2 Livsmedelsindustri. Livsmedelsindustri

Relevanta dokument
4 Import och export av livsmedel

15 Industriproduktion

15 Industriproduktion

15 Industriproduktion

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

15 Industriproduktion m.m. Sammanfattning. Kött och ägg. Mjölk och mejeriprodukter

246 mjölk. Strukturutvecklingen gör att antalet mjölkleverantörer minskar med i snitt 6 7 % per år och uppgick år 2006 till drygt Samtidigt öka

246 ko och därmed blir den invägda genomsnittliga leveransen per leverantör och dag större och uppgick till drygt kg per dag. Totalt invägdes 2

15 Industriproduktion m.m Industriproduktion m.m. I kapitel 15 redovisas vissa uppgifter om jordbrukets leveranser av viktigare animalieproduk

252 leveransen per leverantör och dag större och uppgick till kg per dag. Totalt invägdes milj. kg mjölk år Mjölkens medelfetthalt o

Varuklassificering enligt HS/KN

15 Industriproduktion. Sammanfattning. Kött och ägg. Mjölk och mejeriprodukter

15 Industriproduktion m.m. Sammanfattning. Kött och ägg. Mjölk och mejeriprodukter

252 uppgick till närmare kg per dag. Totalt invägdes milj. kg mjölk år Mjölkens medelfetthalt och medelproteinhalt är relativt stabi

5 Transporter. 5.1 Landtransporter. Transporter. Statistiska uppgifter om transport av livsmedel kan hämtas från den transportstatistik,

Sveriges livsmedelsexport 2004

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges livsmedelsexport 2005

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Varuklassificering enligt SITC/KN

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

TOTALA UTGIFTERNA

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Livsmedel Västra Götaland. Källa SCB

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

Industrins varuproduktion (IVP) Referensår: 2001

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Nyttigt ökar mer än onyttigt. Godis för 42 kronor per vecka. Daniel Wester, SCB, tfn ,

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Samtliga varugrupper ökade försäljningen. Godis för 41 kronor per vecka. Lisa Allemo, SCB, tfn ,

Lisa Allemo, SCB, tfn ,

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

17 Konsumtion av livsmedel 223

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Clara Larsson, SCB, tfn

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Lag. om ändring av lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper 2013 HA0103

17 Konsumtion av livsmedel 229

17 Konsumtion av livsmedel 231

17 Konsumtion av livsmedel 233

17 Konsumtion av livsmedel 233

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report. Skillnader mellan olika hushållsgrupper. Skillnader mellan rika och fattiga

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Clara Larsson, SCB, tfn

Konsumtion av livsmedel son och dag. År 2005 bidrog fett med drygt 35 % av energitillförseln, vilket är något mer än vad som rekommenderas. Fet

Produkter på vilka artikel 6.5 i denna bilaga inte ska tillämpas

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

Lag. om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på läskedrycker

19 Priser på livsmedel Priser på livsmedel Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för

Konsumtion av livsmedel son och dag. År 2005 bidrog fett med drygt 35 % av energitillförseln, vilket är något mer än vad som rekommenderas. Fet

Beslut nr 1/98 (98/223/EG) EGT L 86, PROTOKOLL nr 2

14.1 Övergripande åtaganden

Europeiska unionens officiella tidning C 326/331 BILAGOR

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex

Konsumtion av livsmedel

Livsmedelsföretagens hållbarhetsarbete MARIE SÖDERQVIST VD LIVSMEDELSFÖRETAGEN

17 Konsumtion av livsmedel

DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

Konsumtion av livsmedel son och dag. År 2005 bidrog fett med drygt 35 % av energitillförseln, vilket är något mer än vad som rekommenderas. Fet

17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 285 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinne

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln och bensinstationerna. Livsmedel och alkoholfria drycker för 148 miljarder trots ökad prispress

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013

Animalieproduktion 2011

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

Transkript:

2 Livsmedelsindustri Statistiska uppgifter om livsmedelsindustrin inhämtas fr.o.m. 1997 från den nya företagsstatistiken vid SCB. Företagsstatistiken är en årlig totalundersökning till vilken samtliga företag med minst 50 anställda enligt SCB:s Företagsregister är skyldiga att lämna uppgifter. För företag med färre än 50 anställda inhämtas uppgifter via administrativt material från Riksskatteverket. Företagsstatistiken ersätter de tidigare undersökningarna "Finansstatistik för företag" och "Industristatistik". I det följande sker redovisning för åren 1997 och 1998 enligt Företagsstatistiken medan uppgifterna för åren 1991 1996 baseras på den tidigare industristatistiken. Industristatistiken omfattade företag med minst 10 anställda. För jämförbarhetens skull har här enbart uppgifter för företag med minst tio anställda tagits med även för åren 1997 och 1998. Företags- och industristatistikens uppdelning av livsmedelsindustrin på olika delbranscher sker enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 92), vilken baseras de vid företagens olika verksamhetsenheter producerade varornas branschtillhörighet enligt ett mestkriterium. Livsmedelsindustrin enligt SNI innefattar även branscher som bara berör livsmedelsstatistiken i det avseendet att de förser livsmedelsproduktionen med insatsvaror. Sålunda ingår fodermedelsindustrin i SNI:s avgränsning av livsmedelsindustrin. Fodermedelsindustrin har dock med något undantag inte tagits med i branschredovisningarna i det följande. Vissa livsmedelsföretag ingår inte alls i industristatistiken, då de inte har någon egen produktion, t.ex. särskilda styckningsföretag och potatispackerier. Bland annat innehåller SCB:s företagsstatistik för livsmedelssektorn uppgifter om antal anställda, förädlingsvärde, antal arbetstimmar, rörelseintäkter och -kostnader. Varustatistiken är fr.o.m. 1996 frikopplad från företagsstatistiken och redovisas i en egen undersökning (se avsnitt 2.2). 21

2.1 Branschdata Tabell 2.1 Antal arbetsställen, antal anställda och förädlingsvärden inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin (exklusive fodermedelsindustrin). Branschindelning enligt SNI 92 Number of establishments, employees and value added in foodstuffs and beverages manufacturing (Feed stuffs manufacturing excluded). Division into branches according to SNI 92 Tillverk- Livsme- Slakterier Fisk- och Frukt-, Olje- och Mejerier Kvarnnings- dels- och och fiskbered- bär- och fettvaru- och produktindustri dryckes- köttvaru- nings- grönsaks- industri glass- och varu- industri industri industri industri stärkelseindustri 1 industri SNI 92 15-37 151-159 151 152 153 154 155 156 Antal arbetsställen 1991 9 284 869 203 47 23 11 96 38 1992 8 754 856 206 45 24 10 84 34 1993 8 153 841 202 44 36 9 77 33 1994 8 210 829 194 41 42 6 75 33 1995 8 510 845 204 47 48 6 76 33 1996 8 707 837 190 44 43 7 76 35 1997 9 106 877 187 44 43 4 96 33 1998 9 330 906 186 40 47 6 97 35 Antal anställda 1991 712 981 67 875 18 288 1 693 3 027 1 526 10 021 1 407 1992 639 732 63 073 16 899 1 538 3 006 1 255 9 005 1 089 1993 585 509 61 031 16 504 1 525 3 450 1 504 8 550 1 022 1994 599 051 59 461 15 377 1 444 3 454 1 605 8 689 1 046 1995 633 210 59 397 15 368 1 753 3 760 1 413 8 709 1 045 1996 637 119 57 538 14 068 1 778 3 386 1 474 8 859 1 266 1997 637 139 56 753 13 972 1 689 3 103 1 366 8 645 1 238 1998 663 314 58 202 13 819 1 677 3 251 1 579 8 826 1 351 Förädlingsvärde, mkr 1991 225 241 21 836 4 436 484 1 038 688 2 855 791 1992 213 175 22 912 4 903 571 1 101 977 3 082 691 1993 229 430 22 268 4 673 525 1 254 973 2 443 626 1994 268 560 22 702 4 449 475 1 111 837 2 560 653 1995 307 953 22 919 4 737 550 1 435 925 2 974 711 1996 291 918 25 624 4 305 617 1 544 1 013 4 263 812 1997 332 827 27 305 4 988 690 1 470 892 3 419 918 1998 355 749 27 228 4 975 692 1 584 921 3 675 906 Förädlingsvärde per anställd, tkr 1991 316 322 243 286 343 451 285 562 1992 333 363 290 371 366 779 342 635 1993 392 365 283 344 364 647 286 612 1994 448 382 289 329 322 521 295 624 1995 486 386 308 314 382 655 342 680 1996 458 445 306 347 456 687 481 641 1997 522 481 357 409 474 653 395 741 1998 536 468 360 413 487 583 416 670 22

Tabell 2.1 (forts.) Övrig Varav Dryckes- Varav livsme- Bagerier, Choklad- varu- Ölbryg- Mineraldels- knäcke- och kon- industri 2 gerier vattenindustri bröds- och fekt- och kexindustri industri läskedrycksindustri SNI 92 158 1581-82 1584 159 1596 1598 Antal arbetsställen 1991 387 295 30 34 10 17 1992 388 297 30 35 9 18 1993 380 297 29 33 11 15 1994 383 292 32 33 10 15 1995 377 296 33 33 12 12 1996 387 298 35 33 14 10 1997 379 295 32 73 39 26 1998 370 282 35 97 41 42 Antal anställda 1991 26 199 13 531 4 592 4 865 1 924 1 707 1992 24 553 13 159 3 908 4 695 1 537 1 961 1993 23 062 12 890 3 672 4 352 1 544 1 725 1994 22 926 12 447 3 609 4 172 1 452 1 691 1995 22 061 12 522 3 591 4 537 1 847 1 654 1996 21 742 12 112 3 629 4 342 1 926 1 494 1997 20 301 11 795 3 585 5 894 2 385 2 678 1998 20 735 11 946 3 691 6 095 2 401 2 875 Förädlingsvärde, mkr 1991 8 110 3 419 1 434 3 068 651 1 523 1992 8 070 3 554 1 303 3 114 654 1 572 1993 8 281 3 580 1 426 2 827 539 1 439 1994 8 858 3 589 1 364 3 276 701 1 486 1995 7 940 3 643 1 448 3 166 753 1 374 1996 9 150 3 973 1 516 3 489 1 202 1 358 1997 10 355 4 286 1 970 4 270 1 242 1 908 1998 9 875 4 376 2 059 3 980 1 604 1 151 Förädlingsvärde per anställd, tkr 1991 310 253 312 631 338 892 1992 329 270 333 663 426 802 1993 359 278 388 650 349 834 1994 386 288 378 785 483 879 1995 360 291 403 698 408 831 1996 421 328 418 804 624 909 1997 510 363 549 724 521 713 1998 476 366 558 653 668 400 1) Inklusive fodermedelsindustrin (SNI 157). 2) Ökningen av antalet arbetsställen 1997 och 1998 har samband med en omklassificering av verksamhetsenheter inom bryggerinäringen. Källa: SCB, Företagsstatistiken. 23

2.2 Varudata Från och med 1996 produceras varudata som följd av EU-krav i en egen undersökning, Industrins varuproduktion, frikopplad från företagsstatistiken. Statistiken ingår i en inom EU samordnad undersökning, PRODCOM (Produktionsstatistik inom Gemenskapen). Produktionsstatistiken avser fr.o.m. 1997 företag med minst 20 anställda. Fram t.o.m. 1996 var gränsen 10 anställda. Genom olika modellantaganden och registerbearbetningar för företag med 10 19 anställda erhålles dock i det här avseendet jämförbarhet med den tidigare statistiken. Produktionen i saluvärden av olika varor och varugrupper av livsmedel redovisas i tabell 2.2.1. Tabellen är ett aggregat för 1991 1998 avseende den produktion av närmare 350 olika livsmedelsvaror (i termer av sjusiffriga HS-koder) som redovisas i industristatistiken t.o.m. 1995 och drygt 600 varor (i termer av åttasiffriga KN-koder) som redovisas fr.o.m 1996. Ändringen försvårar till en del jämförelser med tidigare år. För närmare information om hur de olika varugrupperna avgränsats med HS/KN-nummer hänvisas till bilaga 2. I huvudsak samma aggregering på varugrupper har använts som för utrikeshandelsstatistiken i kapitel 4, vilket förklarar varför någon gon produktion ej redovisas för vissa grupper. Antingen saknas produktion i Sverige eller också ligger den utanför industrin (vilket är fallet för t.ex. brödsäd). Eftersom statistiken på varunivå avser saluvärden och inte förädlingsvärden anses det inte meningsfullt att redovisa totaler i varustatistiken. Varor som produceras inom en viss industri kan vara insatsvaror inom andra industrier och skulle vid en totalredovisning komma att räknas dubbelt. Detta problem är dock mindre för livsmedelsindustrin än för övrig tillverkningsindustri där slutprodukten i större utsträckning än inom livsmedelsindustrin utgörs av halvfabrikat. Viss uppmärksamhet krävs dock vid tolkningen av statistiken och vid bedömningar av den relativa betydelsen av produktionen av olika varor. I tabell 2.2.2 lämnas en redovisning av livsmedelsproduktionen i kvantiteter. Dock har inte sådana varugrupper tagits med där heterogeniteten bedömts vara för stor för att göra en summering till kvantiteter någorlunda meningsfull. Varugrupper för vilka kvantitetsredovisningen i statistiken för hela eller delar av varusortimentet varit ofullständig har tagits med till en del. 24

Tabell 2.2.2 Produktion av olika livsmedel och livsmedelsvarugrupper. Mkr Production of different food products and groups of food products. SEK, millions 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1 1997 1998 prel. Kött och andra animalieprodukter Nöt- och kalvkött 2 937 2 744 3 020 3 218 2 861 5 222 5 261 4 890 Griskött m.m. 6 386 6 345 6 649 7 111 6 179 9 369 10 256 9 723 Fjäderfäkött 1 005 1 131 1 125 1 256 1 362 1 477 1 692 1 473 Annat kött 496 422 460 445 474 272 248 214 Inälvsprodukter 325 173 157 178 198 231 205 162 Korv och liknande beredningar 3 847 3 644 3 461 3 433 3 478 3 635 3 482 3 314 Köttkonserver m.m. 3 204 3 622 3 425 3 747 3 787 3 840 3 918 4 344 Mjölk och grädde 8 375 7 625 8 293 8 468 8 397 7 795 8 275 8 109 Fil och liknande produkter 1 619 1 645 1 784 2 094 2 244 2 305 2 711 2 781 Smör och andra smörfettsprodukter 1 100 768 1033 861 841 1 687 2 316 2 165 Ost och ostmassa 3 318 3 519 3 458 3 916 4 355 4 712 4 592 4 638 Ägg 61 69 84 103 74 88 99 110 Fisk och skaldjursprodukter Fisk, skaldjur m.m. 427 408 296 262 307 343 299 284 Fiskkonserver m.m. 1 464 1 491 1 514 1 553 1 719 2 369 2 322 2 216 Vegetabilieprodukter Potatisprodukter 915 921 856 920 980 1 001 1 059 1 100 Mjöl och gryn 2 161 1 926 1 906 1 889 1 637 1 595 1 553 1 570 Malt 121 108 96 94 166 170 266 167 Stärkelse 189 179 225 162 207 221 213 275 Spannmålsprodukter 10 097 10 061 10 499 10 920 10 413 10 952 11 335 11 551 Socker 1 506 1 880 1 902 2 188 2 719 2 035 1 992 1 995 Andra sockervaror 393 394 380 433 354 675 646 681 Oljor och fetter Margarin m.m. 2 690 2 412 2 741 2 881 3 363 2 481 2 946 2 711 Sojabönolja 78 56 53 60 63 31 21 12 Raps-, rybs- och senapsolja 194 173 221 274 149 259 303 285 Övriga oljor och fetter 808 704 944 1 236 517 193 2 178 2 208 2 Grönsaks- och fruktprodukter Frukt, bär och nötter 18 9 16 13 192 156 152 161 Sylter, safter, marmelader m.m. 1 589 1 595 1 603 1 891 1 990 2 139 2 020 2 060 Köksväxter 590 527 582 670 647 809 775 835 Köksväxtberedningar 644 572 591 609 501 470 438 555 Drycker Mineralvatten och kolsyrat vatten 385 455 448 528 433 327 346 292 Läskedrycker och lättöl 2 452 2 393 2 326 2 366 3 982 3 389 3 219 3 208 Maltdrycker 3 349 3 449 3 127 3 252 3 424 3 470 3 762 3 445 Vin 1 148 1 090 953 1 417 1 296 544 558 455 Cider, mjöd m.m. 84 85 72 69 50 325 182 287 Starksprit 1 114 1 257 1 527 2 268 2 078 2 401 2 511 2 780 3 Övriga livsmedelsprodukter Choklad, konfekt och annat godis 3 003 2 774 2 998 2 911 3 101 4 030 4 173 4 176 Kaffe 2 172 2 003 2 105 3 037 4 119 3 495 3 787 3 515 Kryddor 3 3 4 5 6 2 3 0 Kakao, kakaoberedningar (ej godis ) 322 279 259 508 756 409 352 351 Glassvaror 1 380 1 817 1 718 2 053 1 955 2 090 2 262 2 004 Ättika 37 45 42 42 51 52 69 76 Div. näringsmedel o. livsmedelsberedningar 2 173 2 162 2 183 2 347 2 612 3 400 3 213 3 200 Övrigt 42 43 47 74 55 34 38 42 1) Övergång till varugruppering enligt KN (Kombinerade Nomenklaturen) från 1996 har lett till att jämförbarheten med redovisningen t.o.m. 1995 försämrats. Markering har i tabellen skett för varugrupper för vilka jämförbarheten i första hand påverkats. 2) Exklusive hydrerade vegetabiliska fetter och oljor och fraktioner därav (KN 1516.20). 3) Exklusive vissa beredningar för framställning av starksprit (KN 3302.1029). Källa: SCB, Industrins varuproduktion. 25

Tabell 2.2.3 Produktion av vissa livsmedel och livsmedelsvarugrupper. Tusen ton Production of certain food products and groups of food products. 1 000 tons 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Kött och andra animalieprodukter Nöt- och kalvkött 98 91 104 113 104 183 1 193 1 175 1 Griskött m.m. 257 261 279 307 280 456 2 475 2 523 2 Fjäderfäkött 42 47 50 56 60 80 100 91 Annat kött 12 5...... 7 3 7 3 6 Inälvsprodukter 23 20 21 23 21 14 42 24 Korv och liknande beredningar 114 114.... 119 126 129 119 Köttkonserver m.m. 92 99...... 133 143 152 Mjölk och grädde 1 619 1 441 1 511 1 403 1 382 1 318 4 1 301 1 242 4 Fil och liknande produkter 1 227 1 217.. 1 784 1 971 1 408 1 525 1 490 Smör m.m. 49 35 47 40 36 70 5 89 80 Ost och ostmassa 121 122 122 138 140 131 125 130 Ägg 2 3 4 4 4 5 5 6 Vegetabilieprodukter Mjöl och gryn 616 562 556 577 573 579 603 586 Malt 40 38 35 33 55 54 88 66 Stärkelse 45 44 61 44 63 110 89 112 Socker 342 379 383 378 357 297 301 303 Oljor och fetter Margarin m.m. 171 158 195 206 295 244 298 237 Sojabönolja 13 9 7 8 8 5 4 2 Raps-, rybs- och senapsolja 45 40 42 42 40 46 55 45 Drycker Mineral- o. kolsyrat vatten, milj. liter 91.. 101 116 112 80 68 62 Läskedrycker o. lättöl, milj. liter 429 416 422.... 588 609 6 547 Maltdrycker, milj. liter 466 497 509 538 547 532 513 476 Vin, milj. liter 82 77 93 138 62 29 29 23 Cider, mjöd m.m., milj. liter 14 14 11 7 5 32 23 7 36 Starksprit, milj. liter 58 61 73 109 61 26 8 64 8 68 8 Övriga livsmedelsprodukter Kaffe 76 72 71 70 76 72 69 66 Glassvaror, milj. liter 57 66 62 75 75 139 90 9 132 Ättika 3 5 5 6 6 7 12 13 1) Exkl. visst saltat, torkat eller rökt kött av nöt (KN 0210.2010). 2) Exkl. visst torkat eller rökt kött av svin (KN 0210.1989) 1996 1998 och visst saltat kött av svin (KN 0210.1959) 1998. 3) Exkl. vissa ätbara slaktbiprodukter (KN 0208.9080) 1996 och 1997. 4) Exkl. vissa pulver eller granulat av mjölk och grädde (KN 0402.1091) 1996 och vissa mjölkoch gräddprodukter med en fetthalt överstigande 45 procent (KN 0401.3099) 1998. 5) Exkl. visst smör med fetthalt i intervallet 85,1 95,0 viktprocent (KN 0405.1090). 6) Exkl. drycker innehållande fett av mjölk el. mjölkprodukter av mindre än 0,2 viktprocent (KN 2202.9091). 7) Exkl. cider och päronvin, inte mousserande, på kärl rymmande mindre än två liter (KN 2206.0051). 8) Exkl. beredningar för framställning av starksprit (KN 2106.9020 och KN 3302.1029). 9) Exkl. glassvaror innehållande kakao med minst 3 men mindre än 7 viktprocent mjölkfett (KN 2105.0091). Källa: SCB, Industrins varuproduktion. 26

2.3 Ägare- och strukturförhållanden I tabell 2.3 visas för olika delbranscher de anställdas fördelning på ägarkategorier för företagen samt antal arbetsställen branschvis. Uppgifterna baseras på en specialbearbetning av SCB:s Företagsregister och avser samtliga livsmedelsföretag i detta, dvs. även de mindre företagen och företag utan anställda ingår i bearbetningen. Dessutom ingår liksom i företagsstatistiken s.k. hjälparbetsställen, dvs. arbetsställen såsom försäljningskontor och lagerlokaler vilka saknar tillverkning. Branschindelningen baseras från år 1993 på SNI 92. Ekonomiska uppgifter för bedömning av marknadsandelar m.m. är inte tillgängliga i Företagsregistret. Direkta jämförelser med företagsstatistikens redovisning av antal arbetsställen/verksamhetsenheter och antal anställda kan inte göras. Främsta anledningen härtill är olikheterna i populationsavgränsning. Redovisningen har i första hand tagits med för att belysa relativa förhållanden och förändringsmönster. Tabell 2.3 Antal anställda inom livsmedelsindustrin enligt SCB:s Företagsregister. Redovisning (inklusive anställda på hjälparbetställen) för olika delbranscher (enligt SNI 69 resp. SNI 92) med uppdelning på ägarekategorier. Antal arbetställen branchvis Number of employees in food manufacturing according to the Swedish Business Register by branches (according to SNI 69 and SNI 92 respectively) of the food manufacturing and ownership categories. Number of establishments by branches SNI 69 resp. Lantbruks- Konsument- Utlands- Statliga Övriga Totalt Totalt antal SNI 92 kooperativa kooperativa ägda och privata antal arbetskommunala företag anställda ställen 3111 Slakteri- och charkindustri 151 Slakterier och köttvaruindustri 1991 8 764 1 817 439 6 484 17 504 466 1992 7 561 1 969 402 7 035 16 967 474 1993 6 044 1 438 593 8 141 16 216 494 1993 6 109 1 468 593 8 800 16 970 496 1994 7 142 1 573 1 014 6 877 16 606 492 1995 6 009 1 506 2 803 7 660 17 978 513 1996 6 955 1 409 2 638 6 813 17 815 512 1997 6 779 378 7 942 15 099 516 1998 8 737 599 5 837 15 173 523 1999 7 592 630 5 965 14 187 517 3114 Fisk- och fiskkonservindustri 152 Fisk- och fiskberedningsindustri 1991 10 30 1 750 1 790 142 1992 9 163 92 54 1 488 1 806 137 1993 18 31 1 587 1 636 143 1993 18 31 1 615 1 664 145 1994 15 13 1 576 1 604 144 1995 15 1 558 1 573 144 1996 16 850 1 011 1 877 142 1997 13 848 19 1 131 2 011 163 1998 865 1 128 1 993 177 1999 852 1 200 2 052 184 27

Tabell 2.3 (forts.) SNI 69 resp. Lantbruks- Konsument- Utlands- Statliga Övriga Totalt Totalt antal SNI 92 kooperativa kooperativa ägda och privata antal arbetskommunala företag anställda ställen 3113 Frukt- och grönsakskonservindustri 153 Frukt-, bär- och grönsaksindustri 1991 138 926 2 520 2 791 6 375 91 1992 142 296 2 537 240 2 299 5 514 87 1993 317 149 2 076 2 800 5 342 101 1993 244 149 2 076 2 730 5 199 96 1994 147 128 1 610 2 756 4 641 108 1995 295 128 421 16 2 650 3 510 124 1996 238 2 103 20 1 351 3 712 136 1997 238 2 019 1 464 3 721 158 1998 244 2 064 1 494 3 802 167 1999 254 2 013 1 628 3 895 161 3115 Olje- och fettindustri 154 Olje- och fettvaruindustri 1991 837 564 21 1 422 20 1992 799 453 32 1 284 21 1993 575 818 1 393 25 1993 575 818 1 393 24 1994 10 575 837 1 422 29 1995 10 667 842 1 519 32 1996 10 575 900 1 485 31 1997 90 986 566 1 642 33 1998 90 939 587 1 616 44 1999 86 590 884 1 560 45 3112 Mejeriindustri 155 Mejerier och glassindustri 1991 6 607 860 1 786 9 523 175 1992 6 682 860 1 766 9 308 166 1993 6 405 1 094 1 444 8 943 165 1993 6 334 1 094 1 441 8 869 158 1994 6 529 1 124 1 355 9 008 151 1995 6 612 1 107 1 348 9 067 157 1996 6 541 1 009 1 368 8 918 157 1997 6 733 691 1 371 8 795 147 1998 6 606 1 009 1 402 9 017 174 1999 6 476 914 1 400 8 790 176 3116 Kvarnindustri 156 Kvarnprodukt- och stärkelseindustri 1991 271 221 47 12 216 767 180 1992 237 48 314 599 164 1993 207 90 83 199 579 166 1993 403 90 268 287 1 048 174 1994 392 90 266 261 1 009 181 1995 408 90 258 324 1 080 167 1996 475 90 287 313 1 165 165 1997 738 90 272 273 1 373 167 1998 806 90 240 281 1 417 160 1999 802 90 230 315 1 437 158 28

Tabell 2.3 (forts.) SNI 69 resp. Lantbruks- Konsument- Utlands- Statliga Övriga Totalt Totalt antal SNI 92 kooperativa kooperativa ägda och privata antal arbetskommunala företag anställda ställen 3117 Bageriindustri 1581 82 Bagerier, knäckebröds- och kexindustri 1991 2 565 1 953 4 114 8 328 16 960 1 826 1992 2 553 2 074 3 950 7 496 16 073 1 523 1993 2 456 1 924 3 826 7 565 15 771 1 500 1993 2 210 1 924 3 826 7 563 15 523 1 420 1994 2 208 1 706 3 871 7 565 15 350 1 458 1995 2 159 1 647 3 925 7 740 15 471 1 457 1996 2 264 1 581 4 185 7 475 15 505 1 448 1997 2 068 1 630 4 177 4 7 588 15 467 1 552 1998 2 258 1 626 1 685 10 076 15 645 1 501 1999 1 863 1 498 1 756 10 080 15 197 1 454 3118 Sockerindustri 1583 Sockerindustri 1991 1 864 1 864 15 1992 1 596 1 596 14 1993 1 596 1 596 14 1993 1 596 1 596 14 1994 1 236 1 236 12 1995 1 217 1 217 10 1996 1 072 1 072 9 1997 1 072 1 072 9 1998 1 070 1 070 8 1999 974 974 6 3119 Choklad- och konfektindustri 1584 Choklad- och konfektindustri 1991 244 539 2 279 2 005 5 067 128 1992 244 539 2 628 1 592 5 003 118 1993 74 2 361 1 670 4 105 138 1993 74 2 361 1 670 4 105 136 1994 55 2 339 1 539 3 933 141 1995 55 2 284 1 433 3 772 135 1996 427 2 124 1 587 4 138 151 1997 274 1 835 2 080 4 189 159 1998 851 1 865 1 475 4 191 157 1999 274 1 847 1 629 3 750 163 3121 Övrig livsmedelsindustri 1585 89 Övrig livsmedelsindustri 1991 513 174 1 592 9 1 862 4 150 267 1992 437 174 538 9 3 063 4 221 287 1993 594 174 1 557 42 2 478 4 845 372 1993 656 174 522 1 659 3 011 127 1994 974 158 638 1 680 3 450 135 1995 1 145 492 1 782 3 419 138 1996 753 883 1 551 3 187 145 1997 208 2 178 1 424 3 810 146 1998 231 2 285 1 443 3 959 156 1999 255 2 016 1 440 3 711 156 29

Tabell 2.3 (forts.) SNI 69 resp. Lantbruks- Konsument- Utlands- Statliga Övriga Totalt Totalt antal SNI 92 kooperativa kooperativa ägda och privata antal arbetskommunala företag anställda ställen 3131 32 Spritdrycksindustri, vinindustri 1591 93 Spritdryckindustri och brännerier, vinindustri m.m 1 1991 1 055 48 1 103 9 1992 1 056 57 1 113 8 1993 1 054 71 1 125 9 1993 1 054 71 1 125 9 1994 839 63 902 8 1995 731 149 880 11 1996 656 157 813 15 1997 704 46 750 15 1998 687 44 731 17 1999 634 42 676 26 3133 Maltdrycksindustri 1596 97 Ölbryggerier och mälterier 1991 2 869 2 869 29 1992 2 014 2 014 25 1993 1 964 1 964 23 1993 1 964 1 964 23 1994 1 547 1 547 24 1995 1 738 1 738 34 1996 1 724 1 724 37 1997 313 1 095 1 408 43 1998 1 254 591 1 845 68 1999 1 238 642 1 880 74 3134 Mineralvatten- och läskedrycksindustri 1598 Mineralvatten- och läskedrycksindustri 1991 6 1 074 1 080 24 1992 11 1 131 1 142 25 1993 17 2 164 2 181 31 1993 17 2 168 2 185 32 1994 17 2 101 2 118 34 1995 40 2 032 2 072 34 1996 2 043 383 2 426 34 1997 2 288 707 2 995 37 1998 2 807 910 3 717 68 1999 2 744 867 3 611 71 311 312 Livsmedels- och dryckesvaruindustrin (exkl. 3122) 151 159 Livsmedels- och dryckesvaruindustrin (exkl. 157) 1990 20 430 5 968 10 901 9 427 24 846 71 572 3 553 1991 19 118 6 497 12 415 1 076 31 098 70 204 3 372 1992 17 876 6 014 11 508 1 359 29 883 66 640 3 049 1993 16 114 3 793 13 761 1 127 30 901 65 696 3 181 1993 16 047 3 823 12 911 1 085 30 786 64 652 2 854 1994 17 474 3 670 12 673 852 28 157 62 826 2 917 1995 16 733 3 386 13 174 747 29 256 63 296 2 946 1996 17 663 3 096 17 769 676 24 633 63 837 2 982 1997 17 128 1 733 17 057 727 25 687 62 332 3 145 1998 19 823 1 716 16 682 687 25 268 64 176 3 220 1999 17 602 1 588 15 804 634 26 092 61 720 3 191 1) Delbranscherna 1594 (Cider- och annan fruktvinindustri) och 1595 (Industri för andra icke-destillerade jästa drycker) hade under perioden 1993 1999 inga eller få anställda. Källa: SCB:s Företagsregister. 30

Källor: Tabell 2.1. Uppgifter om antal arbetsställen, sysselsatta, produktionsvärde, förädlingsvärde, rörelseintäkter och -kostnader m.m. för olika näringsgrenar har t.o.m. 1996 varje år publicerats av SCB i serien SOS, Industri, senast i Industri 1996, Del 1, Branschdata. Fr.o.m. redovisningsåret 1997 sker enbart publicering i databas i anslutning till SCB:s webbplats www.scb.se. Tabell 2.2.1. Uppgifter om industriproduktionen uttryckt i saluvärden och kvantiteter för olika varor enligt HS-nomenklaturen publicerades t.o.m. 1995 varje år av SCB i serien SOS, Industri, senast i Industri 1995, Del 2, Varudata. Statistiken för 1996-1998, som grupperats enligt KN-nomenklaturen, finns enbart publicerad i databas i anslutning till SCB:s webbplats www.scb.se. Tabell 2.2.2. Se tabell 2.2.1. Tabell 2.3. Tabellen baseras på specialbearbetning av SCB:s Företagsregister, som innehåller uppgifter om bl.a. anställda, näringsgren och ägarekategori för varje företag och arbetsställe i Sverige. Från och med uppgifterna för 1994 baseras branschindelningen i Företagsregistret enbart på SNI 92. För 1993 finns gruppering enligt både SNI 69 och SNI 92. SCB:s Företagsregister kan nås via SCB:s webbplats www.scb.se. 31