Energi Energy
Energi Energy 191 196 Energi Energy 194 197 Elektrisk energi: produktion, GWh, 1936 24 Electric energy: production 194 198 Tillverknings- och utvinningsindustrin. Förbrukning av energi 1936 24 Mining and manufacturing industry: consumption of electric energy 195 199 Vindkraftens utveckling, antal verk (st) 1982 23 Wind power development, number of wind power plants 195 2 Vindkraftens utveckling, elproduktion, GWh, 1982 23 Wind power development, energy production, GWh 196 21 Energibalans 24, petajoule (PJ) Overall energy balance 197 22 Energibalans: översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance: overview 197 23 Tillverknings- och utvinningsindustri (SNI 92): förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry: consumption of fuel and electric energy by kind of fuel 198 24 Tillverknings- och utvinningsindustri (SNI 92): förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry: consumption of electric energy by industry 198 25 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electrical energy to households on 1 January, SEK öre/kwh 199 26 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh 199 27 Elektrisk energi: produktion och förbrukning Electric energy: generation and consumption 2 28 Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed 19 Energi Energy
196 Energi Energy Elproduktion och elanvändning 2 minskad elproduktion Under år 2 uppgick elproduktionen till 142 TWh, vilket var 6 procent lägre än året innan. Vattenkraftsproduktionen satte dock ett nytt rekord med 78 TWh, vilket var ca 13 TWh mer än normalt. Förklaringen till att den totala produktionen ändå sjönk så kraftigt var den låga kärnkraftsproduktionen som endast uppgick till 55 TWh mot normalårsproduktion om 68 TWh. En nedgång som till stor del förklaras av att en kärnkraftsreaktor stängdes av i november 1999. Elanvändningen (inkl. distributionsförluster) uppgick år 2 till 146,6 TWh. Det innebar en ökning med 2,3 procent jämfört med året innan. Hushållens elanvändning minskade, vilket delvis kan förklaras av att år 2 var varmare än normalt, medan förbrukningen inom industri och mineralutvinning ökade. 21 andra rekordåret i rad för vattenkraften År 21 blev ännu ett rekordår för vattenkraften, produktionen uppgick nämligen till 78,4 TWh. Även kärnkraftsproduktionen var högre än för ett normalår 69 TWh mot normalt 68. Anmärkningsvärt är att kärnkraftsproduktionen detta år blev nästan lika hög som 1999 (7 TWh) trots att en reaktor, som redan tidigare nämnts, stängdes i november 1999. Den höga elproduktionen medförde att Sverige blev nettoexportör av el (7,3 TWh). Elanvändningen fortsatte att öka. Den totala elanvändningen inom landet (inkl. förluster) uppgick år 21 till 15,3 TWh, vilket var en ökning Elproduktionen fördelad efter produktionstyp, procent 6 Procent 5 Vattenkraft med 2,5 procent jämfört med föregående år. Hushållens användning ökade med 7 procent. En ökning som kan förklaras av att år 21 blev kallare än året före, varför användningen i eluppvärmda bostäder var större. Användningen inom tillverkningsindustri och mineralutvinning minskade däremot med 1,2 procent. 22 ett år med dålig vattentillrinning Den totala elproduktionen uppgick år 22 till 143 TWh, vilket var en minskning med drygt 9 procent jämfört med året innan. Vattenkraften minskade med hela 16 procent beroende på dålig tillrinning. Då även kärnkraften minskade blev resultatet en kraftig ökning av såväl den konventionella värmekraften som importen för att klara landets totala elförbrukning. Den konventionella värmekraften ökade med 18 procent och importen med 8 procent jämfört med föregående år. Elförbrukningen minskade med en procent till 148 TWh. 23 ännu ett år med dålig vattentillrinning Produktionen av el inom landet minskade med omkring 8 procent. Minskningen berodde, för andra året i rad, på låg tillrinning till vattenmagasinen vilket minskade tillförseln av el från vattenkraft med 2 procent till 53 TWh. Tillförseln av el från kärnkraft var i stort sett oförändrad och uppgick till 65 TWh. Produktionen av el från vindkraft ökade med 12 procent till,7 TWh men utgjorde endast en halv procent av den totala elproduktionen. Importen av el ökade även Import och export av el, TWh 25 2 TWh 4 3 2 Känkraft 15 1 Värmekraft 1 Vindkraft 2 21 22 23 24 5 Import Export 2 21 22 23 24 Energi Energy 191
detta år, nu med 21 procent till 24 TWh. Och eftersom exporten samtidigt minskade med 22 procent till 12 TWh uppgick nettoimporten till 12 TWh under 23. För andra året i rad sjönk den totala elförbrukningen i landet och kom att uppgå till 145 TWh, vilket var två procent lägre än året innan. 24 produktionen av el från kärnkraft högsta någonsin Produktionen av el inom landet ökade med 12 procent till totalt 148 TWh. Ökningen berodde främst på produktionen av el från kärnkraft, vilken steg med 15 procent till 75 TWh. Detta är den högsta kärnkraftsproduktionen någonsin i Sverige. Tillförseln av el ökade även från vattenkraften med 12 procent till 59 TWh. Denna nivå är dock fortfarande relativt låg sett ur ett längre perspektiv. Produktionen av el från vindkraft ökade med 22 procent till,8 TWh, men utgör endast omkring en halv procent av den totala elproduktionen. Tillförseln av el från konventionell värmekraft uppgick 24 till 13 TWh, en minskning med 3 procent. Den totala elförbrukningen i landet ökade med 1 procent och kom att uppgå till 146 TWh. Det var främst industrin som helhet som ökade elanvändningen under 24. Industrin förbrukade 57 TWh, vilket var 3 procent mer än året innan. Torvfakta Sverige har mycket omfattande torvtillgångar och är ett av världens torvmarkstätaste länder. Ungefär en fjärdedel, 1 miljoner hektar, av Sveriges landyta är täckt av torv. Drygt hälften av denna yta har ett torvlager som är djupare än 3 cm. Därav uppskattas 35 hektar vara lämpad för utvinning av torv för energiändamål. Torvmarksförekomster. Områden > 5 ha 25 Barsebäck stänger Klockan 23.59.56 den 31 maj 25 avslutades kärnklyvningen i Barsebäcks reaktor 2 och effektmätaren visade på MW. Anläggningen hade då producerat el i 3 år och 16 dagar, och under den tiden genererat 21,5 TWh el. Och det är lika mycket el som Sverige förbrukar på ett år och fyra månader. Efter denna korta men kärnfulla redovisning för år 25 följer nu lite fakta rörande energitorv. Beräkningar av torvresursernas tillväxt är mycket osäkra då de baseras på mätningar på torvtillgångarnas tillväxt sedan istiden. Dagens tillväxttakt avviker troligtvis från den historiska och skillnaderna mellan olika typer av myrar är betydande. I medeltal har höjdtillväxten bedömts vara ungefär,4 mm per år på myrarna i norra Sverige och,5 mm i södra delarna av landet. Används denna bedömning blir den uppskattade årliga tillväxten ca 2 miljoner kubikmeter på marker med torvlager djupare än 3 cm. Under 19-talets första hälft fanns periodvis en marknad för bränntorv och efterhand också en stor efterfrågan på torv som stallströ. På 195-talet utvecklades bland annat näringsberikade torvprodukter för yrkes- och fritidsodlare. Produkterna framställdes i industriell skala och en marknad upp- 192 Energi Energy
stod. Samtidigt minskade användningen av bränntorv och när tillverkningen av torvbriketter upphörde 1969 återstod marknaderna för odlingstorv och stallströ. Produktionen av energitorv återupptogs under198-talet främst efter de så kallade oljekriserna. Då priserna på oljeprodukter ökade kraftigt blev torv ett intressant billigt inhemskt bränsle. Introduktionen under 198- talet stöddes aktivt av statsmakterna via investeringsbidrag till torveldade pannor. Därefter har användningen av torv för energiproduktion varierat mellan 2 och 4 TWh per år beronde på variationerna i den inhemska produktionen. På senare år har dock den stora årliga torvimporten haft en utjämnande effekt. Under 24 skördades 3 miljoner kubikmeter torv i Sverige. Det var betydligt mindre än året innan. Av den skördade torven bestod 1,9 miljoner kubikmeter av energitorv och 1,1 miljoner kubikmeter av torv för odlingsändamål. I detta kapitel kommer fortsättningsvis endast uppgifter rörande energitorv att redovisas. Fluktuationerna i nivåerna av skördad energitorv mellan enskilda år är främst orsakade av väderfaktorer under produktionssäsongerna, där generellt sett kalla och blöta somrar ger en låg produktion varma och torra ger en hög produktion. Skörd av energitorv 198 24 4 1 kubikmeter 3 5 Länsvis skörd av energitorv 24 Skörd av energitorv per län 24, tusen m 3 4 1 Användningen av energitorv är koncentrerad till Mellansverige med de största anläggningarna i Uppsala, Västerås, Södertälje och Mölndal. Värmeverk med torveldning 23 3 2 5 2 1 5 1 5 198 1985 199 1995 2 24 Regionalt förekom skörd av energitorv i tretton av landets län år 24. Mest energitorv, drygt en femtedel av den totala skörden, skördades i Jämtlands län. Användning av torv för energiproduktion Drygt tjugo större eldningsanläggningar i landet använder torv, antingen som enda bränsle eller i kombination med andra bränslen. Torven svarade år 24 för knappt en procent av Sveriges totala energitillförsel, vilken preliminärt beräknas uppgå till 645 TWh. Värmeverk med torveldning 23 Energi Energy 193
197 Antal GWh 16 Elektrisk energi: produktion, GWh, 1936 24 Electric energy: production 14 12 1 Totalt 8 6 4 Vattenkraft 2 193 194 195 196 197 198 199 2 Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, Översiktstabeller; SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); SCB Statistiska meddelanden, serie EN 2 (www.scb.se); rapporten Månadsel. 198 GWh 6 Tillverknings- och utvinningsindustrin. Förbrukning av energi 1936 24 Mining and manufacturing industry: consumption of electric energy 5 4 3 2 1 1935 194 1945 195 1955 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); SCB Statistiska medelanden, serie EN 11 (www.scb.se). 194 Energi Energy
199 Antal 7 Vindkraftens utveckling, antal verk (st) 1982 23 Wind power development, number of wind power plants 6 5 4 3 2 1 1982 1985 199 1995 2 23 Källa: Statens energimyndighet, Energiläget i siffror 24. Vindkraftens utveckling, elproduktion, GWh, 1982 23 2 Wind power development, energy production, GWh GWh 7 6 5 4 3 2 1 1982 1985 199 1995 2 23 Källa: Statens energimyndighet, Energiläget i siffror 24. Energi Energy 195
21 Energibalans 24, petajoule (PJ) Overall energy balance Tillförsel/användning Bränsle* Fuel* Fjärr- Summa Primär Kärn- Elenergi* 1 Totalt Supply/consumption värme* bränslen vatten- bränsle- Electric Total Kol, Träd- Råolja, Stads- Steam och fjärr- och vind- energi* 1 energy* 1 koks bränsle, olje- gas, and värme* kraft* 1 Nuclear Coal avlutar, prod. 3 natur- hot Total Primary fuel* 1 and sopor Crude gas, water* fuels, water and coke o.d., oil, oil- koks- steam wind torv 2 pro- och and hot power* 1 ducts 3 mas- water* ugnsgas Inhemsk tillförsel av primär energi 5 Domestic supply 391,1 23,1 414,2 219,1 818,4 1 451,4 Import 97,6 1 175,6 33,3 1 36,5 56,2 1 362,8 Export 1,4 482,5, 483,9 63,9 547,8 Lagerförändringar, statistisk differens m.m. Changes in stocks, etc. -13,4-44,2,9-56,7-56,7 Bruttotillförsel Gross supply 19,6 391,1 737,2 32,4 23,1 1 293,4 219,1 818,4-7,7 2 323,1 Bunkring för utrikes sjöfart Bunkering for foreign shipping 82,4 82,4 82,4 Insatt för omvandling till andra energislag Input for conversion into derivative energy forms 88,3 155,6 924,5 22,6 23,1 1 214, 219,1 818,4 1,5 2 252,9 Bruttoproduktion av omvandlad energi Gross production by energy conversion industries 33,1 867,9 29,6 186,5 1 117,1 55,4 1 667,5 Användning i energisektorn Consumption in energy producing industries 25,9 4,7, 3,6 29,1 59,7 Överföringsförluster Losses in transport and distribution 2, 15,7 17,8 4,3 58,1 Användning för icke-energiändamål Consumption for non-energy purposes,7 79,2 79,8 79,8 Slutlig användning för energiändamål inom landet Final inland consumption 53,7 235,5 493,2 32,8 17,8 986, 471,8 1 457,7 Gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri Mining, quarrying and manufacturing 53,7 189,5 78,4 24,5 19, 365,1 21,6 566,6 Samfärdsel (transporter inkl. privatbilism) Transport (incl. private cars) 344,9,7 345,6 9,9 355,5 Övrigt (bostäder, service, m.m.) Other consumers (housing, services, etc.) 46, 69,9 7,6 151,7 275,3 26,3 535,6 1 Producerad elenergi i vattenkraftstationer och vindkraftverk samt förbrukat kärnbränsle i kärnreaktorerna räknas som primär energi. Electric energy produced in hydroelectric and wind power stations and nuclear fuel consumed in reactors is counted as domestic supply. 2 Wood, wood-waste, sulphate and sulphite lyes, waste peat. 3 Exkl. export och import av smörjoljor. Excl. export and import of lubricating oils. 4 Gasworks gas, natural gas, coke-oven gas, blast-furnace gas. 5 I kolumnen för Fjärrvärme avses fjärrvärme via värmepumpar. The column Steam and hot water refers to District heating from heat pumps. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 2 (www.scb.se). 196 Energi Energy
22 Energibalans: översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance: overview Energibalans Energy balance 1998 1999 2 21 22 23* 24* Inhemsk tillförsel av primär energi Domestic supply 1 48,1 1 377, 1 243,8 1 421,6 1 348,8 1 316,6 1 451,4 Import 1 371,4 1 232, 1 33,5 1 234,8 1 262,8 1 48,8 1 362,8 Export 458,1 479,1 517,6 488,2 465,3 479, 547,8 Lagerförändringar, statistisk differens m.m. Changes in stocks, etc. 46, -19,7-53,1-121,8-133,3-56, -56,7 Bruttotillförsel Gross supply 2 275,4 2 239,6 2 11, 2 29, 2 279,6 2 32,4 2 323,1 Bunkring för utrikes sjöfart Bunkering for foreign shipping 64, 62,5 6,7 58,2 51,3 68,9 82,4 Insatt för omvandling till andra energislag Input for conversion into derivative energy forms 2 29,2 2 148,8 2 56,5 2 218,2 2 8, 2 79,6 2 252,9 Bruttoproduktion av omvandlad energi Gross production by energy conversion industries 1 638,9 1 66,3 1 597,1 1 651,2 1 526,2 1 529,2 1 667,5 Användning i energisektorn Consumption in energy producing industries 6, 59,3 36,9 38,2 35,5 34,3 59,7 Överföringsförluster Losses in transport and distribution 56,2 55,1 57,6 66,8 65, 56,8 58,1 Användning för icke-energiändamål Consumption for non-energy purposes 82,7 66, 76,1 94,8 93,3 84,4 79,8 Slutlig användning för energiändamål inom landet Final inland consumption 1 442,2 1 454,1 1 419,3 1 465,1 1 48,7 1 57,5 1 457,7 Gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri Mining, quarrying and manufacturing 547,5 55,1 551,4 547,3 554,1 568,4 566,6 Samfärdsel (transporter inkl. privatbilism) Transport (incl. private cars) 31,2 314,1 317,6 32,1 333, 338,8 355,5 Övrigt (bostäder, service, m.m.) Other consumers (housing, services, etc.) 584,5 589,9 55,3 597,7 593,6 6,3 535,6 Därav vedanvändning Of which fuel-wood 38,1 36, 37,1 36,5 39,3 42,6 46, Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 2 (www.scb.se). 23 Tillverknings- och utvinningsindustri (SNI 92): förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry: consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Enhet Unit 1997 1998 1999 2 21 22 23* Bränsle Fuel Stenkol och koks Coal and coke 1 ton 949 878 952 1 19 1 317 1 469 2 559 Trädbränsle Wood fuels, wood waste 1 m 3 4 8 4 841 5 89 4 833 4 574 6 362 6 41 Propan och butan Liquified petroleum gas 1 ton 44 394 359 389 371 375 419 Naturgas Natural gas Milj. m 3 297 327 349 38 48 373 398 Stadsgas och koksugnsgas Gasworks gas and coke-oven gas Milj. m 3 16 25 16 12 22 9 15 Fjärrvärme District heating Milj. kwh 2 456 2 527 2 53 2 625 2 9 2 867 3 Ånga och hetvatten Steam and hot water Milj. kwh 1 696 1 86 1 549 1 752 2 495 2 741 2 438 Bensin Gasoline Milj. l 84 58 69 52 51 38 33 Dieselolja Diesel oil 1 m 3 186 192 184 174 172 155 163 Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 m 3 45 34 331 311 342 237 322 Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil 1 m 3 1 325 1 257 1 22 1 89 1 36 1 16 1 187 Elektrisk energi Electric energy Milj. kwh 51 687 53 565 54 53 57 437 56 766 55 995 54 95 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Industrins årliga energianvändning (www.scb.se). Energi Energy 197
24 Tillverknings- och utvinningsindustri (SNI 92): förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry: consumption of electric energy by industry SNI Näringsgren Industry Elektrisk energi, milj.kwh Electrical energy 1998 1999 2 21 22 23 24* 1 14 Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 2 662 2 512 2 598 2 546 2 579 2 583 2 36 15 16 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Food product, beverage and tobacco industry 2 451 2 631 2 989 2 849 2 683 2 47 2 292 17 19 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Industry for textiles and textile products, leather and leather products 372 38 382 423 368 323 314 2 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler Industry for wood and wood products 2 573 2 34 2 327 2 224 2 282 2 245 2 56 21 22 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, grafisk industri 1 Industry for pulp, paper, and paper products, publishers and printers 1 21 76 22 662 24 11 23 29 23 375 23 24 23 34 23 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle Industry for coke, refined petroleum products and nuclear fuel 861 874 92 874 847 877 869 24 Kemisk industri Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres 4 653 4 546 5 423 5 543 5 56 5 786 5 978 25 Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 1 157 1 319 1 252 1 332 1 312 1 3 1 23 26 Jord- och stenvaruindustri Industry for other non-metallic mineral products 1 242 1 37 1 174 1 441 1 177 1 133 1 65 27 Stål- och metallverk Industry for basic metals 7 728 7 644 8 164 7 89 7 845 7 531 8 71 28 35 Verkstadsindustri Industry for fabricated metal products, machinery and equipment 7 582 7 826 7 464 7 598 7 371 6 925 6 9 36 37 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 525 589 649 623 596 492 577 1 37 Samtliga grupper Total 53 565 54 53 57 437 56 551 55 995 54 95 54 746 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 11 (www.scb.se); Sveriges statistiska databaser, SSD: Energi (www.scb.se). 25 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electrical energy to households on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 1 öre) Bostadskategori 1999 1 2 2 21 2 22 2 23 2 24 2 25 2 Type of residence Lägenhet Dwelling 27,1 25,8 27, 35,6 51,9 55,8 48,2 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 26,3 23,4 24,2 31,6 47,1 5,7 42,5 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 24,4 21,8 22,5 29,6 44,7 48, 39,7 1 Pris enligt leveranskoncessionsavtal. Sale price in accordance with delivery concession contract. 2 Pris enligt normalprisavtal. Sale price in accordance with normal price contract. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 17 (www.scb.se). 198 Energi Energy
26 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 1 öre) Bostadskategori Type of residence 1999 2 21 22 23 24 25 Lägenhet Dwelling 42,3 42,3 42,9 42,8 44,1 45,9 46,8 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 37,2 37,2 37,5 37,6 38,5 4,6 4,8 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 2,6 2,8 2,8 2,9 21,7 22,4 22,8 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 17 (www.scb.se). 27 Elektrisk energi: produktion och förbrukning Electric energy: generation and consumption 1998 1999 2 21 22 23* 24* Antal kraftstationer Number of power stations 1 55 1 575 1 633 1 68 1 714 1 774.. Teknisk utrustning Technical equipment Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of installed generators, MW 34 389 34 8 33 565 33 835 32 54 33 64.. Vattenkraft Water power 16 517 16 433 16 329 16 568 16 232 16 217.. Vindkraft Wind power 174 196 249 295 357 44.. Kärnkraft Nuclear power 1 83 1 76 9 461 9 436 9 453 9 461.. Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 615 7 375 7 526 7 536 6 462 7 558.. Tillförsel, GWh Brutto 1 Gross 1 165 15 163 615 163 893 172 75 166 843 159 721 167 26 Supply, GWh Netto 1 Net 1 16 654 159 226 16 181 168 77 163 344 156 821 164 19 Produktion Generation Brutto 159 3 155 159 145 585 161 615 146 733 135 435 151 614 Netto 154 552 15 77 141 873 157 635 143 234 132 535 148 373 Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 74 783 71 713 78 619 79 83 66 393 53 598 6 5 Netto 73 829 7 862 77 848 78 418 65 811 53 87 59 477 Vindkraft Brutto 38 358 457 482 68 679 772 Netto 38 358 456 482 68 679 772 Kärnkraft Brutto 73 583 73 188 57 316 72 19 68 111 67 415 77 287 Netto 7 5 7 2 54 772 69 211 65 55 65 454 75 39 Konventionell värmekraft Brutto 1 33 9 899 9 192 9 941 11 619 13 743 13 55 Netto 9 915 9 35 8 797 9 524 11 264 13 315 13 85 Import 6 12 8 456 18 38 11 135 2 11 24 286 15 646 Användning, GWh Use, GWh 16 654 159 226 16 181 168 77 163 344 156 821 164 19 Export 16 779 15 938 13 631 18 454 14 754 11 457 17 75 Leveranser inom landet efter mottagarkategori: Deliveries according to NACE division Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll NACE division 1-2 incl. farming households 3 167 3 21 2 976 3 278 3 28 3 93.. Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. småindustri och hantverk NACE division 1 37 54 684 55 39 57 84 57 119 56 412 55 31 57 68 El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 4 6 887 6 376 6 846 6 532 6 157 5 349 3 256 Byggnads- och anläggningsverksamhet NACE division 45 676 662 657 79 861 86.. Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 6.1 6.2 2 796 3 16 3 194 2 862 2 867 2 838 2 758 Avloppsrening, avfallshantering och renhållning NACE division 9 526 577 627 653 668 682.. Bostäder Housing 34 832 34 318 33 747 36 63 35 134 35 743.. Övriga förbrukare Other consumers 29 443 29 259 29 65 31 245 31 33 3 851.. Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori Total 133 11 132 718 135 456 138 542 136 79 134 663 135 27 Förluster fram till leveranspunkten Losses in transmission and distribution 1 865 1 57 11 94 11 774 11 883 1 71 11 244 1 Skillnaden mellan brutto och netto utgöres av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at power stations and pumping in pumping stations. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 11 och EN 2 (www.scb.se, 1998 23); Sveriges statistiska databaser, SSD: Energi (www.scb.se). Energi Energy 199
28 Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed Vattendrag River Effekt, 1 kw Capacity Utbyggd Developed Vattendrag Effekt, 1 kw Utbyggd 21 22 23 24 Övre Norrland 7 273 7 152 7 163 7 169 Torne älv 2 2 2 2 Kalix älv Råne älv Lule älv 4 355 4 233 4 234 4 234 Pite älv 5 5 5 5 Åby älv 2 2 2 2 Byske älv Skellefte älv 1 23 1 23 1 23 1 23 Bureälv 2 2 2 2 Rickleån 1 1 1 1 Sävarån Ume älv utom Vindelälven 1 736 1 737 1 747 1 753 Vindelälven 1 1 1 1 Öre älv 3 3 3 3 Lögde älv Gide älv 7 7 7 7 Moälven 6 6 6 6 Nätraån 12 12 12 12 Smååar 1 1 1 1 Mellersta och nedre Norrland 6 114 6 99 6 11 6 91 Ångermanälven inkl. Faxälven 2 574 2 56 2 575 2 567 Indalsälven 2 11 2 11 2 97 2 94 Ljungan 66 66 66 599 Harmångersån 3 3 3 3 Delångersån 16 16 16 16 Ljusnan 813 812 812 811 Smååar 1 1 1 1 Gästrikland, Dalarna och Mälarlandsk. 1 246 1 246 1 273 1 273 Testeboån 2 2 2 2 Gavleån 25 25 25 25 21 22 23 24 Dalälven 1 17 1 17 1 133 1 133 Eskilstunaån 8 8 8 8 Arbogaån 31 31 31 32 Hedströmmen 8 8 8 8 Kolbäcksån 55 55 56 55 Mälarens system i övrigt 2 2 2 2 Smååar 8 8 8 8 Sydöstra Sverige 44 4 4 399 Vättern-Motala ström 158 158 158 158 Emån 22 22 18 18 Alsterån 6 6 6 6 Ronnebyån 13 13 13 13 Mörrumsån 2 2 2 2 Helgeån 34 32 34 34 Rönneån 3 2 3 3 Lagan 133 131 133 133 Smååar 15 16 15 14 Västsverige 1 22 1 2 1 197 1 25 Nissan 54 54 52 52 Ätran 67 66 67 67 Viskan 26 26 26 26 Upperudsälven 23 23 23 23 Byälven 71 71 71 71 Norsälven 126 126 125 125 Klarälven 38 38 379 387 Gullspångsälven 127 127 127 127 Tidan 7 7 7 7 Lidan 2 2 2 2 Göta älv 31 3 3 3 Örekilsälven 3 3 3 3 Smååar 15 15 15 15 Hela riket 1 Sweden 16 239 16 97 16 143 16 137 1 Motsvarar en medelårsenergi om ca 65 milj. kwh. Källa: Svensk Energi. 2 Energi Energy