För kännedom Folkhälsochef Eva Aalbu Landstingsstyrelsen Hållbarhetsnämnden Landstingsdirektör Jan Grönlund FOLKHÄLSOCENTRUM - UPPDRAG, MÅL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt revisionsplanen för 2012/2013 har genomförts, på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna, en granskning av Folkhälsocentrum inom Landstingets ledningsstab i syfte att i huvudsak bedöma om verksamheten bedrivs enligt fattade beslut och med god intern kontroll. SAMMANFATTNING Vår bedömning efter genomförd granskning är att verksamheten inom Folkhälsocentrum i allt väsentligt bedrivs enligt fattade beslut och med tillräcklig intern kontroll. Vi vill efter genomförd granskning peka på nedanstående punkter för att ytterligare stärka den interna kontrollen. Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland har beslutats under år 2002 och behöver uppdateras samt anpassas till aktuella förhållanden. Enligt länsstrategin bör revidering av strategin ske en gång varje mandatperiod vilket inte har gjorts. Målen i strategin bör också vara mätbara. Vid uppdatering av länsstrategin bör det också tydliggöras vem som har ansvar för att mäta, följa upp och utvärdera. Landstingets återrapportering av uppdraget bör förtydligas. Folkhälsocentrum har uppmärksammat behovet av att se över policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland på grund av att senare beslut kan påverka innehåll av detta. Vår bedömning är att det saknas en tydlig politisk prioritering av folkhälsoarbetets insatser riktade till befolkning inom Landstinget Sörmland. Av landstingets styrande dokument framgår inte vilka områden som ska prioriteras. Vår uppfattning är att detta bör lyftas tydligt upp till politiskt beslutsfattande. Landstinget bör tydliggöra vem som har uppdrag att söka statliga medel för projekt avseende folkhälsofrågor. Vi rekommenderar att landstingets regelverk för projekthantering tillämpas.
BAKGRUND Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället definierar Folkhälsans villkor ordet folkhälsa 1. Landstinget Sörmlands årsredovisning 2012 beskriver folkhälsoarbete som att främja både hälsan som helhet men också att reducera skillnader mellan olika grupper. En befolkning är aldrig friskare än avståndet mellan dem som mår som bäst och dem som mår som sämst 2. I oktober 2006 fastställde landstingsfullmäktige en Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 3. Av policyn framgår att en god och jämlik hälsa för alla sörmlänningar är ett övergripande mål för Landstinget Sörmland. Syftet med policyn är att fastställa övergripande mål och möjliggöra för varje verksamhet att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Policyn gäller alla landstingets verksamheter och all personal. Policyn grundar sig på det nationella målet för folkhälsoarbetet 4 som utgår från hälsans bestämningsfaktorer och en insikt om att hälsan direkt eller indirekt påverkas av politiska beslut. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att underlätta arbetet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats. Målområdenas rubricering ändrades 5 men detta har inte inneburit ändringar i sak. Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland ska vara vägledande för att utforma handlingsplaner/strategier inom landstingets alla verksamheter och följas upp årligen i verksamhetsberättelser/- uppföljningar. Policyn delar upp insatser riktade till befolkning, individ och personal. Policyn har konkretiserats med riktlinjer för insatser riktade till befolkningen 6 som är ett av Folkhälsocentrums styrande dokument. Av riktlinjerna framgår Folkhälsocentrums uppdrag. Folkhälsocentrum ingår i Landstingets ledningsstab (LLS), under landstingsstyrelsen. Verksamheten finns placerad i Eskilstuna och Nyköping. 1 http://www.folkhalsoguiden.se/sv/publikationer/470/463/689/?searchtext=definition&cid= 0, hämtad ur Folkhälsans villkor, Folkhälsogruppens rapport nr 9 2 Landstingsfullmäktige 63/2013 Landstingets årsredovisning 2012 3 Landstingsfullmäktige 54/2006 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 4 Regeringens proposition 2002/03:35Mål för folkhälsa 5 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 6 Landstingsstyrelsen 34/2009 Riktlinjer för insatser riktade till befolkning SID 2(12)
METOD OCH AVGRÄNSNING Vi har genomfört granskningen genom dokumentstudier samt intervju med folkhälsochefen som också getts möjlighet att faktagranska granskningsanteckningar. Granskningen har skett under perioden april maj 2013. Folkhälsocentrums uppdrag innebär i huvudsak stimulans, stöd och åtgärder mot verksamheter och samhällsfunktioner avseende folkhälsoarbete. Det mer verksamhetsnära folkhälsoarbetet bedrivs exempelvis inom primärvården, tandvården och kulturverksamheten. Dessa delar ingår inte i granskningen. FOLKHÄLSOCENTRUMS UPPDRAG Enligt folkhälsocentrums handlingsplan 7 har verksamheten två strategiska huvudprocesser; folkhälso- och barnrättsarbete. Strategiskt folkhälsoarbete Folkhälsocentrums uppdrag beskrivs i Riktlinjer för insatser riktade till befolkning 8 som en strategisk funktion för folkhälsoarbete ur läns- och befolkningsperspektiv. Detta innebär att målgruppen är större än dem som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården som patienter. Den strategiska inriktningen innebär en ambition mot varaktiga och långsiktiga effekter genom i första hand strategiska och strukturella åtgärder snarare än individuella. Arbetet vid Folkhälsocentrum utgår från hälsans bestämningsfaktorer; livsvillkor och levnadsvanor. Arbetet syftar till att på olika sätt bidra till att påverka livsvillkor och levnadsvanor i gynnsam riktning. Folkhälsocentrum arbetar bland annat med olika projekt, samverkar i regionala och nationella nätverk, analyserar, följer upp och sprider resultat från undersökningar samt arrangerar utbildningar. Landstinget fakturerar utbildningskostnader till kommunerna utan mervärdeskatt. Landstingets regelverk för projekthantering tillämpas inte. Enligt riktlinjerna ingår i uppdraget att stärka och stödja det lokala folkhälsoarbetet i länet genom till exempel folkhälsorapportering, metodstöd och utvärdering. Arbetet ska riktas mot verksamheter och funktioner inom landstinget, andra offentliga verksamheter, myndigheter, intresseorganisationer, frivilligverksamheter m.m. Av Riktlinjer för insatser riktade till befolkning framgår att inom landstinget omfattar uppdraget inte verksamheter som har nått ett driftstadium. 7 Handlingsplan för landstingets folkhälsocentrum 2013, 2013-02-11 8 Landstingsstyrelsen 34/2009 Riktlinjer för insatser riktade till befolkning SID 3(12)
Resurserna ska ägnas åt utvecklingsarbete, administrativt stöd, utredningar och kvalitetssäkring. Folkhälsocentrum medverkar som tjänstemannastöd i den politiska beredningsprocessen. Detta innebär exempelvis att framställa remissvar och ta fram underlag till motions- och interpellationssvar mm. I riktlinjerna beskrivs uppdrag till landstingets olika verksamheter utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Implementering av riktlinjerna och uppdragen hos verksamheterna ska ske med stöd från Folkhälsocentrum. Av riktlinjerna framgår att ett generellt tak för fullföljandet av samtliga uppdrag bör vara 5 år. Årliga insatser och redovisning av dessa ska ske enligt ordinarie struktur för budget, uppdrag, verksamhetskontrakt samt verksamhetsredovisning. Särskild uppföljning ska ske vid två verksamheter. Av policyn framgår inte vilka verksamheter som ska följas upp. Två särskilda uppföljningar har genomförts vilka redovisas i rapporter; Vilka besöker Familjecentralerna i Sörmland och Vem besökte utställningen Älskas ätas på Nynäs sommaren 2010. Enligt folkhälsochefen slutfördes familjecentralsrapporten efter det att Folkhälso- och miljöberedningen upphört december 2010. Beredningen hade vid sitt sista sammanträde gett Folkhälsocentrum uppdraget att revidera Familjecentralspolicyn. Landstingsfullmäktige godkände den reviderade policyn 9 i oktober 2012. Den andra uppföljningen Vem besökte utställningen Älskas ätas på Nynäs sommaren 2010 gjordes som en del i metodstöd åt Kultur och Utbildningsförvaltningen enligt folkhälsochefen. Ambitionen var att ge exempel på hur en förvaltning med naturlig kontakt med sörmländska befolkningen kunde arbeta med att få systematisk kännedom om vilka grupper man når/inte når med sin verksamhet. Den färdiga rapporten överlämnades digitalt i februari 2011 till Kultur och Utbildningsförvaltningen. I Folkhälsocentrums uppdrag ingår också att besluta om interna projektmedel ur landstingets beställarbudget avseende medel för Hälsofrämjande landsting. Denna uppgift framgår inte av enhetens styrande dokument. Enligt folkhälsochefen planerar folkhälsocentrum för en uppföljning av organisationens kännedom om riktlinjerna för befolkningsmålet under 2013. Fem år av giltighet för riktlinjerna uppnås under 2014. Riktlinjerna kommer också att ses över/revideras i samband med att en systematisk modell för landstingets hållbarhetsarbete väntas bli beslutat av hållbarhetsnämnd och 9 Landstingsfullmäktige 78/2012 Reviderad policy för familjecentraler i Landstinget Sörmland SID 4(12)
landstingsstyrelse under år 2013. Kommentarer; Folkhälsocentrum bör säkerställa hantering av moms vid fakturering av utbildningskostnader. Enligt mervärdeskattelagen omfattar skattefrihet för utbildning i huvudsak det offentliga skolväsendet och annan utbildning beskattas med 25 % moms. Vi rekommenderar att landstingets regelverk för projekthantering tillämpas. Utifrån granskningens dokumentstudier är det svårt att bedöma i vilken utsträckning landstinget har lyckats att implementera riktlinjerna hos verksamheterna. Det är positivt att folkhälsochefen planerar en uppföljning av organisationens kännedom om riktlinjerna för befolkningsmålet under 2013. Folkhälsocentrums uppgift om att delta i beslutsprocess avseende interna projektmedel ur landstingets beställarbudget bör framgå i verksamhetens styrande dokument. Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Målet är att Landstinget Sörmland ska arbeta för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Alla människor ska ha möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa utifrån sina förutsättningar. Målet återfinns som ett strategiskt mål Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare - i landstingets styrmodell under medborgarperspektivet. Enligt policyn ska denna följas upp årligen i verksamhetsberättelser eller verksamhetsuppföljningar. Detta innebär att nämnder genom förvaltningar och enheter rapporterar sina uppdrag i folkhälsoarbete. Uppföljningsansvaret för landstingets folkhälsoarbete, utöver det strategiska folkhälsouppdraget, ingår inte i Folkhälsocentrums ansvarsområde enligt folkhälsochefen. Kommentarer; Av landstingets årsapportering är det svårt att få en bild av i vilken utsträckning landstinget har lyckats uppfylla policyns mål. Folkhälsocentrum har uppmärksammat behovet att se över policyn (2006) för att senare beslut kan påverka innehåll av detta styrande dokument. Landstingsfullmäktige beslutade om inriktningen av framtidens hälso- och SID 5(12)
sjukvård 10 i oktober 2012. Vid uppdatering av policyn bör det också tydliggöras vem som har ansvar för att mäta, följa upp och utvärdera. En förutsättning för att kunna följa upp arbetet är att ange mätbara mål. Kommunerna i Sörmland och Landstinget Sörmland har tillsammans utarbetat en gemensam Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland under år 2002 11. Enligt strategin är målet för folkhälsoarbetet att långsiktigt nå en god och mer jämlik hälsa i Sörmland. På kort sikt är målet att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet och att vidareutveckla samverkan och metoder för att nå en god och mer jämlik hälsa i Sörmland. Enligt strategin är det viktigt att kvalitetssäkra folkhälsoarbetet för att veta att man är på rätt väg. En förutsättning för att kunna följa upp arbetet är att ange mätbara mål som resultatet kan jämföras med. Av dokumentet framgår att för att kunna hålla strategin aktuell och levande bör den revideras en gång varje mandatperiod. Folkhälsocentrum ska erbjuda metodstöd för kommunernas styrnings- och ledningsprocesser med fokus på hälsans bestämningsfaktorer genom verktyg som välfärdsbokslut och hälsokonsekvensbedömningar enligt riktlinjerna. Syftet är dels att samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa beaktas i kommunala styrnings- och ledningsprocesser, dels att de samhälleliga förutsättningarna kan mätas och följas upp i de kommunala planerings- och uppföljningsprocesserna. Enligt folkhälsochefen finns ett antal nätverk som involverar kommuner och landsting på tjänstemannanivån. Folkhälsocentrum har uppdragsspecifika ingångar mot den kommunala politiken, exempelvis vid dialog kring befolkningsstudier som Liv & Hälsa (vuxen och ung). Ett länsråd för folkhälsofrågor med tvärpolitisk sammansättning har diskuterats men inte realiserats. Folkhälsocentrum upplever att de har en god kännedom om länets folkhälsoarbete och gott samarbete med kommunerna. Detta leder till att de kontaktas för konsultation eller involvering när det bedöms lämpligt. Av Riktlinjer för insatser riktade till befolkning framgår det att för identifiering av utsatta grupper ska befolkningsstudier genomföras regelbundet i samverkan med FoU-centrum 12. Studierna ska ge underlag dels i landstingets egen verksamhetsplanering men också erbjudas som resurs till kommuner m.m. Detta enligt länsstrategin för folkhälsoarbetet 13. 10 Landstingsfullmäktige 75/2012 Framtidens hälso- och sjukvård 11 Landstingsstyrelsen 71/2002 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland 12 Forskning- och utbildningscentrum under Landstingets Ledningsstab och landstingsstyrelsen 13 Landstingsstyrelsen 71/2002 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland SID 6(12)
Folkhälsocentrum genomför kontinuerligt befolkningsundersökningar tillsammans med FoU-centrum, exempelvis Liv & hälsa ung. I Liv & hälsa i Mellansverige redovisas resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor som är ett samarbete mellan landstingen i Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro. Enligt folkhälsochefen används folkhälsoundersökningarna som planeringsunderlag i första hand i kommunerna men också i landstingets olika verksamheter. Undersökningarnas resultat används som underlag för revideringar av landstingets riktlinjer och policys, underlag för förbättringsförslag och för att sprida kunskaper i länet. Kommentarer; Vår bedömning är att Folkhälsocentrum arbetar utifrån länsstrategin. Länsstrategin har beslutats under år 2002 och behöver uppdateras samt anpassas till aktuella förhållanden. Enligt länsstrategin bör revidering av strategin ske en gång varje mandatperiod vilket inte har gjorts. Målen i strategin bör också vara mätbara. Vid uppdatering av länsstrategin bör det också tydliggöras vem som har ansvar för att mäta, följa upp och utvärdera. Återrapportering av uppdraget kan förtydligas. Samverkan med kommunerna är centralt i folkhälsoarbetet då det är i kommunerna det primära folkhälsoarbetet sker. Landstinget ser konsekvenser av ohälsa och sjukdom i sina verksamheter som nästa steg. Det är viktigt att samarbete är politiskt förankrat för att ge förutsättningar i olika nivåer och för att kunna använda tilldelade resurser på ett effektivt sätt. Strategiskt barnrättsarbete Riktlinjer för insatser riktade till befolkning har uppdaterats genom att landstingsstyrelsen fastställde Landstingets riktlinje för arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter2013-2017 i mars 2013 14. Folkhälsocentrums roll och ansvar beskrivs i den nya riktlinjen enligt följande; Sakkunnigt stöd till politik, förvaltning och barnrättspiloter Informerar och utbildar i organisationen med särskilt ansvar för barnrättspiloternas kompetensutveckling Stöd i utvecklingsarbete och metodutveckling inom barnrättsområdet 14 Landstingsstyrelsen 34/2013 Landstinget Sörmlands riktlinje för arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-2017 SID 7(12)
Stöd i arbete med framtagande av styrande dokument med bäring på barnrättsfrågorna Omvärldsbevakning Ansvar för uppdatering och revidering av landstingets riktlinjer och tillhörande dokument för anmälningsplikten Landstingets representant i nationella nätverk Enligt denna riktlinje ska det barnrättsarbete som landstinget genomför ha karaktären av både främjande arbete samt att skydda och bevaka barnets rätt att inte diskrimineras eller skadas. Arbetet syftar också till att stötta föräldrar i deras ansvar för barnets bästa och deras roll som företrädare för barnets autonomi. I Landstinget Sörmland har arbete med barnets rättigheter även respekt och skydd för det ofödda barnets hälsa och utveckling. Enligt den nya riktlinjen är landstingets mål att barnets rättigheter tillgodoses genom att; Beslutsfattare och anställda har kunskap om barnets rättigheter och dess krav på offentlig verksamhet. Beslutsfattare och anställda beaktar barnperspektivet och omsätter rättigheterna inom alla beslut och uppdrag samt i det dagliga arbetet. Landstinget vidtar lämpliga åtgärder för att skydda barn och unga mot all form av diskriminering. Landstinget verkar för att på bästa sätt säkerställa barnets hälsa, överlevnad och utveckling, inom ramen för sina uppdrag. Landstinget verkar för att barnets fysiska och psykiska värdighet och integritet respekteras och skyddas i alla sammanhang, inom ramen för sina uppdrag. Landstinget skapar förutsättningar och former för barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande. Landstingsdirektören har beslutat om en handlingsplan 15 som kompletterar och tydliggör riktlinjen. Handlingsplanens uppföljning ska ske i samband med förvaltningarnas verksamhetsberättelse och bolagens årsredovisning. I landstingets årsredovisning för 2012, under barnkonvention, rapporterades Habilitering och utbildningsnämndens arbete med barnrättsfrågor och att projektet Barnets rätt i patientnära verksamheter har utvärderats och avslutats. 15 Delegationsbeslut 17/2013, 2013-05-03 SID 8(12)
Kommentarer; Folkhälsocentrums uppdrag avseende barnrättsarbete framgår av Landstingets riktlinje för arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-2017. Detta är ett uppdaterat styrande dokument för barnrättsarbete i landstinget. Det finns en processbeskrivning över Folkhälsocentrums uppdrag avseende implementering och lärande om FN:s konvention om barnets rättigheter. Landstingsdirektören beslutade en handlingsplan för barnrättsarbete utifrån den nya riktlinjen den 3 maj 2013. I handlingsplanen beskrivs bland annat mål, insatser och ansvariga. Däremot bör målen brytas ner till mätbara måltal i uppföljningsprocessen. På grund av de uppdaterade styrdokumenten gör revisionen inte bedömning av om verksamheten bedrivs enligt fattade beslut. Att uppföljningen ska ske i samband med landstingets ordinarie uppföljningsprocess ökar förutsättningar för rapportering och bedömning av måluppfyllelse för verksamheternas arbete med barnrättsarbete. FOLKHÄLSOCENTRUMS FÖRUTSÄTTNINGAR Folkhälsocentrums verksamhet finansieras med landstingsbidrag. Ekonomiska förutsättningar och antalet anställda redovisas nedan; År Budget Utfall Budget Anställda Landstings Nettoresult Nettoresultat -bidrag at 2010 7 877 1 557 0 10 2011 8 501 1 619 0 11 2012 9 549 1 850 0 11+1 (tillf.) 2013 9 326 0 Källa: Budget och utfall enligt Folkhälsocentrums årsredovisningar. Antalet anställda enligt uppgift från folkhälsochefen. Av tabellen framgår att Folkhälsocentrum har uppnått det ekonomiska budgetmålet de senaste tre åren med god marginal. Budgeterade landstingbidrag har ökat ca 20 % från år 2010 till 2012 men minskat för år 2013. SID 9(12)
Enligt Folkhälsocentrums årsredovisning 2010 beror det positiva nettoresultatet på att alla uppdrag inte kunnat slutföras under året. Omfördelningar och omprioriteringar av uppdrag fick göras med anledning av den vakanta chefstjänsten under hösten. Vid årsredovisning 2011 rapporterades att överskottet beror på bland annat en vakant heltidstjänst från halvårsskiftet. En ambition har varit att hålla verksamhetskostnader nere för kurser, konferenser och trycksaker. Folkhälsocentrum rapporterade i verksamhetsberättelse 2012 att överskottet beror bland annat på att en och en halv tjänst som folkhälsoplanerare varit vakant sedan början av andra kvartalet. Flera genomförda arrangemang och konferenser har finansierats i samverkan med andra aktörer i länet. I landstingsstyrelsens beställarbudget 16 återfinns budgeterade medel för Hälsofrämjande arbete. Budget för år 2013 är 10 550 tkr och avser medel för insatser riktade mot individ-, personal-, och befolkningsperspektivet. Budget för insatser riktade mot befolkningsperspektivet är 1 255 tkr enligt Folkhälsocentrums uppföljning av beviljade hälsofrämjande medel för åren 2010-2013. Enligt ett dokument för hantering av medel 17 kan medel beviljas till stöd och utveckling av systematiskt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete eller till utveckling av verksamhet av mer operativ karaktär som främjar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom verksamheten. Ansökningar bereds av en tjänstemannagrupp med representanter från de olika målområdena; individ, personal och befolkning. En av representanterna är folkhälsocentrums medarbetare. Folkhälsocentrum har sökt medel för insatser riktade mot befolkningsperspektivet. Under 2012 har folkhälsoenheten mottagit 468 tkr, varav 299 tkr avser ersättning för lönekostnader för arbetet i Hälsoval för arbetet som inte ingår i Folkhälsocentrums uppdrag. Enligt folkhälsochefen är det särskilda projektmedel som ska bidra till att förverkliga befolkningsmålet och som ligger utanför Folkhälsocentrums budgetram. Kommentarer; Folkhälsocentrums rapportering är tydlig och följer landstingets uppföljningsprocess. Folkhälsocentrum har redovisat överskott de senaste tre åren. För år 2013 har Folkhälsocentrums budgetram minskat med 200 tkr jämfört med föregående år. 16 Landstingsstyrelsen 154/2012 Beställarbudget 2013 17 Beslutsgång och hantering avseende Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande medel i Landstinget Sörmland, 2009-10-01 SID 10(12)
ÖVRIGA SYNPUNKTER OCH NOTERINGAR Vår bedömning utifrån dokumentstudier och intervju är att det saknas en tydlig politisk prioritering av folkhälsoarbetets insatser riktade till befolkning inom Landstinget Sörmland. Av landstingets styrande dokument, Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, Riktlinjer för insatser riktade till befolkning och Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland framgår inte vilka områden som ska prioriteras. Vår uppfattning är att prioritering av folkhälsoinsatserna bör lyftas upp tydligt till politiskt beslutsfattande. Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut har tagit fram Öppna jämförelser kring folkhälsa. Rapporten publicerades för första gången i oktober 2009 och en ny rapport kommer att presenteras under 2014 18. De Öppna jämförelserna kan ge underlag för uppföljning och prioritering. Enligt folkhälsochefen ska Folkhälsocentrum bereda ansökningar om bidrag från Folkhälsoinstitutet. Av landstingets årsredovisning 2012 framgår att Hälsoval driver på uppdrag och med finansiering av Folkhälsoinstitutet projektet 60 + Hälsa. Projektet syftar till att stödja och främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Detta ska ske genom försöksverksamhet med hälsocoacher. Folkhälsocentrum är inte direkt inblandat i projektetet men följer det nära i och med att en av folkhälsocentrums medarbetare leder projektet på halvtid. Projektet rör i första hand hälso- och sjukvården och vårdcentralernas arbete. Statens folkhälsoinstitut fördelar statsbidrag på uppdrag av regeringen som formulerar syftet och bestämmer reglerna för de bidrag som finansieras med statliga medel. Landstinget bör därför tydliggöra vem som har uppdrag att söka statliga medel för projekt. Folkhälsocentrum har dokumenterade beskrivningar över tre huvudprocesser och arbetet inför publicering i ledningssystemet har kommit långt. Dokumentation finns men är inte publicerad i ledningssystemet. Anledningen till detta är att Folkhälsocentrum saknar direktiv från styrgruppen för införande av ledningssystem. Landstingsstyrelsens ansvar för att miljö- och folkhälsofrågor ska kvalitetssäkras i samtliga beslut är borttaget i det reviderade reglementet för landstingsstyrelsen 19 i samband med att Hållbarhetsnämndens reglemente 18 http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser/oppnajamforelser_folkhalsa, 2013-05-06, Öppna jämförelser - folkhälsa 19 Landstingsfullmäktige 19/2013 Reviderade reglementen för styrelse och nämnder SID 11(12)