantor. I egna företaget använder jag pcskog Proffs för att producera och ajourhålla skogsbruksplaner samt vid rotpoststämpling. Skogliga grunddata går att hämta till programmet och är bra som komplement vid planläggning. Markfuktighetskartan använder jag mest för operativ planering vid röjning, då det ger en bra indikation på vilka områden som har ett större röjningsbehov. Mer markfukt betyder oftast tätare partier med löv och därmed mer tidskrävande röjning. Beståndsindelning och naturvårdsbedömning underlättas också av markfuktighetskartan och skuggad markmodell vid planläggning. Skogliga grunddata har jag börjat använda först detta året och har därför inte så lång erfarenhet av detta hjälpmedel. Jag har huvudsakligen använt uppgifterna som ett stöd till egna mätningar, men man måste beakta att materialet nu är några år gammalt. För det mesta stämmer det bra, men för en del bestånd kan det vara stora avvikelser. Framför allt är det vid intilliggande bestånd med stora volymsskillnader som kantzonerna kan ge upphov till felaktiga värden. I båda systemen finns också kartor som visar natur- och kulturvärden.
Se din skog i datorn! Passa på att lära sig mer om Skogsstyrelsens karttjänst Mina sidor. Förra omgången träffar med samma tema blev fullbokade samma kväll som inbjudan landade i brevlådorna. Nu upprepar vi succén. Begränsat antal platser så först till kvarn gäller! Vi börjar från grunden och visar hur du kan se din egen fastighet på Mina sidor, lära känna de olika kartorna från laserskanningen och lära dig hitta bland våra e-tjänster. Vi bjuder på fika! Innan träffen kommer du att få hem en enklare övningsuppgift för att bekanta dig med Mina sidor hemma vid datorn. På vår hemsida finns mer information om inloggningsuppgifter och lösenord. Antalet platser är begränsat och föranmälan krävs, senast 1 vecka innan respektive träff. Du anmäler dig på www.skogsstyrelsen.se/kronoberg, under Skogsträffar. Eventuella frågor besvaras av: anna.petersson@skogsstyrelsen.se kerstin.strom@skogsstyrelsen.se Passar inget av datumen nedan, så kan du ändå anmäla sitt intresse för att gå en träff. Du anmäler ditt intresse på samma sätt som för de ordinarie träffarna. När vi har tillräckligt många intresserade bestämmer vi tillsammans ett datum som passar de flesta. Välkommen! Datum Ort och plats Målgrupp 7 mars Växjö, Skogsstyrelsens kontor Skogsägare 9 mars Växjö, Skogsstyrelsens kontor Nya skogsägare* 23 mars Älmhult, Skogsstyrelsens kontor Kvinnliga skogsägare *Ägt skog mindre än fem år. Har du frågor om din skog? Ta chansen och beställa en rådgivning via Mina Sidor Som enskild skogsägare i Kronobergs distrikt kan du beställa kostnadsfri rådgivning som genomförs via Mina sidor. Rådgivningen sker antingen genom att du kommer till Skogsstyrelsens kontor i Älmhult eller i Växjö, eller så kan det ske på distans då du sitter vid din dator och skogskonsulenten vid sin. Beställ din Mina sidor rådgivning via www.skogsstyrelsen.se/ kronoberg och klicka därefter på länken Beställ rådgivning i vänsterspalten. Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/kronoberg www.skogsstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand