KV. GASVERKET 1, KRISTIANSTAD KOMMUN

Riskutredning avseende transport av farligt gods KV. GASVERKET 1, KRISTIANSTAD KOMMUN PROJEKTNUMMER: 262684 2015-06-26

Uppdrag: 262684, Riskhänsyn detaljplan Gasverket 1, Kristianstad Titel på rapport: Riskutredning avseende transport av farligt gods Status: Rapport Datum: 2015-06-26 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen Kristiandstad Jeanette Petersén Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Cecilia Sandström, Tyréns AB Max Gunnarsson, Tyréns AB Emma Bengtsson, Tyréns AB 2(22)

Innehållsförteckning Uppdrag:... 2 Medverkande... 2 Innehållsförteckning... 3 1 Inledning... 4 1.1 Mål och Syfte... 4 1.2 Omfattning och Avgränsning... 4 1.3 Metod... 4 1.4 Underlag... 5 1.5 Principer för riskvärdering... 5 1.5.1 Allmänna principer för riskvärdering... 5 Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland... 6 1.5.2 Applicerad riskvärdering i denna riskanalys... 7 2 Förutsättningar... 7 2.1 Området samt planerad verksamhet... 7 2.2 Farligt gods... 8 2.2.1 Farligt gods på järnväg... 11 2.2.2 Farligt gods på väg... 12 2.3 Förvaring av brandfarliga och explosiva varor... 13 3 Utredning... 13 3.1 Transport av farligt gods på järnväg... 14 3.1.1 Individrisk... 14 3.1.2 Samhällsrisk... 14 3.2 Transport av farligt gods på väg... 14 3.2.1 Individrisk... 15 3.2.2 Samhällsrisk... 15 3.3 Samlad bedömning av individrisk för väg och järnväg... 16 4 Diskussion... 16 5 Slutsats... 17 Referenser... 20 6 Beräkningsbilaga... 21 6.1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på järnvägen... 21 6.2 Konsekvensberäkningar... 21 6.3 Samhällsrisk... 21 3(22)

1 Inledning Tyréns AB har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad upprättat en riskutredning med avseende transporterna av farligt gods på järnvägen och E22 i anslutning till det aktuella planområdet samt intilliggande industrier. Denna rapport har tagits fram i samband med ny detaljplan för ändrad markanvändning. Fastighetsägaren önskar nu undersöka möjligheten att tillåta kontor och idrottsverksamhet på det aktuella planområdet. I uppdraget ingår att ta fram en riskanalys avseende olycksrisker till följd av transporter av farligt gods på den intilliggande järnvägen och E22 samt bedöma lämpligheten för önskad verksamhet i byggnaden med avseende på närheten till järnvägen och E22 samt dess transporter av farligt gods. I uppdraget ingår också att identifiera eventuella risker från intilliggande industrier eller verksamheter. 1.1 Mål och Syfte Målet med riskanalysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker inom området kopplade till transporterna av farligt gods på närliggande järnväg, E22 samt intilliggande industrier. Syftet med riskanalysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende akuta olycksrisker orsakade av transport av farligt gods på Åhusbanan och E22) samt hantering av brandfarliga och explosiva varor på intilliggande industrier. Detta innefattar både att avgöra områdets lämplighet för önskad bebyggelse samt eventuella behov av riskreducerande åtgärder på området för att kunna tillåta önskad bebyggelse. 1.2 Omfattning och Avgränsning Riskanalysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill järnväg, E22 och transporterna av farligt gods som sker där samt hantering av brandfarlig och explosiv vara på intilliggande fastigheter. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar: Hur påverkas området av järnvägen och transporterna av farligt gods som sker där? Hur påverkas området av eventuell hantering av brandfarlig vara på intilliggande fastigheter? Vilka åtgärder krävs eller vilka begränsningar finns för att möjliggöra den planerade markanvändningen? Studien beaktar kvantitativt riskerna med farligt gods på järnväg och E22 (individ- och samhällsrisk beräknas) samt kvalitativt riskerna med eventuell hantering av brandfarlig vara på intilliggande fastigheter. Studien omfattar inte luftföroreningar, buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning eller markföroreningar etc. 1.3 Metod Riskanalysen behandlar den planerade verksamheten på området, antalet transporter med farligt gods, mängderna av farligt gods, tillstånd för hantering av brandfarlig vara på intilliggande fastigheter och så vidare. Utifrån denna information görs en kvantitativ bedömning över risknivåerna på olika avstånd från vägen. Riskanalysen arbetar efter följande frågeställningar: Uppdrag: 262684 2015-06-26

Vad kan hända (riskidentifiering)? Hur ofta kan det hända (sannolikhetsbedömning)? Vilka blir konsekvenserna (konsekvensbedömning)? Vad blir risken (bedömning av risken)? Vilka åtgärder krävs för att möjliggöra genomförandet (riskvärdering)? Transporterade mängder av farligt gods hämtas från Räddningsverkets (numera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) mätningar i september 2006 samt med uppgifter från Trafikverkets Statistikcentrum. 1.4 Underlag Som underlag till denna rapport har följande dokument använts: Riskutredning avseende transport av farligt gods, Hammarshus, Kristianstad kommun, Tyréns AB, uppdragsnummer 246329 Detaljerad riskbedömning för detaljplan Kanalhusen, upprättad av WSP, daterad 2012-04-10 Risk, PM för detaljplan kv Flickskolan, upprättad av WSP, daterad 2014-02-28 Detaljplan för Gasverket 1 mfl, Kristianstad, Kristianstad kommun, Planförutsättningar och bedömning av miljöpåverkan (Behovsbedömning enligt PBL och MB, Stadsbyggnadskontoret, Kristianstad kommun, daterad 2015-05-04, diarienummer: BN 2014-3478 1.5 Principer för riskvärdering 1.5.1 Allmänna principer för riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Räddningsverket, 1997): Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Riskvärderingen gör ett ställningstagande kring huruvida riskerna kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller inte tolerabla. Denna princip beskrivs översiktligt i nedanstående figur. 5(22)

Figur 1. Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Räddningsverket, 1997). Riskvärdering kan genomföras med både kvalitativ och kvantitativ utgångspunkt. Även om principen för riskvärdering ovan är kvalitativ till sin utformning, är det möjligt att överföra grundtanken till även kvantitativa riskvärderingar. Som riskvärderingskriterier kan två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk, användas. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. I definitionen av individrisk ligger också att en person som utsätts för en risk inte förväntas förflytta sig när/om denne uppmärksammar en fara. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka. Följande riskvärderingsprinciper har föreslagits gälla för såväl transporter av farligt gods som för samhällsplaneringen i övrigt i rapporten Värdering av risk (Räddningsverket, 1997): Individrisk individrisknivåer på 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras individrisknivåer på 10-7 per år som övre gräns för område där risker kan anses som små området däremellan kallas ALARP-området, från engelskans as low as resonable practicable, där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas Samhällsrisk Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F=10-4 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Övre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Riktlinjer för riskvärdering regionalt och lokalt Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland har tagit fram ett gemensamt dokument, Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna Skåne, Västra Götaland och Stockholm, 2006). I denna anges att en riskanalys ska upprättas vid den händelse att bebyggelse planeras på ett avstånd mindre än 150 meter från en transportled för farligt gods. Inga fastslagna kriterier finns för hur stor den acceptabla risken är. 6(22)

1.5.2 Applicerad riskvärdering i denna riskanalys Riskutredningen kommer genomföras som en kvantitativ utredning med avseende på transporterna och vilka typer av farligt gods som fraktas på järnvägen och de riskavstånd som kan förväntas med avseende på detta. Detta görs med hjälp av beräkning av individrisken. Beräkningar av samhällsrisken genomförs för att ta hänsyn till befolkningstätheten i det aktuella området. Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods (RIKTSAM, 2007). RIKTSAM anger att idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskadarplats normalt kan accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 70 meter från transportleden. På närmare avstånd krävs en utredning enligt RIKTSAM, vilket innebär att specifika riskmått ska tas fram samt att dess ska understiga angivna kriterium. 2 Förutsättningar 2.1 Området samt planerad verksamhet Det aktuella planområdet är beläget i södra Kristianstad och ligger i anslutning till Kristianstad Arena och befintliga fotbolls-, friidrotts-, och tennisanläggningar. Området ligger i närheten av Åhusbanan (som närmast cirka 25 meter från planområdet) och E22 (som närmast cirka 17 meter från planområdet). Området är idag till stor del obebyggt men det finns några mindre verksamheter i områdets norra del. Området planeras omfatta en huvudarena med läktare för 1100 personer och spelplan för fotboll och amerikansk fotboll, ny konstgräsplan, lokaler för drift och skötsel, parkeringsytor, tennisanläggning och markanläggningar. Figur 2 visar en karta över området. Den framtida markanvändningen på planområdet är inte helt fastställd och Kristianstad kommun önskar viss flexibilitet för användningen. 7(22)

Figur 2: Det aktuella området markerat med gult. Söder om planområdet går E22 och väster om området går Åhusbanan. Planområdet omfattar Gasverket 1 och kvarteret Vindspelet. 2.2 Farligt gods Gods som klassificeras som farligt gods delas in i nio klasser utifrån godsets egenskaper. Farligt gods-transporter kan innehålla en mängd olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. Gemensamt är riskerna kring ämnenas inneboende egenskaper, som kan komma att påverka omgivningen vid en järnvägsolycka eller annan olycka under transporten. För transporter av farligt gods på järnväg finns ett särskilt regelverk (MSBFS 2015:2: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg, RID-S) och på väg finns ett annat regelverk (MSBFS 2015:1: Myndigheten för 8(22)

samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg, ADR-S). Föreskrifterna reglerar bland annat förpackning, märkning och etikettering, vilka mängder som tillåts samt vilken utbildning involverade aktörer behöver. Allt för att undvika tillbud och olyckor. En del av farligt gods-klasserna utgör normalt inte en fara vid en olycka med transport av farligt gods, eftersom konsekvenserna stannar i fordonets närhet. Detta gäller vanligtvis för exempelvis oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) samt övriga farliga ämnen och föremål (klass 9). För olyckor med farligt gods är det framförallt fyra stycken konsekvenser samt kombinationer av dessa som utgör riskkällorna: Explosion (både från explosivämnen och från snabba brandförlopp i brännbara gasblandningar) Brand Utsläpp av giftig gas Utsläpp av frätande vätska (även om konsekvenserna oftast begränsas till fordonets närhet) Med grund i indelningen av farligt gods i olika klasser kan man härleda dessa konsekvenser till vilka som kan antas ske vid olycka med utsläpp av olika farligt gods-klasser. Brandfarliga vätskor (klass 3) som strömmar ut, breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand kan uppstå både direkt eller genom en fördröjning. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. I tabell 1 redovisas de representativa skadehändelser som användes vid framtagandet av RIKTSAM- Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen i Skåne Län. 9(22)

Tabell 1. Representativa skadehändelser och skador för olika farligt gods-klasser. B = brännbart, G = giftigt. (ØSA, 2004) Farligt godsklass Ämne Typ av gods Skadehändelse Skada 1 Explosiva ämnen Explosivämne Detonation Tryck 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B 2 Gaser Tryckkondenserad gas, G UVCE BLEVE Jetflamma Giftmoln Brännskada och tryck Brännskada Brännskada Giftigt 3 Brandfarliga vätskor 3 Brandfarliga vätskor 3 Brandfarliga vätskor 3 Brandfarliga vätskor 3 Brandfarliga vätskor Vätska, B Pölbrand (direkt) Brännskada Vätska, B Pölbrand (fördröjd) Brännskada Vätska, B och G Pölbrand (direkt) Brännskada och giftigt Vätska, B och G Pölbrand (fördröjd) Brännskada och giftigt Vätska, B och G Giftmoln Giftigt 6 8 Giftiga ämnen Frätande ämnen Vätska, G Vätska, F Giftmoln Stänk från vätska Giftigt Frätskada Beräkningar av konsekvenserna från dessa representativa scenarier genomfördes i samband med att RIKTSAM togs fram och fastställdes. För var och ett av dessa representativa scenarier genomfördes beräkningar med olika typämnen för att komma fram till ett dimensionerande konsekvensavstånd. Beräkningarna genomfördes med 10000 stycken iterationer, för att variera vindhastigheter, hålstorlekar för utsläpp och så vidare. Det dimensionerande avståndet fastställdes som det avstånd som understegs i 80 % av fallen. 10(22)

Tabell 2. Dimensionerande avstånd för representativa scenarier för olika skadehändelser vid transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. (ØSA, 2004) Farligt gods-klass Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation 110 2 Tryckkondenserad gas, B 2 Tryckkondenserad gas, B 2 Tryckkondenserad gas, B 2 Tryckkondenserad gas, G UVCE, gasmolnexplosion 20 BLEVE 320 Jetflamma 25 Giftmoln 150 3 Vätska, B Pölbrand, direkt 30 3 Vätska, B Pölbrand, fördröjd 50 3 Vätska, B, G Pölbrand, direkt 30 3 Vätska, B, G Pölbrand, fördröjd 50 3,6 Vätska, B, G Giftmoln 110 Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 x, Avs tånd,m Detonation UVCE BLEVE Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur 3. Fördelning över dimensionerande avstånd vid varierande parametrar för representativa scenarier för olika skadehändelser. Totalt 10000 simuleringar ligger till grund för redovisningen. (ØSA, 2004) 2.2.1 Farligt gods på järnväg Den aktuella sträckningen, Åhusbanan, går mellan Kristianstad och Åhus och passerar planområdet längs med vägen. Sträckan används enbart för godstransporter. Flödet av godståg och andel transporter med farligt gods som används i beräkningarna är hämtade från WSP:s riskbedömning för detaljplan Kanalhusen, se avsnitt 1.4. Den riskbedömningen beskriver ett framtida flöde om 18 godståg per dag där 50 % av det farliga godset är gasol (klass 2.1) och 50 % är frätande ämnen (klass 8). 11(22)

2.2.2 Farligt gods på väg På E22 transporteras farligt gods. Nedan redovisas övre och nedre gräns för transporterad mängd farligt gods samt den mängd som har antagits i denna utredning (80 % av intervallet). Informationen är hämtad från Tyréns riskutredning avseende transport av farligt gods för Hammarshus, se avsnitt 1.4. Tabell 3 Transporterad månatlig mängd farligt gods av olika klasser, redovisad med nedre och övre gräns för det intervall som anges i fd Räddningsverkets kartläggning från 2006. Uppskattad mängd (80% av intervallet) redovisas i den högra kolumnen och detta värde används i den fortsatta utredningen. ADRklass Ämne Nedre gräns (ton) Övre gräns (ton) 1 Explosiva ämnen och föremål 0 0 0 2 Gaser 0 6225 4 980 3 Brandfarliga vätskor 100 16 500 13 220 4 Brandfarliga fasta ämnen 0 270 216 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 0 490 392 6 Giftiga ämnen 0 230 184 7 Radioaktiva ämnen 1 kolli 49 kollin 0 8 Frätande ämnen 0 11 600 9280 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0 11 500 9200 Uppskattad mängd E22 (ton) Summa 100 46 815* 37 472* * Då 33 000 ton anges som maximalt värde på transporterad mängd på aktuell väg i samma kartläggning stämmer inte summeringen. Den totala mängden farligt gods anges uppgå till 100-33 000 ton under september månad år 2006. Utifrån den uppskattade mängden beräknas den procentuella fördelningen, se tabell. Då det inte påvisats att några transporter av klass 1 passerar området i dagsläget, samtidigt som det är tillåtet att transportera denna klass på vägen, justeras den procentuella fördelningen något för att inkludera eventuella framtida transporter av detta slag. 12(22)

Tabell 4 Procentuell fördelning av farligt gods på E22 genom Kristianstad. ADRklass Ämne 1 Explosiva ämnen och föremål Andel på E22 (%) Andel, riksgenomsnitt (%) 0 % 0,9 % 0,8 % 2 Gaser 13,3 % 12,0 % 12,5 % 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 0,6 % 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 1,1 % 35,3 % 76,9 % 35,3 % 0,9 % 0,6 % 1,2 % 1,1 % 6 Giftiga ämnen 0,5 % 0,6 % 0,5% 7 Radioaktiva ämnen 0 % 0,1 % 0 % 8 Frätande ämnen 24,6 % 7,2 % 24,6 % Justerad andel, använd i beräkningar 9 Övriga farliga ämnen och föremål 24,6 % 0,3 % 24,6 % Till största delen transporteras farligt gods av ADR-klass 3, brandfarliga vätskor, dock är denna klass inte lika dominerande som den är på de flesta andra vägar. Andelen frätande (ADR-klass 8) och övriga ämnen (ADR-klass 9) är mycket hög, vilket är gynnsamt för området eftersom påverkan av olyckor med denna typ av gods är förhållandevis lokal och begränsad till fordonets närhet. Antalet transporter med farligt gods fås genom att den uppskattade mängden räknas om till antal fordon. Detta ger ca 44 transporter per dag, dvs. ca 16 000 per år. 2.3 Förvaring av brandfarliga och explosiva varor Enligt räddningstjänsten finns det inga verksamheter i planområdets närhet som innehar tillstånd för förvaring av brandfarliga och explosiva varor. Eventuell förvaring sker då i så liten omfattning att påverkan från sådan förvaring bedöms kunna uteslutas i detta fall. Detta utreds därför inte vidare. 3 Utredning Utredningen har genomförts genom beräkningar av individrisk och samhällsrisk för Åhusbanan och E22. För Åhusbanan har ett scenario beräknats. För E22 har två scenarion beräknats, varav ett är beräknat utan skyddsåtgärder och ett innefattar en skyddsvall 5 meter från vägen. Med den lutning som finns mellan vägen och planområdet i beaktande bedöms en vall behöva vara 2 meter hög. Vallen kan ersättas med en mur eller liknande i obrännbart material. 13(22)

Beräkningarna som genomfördes med beaktande av skyddsvallen gjordes för att visa effekten av en möjlig skyddsåtgärd. 3.1 Transport av farligt gods på järnväg 3.1.1 Individrisk Vid beräkningar av individrisken för Åhusbanan har information från tidigare riskutredningar använts (se avsnitt 1.4). Enligt dessa beräknas 18 godståg passera planområdet vid en utbyggnad av Åhus hamn. I detta fall används denna framtida prognos som beräkningsunderlag för att ge konservativa men möjliga risknivåer för framtiden. I beräkningarna antogs en vagn farligt gods/tåg. Sannolikheten för olycka med farligt gods beräknades enligt VTI-metoden (Räddningsverket, 1996) till 7,76*10-5 per år. Utifrån indata, beräkningsgång och antaganden i RIKTSAM samt om fördelning av farligt gods enligt WSP:s rapport för riskbedömning för detaljplan Kanalhusen har individrisken förbi planområdet beräknats till den som presenteras i figur 4 nedan. 1,00E-04 1,00E-05 Individrisk 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 Åhusbanan Nedre ALARP Övre ALARP 1,00E-09 1,00E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd Figur 4. Individrisk som funktion av avståndet från Åhusbanan. Enligt denna beräkning understiger risknivån det nedre ALARP cirka 40 meter från närmsta räl, vilket sträcker sig som mest cirka 10-15 meter in på planområdet (allra längst i söder). Risknivåerna inom de 40 meter som ligger närmast järnvägen in på planområdet kan därmed accepteras i kombination med att rimliga riskreducerande åtgärder införs. Markanvändningen inom 40 meter från närmaste räl kan också regleras för att risknivåerna ska accepteras. Detta beskrivs närmare i avsnitt 4. 3.1.2 Samhällsrisk Beräkningar för samhällsrisken har genomförts. För indata, beräkningsgång etc. hänvisas till beräkningsbilagan till denna rapport. Genomförda samhällsriskberäkningar visar att risknivåerna i det aktuella området ligger på gränsen till nedre ALARP och med de konservativa beräkningarna i beaktande bedöms samhällrisken som acceptabel. 3.2 Transport av farligt gods på väg I detta avsnitt presenteras resultat av individrisk- och samhällsriskberäkningar för E22. 14(22)

3.2.1 Individrisk 1,00E-04 Individrisk 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 E22 Nedre ALARP Övre ALARP 1,00E-09 1,00E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd Figur 5: Individrisk som funktion av avståndet från E22. 1,00E-04 1,00E-05 Individrisk 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 E22 - vall 5 m Nedre ALARP Övre ALARP 1,00E-09 1,00E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd Figur 6: Individrisk som funktion av avståndet från E22 med beaktande av en 2 meter hög skyddsvall/mur 5 meter från vägen. Enligt denna beräkning understiger risknivån det nedre ALARP cirka 135 meter från närmsta vägkant, vilket sträcker sig cirka 115 meter in på planområdet. Risknivåerna på de 135 meter som ligger närmast vägen in på planområdet och kan därmed accepteras i kombination med att rimliga riskreducerande åtgärder införs. Markanvändningen inom 135 meter från närmaste vägkant kan också regleras för att risknivåerna ska accepteras. Detta beskrivs närmare i avsnitt 4. Inom cirka 20 meter från vägens kant är individrisken för hög (högre än ALARP) för att accepteras. 3.2.2 Samhällsrisk Beräkningar för samhällsrisken har genomförts. För indata, beräkningsgång etc. hänvisas till beräkningsbilagan till denna rapport. Genomförda samhällsriskberäkningar visar att risknivåerna för E22 i det aktuella området ligger över nedre ALARP. Då en vall 5 meter från E22 tagits i beaktande visar beräkningarna att samhällrisken ligger vid nedre ALARP och risken kan därmed anses acceptabel. 15(22)

3.3 Samlad bedömning av individrisk för väg och järnväg Planområdets södra del ligger inom 150 meter från både E22 och Åhusbanan vilket gör att man inom detta område bör beakta en sammanvägning av individriskerna för dessa riskkällor. Som nämnts ovan är det endast 10-15 meter in på området som risknivån från Åhusbanan bedöms vara inom nedre ALARP. Detta gör att om individrisken sammanvägs bidrar Åhusbanan endast till en väldigt liten höjning av individrisken i det område där risknivåerna bör sammanvägas. Bedömningen som görs för individrisken för E22 bedöms därmed tillräcklig, se avsnitt 3.2.1 samt avsnitt 5. Med grund i detta har ingen vidare utredning kring den sammanfallande risken studerats närmre. 4 Diskussion Beräkningarna för Åhusbanan visar att individrisken ligger under nedre ALARP på avståndet 40 meter från närmsta räl. Det innebär att riskerna är acceptabla utanför detta avstånd och där behöver inga riskreducerande åtgärder införas. För de delar av planområdet som ligger inom 40 meter från järnvägen ligger individrisken under 10-6 per år. Enligt RIKTSAM kan idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskådarplats tillåtas inom 70 meter från närmaste transportled om risken understiger 10-6 per år. Därför kan sådana anläggningar placeras utanför 20 meter från järnvägen, dvs inom hela planområdet om endast individrisken för Åhusbanan tas i beaktande. Övrig markanvändning som enligt RIKTSAM kan tillåtas mellan 20 och 40 meter från järnvägen och som är aktuella i detta fall är kontor (i ett plan, dock ej hotell), friluftsområde, kultur, tekniska anläggningar och parkering. Beräkningarna för E22 visar att individrisken ligger under nedre ALARP på avståndet 135 meter. Det innebär att riskerna är acceptabla utanför detta avstånd och där finns inga restriktioner på markanvändningen ur ett riskperspektiv. För de delar av planområdet som ligger mellan 60 och 135 meter från vägen ligger individrisken under 10-6 per år. Om en vall uppförs på 5 meters avstånd från vägen ligger individrisken under 10-6 per år mellan 40 och 130 meter från vägen. Enligt RIKTSAM kan idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskådarplats tillåtas inom 70 meter från närmaste transportled om risken understiger 10-6 år. Därför kan sådana anläggningar placeras utanför 60 meter från vägen (40 meter om en vall uppförs 5 meter från vägen). Övrig markanvändning som enligt RIKTSAM kan tillåtas mellan 60 och 130 meter från vägen (mellan 40 och 130 meter om en vall uppförs 5 meter från vägen) är kontor (i ett plan, dock ej hotell), friluftsområde och kultur. Markanvändning som enligt RIKTSAM kan tillåtas där individrisken underskrider 10-5 per år men överstiger 10-6 år (i detta fall mellan 20 och 60 meter utan vall och mellan 20 och 40 meter om en vall uppförs 5 meter från vägen) och som är aktuella i detta fall är tekniska anläggningar och parkering. De beräkningar som genomförts för samhällsrisken för E22 med vall/mur 5 meter från vägen och Åhusbanan visar att risken är acceptabel utifrån värderingskriterier för samhällsrisk. Vid en sammanvägning av individriskerna för E22 och Åhusbanan visas att bidraget från E22 är så dominerande att denna sammanvägning inte innebär ytterligare restriktioner. 16(22)

5 Slutsats Utifrån genomförda beräkningar bedöms möjligheten till etablering av området med avseende på risken med transporter av farligt gods möjlig. Det finns dock vissa restriktioner angående markanvändning som ska tas i beaktande. Möjlig markanvändning på olika avstånd från E22 och Åhusbanan presenteras i tabell nedan. Tabell 5: Avstånd mellan Åhusbanan/E22 och tillåten markanvändning Markanvändning utan restriktioner Idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskådarplats Kontor (i ett plan, dock ej hotell) Friluftsområde Kultur Tekniska anläggningar Parkering Åhusbanan (angivet avstånd nedan avser minsta avstånd mellan räl och angiven markanvändning) E22 utan vall (angivet avstånd nedan avser minsta avstånd mellan väg och angiven markanvändning) E22 med en 2 meter hög vall/mur 5 meter från vägen (angivet avstånd nedan avser minsta avstånd mellan väg och angiven markanvändning) 40 meter 135 meter 130 meter 20 meter 60 meter 40 meter 10 meter 20 meter 20 meter Beräkningarna visar att uppförande av en vall/mur 5 meter från E22 kan möjliggöra kortare avstånd till vissa typer av markanvändning, se tabell ovan. I övrigt bedöms det inte krävas ytterligare riskreducerande åtgärder för att den planerade markanvändningen ska kunna accepteras med hänsyn till risker kopplade till transport av farligt gods på järnväg och E22. Figur 7 visar möjlig markanvändning på olika avstånd från E22 utan vall/mur och figur 8 visar möjlig markanvändning på olika avstånd från E22 med en vall/mur 5 meter från vägen. 17(22)

Figur 7: Möjlig markanvändning på olika avstånd från E22 utan vall. Bilden är inte skalenlig. 18(22)

Figur 8: Möjlig markanvändning på olika avstånd från E22 med en vall 5 meter från vägen. Bilden är inte skalenlig. 19(22)

Referenser Förutom referenser angivna i rapporten har följande nedanstående underlag använts. Andersson, B., Introduktion till konsekvensberäkningar, Lunds Universitet, 1992 Boverket, Användningen av riskanalyser och skyddsavstånd i den fysiska planeringen, 1998 Boverket, Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner vägledningsrapport, 2006 Carlsson, T., Explosivämneskurs, Försvarets Forskningsanstalt (FOI), 1998 Davidsson, m.fl., Värdering av risk, Räddningsverket, 1997 Fredén, S. (2001). Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket, Miljösektionen, rapport 2001:5. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands, Riskhantering i detaljplaneprocessen - riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006 Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2007 Länsstyrelsen i Stockholm, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, 2000 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), RID-S Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg (MSBFS 2013:6), 2013 RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län, Samhällsbyggnadsenheten, 2007. Riskkollegiet, Att jämföra risk, 1991 Räddningsverket, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, 1996 Räddningsverket, Kartläggning av farligt gods-transporter, september 2006, 2006 Øresund Safety Advisers AB, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2004 20(22)

6 Beräkningsbilaga 6.1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på järnvägen Sannolikheten för olycka beror bl.a. av antalet godståg på Åhusbanan respektive antalet transporter med farligt gods på E22. För viss hänvisning till beräkningsgång se avsnitt 2.2.1 för järnväg respektive avsnitt 2.2.2 för väg. Tabell 6 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år på Åhusbanan förbi planområdet. Järnvägen Spårsträckans längd 250 meter Spårsträckans kvalitet A Antal plankorsningar 1 Antal godståg/dag 18 Rörelsens art T Antal vagnar per tåg 29 Antal vagnar farligt gods/tåg 1 Frekvens utsläpp farligt gods 2,33*10-5 per år Tabell 7 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods-olyckor per år på E22 förbi planområdet E22 Vägsträcka 300 m ÅDT (år 2040) 30 000 fordon/dygn Antal farligt gods-transporter per år 16 000 st Olyckskvot (antal olyckor per år) 0,26 Andel singelolyckor 0,6 Index för farligt gods-olycka 0,42 Förväntade antalet farligt gods-olyckor 7,3*10-4per år (olyckor som leder till utsläpp av farligt gods) 6.2 Konsekvensberäkningar För indata och beräkningsgång hänvisas till avsnitt 3. 6.3 Samhällsrisk En grov uppskattning av samhällsrisken inom området har utförts. Den yta som undersökts är för ett 1 km 2 stort område. Befolkningstätheten som använts är 100 personer/km 2 0-20 meter från närmaste räl/väg och 500 personer/km 2 på avstånd utanför 20 meter från närmaste räl. Ett högre personantal (4000 personer/km 2 ) har antagits förekomma 15 dagar per år, då på grund av att speciella evenemang kan komma att förekomma på platsen. Nattetid har det antagits att färre människor kommer vistas inom området 20 meter från rälen/vägen och därför har persontätheten 100 pers/km 2 använts mellan klockan 22-08. Verksamheten i bageriet antas också kunna pågå under hela dygnet varför persontätheten är samma under hela dygnet. 21(22)

Tabell 8. Antagen andel personer som befinner sig ute/inne på olika avstånd från väg och vid olika tid på dygnet. Avstånd från räl/väg 0-20 meter 20 meter 20 meter Evenemang Inne [%] Ute [%] Inne [%] Ute [%] Inne [%] Ute [%] Dag (08-22) 100 0 90 10 90 10 Natt (22-08) 100 0 80 20 80 20 Ovanstående tabell bygger på antaganden om personer i områdena vistas inomhus eller utomhus. Inom området 0-20 meter från rälen finns ett bageri och andra mindre verksamheter där samtliga antas vistas inomhus. För området 20 meter antas 90 % vistas utomhus dagtid eftersom aktiviteter på planområdet främst ska bedrivas utomhus. Detta har justerats nattetid och då antas 80 % vistas utomhus och 20 % inomhus. Tabell 9 Andel som antas omkomma för respektive scenario. Beskrivning Andel som dör ute Andel som dör inne Detonation 50% 50% BLEVE 90% 10% Giftmoln 90% 5% Pölbrand fördröjd 20% 0% Pölbrand fördröjd 20% 0% Giftmoln 30% 5% UVCE 50% 0% Giftmoln 30% 10% Jetflamma 50% 0% Pölbrand direkt 40% 0% Frätskada 40% 0% Pölbrand direkt 40% 0% 22(22)