Bebyggelsepåverkad kust och strand Strandexploateringsseminarium Måndag den 5 december 2011 Johan Stålnacke, SCB
Bebyggelsepåverkad kust och strand Dagordning Resultat Metod Exempel
Ny totalundersökning 2011 Variabler Kust och strandlinje totalt och andel därav med byggnad inom 100 m samt andel byggnader inom 100 m av samtliga byggnader, kommunvis Total (100m) Fastlandskusten (100 m och 300 m) De tre största sjöarna (100 m och 300 m) Areal i strandzonen 100 m resp. 300 m bred samt byggnader per ha, kommunvis Fastlandskusten De tre största sjöarna
Resultat Bebyggelsepåverkad kust och strand 40 procent av kusten påverkad av bebyggelse Längs 40 procent av Sveriges kust, inklusive de större öarna, finns bebyggelse inom 100 meter. 74 procent av kusten har byggnader inom 300 meter från kustlinjen. Störst andel bebyggelsepåverkad kust har Stockholms län. Skåne län har störst bebyggelsetäthet inom både 100 och 300 meter från kustlinjen. Den genomsnittliga bebyggelsetätheten längs kusten är 1,4 byggnader per hektar. Storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland har den högsta bebyggelsetätheten i en 100 meterszon längs kusten. Lägst är tätheten i Gotlands län, där antalet byggnader per hektar är 0,6. 13 procent av kust och strand påverkad av bebyggelse Längs 13 procent av rikets totala kust och strandlinje (kust, sjöar, öar och vattendrag bredare än 6 meter) finns det en eller flera byggnader inom 100 meter. Stockholms län har den största andelen bebyggelsepåverkad kust och strand, 30 procent, medan Norrbottens län har den minsta andelen, 5 procent. 14 procent av alla byggnader inom 100 m från kust och strandlinje Av samtliga 7,2 miljoner byggnader i riket finns 14 procent inom 100 meter från kust och strandlinjen. Störst andel byggnader inom 100 meter har Norrbottens län, 27 procent, medan Gotlands län har den lägsta andelen, 6 procent.
Indata Analys Nya byggnadsregistret, x,y koordinat 7,2 miljoner byggnader Vattenmask med data från fastighetskartan Granskning Orthofoton Topografiska kartan
Kartor tidigare undersökning (2000) Bebyggelsepåverkad (med byggnad inom 100 m) kust och strand kommunvis.
Kartor tidigare undersökning (2000) Bebyggelsepåverkad (med byggnad inom 100 m) kust och strand kommunvis.
Kartor tidigare undersökning (2000) Total kust och strandlängd (karta 2 a) resp opåverkad (utan byggnad 100 m) kust och strand (karta 2 b) inom 50 km. inom
Nya möjligheter arbetssätt SCB deltar i geodatasamverkan, vilket innebär ökad tillgång till geodata. Geodata kan tillhanda hållas på olika sätt för olika ändamål: GIS-skikt (tabeller med kopplad geografi) - underlag för egna analyser WMS-Visningstjänster - underlag för granskning, presentation
Hur gjorde vi nyss?
Hur gjorde vi nyss? SCB deltar i geodatasamverkan, vilket innebär ökad tillgång till geodata. Tillsammans med ett nytt byggnadsregister som innehåller bl.a. lador, bryggor och friggebodar möjliggörs nya typer av analyser. Exempel på möjliga analyser inom Strandnära byggande: Hur ser den bebyggelsefria zonen ut? Vilken markanvändning är det? Hur stor del är skyddad natur? Det är möjligt att redovisa antal områden som är fria från diverse byggnation i olika metertal. Strandnära byggande utanför detaljplanelagt område Analyser av befintligt och tillkommande byggnadsbestånd utanför planlagt område. Buffra runt byggnadskropp istället för mittpunkt. Tidigare användes mittpunkt på byggnad för bufferkörningar. Nu kan vi använda byggnadens yta. För t.ex. stora industrier vid vatten blir skillnaden stor i hur lång strandsträcka som påverkas. Hösten 2011 genomförs en ny totalundersökning om strandnära byggande. Har du några önskemål om vilka analyser som behöver göras?..eller hur resultat bör presenteras?
Hur gör vi nu?
Hur gör vi nu?
Tack! Mer info: http://www.scb.se/mi0807 http://www.ncomva.se/v4/vislet/test09.html (ej permanent) johan.stalnacke@scb.se