Valsta hetvattencentral

Miljörapport 2012 Valsta hetvattencentral

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 2 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 3 1.1.3 Reningsutrustning... 3 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 4 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 4 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 5 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 5 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 6 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 6 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 6 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 6 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 7 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 9 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 9 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 9 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 10 6.1 FORTUM VÄRME... 10 6.2 VALSTA HETVATTENCENTRAL... 10 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 10 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 10 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 11 8.1.1 Fortum Värme... 11 8.1.2 Valsta hetvattencentral... 12 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 13 9 KEMISKA PRODUKTER... 14 9.1 FORTUM VÄRME... 14 9.2 VALSTA HETVATTENCENTRAL... 14 10 AVFALLSMÄNGDER... 15 11 RISKHANTERING... 15 11.1 FORTUM VÄRME... 15 11.2 VALSTA HETVATTENCENTRAL... 16 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 16 13 ÖVRIG INFORMATION... 16 14 UNDERSKRIFT... 17

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Valsta hetvattencentral är reserv- och spetslastanläggning för fjärrvärmeproduktion i det sammankopplade Nordvästra fjärrvärmenätet (Sigtuna och Upplands Väsby fjärrvärmenät med fjärrvärmenätet som försörjer Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna). Fjärrvärmenäten är sammankopplade vid Akallaverket. I Nordvästra fjärrvärmenätet finns flera produktionsenheter bland annat basproduktionsanläggningarna Bristaverket och Hässelbyverket. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Storstockholms fjärrvärmenäts utsträckning. Huvudman är (Fortum Värme). All drift och underhåll sköts av Fortum Värme. 2(17)

Verksamheten i Valsta hetvattencentral (HVC) bedrivs med tillstånd från Länsstyrelsen i Stockholms län. Vid normal drift är miljöpåverkan från anläggningen främst utsläpp till luft. Största risken för miljön är olyckor eller haverier i samband med hantering av eldningsolja. Valsta hetvattencentral kan startas upp med personal på plats eller fjärrstartas från Bristaverkets kontrollrum och övervakas sedan från kontrollrummet i Bristaverket. Personalen som tjänstgör på Valsta hetvattencentral ingår i en "driftgrupp" för anläggningarna Akalla hetvattencentral, Akalla Kylcentral, Vilundaverket, Rotebro hetvattencentral, Valsta och Edsberg. Anläggningen ronderas en gång per dygn. 1.1.1 Lokalisering Hetvattencentralen är belägen på fastigheten Valsta 4:2 i med adress Vikingavägen, Märsta inom Sigtuna kommun. Anläggningen ligger i närheten av Valsta bostadsområde (cirka 150 meter), ett mindre skogsområde och en idrottsplats. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Vid Valsta hetvattencentral finns tre oljepannor med en sammanlagd effekt av 48 MW. Pannorna P1 och P4, byggda 1987, är utrustade med rotationsbrännare av fabrikat Petrokraft. Pannorna är av fabrikat Generator. Panna P3, av fabrikat Högforspanna är byggd 1982, utrustades i november 1993 med rotationsbrännare, också det av fabrikat Petrokraft. År 1999 konverterades samtliga oljepannor från att ha eldat Eo5 till Eo1. Panna P2, elhetvattenpanna av fabrikat Zander och Ingeström levererades år 1985. Elpannan med effekten 10 MW togs ur drift år 2010. Anläggningen har två oljetankar, som vardera rymmer 750 m³, vardera tanken har separata påfyllningsrör. Olja förvaras endast i en av cisternerna. Anläggningen är utförd för drift utan ständig tillsyn. Personal krävs endast för daglig tillsyn och underhållsarbeten. 1.1.3 Reningsutrustning Pannorna är försedda med kontinuerlig mätning av O 2 -halt och röktäthet. Vid hög röktäthet utgår larm. För kontroll av emissionerna finns mätuttag installerade i rökgaskanalen. Rökgaserna släpps ut till luften genom en för samtliga tre oljepannor gemensam, 70 meter hög skorsten med separata rökrör för vardera pannan. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Inga förändringar av verksamheten vid Valsta HVC har skett under 2012. 3(17)

2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att beräkna de totala utsläppen till luft från Valsta hetvattencentral under året används schabloner som fastställs vid emissionsmätningar på utgående rökgaser efter rökgasreningen. Utsläpp till luft från Valsta HVC 2012 Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft kg P1, P3, P4 Svavel kg P1, P3, P4 NOx kg P1, P3, P4 NOx mg/ P1, P3, MJ P4 Koldioxid ton P1, P3, P4 37,4 C OTH Beräknas via schablon som fastställs vid emissionsmätningar 129,2 C OTH Beräknas via schablon som fastställs vid emissionsmätningar 1 187,4 C OTH Beräknas via schablon som fastställs vid emissionsmätningar 75,0 C OTH Beräknas via schablon som fastställs vid emissionsmätningar 1 175,7 C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets egenskaper. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Tröskelvärden enligt föreskriften NFS 2006:9 av NOx är 10 000 kg/år, svavel 150 000 kg/år och CO 2 100 milj/år överskrides ej varför dessa ej behöver anges i emissionsdeklarationen. 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Valsta HVC 2012 (baserat på förbrukade mängder) Bränsletransporter Asktransporter Transporter med kemikalier (inkl sand) Transporter totalt CO 2 (ton) 4 0 0 4 NO x (kg) 79 0 0 79 S (kg) 38 0 0 38 PM (kg) 4 0 0 4 4(17)

2.3 Utsläpp till vatten Spillvatten leds till spillvattennätet. Övriga brunnar inomhus och dagvattenbrunnar utomhus rinner i en gemensam ledning ut till ett dike som ligger nedanför hetvattencentralen. Vattnet i diket leds, via en sedimenteringsdamm, vidare en sväng runt Arenberga och Norrbacka innan det vid Måbyleden leds ner i en tunnel och ut i Steninge våtmark i Mälaren. Under 2012 har inga händelser, som kan ha påverkat ovanstående recipienter, inträffat. 3 Gällande tillstånd Nedanstående tabell visar de tillstånd som gäller för Valsta hetvattencentral. Tabell över tillstånd för Valsta hetvattencentral Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 1987-07-27 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 11.1821-315- 81 0181-81-004) 2005-03-01 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 563-2004- 71803 0191-81- 004) 2008-04-23 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 563-2007- 117677 0191-81- 004) 2008-05-19 Bygg- och trafiknämnden, Sigtuna kommun Beslut avser 3 Miljöskyddslagen Tillståndet avser utbyggnad och fortsatt drift av värmeverket på fastigheten Valsta 4:2 i Märsta, Sigtuna kommun. Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter 11 Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Tillstånd för utsläpp av koldioxid från Valsta hetvattencentral Nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid från Valsta hetvattencentral Tillstånd till hantering av 150 l brandfarlig gas i lösa behållare utomhus och inomhus och 1 500 000 l brandfarlig vätska klass 3 i cisterner utomhus 3.1 Anmälda ändringar under året Under 2012 har, i nedanstående tabell, följande anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skickats in. Tabell över anmälda ändringar för Valsta HVC under 2012. Datum Tillståndsgivande Anmälan enligt Beslut avser myndighet 2012-12-20 Länsstyrelsen i Stockholms län Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Anmälan av ändring av övervakningsplan 5(17)

3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden, förbud eller råd gäller för den nuvarande verksamheten. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Valsta HVC Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Länsstyrelsen i Stockholms län Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter 3 Miljöskyddslagen Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Miljö- och hälsoskyddskontoret, Miljötillstånd Sigtuna kommun Bygg- och trafiknämnden, Sigtuna Tillstånd enligt 11 Lagen (1988:868) om brandfarliga kommun och explosiva varor (LBE) Sigtuna-Arlanda Räddningstjänst/ Tillstånd för hantering av brandfarlig vara Brandkåren Attunda 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Nedan redovisas tillståndsgiven produktion för Valsta hetvattencentral. Produktionsenheter vid Valsta hetvattencentral Panna Bränsle Pannstorlek, MW P1 Olja 20 P3 Olja 18 P4 Olja 10 Nedan redovisas bränsleförbrukning som tillfört bränsle vid Valsta hetvattencentral under 2012. Bränsleförbrukning som tillfört bränsle vid Valsta hetvattencentral jämfört med föregående år. Bränsle 2011 2012 Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 1, Nm 3 513 5,1 442 4,4 Elpanna - 0-0 Lokallast - 0,30-0,4 6(17)

Drifttider och värmeproduktion i GWh 2012 jämfört med föregående år Anläggningsdel 2011 2012 Drifttid, timmar GWh Drifttid, timmar GWh Panna 1 373 3,9 193 1,99 Panna 2 (Elpanna) 0 0 - - Panna 3 22 0,3 36 0,51 Panna 4 95 0,7 252 1,59 Totalt 490 4,9 481 4,09 4.2 Villkor i miljötillstånd I tabellen nedan redovisas de villkor, samt hur dessa har uppfyllts under året, som finns för verksamheten enligt miljötillstånd och tillstånd för utsläpp av koldioxid. Tabell över villkor enligt miljöskyddslagen Villkor nr Villkorstext 1 Allmänna villkoret: (LST Dnr 11-1821-315-87): Anläggningen skall vara färdigställd - i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningen - till den 30 november 1988. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. 2 Byggnadsvillkor: (LST Dnr 11-1821-315-87): Rökgaskanalerna skall utformas med raksträckor av tillräcklig längd för stofthaltsmätningar. Kommentar: Rökgaskanalerna är utförda med raksträckor av tillräcklig längd för stofthaltsmätningar. 3 Övriga utsläpp till luft: (LST Dnr 11-1821-315-87): Rökgashastigheten får inte understiga 25 meter per sekund vid fullast och 8 meter per sekund vid låglast. För sommarpannan är uppfyllande av det senare kravet tillräckligt, eftersom det utnyttjade rökröret ursprungligen är avsett för en större panna. Kommentar: Vid mättillfället den 28-29 januari 2009 uppfylldes kravet på rökgashastighet, för låglast på panna ett och tre, som uppmättes till 9,0 m/s respektive 16,1 m/s. Däremot uppfylldes inte villkoret på 8 m/s i gashastighet för låglast på panna fyra, vilket uppmättes till 7,5 m/s som ett medel av två delprov. Sedan villkoren angavs har anläggningen ett nytt bränsle. Driftinstruktion för minlastbegränsning. Mätningen följs upp vid nästa besiktning. Se vidare under kap 5 Utförda mätningar och besiktningar 4 Utsläpp av stoft: (LST Dnr 11-1821-315-87): Stoftutsläppet från oljepannorna får vid besiktningstillfällen som riktvärde inte överstiga 1,5 g/kg olja. Sottalet för pannorna får inte överskrida värde 3 på Bacharachskalan utom vid start och belastningsändring då kortvarigt överskridande med högst två enheter får förekomma. Kommentar: Vid besiktningen uppfylldes villkoret. Vid emissionsmätningen den 28-29 januari 2009 uppfylldes villkoret för stoft med god marginal. Stofthalten bestämdes till 0 g/kg olja för samtliga pannor. Sottalet bestämdes till 0 enheter för panna ett och fyra och en enhet för panna tre. 5 Driftvillkor: (LST Dnr 11-1821-315-87): Samtliga pannor skall förses med röktäthetsmätare med larmanordning för övervakning av stoftutsläppet. 7(17)

Villkor nr Villkorstext Kommentar: Samtliga oljeeldade pannor är försedda med röktäthetsmätare med larm vid förhöjt stoftutsläpp. Villkoret är uppfyllt. 6 Utsläpp av kväveoxider: (LST Dnr 11-1821-315-87): Utsläpp av kväveoxider från de nya pannorna får vid besiktningstillfällen som riktvärde inte överstiga 0,15 g/mj räknat som NO2. Kommentar: Villkoret innehålls. Vid emissionsmätningen den 28-29 januari 2009 innehölls villkoret med god marginal. Utsläppet av NOx räknat som NO 2 bestämdes till 0,060 g/mj för panna ett, 0,041 g/mj för panna tre och 0,066 g/mj för panna fyra. 7 Aska och sot skall deponeras på plats som kan godtas av Länsstyrelsen. Kommentar: Inget sotvatten har transporterats bort under år 2012. Då anläggningen endast används som reserv- och spetsanläggning samt att eldningsolja 1 används, så utförs sotning sällan. 8 Buller: (LST Dnr 11-1821-315-87): Bidraget av buller från oljepannorna skall begränsas så att anläggningen i sin helhet inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närbelägna bostäder än 50 db(a) dagtid (kl. 07.00-18.00) samt 45 db (A) kvällstid (kl. 18.00-22.00) eller sön- och helgdagar respektive nattetid. Kommentar: Vid utförd kontrollmätning på kvällen den 28 mars 1996 uppmättes vid närmaste bostadshus, beläget cirka 150 meter från värmecentralen, den ekvivalenta ljudnivån till 40 db(a). Vid mätningarna kunde något ljudbidrag från hetvattencentralen inte uppfattas utan endast bakgrundsljudet (bilar, flyg och tåg). Det har inte skett några förändringar i verksamheten sedan mätningen utfördes som skulle kunna innebära ändrad bullersituation. 9 Kontroll: (LST Dnr 11-1821-315-87): Bolaget skall senast den 1 december 1988 inge förslag till program för kontroll av verksamheten för godkännande av Länsstyrelsen. Resultat av förstagångsbesiktningen skall redovisas samtidigt. Kommentar: Gällande kontrollprogram är daterat 1999-09-14. Beslut om föreläggande att följa upprättat kontrollprogram är taget av miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun. Dnr 99/292. Kontrollprogrammet har dock numera överförts till instruktioner för övervakning och mätning. Miljö- och hälsoskyddskontoret har informerats om detta. Utsläpp av svavel: Inga särskilda villkor finns. Utsläpp av kolmonoxid: Inga särskilda villkor finns. Kemikalier: Inget särskilt villkor. 8(17)

Tillstånd enligt Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Villkor nr Villkorstext 1 Utsläpp av koldioxid, CO 2 : (LST Dnr 563-2007-117677 0191-81-004) Utsläpp av koldioxid skall övervakas enlighet med vad som anges i anmälan daterad den 14 december 2007 med tillhörande komplettering daterad den 14 april 2008. Kommentar: Övervakningen har skett enligt gällande tillstånd 2 Årlig utsläppsrapport för CO 2 : (LST Dnr 563-2007-117677 0191-81-004): Bolaget skall årligen lämna utsläppsrapport till Naturvårdsverket. Kommentar: Godkänd utsläppsrapport har lämnats till berörda myndigheter via SUS 3 Annullering av utsläppsrätter: (LST Dnr 563-2007-117677 0191-81-004): Bolaget skall årligen senast den 30 april överlämna utsläppsrätter för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. Kommentar: Annullering har skett enligt gällande krav. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter Eftersom den sammanlagda installerade effekten för Valsta hetvattencentral är mindre än 50 MW redovisas endast totala utsläppsmängder (enligt NFS 2006:9, bilaga 1) under kapitel 2.1. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Besiktning och mätningar år 2009-2012 Valsta hetvattencentral Datum Utförare Uppdrag 2009-06-05 ENA Miljökonsult AB Periodisk besiktning 2009-01-28 29 ÅF-Consult AB Emissionsmätning P1, P3 och P4 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Periodisk besiktning med emissionskontroll skall utföras med ett intervall av 5 år. Nästa periodisk besiktning planeras till år 2014. Emissionsmätningar i utgående rökgaser från P1, P3 och P4 vid Valsta utfördes i januari 2009. Två delprover uttogs för bestämning av stoft och fukthalt. Med kontinuerligt mätande instrument loggades NO, NOx, NO 2, O 2, CO, CO 2 samt rökgastemperaturen. Vid mätningen uppfylldes villkoren för samtliga parametrar med undantag för rökgashastigheten för panna 4 som fastställdes till 7,5 m/s. Vid emissionsmätningarna uppmättes rökgashastigheten för panna 4 till 5,2 m/s. Denna hastighet uppmättes dock vid mätpunkten och inte vid toppen av skorstenen där kravet är >8 m/s. Med nya beräkningar av areorna blev rökgashastigheten 7,2 m/s. Det finns en driftinstruktion för minlastberäkning med avseende på rökgashastigheten. Sedan villkoren för rökgashastighet 9(17)

angavs har anläggningen ett nytt bränsle, eldningsolja 1. Vid tidigare mätningar har villkoren uppfyllts och mätningen kommer att följas upp vid nästa besiktning. Vid den periodiska besiktningen visade granskningen att egenkontrollen uppfyller kraven enligt förordningen 1998:901 om verksamhetsutövarens egenkontroll. 6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Inom Fortum Värme bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten i syfte att optimera drift och underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett program för att se över underhållsprocessen där hög driftsäkerhet är målet. Programmet kallas för Maintenance Excellence (Main-X). Efter att sett över grundläggande ordning och reda för anläggningarna fokuserar programmet sedan några år inom sex utvecklingsområden: Störningsbekämpning, Beredning & Planering, Ordning & Reda, Ständiga Förbättringar, Operatörsunderhåll samt Management och Kompetens. Det viktigaste av alla verktyg i förbättringsarbetet är arbetsgrupperna vars medlemmar kommer från olika delar av verksamheten för samma anläggning. Arbetsgrupperna har tilldelats arbetsuppgifter med syfte att förbättra verksamheten. Arbetsgrupperna ska bl a analysera störningar och identifiera förbättringsåtgärder samt säkerställa ordning och reda för anläggningarna. 6.2 Valsta hetvattencentral Inga förändringar är genomförda under år 2012. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål över händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och för arbetsmiljö OHSAS 18001. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001 och OHSAS 18001. Verksamhetsplanen för Nordvästra fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande 10(17)

miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider och miljöstörningar. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR-området I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. PoD Distribution Energikartläggning har påbörjats på spetsanläggningarna och pumpstationerna. Syftet är att kartlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimering av anläggningarna. Vid kartläggningarna ska Fortum Värme ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen där det är möjligt. I prioriteringsordning har det tagits fram i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Ordning beror på om Fortum ska ha kvar anläggningarna eller om de ska avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. Den största energibesparingen som företaget kommer att göra framöver vad gäller spetsanläggningarna är avveckling och rivning av anläggningar. 11(17)

Flera spetsanläggningar kommer att avvecklas de närmaste åren, vilket kommer att innebära en energibesparing. Energibesparingen omfattar bl a minskad uppvärmning av anläggningar, varmhållning av bränsle samt belysning i anläggningarna. Under året har anläggningen vid Södersjukhuset rivits, vilket innebär en besparing för uppvärmning av lokalerna med ca 150MW/år. Dessutom har flera anläggningar ställts av och tömts på bränsle däribland Krigsrådet panncentral, Bredäng värmecentral, Älvsjö, Giggen, Långe Jan. Vid Långe Jan påbörjades rivning i början av år 2013. Energikartläggning Energikartläggning vid Akallaverket och Årsta värmeverk genomfördes under år 2011. Under 2012 har fokus varit att följa strategin för avveckling av anläggningar som tagits ur drift vid Fortum Värmes fjärrvärmenät. Föreslagna åtgärder vid Akallaverket och Årsta värmeverk har därför inte genomförts enligt tidigare plan. För det kommande energikartläggningsarbetet av verksamhetens andra anläggningar har en makroplan upprättats. Makroplanen visar att 5 större och 17 mer ordinära spetsanläggningar och pumpstationer bör prioriteras i energikartläggningsarbetet däribland Vilundaverket och Orminge panncentral. Ytterligare 30 anläggningar behöver kartläggas men dessa har lägre prioritet. Returtemperaturåtgärder Arbetet med att sänka returtemperaturen har fortsatt och pågått under hela året. På årsbasis har Fortum nått en lägsta nivå sedan en systematiskt uppföljning påbörjades. Åtgärder har främst genomförts i fjärrvärmecentraler, men också i produktionsanläggningar. Sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre förbrukning av el till distributionspumparna. Reglerförbättringar Ett antal reglerförbättringar som ökar nyttjandet av våra basproduktionsanläggningar har genomförts till ett värde av 10 MSEK/år och grad. Handlar främst om att göra åtgärder i distributionsanläggningar som pumpstationer för att kunna utnyttja distributionsnäten mer effektivt. 8.1.2 Valsta hetvattencentral För att minska användningen av fossilt bränsle och för att effektivisera driften av kraftverken inom Nordvästras fjärrvärmenät har man kontinuerlig driftuppföljning. Baskraftverken har bättre tillgänglighet och körs med biobränsle, vilket minskar användningen av spetsverken och användning av fossilt bränsle i form av olja. Genom driftuppföljningen styr man produktionen till att baskraftverken körs i första hand. För att uppnå bästa resultat har en viktig åtgärd varit att öka medvetenhet och kompetens hos medarbetarna inom driftorganisationen för att styra produktionen att bli mer effektiv. 12(17)

Ett projekt för energikartläggningar av Fortum Värmes spetslastanläggningar har påbörjats. Projektet kommer att ta fram en prioriteringsordning för anläggningarnas energikartläggningar beroende på huruvida anläggningarna ska fortsätta att drivas eller avvecklas till fördel för produktionen vid baslastanläggningarna. Valsta hetvattencentral är en spetsanläggning som planeras att tas ur drift när Brista kraftvärmeverk 2 är byggt. Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun har bedömt, vid tillsynsbesök i oktober 2011, att det inte är motiverat att ta fram en energikartläggning för hela verksamheten. Om planerna för anläggningen ändras, kan energikartläggning av anläggningen bli aktuellt. Fortum Värme återkommer om det sker förändringar av beslutet om avveckling. 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara, hållbara biologiska oljor. Under 2012 fortsatt arbete enligt Fortum Värmes kontrollsystem enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flyttande biobränslen. Fortum Värme innehåller ett hållbarhetsbesked och är medlem i RSPO. Fortum Värme är sedan 2005 medlem i WWF Global Forest & Trade Network via GFTN Sweden. GFTN är WWF s initiativ för att avskaffa olaglig avverkning och bidra till förbättrat skogsbruket. Medlemmar främjar ansvarsfullt skogsbruk och trovärdig skogscertifiering. För utförligare information om GFTN se www.gftn.panda.org Fortum Värme har tagit fram en treårig handlingsplan som omfattar användningen av skogsbränslen i Brista och Hässelby som del av sitt GFTN medlemskap. Den uppdateras och följs upp årligen. Vid upphandling av fasta biobränslen ställs krav på laglighet, spårbarhet och hållbarhet genom bl a FSC-krav. Fortum Värme är även medlem i Svenska FSC från och med 2012. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalier. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. 13(17)

9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har Fortum Värme genomfört "städdagar" vid anläggningarna för att minska antalet kemikalier. Fokus under året har även varit att genomföra riskbedömningar av kemikalierna. Målet med arbetet är att kontinuerligt minska antalet kemikalier samt att alla kemikalier, som används, ska vara riskbedömda. Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Valsta hetvattencentral För att förhindra beläggningar i pannor måste vattnets hårdhetsbildande ämnen avlägsnas. Detta görs i avhärdningsfilter fyllda med jonbytesmassa. Massan regenereras med hjälp av salt. Alifatiska aminer används som korrosionsskydd i pannorna. Elpannan kräver renare vatten än de övriga pannorna. För att undvika hantering med syra och lut har vattenreningsfiltret ersatts med engångsmassa. Massapatronerna skickas tillbaka till leverantören för regenerering. Massapatronerna finns kvar i elpannan även då den numera är tagen ur drift. En utökad förteckning över hanterade kemiska produkter finns upprättad och kommer att delges berörda myndigheter i särskild ordning. Kemikalierna som används i stora mängder redovisas i nedanstående tabell. Kemikalieförbrukning 2012 vid Valsta hetvattencentral jämfört med föregående år Produkt Enhet Mängd Användningsområde 2011 2012 Salt, NaCl kg 200 200 Regenerering av avhärdningsfilter. 14(17)

10 Avfallsmängder Vid Valsta HVC är avfallsmängden redan mycket liten. Det uppkommer ytterst lite farligt avfall i verksamheten. Verksamheten vid anläggningen är låg. Mängden aska som uppkommer på anläggningen är mycket liten. Från sedimenteringsbassängen tas sotslammet omhand. Askan och sotet klassas som farligt avfall och transporteras bort av entreprenör för omhändertagande. Övrigt farligt avfall, till exempel spilloljor, lösningsmedel, färger och lysrör samt övrigt avfall som uppstår på anläggningen lämnas i miljöstationen. Mindre mängder transporteras till miljöstationen på Bristaverket. Avfall 2012 Avfallsslag Farligt avfall EWC-kod enl bil 4 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffningseller återvinningsförfaranden enl bil 2 och 3 AF Under 2012 har inget farligt avfall hämtats från Valsta HVC Icke farligt avfall Blandat avfall 20 01 99 500 kg Ragn-Sells Brista Lagring/R13 - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen SFS 2011:927. - EWC-koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. - Farligt avfall samlas i en miljöstation inom området. Tömning och bortfraktning utförs av Ragn-Sells AB 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 15(17)

11.2 Valsta hetvattencentral En riskbedömning som utgår från risker med tryckkärl är utförd. Den kartlägger tänkbara orsaker och konsekvenser. Riskeliminerande åtgärder klarläggs och intervall för kontroll av utrustning är framtagen. Riskbedömningen är utförd av ÅF. År 2007 genomfördes en riskbedömning med avseende på explosiv atmosfär av WSP. Under 2008 togs en riskanalys fram med avseende på risk för skada på yttre miljö och personers hälsa. Riskanalysen utfördes av FVB Sverige AB. Inte någon av de identifierade skadehändelserna för risk för miljön bedömdes ha så högt risktal att de behöver åtgärdas. Inga ändringar i verksamheten har skett under 2012 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Under 2011 genomfördes ett risksamråd där även risker avseende bränslehantering och bränsletransporter togs med. Antalet risker med påverkan på miljön har ökat då nya områden har inkluderats. För de generella riskerna för spetsanläggningarna inom Nordvästra fjärrvärmenätet var antalet röda risker noll, antalet gula risker 48 st och antalet gröna risker 36 st. För Valsta HVC fanns anläggningsspecifika risker, två gula (pumpgrop och spill) samt en grön (cisteninvallning). En genomgång av risksammanställningen har gjorts under 2012. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Förutom denna miljörapport för Valsta hetvattencentral, finns det en miljörapport för år 2012 för Akallaverket, Bristaverket, Hässelbyverket, Vilundaverket och Rotebro HVC som också är tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. Emissionsdeklaration och grunddel redovisas i Svenska Miljörapporteringsportalen. 16(17)