Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS)

Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) En jämförelse av kommunens Handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Mellannyckeln Deltagande kommuner: Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, Mora och Sala 2009-11-23 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se. Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Bakgrund...5 2.1 Metod och avgränsning...6 3 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade...7 3.1 Bakgrund och utveckling...7 3.2 Kostnadsutveckling inom LSS...8 3.3 LSS-kommitténs förslag...8 4 Insatser och kostnader...10 4.1 Utgångspunkt och beskrivning...10 4.2 Övergripande jämförelser...10 4.3 Kostnads- och antalsjämförelser...15 5 Tillgänglighet...22 5.1 Information via webb och trycksaker...22 5.2 Servicenivå via telefon och e-post...28 5.3 Verkställighetstid...32 6 Rättssäkerhet...37 6.1 Utgångspunkt och beskrivning...37 6.2 Resultat...37 6.3 Kommentar...38 7 Brukarnas självbestämmande...39 7.1 Utgångspunkt och beskrivning...39 7.2 Metod...39 7.3 Resultat bostad med särskild service...41 7.4 Resultat daglig verksamhet...45 7.5 Sammanfattande kommentar...48 Projektledarna för kommunerna i nätverket Mellannyckeln...50 Bilaga 1 Rapport servicenivå telefon och e-post Bilaga 2 Brukarnas självbestämmande Bilaga 3 Effektivitet 3

1 Sammanfattning Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugosju nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, Mariestad, Mora och Sala. Tillsammans finns det över 250 000 invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets fjärde inom Jämförelseprojektet och avser LSS-verksamheten. Mariestad har valt att inte delta i denna undersökning. Antalet personer med LSS-insats per 10 000 invånare är för flertalet av nätverkets kommuner högre än rikets genomsnitt. Lindesberg och Katrineholm har flest personer och Avesta lägst. Störst ökning av antal personer har Lindesberg medan Köping har störst kostnadsökning och Finspång störst ökning av antal insatser. I det nationella utjämningssystemet är Avesta, Flen, Katrineholm, Lindesberg och Mora bidragsmottagare medan övriga kommuner betalar en avgift. Kostnaden per person i bostad med särskild service och daglig verksamhet skiljer stort mellan kommunerna liksom för personlig assistans. Information till kommunens invånare är en viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del och finna svar på viktiga frågor? Kommunernas webbsidor och tryckt information som informerar om handikappomsorgen har granskats utifrån 12 vanliga medborgarfrågor liksom webbsidornas anpassningsförmåga så att alla kan förstå och ta del av informationen. Resultatet varierar stort mellan kommunerna och de flesta kommunerna har mer information på sina webbsidor än som tryckt information. Kommunernas servicenivå via telefon och e-post har undersökts av ett externt företag. Telefontillgängligheten varierar stort mellan kommunerna liksom svarstiderna på e-post. Avesta har bäst servicenivå på telefon och fyra kommuner når upp till godkänd nivå på e-post. Beaktansvärt är att det hos åtta kommuner finns frågor som inte alls besvarats inom två veckor. Hur lång tid får brukaren vänta på att en beslutad insats genomförs? Nätverket har jämfört verkställighetstiden för bostad med särskild service för vuxna, daglig verksamhet och kontaktperson. Här är det skillnader mellan kommunerna och störst för bostad med särskild service. Avesta har generellt kortast verkställighetstid. Andelen beslut som ändrats i Länsrätt har undersökts och det är överlag en mycket låg andel. I samtliga kommuner har beslut överklagats och i Katrineholm, Köping och Lindesberg har inga beslut ändrats. Brukarnas självbestämmande i bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet har undersökts. Dels har brukarna själva, dels verksamheten svarat på en enkät med frågor/påståenden om varje enskild brukares möjlighet att bestämma själv i vardagliga situationer. Därefter har brukarnas och chefernas uppfattningar ställts mot varandra. I boende med särskild service uppger cheferna att brukarna har ett större självbestämmande än vad brukarna själva anser att de har. Det är bara i Mora som brukarna tvärtom anser att de har ett större självbestämmande än vad chefen tycker. I Köping, Ludvika och Kristinehamn är det störst samstämmighet mellan chefernas och brukarnas uppfattning. Även inom daglig verksamhet finns en klar tendens att cheferna menar att brukarna har ett större självbestämmande än vad brukarna själva anser att de har. 4

2 Bakgrund Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugosju nätverk som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. De deltagande kommunerna är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, Mariestad, Mora och Sala. Dessa är mellankommuner : de ligger i Mellansverige och är mellanstora med ett invånarantal mellan 16 200 32 400. Tillsammans finns det över 250 000 invånare i dessa kommuner. Mariestad har valt att inte delta i denna undersökning. År 2006 tog Lindesbergs kommun initiativet att bilda nätverket Mellannyckeln med utgångspunkt att kommunerna är ungefärligen lika i storlek och struktur samt inom rimligt geografiskt avstånd. Nätverket Mellannyckeln har tidigare publicerat rapporterna Grundskolan en jämförelse av grundskolan ur ett medborgarperspektiv 2008-01-30, Hemtjänst och särskilt boende en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv 2008-09-01 samt IFO en jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv 2009-03-25. I denna fjärde rapport har nätverket haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra LSS-verksamheten ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta, är Jämförelseprojektets ambition, att man ska kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Att undvika ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Att ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. 5

2.1 Metod och avgränsning Lokalt bedrivs och organiseras handikappomsorgen på skilda sätt utifrån kommunernas olika förutsättningar och politiska vägval. I denna rapport om LSS har Mellannyckelns nätverk valt att redovisa mått som beskriver verksamhetens kvalitet inom områdena tillgänglighet, rättssäkerhet och brukarnas självbestämmande. Därutöver redovisas som en bakgrund verksamhetens omfattning i termer av kostnader och antalet insatser. Rapporten innefattar följande områden och mått: LSS-lagen - dess tillkomst och utveckling Omfattningen av LSS (kostnader och insatser) Tillgänglighet Information via webb och trycksaker Servicenivå via telefon och e-post Verkställighetstid Rättssäkerhet Brukarnas självbestämmande Vissa uppgifter i rapporten avser LSS som helhet, medan andra specifikt handlar om insatserna bostad med särskild service för vuxna, daglig verksamhet och kontaktperson. Information via webb och trycksaker samt servicenivå via telefon och e- post avser hela handikappomsorgen. Rapporten baseras på flera olika källor. Merparten av måtten har undersökts lokalt av respektive kommun. Endast uppgifterna om kostnader och insatser har kunnat hämtas från offentlig statistik. De lokala undersökningar har genomfört som tillbakablickande studier eller som egna undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Det är förstås inte möjligt att presentera en heltäckande bild av LSS-verksamhetens kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och de gjorda jämförelserna ska ses som indikationer på situationen i de olika kommunerna. Redovisade skillnader kommunerna emellan kommenteras i rapporten, men kan sedan förklaras och analyseras ytterligare i respektive kommun. 6

3 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio angivna insatser som den enskilde har rätt till under vissa omständigheter och om denne ingår i lagens personkrets. Det finns tre målgrupper för LSS, nämligen personer med: 1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1) 2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (personkrets 2) 3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (personkrets 3) Insatserna är: 1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder (Landstingets ansvar) 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, personlig assistans inkl. assistansersättning 3. ledsagarservice 4. biträde av kontaktperson 5. avlösarservice i hemmet 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig Lag (1997:723). Ej personkrets 3. 3.1 Bakgrund och utveckling LSS-lagen (1993:387) trädde i kraft den 1 januari 1994. Motivet till att införa en sådan särskild lag var att personer med omfattande funktionshinder hade sämre levnadsvillkor än de flesta andra. De hade också sämre möjligheter att bestämma över sina egna liv och påverka utformningen av service och stöd. De lagar som reglerade stöd och service ansågs inte räcka till för att skapa levnadsförhållanden som 7

var jämförbara med andra människors. Med LSS fick personer med mer omfattande och varaktiga funktionshinder en starkare ställning i samhället och ökad möjlighet att själva styra över sin vardag. Samtidigt som LSS trädde i kraft inrättades ett system för statlig assistansersättning för personlig assistans. Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader för personlig assistans och lämnas till de personer som i genomsnitt behöver mer än 20 timmars personlig assistans per vecka för sina grundläggande behov. Rätten till assistansersättning regleras genom lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). LASS innehåller inga bestämmelser om syften, mål eller personkrets. I dessa delar bygger LASS på vad som anges i LSS. De stödformer som finns i dag har utvecklats under lång tid. Olika åtgärder har till stor del präglats av rådande föreställningar, kunskaper och erfarenheter. Den industriella och samhällsekonomiska utvecklingen liksom handikapprörelsen och större handikappolitiska utredningar har varit betydelsefulla. Förslaget till LSS presenterades i början av 1990-talet av Handikapputredningen, som senare också lämnade förslag på åtgärder för ett tillgängligt samhälle och mot diskriminering av människor med funktionsnedsättningar. Så till vida har LSS från början varit tänkt att vara en del av en helhet, där handikappolitikens generella och individuella delar bildar en genomtänkt och effektiv kombination. 3.2 Kostnadsutveckling inom LSS LSS och LASS kostade nästan 42 miljarder kronor 2006. Kommunerna betalade ungefär två tredjedelar och staten en tredjedel. Kostnaderna för LSS utom personlig assistans har ökat för varje år för att fler, framför allt unga, fått ökat stöd eftersom man upptäckt nya typer av autism, som tidigare var okända. Kostnaderna för assistans har också ökat kraftigt. 1995 kostade den 4 miljarder kronor och nu 18 miljarder kronor. Det beror på att fler har personlig assistent och fler timmar. Rätt till personlig assistent för personer över 65 år har också bidragit till de ökade kostnaderna. Kostnaderna för LSS och LASS har ökat mer än kostnaderna för annan service i samhället. Fler har blivit personliga assistenter och det är ett nytt yrke som inte fanns förut. År 2007 fanns det omkring 70 000 personliga assistenter. Drygt hälften av dessa var anställda av kommunerna, resten av privata företag. En fjärdedel av alla personliga assistenter är släktingar till den som har assistans. Omkring 15 000 personer arbetar i bostäder med särskild service och nästan 6 000 personer arbetar i daglig verksamhet. 3.3 LSS-kommitténs förslag Förändringar inom området fortsätter och i augusti 2008 överlämnade LSSkommittén sitt slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). LSSkommittén har haft i uppdrag att göra en bred översyn av LSS och personlig assistans. Den centrala frågan har varit hur LSS inklusive personlig assistans funge- 8

rar som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen. Översynen har utgått ifrån ett funktionshinderperspektiv och omfattar en fördjupad analys av hur lagen förhåller sig till andra lagar och samhällsområden, hur lagen tillämpas i praktiken och vilka andra faktorer som är avgörande för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Kommitténs förslag innebär att LSS ska bestå som rättighetslag för de personer som har de mest omfattande stödbehoven till följd av funktionsnedsättningar (SOU 20008:77). Kommittén såg dock behov av fler förändringar, exempelvis: Ett tydligt barnperspektiv skrivs in i LSS. Staten ska ha ett samlat ansvar för personlig assistans. Tydligare regler för hur behovet av personlig assistans ska bedömas. Vidare ska en ny insats i LSS ge rätt till personlig service och boendestöd. Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till insatsen daglig verksamhet om de ingår i personkretsen för stöd och service enligt lagen. Kommittén föreslår att lagen om assistansersättning (LASS) ska upphävas. Tillämpliga delar av denna lag ska istället föras in i LSS. Inga beslut om eventuella förändringar i lagstiftningen är idag fattade. Den 6 februari 2009 gick remisstiden ut. Sammantaget skickade 170 kommuner och 12 landsting in synpunkter på förslagen i slutbetänkandet. Ingen av de medlemmar som kommit med synpunkter är negativt inställda till förslaget om att personlig assistans blir helt statligt ansvar. Av alla svarande kommuner menar 94 procent att ett statligt huvudmannaskap för hela lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) är att föredra framför det begränsade förslaget om helstatlig personlig assistans. Många pekar också på fortsatta gränsdragningsproblem mellan den föreslagna nya insatsen Personlig service med boendestöd och Personlig assistans. Flera remissvar lyfter fram risken för dubbel handläggning och ansvarsdiskussioner (Nytt om funktionshinder Nr 1/2009 SKL). 9

4 Insatser och kostnader 4.1 Utgångspunkt och beskrivning Nätverket har använt sig av offentlig statistik. Uppgifter om antal personer har i första hand inhämtats från Socialstyrelsens statistik. Antalsuppgifter för personlig assistans enligt LASS har hämtats från försäkringskassans statistik och uppgifterna om antalet invånare från SCB:s befolkningsstatistik. I de fall det behövts har kompletteringar inhämtats från respektive kommun. Antal och kostnader avser 2008 om inte annat anges. De ekonomiska uppgifterna är från Sveriges Kommuner och Landstings skrift Vad kostar verksamheten i din kommun (VKV) tabell 8 C. Uppgifter bygger på den årliga redovisning som kommunerna lämnar i räkenskapssammandraget (RS). Vissa kompletteringar rörande bland annat LSS-utjämningen har hämtats från kommunernas räkenskapssammandrag. I kostnaderna ingår inte ersättningen från försäkringskassan för LASS - ersättning. I LSS-kostnaden kan ingå en mindre andel insatser riktade till personer över 65 år. Lokalkostnader ingår inte i kostnaderna. Där kostnader per enhet saknas i VKV har omräkning gjorts utifrån befolkningssiffrorna. 4.2 Övergripande jämförelser 4.2.1 Antal personer med LSS - insatser per 10 000 invånare Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Mellannyckeln Riket 2006 49 68 72 75 70 64 73 55 69 59 65 61 2007 56 74 74 78 72 63 78 59 69 60 68 62 2008 54 75 73 79 76 68 82 57 73 66 70 64 Högst/lägst antal personer 2008 Förändring i % 2006-2008 Faktiskt antal pers 2008 10 4 6 2 3 7 1 9 5 8 10 % 10 % 2 % 4 % 9 % 7 % 12 % 3 % 7 % 11 % 7 % 4 % 118 154 118 253 181 168 190 145 148 141 10

Kommentar Nätverkets genomsnitt för antalet personer med LSS-insats per 10 000 invånare ligger alla tre åren över rikets genomsnitt. Under perioden är det Lindesberg och Katrineholm som har flest personer med LSS-insats per 10 000 invånare. Lägst antal har Avesta alla tre åren. Lindesberg har den största procentuella ökningen av antalet personer med LSSinsats per 10 000 invånare under perioden. Ökningen är 12 procent. Minst ökning har Flen med 2 procent. Inte i någon kommun har antalet personer med behov av LSS - insatser minskat. 11

4.2.2 Förändring av kostnader, antal personer och antal insatser mellan 2006 och 2008 (procent) Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Mellannyckeln Riket Kostnader LSSverksamhet Antal personer med LSS-insats Antal insatser exkl. råd och stöd 13 % 22 % 7 % 3 % 10 % 35 % 14 % 19 % 31 % 23 % 15 % 17 % 10 % 8 % 2 % 5 % 9 % 7 % 12 % 3 % 6 % 11 % 7 % 5 % 8 % 15 % 1 % 5 % 4 % 6 % 8 % 3 % 2 % 9 % 5 % 5 % Kommentar I Köpings kommun har kostnaderna för LSS - verksamheten ökat med 35 procent medan antalet personer och insatser ökat med 7 respektive 6 procent. I Mora är förhållandena likartade, kostnaderna har ökat med 31 procent, antalet personer med 6 procent men antalet insatser har minskat med 2 procent. Den genomsnittliga ökningen av kostnaderna i nätverket är under perioden 17 procent vilket är samma som för riket. Endast i Katrineholm har kostnaderna minskat samtidigt som antalet personer och insatser har ökat. 12

4.2.3 Fördelning av verksamheternas kostnader exklusive utjämningssystemet per invånare 0-64 år, tkr Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Mellannyckeln Riket Boende 2 033 2 884 1 988 2 582 1 768 2 062 3 060 1 517 2 749 1 734 2 238 2 055 Personlig assistans LSS/ LASS Daglig verksamhet Summa Kostnader Övrig verksamhet Rangordning Summa kostnader 1 445 1 446 1 846 1 272 1 155 1 104 1 126 1 931 1 283 711 1 332 1 095 761 706 848 971 586 686 471 592 1 003 837 746 647 497 477 567 805 242 405 184 419 690 490 478 547 4 736 5 513 5 249 5 630 3 752 4 257 4 841 4 459 5 726 3 771 4 793 4 344 5 8 7 9 1 3 6 4 10 2 Kommentar Totalt sett har Mora, Katrineholm och Finspång i nämnd ordning, under 2008, den högsta totalkostnaden per invånare 0-64 år. Lägst kostnad har Kristinehamn och Sala. Spannet mellan högst och lägst värde är nästan 2000 kr. I samtliga kommuner utom Ludvika är boendet den största andelen av totalkostnaden. 13

I snitt inom nätverket fördelar sig kostnaderna med 47 procent för boendet, 28 procent personlig assistans LSS/LASS, 15 procent daglig verksamhet och 10 procent övrig verksamhet. De enskilda kommunernas fördelning varierar. Exempelvis lägger Ludvika 43 procent på personlig assistans LSS/LASS att jämföras med nätverkssnittet 28 procent. Lindesbergs kommun lägger 63 procent på boende jämfört med snittet 47 procent. 4.2.4 Effekter av utjämningssystemet 2008 2004 infördes ett nationellt system för att utjämna kostnaderna för LSSverksamheten mellan kommunerna. Kostnaderna för verksamheten kan påverkas av landstingens tidigare lokalisering av vårdhem och andra verksamheter. För varje kommun beräknas en standardkostnad. Antalet insatser i respektive kommun multipliceras med en beräknad riksgenomsnittlig kostnad för varje insats. Till den totala kostnaden för insatserna adderas kommunens ersättning till försäkringskassan för de 20 första timmarna enligt LASS. Beräkningen innehåller ett koncentrationsindex som syftar till att reducera för stordriftsfördelar och kompensera för smådriftsnackdelar. Vidare ingår i beräkningen ett personalkostnadsindex som ska justera för skillnader i behov av stöd. Regeringen fastställer årligen indextalen. Slutligen räknas standardkostnaden upp med prognostiserade förändringar av nettoprisindex. Slutprodukten blir en standardkostnad för varje kommun och en för hela riket. Om standardkostanden för en enskild kommun är högre än rikets får man bidrag. Om den är lägre får man betala en avgift. Cirka 2 miljarder överförs genom utjämningssystemet. Inför 2009 har systemet setts över och reviderats något. Kr/inv. 0-64 år Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Mellannyckeln Kostnad exkl. utjämningssystemet Kostnad inkl. utjämningssystemet 4 735 5 514 5 249 5 630 3 752 4 257 4 840 4 459 5 726 3 770 4 793 4 527 5 561 4 517 4 137 4 213 4 367 4 251 4 607 4 560 4 439 4 636 Bidrag (+) /Avgift (-) 208 48 732 1 493 461 110 589 148 1 166 669 157 Rangordning Kostnad exkl. utjämningssystemet Rangordning Kostnad inkl. utjämningssystemet 5 8 7 9 1 3 6 4 10 2 7 10 6 1 2 4 3 9 8 5 14

Kommentar Bland Mellannyckelns kommuner är Avesta, Flen, Katrineholm Lindeseberg och Mora bidragsmottagare medan övriga kommuner betalar en avgift. Sala och Kristinehamn bidrar mest till system med 669 respektive 461 kr invånare 0-64 år. Katrineholm och Mora är de största mottagarna av bidrag med 1 493 respektive 1 166 kr per invånare 0-64 år. Jämförs den enskilda kommunens kostnad före utjämning med snittkostnaden för riket så har Kristinehamn och Sala en lägre kostnad än snittet för riket. Övriga kommuner i nätverket har en högre snittkostnad. 4.3 Kostnads- och antalsjämförelser 4.3.1 Bostad med särskild service Avsnittet visar totalkostnaden och antalet personer i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom samt bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad som beviljats enligt LSS. Boendekostnaderna utgör i snitt för nätverket 47 procent av den totala kostnaden för LSSverksamheten. För riket är andelen densamma. 15

Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Mellannyckeln Riket Kostnad tkr/person Rangordning Kostnad tkr/person Antalsjämförelse Antal personer i boende per 10 000 inv. Högst/lägst antal per 10 000 inv. Faktiskt antal personer 679 700 732 636 532 488 630 531 652 483 606 638 8 9 10 6 4 2 5 3 7 1 23 32 21 32 26 34 39 22 33 29 29 26 8 4 10 5 7 2 1 9 3 6 51 66 34 103 62 83 89 56 67 61 Kommentar Högst kostnad per person har Flen och Finspång med 732 respektive 700 tkr/person. Lägst kostnad har Sala och Köping med 483 respektive 488 tkr/boende. Skillnaden mellan högsta och lägsta kostnad per person i bostad med särskild service är 249 tkr. Snittet för Mellannyckeln är 606 tkr vilket är lägre än snittet för riket som är 638 tkr. Skulle Flen (som har högst kostnad) bedriva sin verksamhet till samma kostnad som Sala (som har lägst kostnad), skulle den totala kostnaden för Flen reduceras med 8,5 mkr. 16

Hur boendet är ordnat har betydelse. Kostnaden för en plats i gruppbostad är oftast dyrare än en plats i servicebostad. Nedan visas fördelningen mellan platser i gruppbostad och i serviceboende. Andra faktorer som påverkar kostnadsbilden är om speciella vårdbehov finns, personaltäthet och andelen köpta platser. Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Mellannyckeln Andel i gruppbostad Andel i serviceboende 86 % 42 % 100 % 64 % 100 % 70 % 89 % 63 % 89 % 29 % 72 % 14 % 58 % 0 36 % 0 30 % 11 % 37 % 11 % 71 % 28 % Det finns en stor spridning i kostnader mellan olika boendeformer för barn och ungdom men också i kostnader mellan boende för barn och vuxna. Kostnaderna för barn/ungdom är betydligt högre än för en vuxen. Snittkostnaden i nätverket är cirka 523 tkr för vuxna repektive 705 tkr för barn/ungdom (exklusive extremvärden). Fördelningen mellan antalet barn och vuxna har således stor betydelse för den totala kostnaden per person. Det kan därför vara intressant att ytterligare belysa dessa områden. 4.3.2 Daglig verksamhet Daglig verksamhet är en verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Daglig verksamhet utgör i snitt för nätverket cirka 16 procent av den totala kostnaden för LSS - verksamheten. För riket är andelen 15 procent. Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Mellannyckeln Riket Kostnad tkr/person Rangordning Kostnad tkr/person Antalsjämförelse Antalet personer per 10 000 inv. Högst/lägst antal per 10 000 inv. Faktiskt antal personer 216 183 253 156 140 164 85 157 238 200 179 175 8 6 10 3 2 5 1 4 9 7 27 30 26 49 33 33 44 29 33 33 34 30 9 7 10 1 6 5 2 8 3 4 60 62 42 159 78 82 102 74 67 71 17

Kommentar Även beträffande daglig verksamhet finns en stor spridning i kostnaderna. Kostnaden per person i daglig verksamhet varierar mellan 85 tkr och 253 tkr. Skillnaden mellan kommunen med högst kostnad och den som har lägst är 168 tkr. Högst kostnad har Flen och Mora med 253 respektive 238 tkr, lägst har Lindesberg och Kristinehamn med 85 respektive 140 tkr. Snittet för Mellannyckelns kommuner är 179 tkr vilket är något högre än snittet för riket 175 tkr. Faktorer som påverkar kostnaden är verksamhetens inriktning, personaltäthet samt ambitionsnivå och kostnadseffektivitet. Skulle Flen bedriva sin verksamhet till samma kostnad som Lindesberg skulle Flens kostnader reduceras med 7 mkr. 4.3.3 Personlig assistans LSS/LASS Rätten till biträde av Personlig assistent är avsedd att omfatta svårt funktionshindrade som behöver hjälp med den personliga hygienen, med intagande av måltider och med annan personlig service. Kommunen beslutar och står för kostnaden för insatser upp till 20 timmar. Utförandet kan göras av kommunens egen personal, eller av annan utförare. Om behovet överstiger 20 timmar/vecka kan personen få assistansersättning, enligt LASS (lag om assistansersättning 1993:389). Denna del beslutas och bekostas av Försäkringskassan. Ersättningen är ett schablonbelopp som regleras av regeringen. Om beslutet faller under LASS får utföraren ersättning från första timmen, men samtidigt debiterar Försäkringskassan kommunen de första 20 timmarna. De första 20 timmarna kvittas alltså bort. Kostnaderna för LSS/LASS utgör i snitt för nätverket ca 28 procent av den totala kostnaden för LSS-verksamheten. För riket är andelen 25 procent. 18

Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Mellannyckeln Riket Kostnad tkr/person Rangordning kostnad tkr/person Antalsjämförelse Antalet personer per 10000 inv. Högst/lägst antal per 10 000 inv. Faktiskt antal personer 493 414 428 379 372 387 369 541 434 345 416 440 9 6 7 4 3 5 2 10 8 1 23 27 33 27 24 23 24 27 23 16 25 20 8 3 1 4 6 9 5 2 7 10 50 56 54 86 58 56 56 70 47 35 Kommentar Ludvika och Avesta har högst kostnader per person och år, 541 tkr respektive 493 tkr. Lägsta värdet har Sala och Lindesberg med 345 respektive 369 tkr per person. Spännvidden mellan högsta och lägsta värde är 196 tkr. Medelvärdet för Mellannyckeln är 416 och för riket 440. Skulle Ludvika bedriva sin verksamhet till samma kostnad som Sala skulle Ludvikas kostnader reduceras med ca 13,7 mkr. 19

Vårdtyngden och behovsbedömningen påverkar hur många timmar som beviljas och därmed kostnaden. Andra faktorer som inverkar är bland annat merkostnad för sjukvikarier som kommunen skall täcka, praxis vad gäller tillfällig utökning av assistenstimmar, behovsbedömning i avvaktan på Försäkringskassans beslut samt behov av arbetstekniska hjälpmedel. Schablonersättningen för LASS kan också påverka när de ställs mot kommunens verkliga kostnader. Hur stor del kommunala eller privata utförare som finns kan också inverka, detta gäller anställningsvilkor och sjukvikariekostnad samt regleringen gentemot Försäkringskassan. Försäkringskassornas behovsbedömning vad gäller LASS påverkar också kostnadsbilden. 4.3.4 Övrig verksamhet I övrig verksamhet ingår kostnader för ledsagarservice, kontaktperson, avlösning i hemmet samt korttidstillsyn/-vistelse. De övriga kostnaderna utgör i snitt för nätverket cirka 10 procent av den totala kostnaden för LSS - verksamheten. För riket är andelen 13 procent. Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Mellannyckeln Riket Kostnad tkr/person 92 66 74 107 28 65 28 87 108 73 73 89 Rangordning Kostnad tkr/person Antalsjämförelse Andelen Personer per 10000 inv. Högst/lägst antal per 10 000 inv. Faktiskt antal personer 8 4 6 9 1 3 1 7 10 5 42 56 60 60 68 49 52 37 51 53 53 51 9 4 3 2 1 8 6 10 7 5 92 115 96 192 162 122 120 94 102 114 20

Kommentar Mora och Katrineholm har den högsta kostnad för övrig verksamhet 108 repektive 107 tkr. Lägst kostnad har Kristinehamn och Lindesberg med 28 tkr. Snittet för nätverket ligger på 73 tkr. 21

5 Tillgänglighet En viktig kvalitetsaspekt på LSS är att verksamheten och insatserna ska vara tillgängliga. Tillgänglighet är ett brett begrepp, som inrymmer en rad olika delar. Så här skriver Socialstyrelsen om tillgänglighet inom LSS: Tillgänglighetsbegreppet har i detta sammanhang en vid betydelse. När det gäller fysisk utformning måste lokaler och bostäder vara tillgängliga och användbara. ( ) Kommunen är ansvarig att informera om LSS och verka för att personer som har rätt till insatser även kan använda dessa. Information om LSS och dess insatser måste vara lätt åtkomlig och förståelig för alla oavsett funktionshinder. ( ) Vidare ska verksamhet som ger stöd och service till personer med funktionshinder organiseras överskådligt och den ska vara lätt att nå för dem som behöver insatser. ( ) 1 Hur tillgänglig kommunens LSS-verksamhet är för medborgarna har i detta kapitel undersökts på tre sätt: Kommunens information via webb och trycksaker Kommunens servicenivå via telefon och e-post Verkställighetstid - den tid brukaren får vänta på att en beslutad insats genomförs (verkställs) 5.1 Information via webb och trycksaker I detta avsnitt redovisas en undersökning av innehåll och kvalitet på kommunens skriftliga information om handikappomsorg. Här har inte bara LSS-verksamheten granskats, utan ett vidare område. Bra och lätt tillgänglig information är en förutsättning för att allmänheten, den enskilde personen med funktionsnedsättning och dennes närstående ska kunna veta vilka möjligheter som finns att få hjälp av kommunens handikappomsorg, hur man ansöker om hjälp, vem man ska kontakta och så vidare. 5.1.1 Utgångspunkt och beskrivning, webbinformation Informationen till medborgarna har fått en allt större betydelse inom den offentliga sektorn. Allt fler söker information via datorer och förväntar sig att hitta information och svar på sina frågor på kommunernas webbplatser. Detta ökande tryck gör att mängden information ökar samtidigt som krav finns på att den ska vara aktuell och intressera läsaren. Många menar dessutom att kommunens webbplats är kommunens ansikte utåt, som skapar en image av kommunens verksamhet och resultat. I september 2009 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den första nationella medborgarinriktade kartläggningen av kommuners webbplatser 2. Samtliga av Sveriges 290 kommuners webbplatser har under maj och juni månad 2009 under- 1 Socialstyrelsen 2007, Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Stöd för rättstillämpning och handläggning, s. 22 2 Sveriges Kommuner och Landsting, 2009, Information till alla? en granskning av kommunernas information till medborgarna 22

sökts av ett externt team av studenter. För varje fråga har två minuter ägnats åt att finna ett svar. Om svar inte hittats inom två minuter har det noterats som att svaret inte finns tillgängligt. Undersökningen omfattar tolv olika verksamhetsområden där handikappomsorg är en av dem. Tolv vanliga medborgarfrågor inom området handikappomsorg undersöktes. Nätverket Mellannyckeln har valt att komplettera den nationella undersökningen med ytterligare nio frågor. Fem av frågorna rör kommunernas webbplatser mer generellt och syftar till att ta reda på om webbplatsen är anpassad så att alla medborgare kan förstå och ta del av informationen. Exempel på frågor som undersökts är om det på webbplatsen finns möjlighet att lyssna på informationen samt om det är möjligt att uppförstora texten. Granskningen av de kompletterande frågorna har genomförts med stöd av SKL, på samma sätt som de tolv första frågorna. Granskningen ger en ögonblicksbild av kommunernas information på webben. Om en ny granskning skulle genomföras idag kanske den skulle ge ett annat resultat. En annan uppsättning frågor skulle antagligen ge ett annat resultat. Undersökningen syftar till att fånga upp eventuella brister samtidigt som den ska peka på utmaningarna för framtiden. Resultatet av granskningen har sammanställts i nedanstående matriser. I matrisen betyder rött att inget svar hittats på frågan, gult att svar delvis hittats och grönt att svaret på frågan finns i materialet. Bedömningen delvis innebär att frågeställningen berörts men att något tydligt svar inte presenterats, således en generös tolkning. = Inget svar (0 p) = Delvis svar (1 p) = Svar på frågan (3 p) För att underlätta en jämförelse med landets samtliga kommuner presenteras resultatet av den nationella granskningen och den kompletterande granskningen var för sig. Antalet möjliga poäng och respektive kommuns resultat i poäng och i procent anges sist i respektive tabell. Ett sammantaget resultat av de båda webbgranskningarna presenteras sist i avsnittet. 23

5.1.1.1 Resultat webbinformation nationell undersökning Webbundersökning Handikappomsorg Det finns information om hur man gör för att få hjälp. *1 Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. Det finns samlad information om verksamheterna med kontaktuppgifter *2 Det finns information om olika avgifter och dess storlek. Det finns information om hur man överklagar ett beslut. Det finns information om sekretessregler Det finns information om hur man kan framföra synpunkter och klagomål. *3 Det finns information om valmöjligheter inom verksamheten Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten Det finns en samlad kvalitetsredovisning (t ex brukarundersökningar)*4 Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra. *5 Det finns information om olika handikapporganisationer och handikappråd POÄNG NATIONELLA FRÅGOR (MAX 36) Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala 27 12 19 15 25 24 27 16 15 15 ANDEL AV MAX 75 % 33 % 53 % 42 % 69 % 67 % 75 % 44 % 42 % 42 % RANKNING INOM NÄTVERKET 1 10 5 7 3 4 1 6 7 7 I tabellen visas kortfattad information om vilka frågor som ställs. Hela frågorna som undersökarna letat svar på finns här: *1 Det finns information om hur man gör för att få hjälp. (bistånd, personlig assistans m.m.) *2 Det finns en samlad och beskrivande information om kommunens alla verksamheter med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress) till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner *3 Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. *4 Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras *5 Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra med andra verksamheter Kommentar Medelvärdet för landets kommuner i den nationella undersökningen är 53 procent. Fem av nätverkets kommuner uppnår därmed ett resultat som är lika med eller högre än det nationella medelvärdet. Avesta och Lindesberg uppnår det bästa resultatet och kan ge svar på 75 procent av frågorna. Det är endast på en fråga, om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få, som granskarna funnit ett fullständigt svar hos samtliga kommuner. Information om hur man gör för att få hjälp och om valfrihet finns i de flesta fall. Däremot saknas ofta uppgifter om olika avgifter och dess storlek, samt sekretessregler. 24

5.1.1.2 Resultat webbinformation kompletterande frågor Webbundersökning Avesta Handikappomsorg Det finns information om vilken nämnd som styr verksamheten Det finns information om politiker i denna nämnd Det finns information om kommunens mål för LSS-verksamheten Det finns information om hur brukare kan vara delaktig och påverka - information på lättläst svenska finns särskilt utmärkt - möjlighet att uppförstora texten på hemsidan finns - möjlighet till teckenspråk finns - möjligheten att lyssna på informationen finns - möjlighet att öka kontrasten på hemsidan finns POÄNG KOMPLETTERANDE FRÅGOR (MAX 27) Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala 6 4 14 12 5 19 15 13 3 16 ANDEL AV MAX 22 % 15 % 52 % 44 % 19 % 70 % 56 % 48 % 11 % 59 % RANKNING INOM NÄTVERKET 7 9 4 6 8 1 3 5 10 2 Kommentar Köping och Sala är de enda kommunerna där det finns möjlighet att både lyssna på informationen och öka kontrasten på hemsidan. Vilka politiker och vilken nämnd som är ansvariga finns ofta angivet, men ingenstans finns möjlighet att få informationen på teckenspråk. Köping har bäst resultat på de kompletterande frågorna. Svaren på de kompletterande frågorna når generellt inte upp till samma nivå som i den nationella undersökningen. Medelvärdet är här 40 procent, att jämföra med 53 procent på de nationella frågorna. Det är även en större spridning mellan kommunerna. 5.1.1.3 Totalt resultat webbinformation Webbundersökning totalt Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala TOTALPOÄNG WEBB (MAX 63) 33 16 33 27 30 43 42 29 18 31 ANDEL AV MAX 52 % 25 % 52 % 43 % 48 % 68 % 67 % 46 % 29 % 49 % RANKNING INOM NÄTVERKET 3 10 3 8 6 1 2 7 9 5 Kommentar Köping och Lindesberg hamnar sammantaget i topp, med bra resultat både i den nationella undersökningen och på de kompletterande frågorna. Medelvärdet för nätverket är 48 procent. 25

5.1.2 Utgångspunkt och beskrivning, tryckt information Den tryckta informationen har fortfarande stor betydelse i kommunerna. Den är speciellt viktig för exempelvis de grupper som inte har tillgång till internet eller av andra skäl inte har möjlighet att orientera sig på nätet. Det finns därför skäl att lyfta fram denna fråga i en tid då internets betydelse hela tiden ökar. I jämförelse med den webbaserade informationen innebär den tryckta informationen ett mera tidskrävande arbete från kommunens sida. Förutom att ny och/eller förändrad information ska utarbetas ska den tryckas och distribueras. Det ställer större krav på att materialet är tidsbeständigt. I likhet med granskningen av informationen på webbsidorna är naturligtvis ställda frågor styrande för resultatet. Tryckt information, riktad till medborgaren avseende handikappomsorg, har samlats in och bedömts. Granskningen av materialet har skett utifrån samma frågor som använts vid granskningen av informationen via kommunernas hemsidor. Syftet är att bedöma om den information som kan utläsas ur det tryckta materialet ger medborgaren tillräcklig orientering om verksamheten i respektive kommun. Kommunerna har skickat in olika mängd material. Informationen är riktad till medborgarna i allmänhet men även direkt till presumtiva servicemottagare. Flen och Kristinehamn har granskat det tryckta materialet. Resultatet av granskningen har sammanställts i nedanstående matris. I matrisen betyder rött att inget svar hittats på frågan, gult att svar delvis hittats och grönt att svaret på frågan finns i materialet. Bedömningen delvis innebär att frågeställningen berörts med att något tydligt svar inte presenterats, således en generös tolkning. Antalet möjliga poäng och respektive kommuns resultat i poäng och i procent anges sist i tabellen. = Inget svar (0 p) = Delvis svar (1 p) = Svar på frågan (3 p) 26

5.1.2.1 Resultat, tryckt information Tryckt information Handikappomsorg Det finns information om hur man gör för att få hjälp. *1 Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. Det finns samlad information om verksamheterna med kontaktuppgifter *2 Det finns information om olika avgifter och dess storlek. Det finns information om hur man överklagar ett beslut. Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Mora Sala Det finns information om sekretessregler Det finns information om hur man kan framföra synpunkter och klagomål. *3 Det finns information om valmöjligheter inom verksamheten Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten Det finns en samlad kvalitetsredovisning (t ex brukarundersökningar)*4 Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra. *5 Det finns information om olika handikapporganisationer och handikappråd Det finns information om vilken nämnd som styr verksamheten Det finns information om politiker i denna nämnd Det finns information om kommunens mål för LSS-verksamheten Det finns information om hur man som brukare kan vara delaktig och påverka Information finns på lättläst svenska POÄNG (MAX 48) 0 12 12 18 13 4 16 17 17 8 ANDEL AV MAX 0 % 25 % 25 % 38 % 27 % 8 % 33 % 35 % 35 % 17 % RANKNING INOM NÄTVERKET 10 6 6 1 5 9 4 2 2 8 I tabellen visas kortfattad information om vilka frågor som ställs. Hela frågorna som undersökarna letat svar på finns här: *1 Det finns information om hur man gör för att få hjälp. (bistånd, personlig assistans m.m.) *2 Det finns en samlad och beskrivande information om kommunens alla verksamheter med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress) till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner *3 Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. *4 Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras *5 Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra med andra verksamheter 27

Kommentar Området handikappomsorg förefaller vara ett område med stor förbättringspotential när det gäller den tryckta informationen. Många frågor får inte svar i någon av kommunernas broschyrer. I jämförelse med Mellannyckelns tidigare granskningar av andra kommunala verksamheter är handikappomsorg det område som uppvisar sämst resultat. Medelvärdet för nätverket är 24 procent vilket kan jämföras med tryckt material inom individ- och familjeomsorg (35 procent) respektive äldreomsorgen (33 procent). Med undantag om information om hur man gör för att få hjälp samt information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få så är den tryckta informationen i flera kommuner knapphändig. Katrineholm uppvisar bäst resultat med Ludvika och Mora strax efter. Flertalet av kommunerna har en broschyr som innehåller samlad information om LSS men innehållet i dessa broschyrer varierar. 5.1.3 Sammanfattande kommentarer Resultatet för de båda undersökningarna tyder på att det finns en förbättringspotential i kommunernas informationsgivning, framförallt när det gäller innehållet i den tryckta informationen. De flesta kommunerna har betydligt mer information på sina webbsidor än som tryckt information. Här avviker dock Mora som har ett bättre resultat på sin tryckta information än på webben. Tydlig och lättförstålig information måste anses vara betydelsefull ur såväl ett medborgarperspektiv som för den enskilde personen med funktionsnedsättning och dennes närstående. För den grupp av medborgare som direkt berörs av information kring området handikappomsorg är det särskilt viktigt att informationen kan ges och tas emot på flera olika sätt. Kommunerna behöver därför säkerställa att deras information även är tillgänglig för grupper av medborgare som av olika skäl behöver anpassad information, exempelvis synskadade och information på lättläst svenska. 5.2 Servicenivå via telefon och e-post 5.2.1 Utgångspunkt och beskrivning Innan en person med funktionsnedsättning formellt kan ansöka om hjälp av kommunens handikappomsorg behövs i regel först en dialog med handläggare eller ansvarig chef. Det brukar finnas mycket som man som enskild eller närstående vill fråga om och diskutera. I det här avsnittet redovisas en undersökning av kommunernas servicenivå i inkommande telefonsamtal och e-postmeddelanden från allmänheten. 28

Mätningen av servicenivån har skett genom att ett anlitat företag, som är van att genomföra liknande undersökningar, ringt till kommunens växel samt att e-post skickats till kommunens officiella e-post adress. Företaget har ringt varje kommun en gång per fråga, totalt har nio sökningar via telefon genomförts under en tvåveckorsperiod. Vid telefonkontakt har dokumentation skett av servicenivån men även kvaliteten på svaret där faktorer som engagemang och bemötande har bedömts. E-postfrågor har skickats i samma omfattning och med samma fördelning som telefonsamtalen. För e-postfrågor har svarstider beräknats men även kvaliteten på svaren har bedömts. Mätperioden var under veckorna 34 och 35. Resultatet av mätningen kan inte generaliseras alltför mycket med tanke på att antalet kontakter är begränsat men det indikerar att det finns möjlighet till förbättring. Mätningen ska därför ses som ett arbetsinstrument för upprättande eller uppföljning av policys och riktlinjer. I detta kapitel redovisas enbart servicenivåresultatet för telefon och e-post. Hela materialet där även kvaliteten på svaren bedömts finns som bilaga till rapporten. Följande frågor har ställts till kommunerna: 1. Jag har en släkting som bett mig fråga om hur det går till att få personlig assistans. 2. Hur gör man för att ansöka om färdtjänst? 3. Kan man få ett trygghetslarm även om man inte är pensionär? Min bror har en trafikskada som gjort att han nog skulle behöva det. 4. Vi är en familj med två vuxna och två barn. Vår äldsta son 7 år har svår autism. Kan vi få någon form av avlastning i vårt arbete med honom? 5. Min son är 19 år och har ett begåvningshandikapp. Om drygt ett år går han ur gymnasiesärskolan. Har han någon möjlighet att få hjälp med sysselsättning? 6. Min syster är 50 år. Hon har ett begåvningshandikapp. Min syster bor hemma hos vår mamma som är 80 år. Mamma har blivit allvarligt sjuk och vistas på sjukhus. Det är osäkert om hon kan bo hemma i fortsättningen. För närvarande bor min syster hemma hos mig. Det går t o m nästa vecka. Då börjar jag arbeta. Jag veckopendlar till mitt jobb. Vad kan min syster få för hjälp? 7. Jag har en synskada, som har förvärrats de sista två åren. I dag har jag väldigt svårt att klara mig ensam utomhus. Jag skulle vilja ha någon form av ledsagare när jag vistas utomhus. Går det att ordna? 8. Min man har fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Har han möjlighet att få någon insats enligt LSS? 9. Jag bor i Stockholm och planerar att flytta till er kommun. Min son har funktionsnedsättning i form av ryggmärgsbrock. Han bor på ett boende enligt LSS. Jag skulle vilja ha ett LSS-boende i er kommun för min son i samband med att jag flyttar till er kommun. Hur går jag till väga? 29

5.2.2 Resultat servicenivå telefon Andelen lyckade kontaktförsök med en handläggare. Kontakt med handläggare Ingen kontakt 5.2.3 Kommentar Antal lyckade kontakter med en handläggare per telefon varierar mellan två kontakter (Mora) till sex kontakter (Avesta). Företagets erfarenheter av tidigare undersökningar är att man som uppringare får svar drygt var tredje gång när man söker en specifik person. I denna typ av mätning när en funktion sökts borde lyckade kontaktförsök var ännu högre. Fem kommuner (Finspång, Flen, Lindesberg, Ludvika och Mora) har ett resultat där medborgaren endast kan förvänta sig få svar högst var tredje gång. 30

5.2.4 Resultat servicenivå e-post Tiden från skickandet av e-post till svar av kommunen. Tidsangivelsen är i arbetstid (8-17). Inom 1 dygn 1-2 dygn 2-5 dygn 1-2 veckor Ej svar inom 2 veckor 5.2.5 Kommentar Svarstiderna på e-postfrågorna varierar väsentligt mellan kommunerna. Fyra kommuner (Flen, Lindesberg, Mora, Sala) når upp till ett resultat som av företagets rekommendationer kan anses vara en skälig tillgänglighet, det vill säga att 90 procent av frågorna besvaras inom två dygn. Ludvika har det sämsta resultatet både vad gäller andelen besvarade frågor inom den rekommenderade tiden och andelen obesvarade brev. Noterbart är att endast Flen och Lindesberg svarat på all e-post inom två veckor, övriga kommuner hade obesvarade brev. 31

5.2.6 Sammanfattande kommentar Resultatet av mätningen visar en spridning mellan kommunerna både vad gäller servicenivå per telefon och e-post. Genom undersökningen visas kommunens servicenivå, men var i kommunen det brister visas ej. För att få svar på detta krävs ett arbete i respektive kommun där rutiner och processer kartläggs och analyseras. I ett eventuellt fortsatt utvecklingsarbete med tillgänglighet finns frågeställningar som kan vara angelägna att diskutera och ta ställning till. Vilken nivå och service förväntar sig medborgarna i kontakten med kommunen? Vilken servicenivå vill kommunen hålla? Behövs förändringar i rutiner och förhållningssätt för att nå dit? 5.3 Verkställighetstid 5.3.1 Utgångspunkt och beskrivning Tid är en viktig faktor för den enskilde, framförallt om denne befinner sig i en utsatt situation. För individen är det positivt att inte behöva vänta på sin insats. I detta avsnitt redovisas en undersökning av kommunernas verkställighetstider. Undersökningen avser alla nya beslut under 2008 (omprövningar av redan pågående insatser ingår inte) avseende LSS-insatserna bostad med särskild service för vuxna, daglig verksamhet samt kontaktperson. Här definieras verkställighetstid som det antal dagar som förflyter från att beslut i ärendet börjar gälla till dess att verkställighet sker. Beslut som inte är verkställda efter tre månader ska rapporteras till länsstyrelsen. I diagrammen redovisas både genomsnittlig verkställighetstid samt medianvärde gällande de nämnda LSS-insatserna. I tabellerna under diagrammen framställs det totala antalet beslut gällande samma insatser, i respektive Mellannyckelkommun samt antal ej verkställda beslut per den 1 oktober 2009. I jämförelserna har medianvärden genomgående använts. Medianen kan i vissa fall visa en bättre bild än vad ett medelvärde kan, särskilt i de fall det finns ett fåtal mätvärden som kraftigt avviker från de andra. Medianen är det tal i en mängd som storleksmässigt ligger så att det finns lika många tal som är större och lika många som är mindre än medianen. 5.3.2 Bostad med särskild service för vuxna Bostad med särskild service för vuxna kan utformas på olika sätt. Huvudformerna är servicebostad och gruppbostad. Med servicebostad menas vanligen sådana bostäder som har tillgång till en gemensam service, en lägenhet där det finns tillgång till personal. Lägenheterna är anpassade efter brukarens behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. 32