BYGGBRANSCHENS PARTER OCH FÖRETAG I SAMVERKAN FÖR EN BRA ARB ETSMILJÖ MED MÄNNISKAN I CENTRUM Byggbranschens arbetsmiljö SPRÄNGNING&BERG Påbyggnadsutbildning EN UTBILDNINGSSERIE FÖR ARBETSLEDANDE PERSONAL OCH SKYDDSOMBUD I SVERIGES BYGG- OCH ANLÄGGNINGSFÖRETAG
SPRÄNGNING OCH BERGARBETEN Ansvar Arbetsgivaren - Sprängarbete ska planläggas, ledas och bedrivas på föreskrivet och säkert sätt. - Sprängarbete är i regel en del av byggprocessen. Därför är AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete tillämplig med sina krav på bl a arbetsmiljöplan och samordningsansvar. - Tillse att arbetstagarna blir informerade om säkerhetsföreskrifterna enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1986:14 Sprängarbete (med ändringar i 1994:17) samt i tillämpliga delar om AFS 1997:3 Bergarbete samt övriga relevanta bestämmelser. - För varje sprängarlag ska utses en sprängarbas. - Endast arbetstagare som uppfyller föreskrivna kompetenskrav får utses till sprängarbas. - Sprängarbete inom detaljplanelagt område ska ske under särskild ledning och utföras enligt upprättad sprängplan. - Explosiva varor, täckningsmaterial, tändapparater m m ska vara av fullgod kvalitet. - På arbetsplatsen ska finnas möjlighet att förvara och förflytta explosiv vara på föreskrivet sätt. - Erforderliga skyddsanordningar och varningsanslag ska finnas. - Förbandsmaterial ska finnas tillgängligt. - Om så erfordras ordna med hälsoundersökning av arbetstagare enligt AFS 1992:16 Kvarts. - Vid behov ordna med radonmätning vid underjordsarbeten. - I övrigt tillse att lagar och förordningar följs. Arbetstagaren - Arbetsledningens och sprängarbasens instruktioner ska följas. - Befintliga skyddsanordningar och tillhandahållen personlig skyddsutrustning ska användas. Personal Allt sprängarbete ska ledas av en sprängarbas. Denne utses av arbetsgivaren. Sprängarbasen ska ha gällande sprängkort för det arbete som avses. Det är arbetsgivarens skyldighet att förvissa sig om att sprängarbasen har och vidmakthåller tillräckliga kunskaper för att arbetet ska kunna utföras säkert. Sprängarbasen ska se till att: - sprängarbetet utförs yrkesmässigt enligt arbetsgivarens instruktioner - arbetslaget instrueras - explosiva varor och sprängutrustning handhas, förvaras och transporteras på rätt sätt på arbetsplatsen. - lagmedlemmarna instrueras om säkerhetsföreskrifterna enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1986:14, Sprängarbete. Förvaring av explosiva varor handhas i övrigt av en ansvarig föreståndare. Särskilt förarintyg utfärdat av Statens räddningsverk krävs vid transport av mer än 20/50 kg explosiv vara. En sprängarbetsledare ska vara utsedd vid sprängarbete där tillstånd av polismyndighet krävs. Sådant tillstånd krävs alltid vid sprängning inom detaljplanelagt område (tätort). Ibland krävs tillstånd enligt lokala ordningsförskrifter även utom detaljplanelagt område. Utbildning Sprängarbas ska inneha gällande sprängkort. För att erhålla det ska han ha gått grundkurs i sprängteknik (SÖ V2 80:Ba 2) samt ha minst 1 års praktik under de senaste 5 åren. En sprängarbetsledare ska förutom grundkurs även ha gått kurs i sprängteknik för ovanjordseller underjordsarbeten (SÖ V2 80:Ba 3 eller SÖ V2 80:Ba 4) samt kurs för ansvarig arbetsledare i sprängteknik (SÖ V2 80:Ba 5). - Försiktighet ska iakttas och medverkan ske till att ohälsa och olycksfall undviks.
Ansvarig föreståndare för förråd av explosiva varor bör om han inte själv är aktiv sprängare ha genomgått en särskild kurs för föreståndare. Förarintyg erhålls efter särskild utbildning, s k ADR-utbildning. Vid avslutad kurs med godkänt resultat registreras utbildningen via Räddningsverket i körkortsregistret. Man har ett personligt ansvar för att inneha förarintyg. Sprängarbasen leder allt sprängarbete. Krävs tillstånd av polismyndighet, ska det också finnas en sprängarbetsledare. Sprängkort Explosiv vara Allmänt Explosiv vara för sprängningsarbeten kan i huvudsak indelas i sprängämnen, detonerande stubin samt sprängkapslar. Dessa har olika känslighet. Sprängkapslar är känsligare än detonerande stubin och sprängmedel. Huvudregeln är att sprängämnen och detonerande stubin förvaras och hanteras åtskilda från sprängkapslar fram till laddningstillfället. En vanlig uppdelning av sprängämnen är: - Nitroglycerinsprängämnen - ANFO-sprängämnen - Vattenbaserade sprängämnen (emulsionssprängämnen) - Krut (förekommer endast inom stenindustrin) Tändsystem indelas vanligen i: - Elektriska (elsprängkapslar) - Stötvågssprängkapslar (t ex Nonel) - Detonerande stubin - Krutstubin (bör ej användas) 3
För hantering av explosiva varor gäller främst följande bestämmelser: - Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering och import av explosiva varor (SÄIFS 1989:8, 1997:5) - Sprängämnesinspektionens förteckning över godkända explosiva varor m m (SÄIFS 1993:4) - Lag om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868) - Förordning om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:1145) - Sprängarbete (AFS 1986:14) - Farliga ämnen (AFS 1994:2) Innehav För innehav av explosiva varor krävs tillstånd av polismyndigheten på orten. För att få tillstånd krävs: Behov av sprängämne Att det finns personal med sprängkort Tillgång till godkänt förråd Att en föreståndare utses Att sökanden är känd som en skötsam och aktsam person Förvaring Förråd ska skötas av en särskilt utsedd ansvarig föreståndare. Denne ska godkännas av polisen. Föreståndare kan vara sprängarbasen. Föreståndaren ska ha goda kunskaper om explosiva varor och deras hantering. Detta innebär i allmänhet att föreståndaren bör ha gått en härför avsedd särskild kurs. Föreståndaren är skyldig att se till att ordning och reda råder där explosiv vara förvaras samt att hantering och förvaring sker på ett sätt som inte utsätter varan för farliga påkänningar. Den som innehar tillståndet ska se till att föreståndaren får de befogenheter och möjligheter i övrigt som behövs, för att denne ska kunna fullgöra sitt ansvar. Polisen kontrollerar hur förrådet sköts. Alla kvantiteter till och från förråd med explosiva varor ska bokföras i en särskild dagbok. Utlämning får endast ske till arbetstagare som blivit utsedd att kvittera ut och transportera sprängmedel. Utlämning ska alltid kvitteras. Behållningen i förrådet ska vid varje förändring noteras. Den bokförda behållningen måste alltid motsvara det verkliga lagret. Den som förestår förrådet ska minst en gång i månaden dels särskilt kontrollera om inbrott eller åverkan skett dels göra en inventering. Inträffar explosionsolycka ska detta anmälas till polismyndigheten och till yrkesinspektionen. Förråd klassas i huvudsak på tre sätt beroende på ingående mängd explosiv vara: 1. Mindre förbrukningsförråd. Högst 5 kg sprängämnen, 100 sprängkapslar samt 1 kg detonerande stubin. 2. Större förbrukningsförråd. Högst 60 kg sprängämnen, 1200 sprängkapslar samt 5 kg detonerande stubin. Alternativt 10.000 sprängkapslar och inget annat. 3. Upplagsmagasin. För större mängder än vad som får finnas i Större förbrukningsförråd. Dessutom finns speciella förråd av följande slag för vilka särskilda regler gäller: - Flyttbara förråd (tidigare kallat kringföringsförråd) - Magasin i tunnel under drivning - Magasin i gruva - Förråd för förvaring av linskarvar och sprängklämmor 4
Mindre förbrukningsförråd av sprängämnen ska anordnas inomhus i byggnad utan bostad el-ler eldstad. Sprängämne och sprängkapslar ska förvaras i separata förvaringsanordningar, minst 1 meter från varandra. Förvaringsanordningarna ska vara låsta och fastsatta så att de ej kan bortföras. Polisen kan vid speciella omständigheter utfärda andra regler. Förrådet ska ligga minst 5 meter från allmän väg, järnväg eller farled och minst 10 meter från byggnad eller plats där människor brukar uppehålla sig. Större förbrukningsförråd, sprängkista, anordnas utomhus. Det ska vara fastsatt så att det inte kan bortföras av obehöriga. Sprängämneskistan ska vara godkänd och utförd så att den skyddar mot inbrott. Sprängämne och sprängkapslar får normalt samförvaras i samma kista, men sprängkapslarna ska förvaras i särskilt fack. Ett större förbrukningsförråd ska ligga på ett betryggande avstånd från hus, vägar etc. Detta innebär normalt minst 50 meter från allmän väg, järnväg eller farled och minst 100 meter från hus eller plats där människor brukar uppehålla sig. Om förrådet läggs skyddat i en grop, bakom en kulle eller liknande, kan avståndet minskas, dock inte mindre än halva skyddsavståndet. Normalt ska två större förbrukningsförråd inte placeras närmare varandra än 50 meter Upplagsmagasin ska vara beläget på mycket skyddad plats och ej i tätort. Magasinet får normalt maximalt innehålla 100.000 kg sprängämne. Sprängkapslar och sprängämne får förvaras i samma magasin, men sprängkapslarna ska förvaras i särskild förvaringsanordning i magasinet på betryggande avstånd från sprängämnet. Magasinet får inte placeras närmare än 50 meter från högspänningsledning om högst 145 KV och inte närmare än 100 meter från ledning med över 145 KV. Riktvärden på skyddsavstånd från magasin till hus, vägar etc. framgår av tabell på nästa sida. Säkerhetsavstånd - mindre förbrukningsförråd Säkerhetsavstånd - större förbrukningsförråd Flyttbara förråd godkänns bara när särskilda behov föreligger. Det kan t ex vara vid linjearbeten eller vid kortvariga arbeten på skilda orter, där stora avstånd omöjliggör användandet av för- 5
rådet på hemorten. Det ska dock alltid finnas ett stationärt förbrukningsförråd på hemorten, där de explosiva varorna ska förvaras vid längre uppehåll i sprängningsarbetet, t ex under helger eller semestrar. Ett flyttbart förråd får inte användas inom tätbebyggt område. Förrådet ska förvaras låst och fastsatt så att det inte kan bortföras, t ex på en bil. Bilen ska vid uppställning inte enkelt kunna stjälas, en väsentlig motordel el dyl. ska bortmonteras. De flyttbara förråden kan vara av två storlekar, s k större eller mindre. Samma regler gäller för mängder och säkerhetsavstånd som för större och mindre förbrukningsförråd. Tillstånd för flyttbara förråd söks hos polisen på hemorten. Om ett större flyttbart förråd kommer att vara placerat längre tid än tre dagar på samma plats, ska förrådets placering anmälas till polismyndigheten på orten. Magasin i tunnel under drivning får maximalt innehålla 4.000 kg sprängämne men inga sprängkapslar. Över magasinet måste alltid bergtaket ha en viss tjocklek, för 4.000 kg minst 35 meter, för 3.000 kg minst 30 meter och för 1.000 kg minst 20 meter. Magasinet ska placeras skyddat i en nisch i tunneln, minst 300 meter från tunnelgaveln. Sprängkapslarna förvaras i ett större förbrukningsförråd, dvs högst 10.000 st, som ska placeras minst 50 meter från sprängämnesmagasinet. För magasin i gruva respektive förråd för linskarvar och sprängklämmor gäller särskilda regler. Riktvärden för skyddsavstånd: Kg explosiv vara i magasinet (nettovikt) Skyddsavstånd i meter till grupp av bostadshus, större enstaka, mindre bostadhus sådant hus, byggnad eller plats där mycket folk uppehåller sig, samt trafikled med mycket stor trafiktäthet Utan skydd Med gott Utan skydd Med gott skydd skydd 100 140 70 60 50 50 200 180 90 80 50 50 300 200 100 100 50 60 400 220 110 120 60 65 500 240 120 130 65 70 1000 300 150 190 100 90 2000 380 190 270 130 110 3000 430 220 330 160 130 4000 480 240 380 190 140 5000 510 260 420 210 150 10000 650 325 600 300 190 15000 740 370 740 370 220 20000 810 410 810 410 240 25000 880 440 880 440 260 50000 1100 550 1100 550 330 100000 1400 700 1400 700 420 150000 1590 800 1590 800 480 200000 1760 870 1760 870 530 annan byggnad samt trafikled med måttlig trafiktäthet 6
Transport av explosiv vara Allmänt Följande bestämmelser gäller vid transport av explosiv vara: - Lag om transport av farligt gods (SFS 1982:821 med ändringar) - Förordning om transport av farligt gods (SFS 1982:923 med ändringar) - Statens räddningsverks föreskrifter om inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng, ADR-S (SRVFS 2001). Alla transporter av explosiv vara, oberoende av mängd eller slag av transport måste alltid följa vissa grundläggande krav, nämligen med försiktighet och i rejält transportfordon. Med försiktighet menas att transporten planeras ordentligt. Lastutrymmet ska vara rent från ovidkommande material och lasten ska stuvas så att den står stadigt. Så långt det är möjligt bör lasten förvaras i sin ursprungsförpackning. Sprängkapslarna ska inte ligga lösa utan ligga i sina originalförpackningar. I fabriksförpackning kan inte VAsprängkapslar initieras av mobiltelefon eller liknande. Vid öppna fordon bör man tänka på att fuktskydda lasten. Den som utför en transport ska ansvara för att - transportbestämmelserna följs - transporthandlingar finns då så krävs - varan överlämnas till behörig person. Det är av största vikt att den som utför transporten är medveten om att varorna bara får överlämnas till den som är behörig att inneha dem. Det finns för sprängämnen i princip tre huvudfall gällande transporter av farligt gods, nämligen - transport till och från egen arbetsplats av begränsade kvantiteter - övriga transporter av begränsade kvantiteter - transport enligt ADR-S fullt ut. För transporter med anknytning till skogs-, vägoch anläggningsarbeten av begränsade kvantiteter finns förenklade regler. För övriga transporter av farligt gods gäller ADR-S i sin helhet med åtföljande krav på utbildning, utrustning, transporthandlingar, säkerhetsrådgivare m.m. Transport av explosiv vara kräver särskilda säkerhetsåtgärder. Föraren ska ha förarintyg. Bilen ska också märkas med särskilda skyltar. 7
Transporter av farligt gods med anknytning till skogs-, väg- och anläggningsarbeten Beroende på den mängd farligt gods som ska transporteras samt hur man avser att utföra transporten, kan man istället för att följa ADR-S bestämmelserna fullt ut, nyttja lättnader enligt tre olika kriterier. Man kan välja att transportera det som undantagen mängd (ADR-S 1.1.3.1) som begränsad mängd (ADR-S 1.1.3.6) som fri mängd (gäller ej klass 1, explosiv vara, och behandlas därför inte ytterligare i detta sammanhang). Förenklat uttryckt, kan man säga att vid en mängd av upp till 20/50 kg nettovikt (beroende på typ) av explosiv vara är det enklast för t ex sprängarbas att transportera det som undantagen mängd. Säkerhetsrådgivare Avsändare eller transportör av farligt gods skall ha en av Räddningsverket godkänd säkerhetsrådgivare, vissa undantag finns. Undantag är transporter av fri mängd, undantagen mängd, begränsad mängd, tillfälliga transporter enligt Bilaga S, samt transporter efter traktor och motorredskap. Transport som undantagen mängd Personal från företag vars huvudsakliga verksamhet är annan än transport av farligt gods, t ex ett byggföretag, får transportera farligt gods till egna arbeten enligt särbestämmelserna för undantagen mängd. Detta gäller dock endast då man måste ha med farligt gods för att själv utföra sitt arbete, inte då syftet är att transportera godset till eget förråd eller vid extern/intern distribution. Högsta tillåtna mängd är 450 liter per kolli och den sammanlagda mängden får inte överstiga en viss begränsad kvantitet. Med begränsad kvantitet menas att olika farligt godsämnen genom en multiplikationsfaktor erhåller en maximal kvantitet som får transporteras beroende på hur farligt ämnet anses vara. Multiplikationsfaktorn ska multipliceras med mängden av de ämnen man ska transportera. Det värde man då erhåller får inte överstiga 1000, var för sig eller sammanlagt. Multiplikationsfaktor för några vanliga ämnen: faktor ger max kvantitet Diesel 1 1000 l Bensin 3 333 l Gasol 3 333 kg Dynamit 0 50 kg Exempel: En sprängarbas lastar två flaskor gasol, två dunkar bensin à 20 liter och en kartong med 24 kg dynamit i sin bil för att åka till en byggplats och där utföra sprängningsarbeten. Antag att gasolflaskorna innehåller 50 kg vardera, bensindunkarna rymmer 40 l tillsammans och dynamitkartongen innehåller 24 kg. Den totala riskpoängen för transporten blir då: Gasol 50 x 2 x 3 = 300 Bensin 40 x 3 = 120 Dynamit 24 x 20 = 480 poäng Summa 900 poäng Då inget kolli överstiger 450 l och den totala riskpoängen dessutom är mindre än 1000 d v s lasten utgörs av en begränsad kvantitet, kan transporten gå som undantagen mängd. 8
Senare på dagen tar dynamiten slut och sprängarbasen ber en av företagets chaufförer köra ytterligare en kartong till arbetsplatsen. Denna transport får då inte gå som undantagen mängd eftersom chauffören inte ska utföra något sprängningsarbete, utan det är fråga om en distribution av farligt gods. (Däremot kan denna transport ske enligt ADR-S, begränsad mängd.) Transport som begränsad mängd Om en begränsad kvantitet farligt gods inte kan transporteras som undantagen mängd, t ex därför att den som utför transporten inte själv ska delta i arbetet som godset är avsett för, så kan transporten ske som begränsad mängd. Kraven är följande: - begränsad kvantitet gods som vid undantagen mängd - godsdeklaration i förenklad form - avsändarintyg - en 2 kg brandsläckare - godkända förpackningar - samlastning av explosiva varor och annat farligt gods får ej ske - sprängkapslar får endast samlastas med sprängämne om de förvaras i särskilt godkänt utrymme. 9
Att tänka på under arbetets gång Avtäckning Stenkast är en vanlig orsak till olyckstillbud vid sprängning. Det är därför viktigt att avtäckningen av jord och sten sker omsorgsfullt. Vid sprängning utan skyddstäckning är detta särskilt viktigt. Bergytan ska vara helt blottlagd och utan kvarvarande stenar och block. En väl rensad yta underlättar också borrningen och ökar precisionen vid riktningen av borren. Borrning Borrning ska ske med största möjliga noggrannhet, både för säkerhetens skull och för att uppnå bästa resultat av sprängningen. Det är viktigt att noga följa borrplanen. Vid för litet avstånd mellan borrpiporna blir laddningskoncentrationen för stor, vid för stort avstånd blir styckefallet dåligt med ibland besvärligt rensningsarbete och farlig skutskjutning som följd. Det är också viktigt att vid borrningen uppmärksamma sprickor och slag i berget. Dessa kan påverka både borrningsprecisionen och nödvändiggöra korrigeringar i laddningsberäkningen. Borrning får inte ske i kvarstående borrhål eller där risk finns för påborrning av dola (kvarvarande sprängämne). Dammkontroll Dammet som alstras vid borrning är hälsofarligt på grund av sitt kvartsinnehåll. Borraggregatet ska vara försett med dammsugaranordning eller ha vattenspolning av borrhålet för att eliminera dammspridning. I sammanhanget är också värt att påminna om att arbetstagare som är sysselsatt med arbete där exponeringen för kvartshaltigt damm överstiger halva hygieniska gränsvärdet och samtidigt tiden för dessa arbetsuppgifter regelmässigt motsvarar minst halva arbetstiden för heltidsanställd ska genomgå särskild medicinsk kontroll (AFS 1992:16). Laddning Laddstake ska vara av trä, koppar eller antielektrostatbehandlad plast. Ståldetaljer får ej förekomma på laddstaken. Motsvarande krav gäller för rör som används till eventuell renblåsning av laddat borrhål. Laddapparat och anordning för beredning av sprängämne vid förbrukningsplats ska vara typkontrollerade. Laddning med elsprängkapslar får inte ske intill väg närmare än 2 meter från tändsystemet till fordons sändarantenn. Särskilda regler gäller intill järnväg och högspänningsledning. Vid risk för oavsiktlig tändning ska icke elektriska tändsystem användas. På avstånd mellan 2 och 30 meter från fordons sändarantenn får laddning ske med grupp 2 elsprängkapslar. Därvid ska trafikanterna varnas med skylten Sprängning, stäng av radiosändare!. Vid användning av nitroglycerinhaltiga sprängämnen bör skyddshandskar av gummi användas. Dessa ska givetvis inte vara förorenade av sprängämne på insidan, vilket kan vara lätt hänt i samband med apteringen. Förladdningen bör bestå av stenfri sand, eller vid grova hål av finkrossat stenmaterial. Förladdningen måste kunna spolas ur hålet i händelse av bomskott. Åska Laddning med elektrisk tändning ska avbrytas och farligt område utrymmas när det finns risk för påverkan från åskväder. Om det behövs ska effektiv åskvarning finnas. 10
Varningssignalering och bevakning Varningssignalering kan ske med sirén eller rop. Signalering kan ske manuellt. Hänsyn bör tas till omgivningens bullernivå vid val av signaleringssätt. Bevakning av riskområdet är givetvis viktig, i synnerhet om annan personal är sysselsatt på arbetsområdet. Man bör beakta att allmänheten kanske inte alltid vet innebörden av signalerna och kanske i stället dras till platsen av nyfikenhet. Särskilt gäller detta barn. Bevakaren måste ha ögonkontakt med sprängarbasen eller annan kontaktmöjlighet för att vid behov kunna stoppa tändningen. Tändning Före tändningen ska sprängarbasen från tändplatsen överblicka riskområdet som en sista kontroll av att detta är utrymt. Efter ropet Tänt är det här ska bekräftelse erhållas från bevakarna att allt är klart och skottet lossas omedelbart därpå. Vid utebliven explosion ska man vänta minst 5 minuter varefter sprängarbasen kontrollerar tänd-systemet. Därpå sker ett nytt tändförsök. Lyckas inte detta ska åtgärder vidtas som vid dola. Under jord sker tändning i regel från särskilt iordningställd plats, eller från markytan. Tändning med krutstubin bör undvikas då tändförloppet därmed inte blir helt kontrollerbart. Varna alla innan det smäller. Efteråt kan det vara för sent! Återgång efter skott Sprängarbasen avgör när återgång får ske. Detta sker då med hänsyn till risk för försenad explosion, rök, damm, gaser, bergras etc. Först efter kontroll av sprängarbasen avges återgångssignal. Dola Dola ska undersökas av sprängarbas eller annan ansvarig som fastställer orsaken till dolan. Därefter ska dolan omedelbart oskadliggöras eller, om detta inte går, märkas ut och bevakas. Dolan ska i första hand sprängas, i andra hand spolas ur hålet varefter både sprängämne och tändmedel tillvaratas och oskadliggörs. 11
Oskadliggörande av sprängmedel Oskadliggörande får endast ske av sprängarbas eller motsvarande. Detta kan ske genom sprängning i pipladdning. Sprängämne om högst 5 kg åt gången kan även brännas på öppet avskilt område. Förfaringssättet beror på sprängämnestypen. Det är av största vikt att oskadliggörandet sker under kontrollerade former. Brinnande sprängämne är känsligt och kan gå till detonation i ogynnsamma fall. Sprängkapslar måste alltid oskadliggöras genom avfyrning, antingen i en pipladdning eller på öppen mark i en sprängämnespatron försedd med en oskadad sprängkapsel. Vibrationer Vibrationer från bergborrverktyg kan ge upphov till s k vita fingrar vilket är en cirkulationsstörning i de perifera blodkärlen. Besvären, som kan vara mycket plågsamma, kan bli särskilt uttalade hos en person som under lång tid har handskats med nitroglycerinhaltiga sprängmedel. Risken för vibrationsskador ökar med exponeringstiden och vibrationsnivån. Handhållna borrmaskiner bör därför så långt som möjligt ersättas av borraggregat. Skrotning och bergförstärkning Många olyckor sker genom bergras. Noggrann bergbesiktning och skrotning är därför en mycket viktig åtgärd där berg kan falla ned på eller rasa mot någon person. Ovan jord görs bergbesiktning lämpligen av sprängarbasen i samband med inspektionen av sprängplatsen efter skott. Eventuell nödvändig skrotning kan därefter utföras av honom eller annan under hans överinseende. Under jord ställs höga krav på bergbesiktning och skrotning. Samordningsansvarig ska utse områdesskrotare. Denne ska ha minst fyra års erfarenhet av arbete med skrotning och bergförstärkning eller minst två års sådan erfarenhet och därutöver särskild utbildning i bergförstärkning. Manuell skrotning och bergbesiktning ska utföras av eller tillsammans med person som har minst ett års erfarenhet av arbete med skrotning eller bergförstärkning. Bergförstärkning sker vanligen genom betongsprutning eller bultning. Det är givetvis av största vikt att metodval och dimensionering av förstärkningen anpassas efter bergets kvalitet. Bergkvaliteten kan ibland variera starkt och oväntat trots noggranna förundersökningar. Bergbesiktningens betydelse kan knappast överskattas. Det är av stort värde för bergets varaktiga stabilitet att förstärkningsåtgärder som betongsprutning görs snarast efter utlastning och skrotning. Tidig förstärkning eller inklädnad begränsar bergets krypning och därmed sprickbildning med åtföljande lösberg. Ventilation Ventilation under jord är av uppenbar vikt. Behovet styrs i regel av de maskiner med förbränningsmotorer som används. Av särskild betydelse att tänka på är risken för giftiga gaser efter sprängning innan dessa hunnit vädras ut. Gaserna trycks ut från fronten av den inblåsta friskluften och flyttar sig som en propp utåt i tunneln eller orten. Det är livsfarligt att gå in för tidigt efter salvan och passera igenom denna propp. En annan fara, som har kostat flera liv, är spränggas som läcker över till ett närliggande utrymme där personal vistas. Personlig skyddsutrustning Personlig skyddsutrustning ska vara av godkänd typ. Hjälm, hörselskydd och skyddsskor tillhör den grundutrustning som alltid bör bäras. Under jord tillkommer lampa och stövlar. Dessutom bör var och en ha skyddsglasögon samt ordentliga arbetshandskar. Skyddshandskar av gummi vid laddning med nitroglycerinhaltiga sprängmedel bör alltid användas. 12
Vid arbete på starkt sluttande mark eller nära hög bergkant kan säkerhetsbälte med lina vara befogat. Masstransporter Förarkompetens Dumprar: En dumper klassas som ett terrängmotorfordon, närmare bestämt som en tung terrängvagn. (Observera att en dumper i vissa fall även kan vara registrerad som motorredskap med släp eller traktortåg.) För att framföra en dumper måste man ha körkort med lägst behörighet B. Om den ska användas i yrkesmässig trafik, måste föraren ha körkort med behörigheten C, D, E eller B-körkort med taxibehörighet. För att använda dumprar i yrkesmässig trafik krävs dessutom trafiktillstånd. Detta gäller även inom inhägnat område. Det är livsviktigt att ventilera ut en salva, innan någon går in för att arbeta! Motorredskap Lastmaskiner, grävlastare och grävmaskiner m fl klassas som motorredskap. Motorredskap i sin tur indelas sedan i klass I för maxhastighet över 30 km/h respektive klass II för maxhastighet under 30 km/h. För klass I krävs körkort med lägst behörighet B. Detta gäller oavsett var den framförs. (För mobilkran med ett axeltryck över 12 ton krävs körkort med behörighet C.) För klass II på väg krävs körkort A, B eller traktorkort. I andra fall än körning på väg krävs inget körkort. Vidare får motorredskap klass II föras tillfälligt utan körkort eller traktorkort kortare sträcka på väg vid färd till eller från arbetsplats eller för liknande ändamål. Samma körkortskrav som ovan gäller för klass I och II med släpvagn under förutsättning att det inte är yrkesmässig trafik. I yrkesmässig trafik med tillkopplat släpfordon gäller för båda klasserna att det krävs körkort med behörighet C, D, E eller B- körkort med taxibehörighet. För motorredskap fordras inget trafiktillstånd vid yrkesmässig trafik. Vid förande av maskin av följande maskintyper erfordras yrkesbevis eller utbildningsbok enligt kollektivavtal: 13
Jordförflyttningsmaskiner: lastmaskin, grävmaskin, pålmaskin, grävlastare, bandschaktare, motorschaktvagn, väghyvel och teleskoptruck. Undantag: maskin med tjänstevikt understigande 2 ton. Kranar: mobilkran, tornkran och betongpump. Undantag: maskin med lyftkapacitet understigande 8 tonmeter. Registrerings- och skatteplikt Används motorredskap för person- eller godsbefordran på allmän väg gäller registrerings- och skatteplikt. Om lasten är tillbehör till maskinen eller föraren själv, t ex skopa, bränsletank eller bod, så får dock sådan transport eller bogsering ske på allmän väg utan registrerings- och skatteplikt. Besiktning Vissa entreprenadmaskiner ska vara typbesiktigade eller CE-märkta och revisionsbesiktigas varje år. Kontrollorgan som är ackrediterat för besiktningen är t.ex. ÅF Kontroll AB eller SMP, Svensk Maskinprovning AB. En obesiktigad eller ej godkänd maskin får ej användas. Godkänd maskin får ett kontrollmärke som ska sitta väl synligt på maskinen. Det kan finnas anledning att granska besiktningsprotokollet även på en maskin som är försedd med kontrollmärke. Följande entreprenadmaskiner är besiktningspliktiga: Grävmaskin, grävlastare, hjullastare försedd med kranarm, mobilkran, tornkran, pålmaskin samt maskiner försedda med utrustning för personlyft. Arbetsgivare ska se till att maskiner hålls i gott skick. Fortlöpande tillsyn och åtgärder på maskiner ska noteras i tillsynsjournal som förvaras i förarhytten. Miljöpåverkan och ansvar mot tredje man Miljöbalken innebär: En anlitad entreprenör är skadeståndsskyldig i samma oinskränkta utsträckning som byggherren för skador som drabbar tredje man. En skadelidande grannfastighetsägare kan kräva ansvar av vem han vill i en entreprenadkedja med flera entreprenörer, även om skadan beror på ett arbete som utförts av en underentreprenör. Strikt ansvar, dvs ansvar även för skador på omgivningen till följd av rena olyckshändelser eller oförutsägbara skador, föreligger vid sprängskador genom bl a skakning, ändring av grundvattennivån, buller, damm eller stenkast. Även tillfälliga störningar av en enstaka sprängsalva kan medföra skadeståndsskyldighet, liksom skador av mindre värde. Förmögenhetsskada, dvs en rent ekonomisk skada såsom minskad affärsomsättning, blir ersättningsbar endast om den är av större betydelse. Med skador i omgivning menas även skador som drabbar tredje man inom byggherrens egen fastighet där sprängarbetena bedrivs. Full bevisning om orsakssambandet mellan skada och sprängningsarbetet krävs inte, utan det räcker med att visa en övervägande sannolikhet för ett sådant samband. Särskilda regler gäller om fördelning av skadestånd om flera är ersättningsskyldiga, något som ibland kan vara fallet i en entreprenadkedja. Dessa regler är dock dispositiva och kan därför avtalas bort i ett entreprenadavtal. Preskription inträder tio år efter den skadegörande handlingen. Enligt AB 92 kap 5 19 måste ett framställt skadeståndsanspråk mot entreprenören skriftligen vidarebefordras till beställaren och till en ansvarig underentreprenör inom tre månader, annars upphör möjligheten till regressrätt. 14
Genom Miljöbalkens utvidgning är det viktigt för entreprenören att göra en omsorgsfull besiktning av angränsande fastigheter före igångsättning och efter arbetets färdigställande. Det är i det sammanhanget mycket viktigt att säkerställa bevisning om sakförhållandena genom t ex vibrationsmätning, fotografering, avvägning etc. Omsorgsfull besiktning före och efter en sprängning är viktigt ur ansvarssynpunkt. Vibrationsmätning Sprickinventering m.m. 15
Det är viktigt för arbetsmiljön att alla på arbetsplatsen har goda kunskaper om verksamhetens arbetsmiljöpåverkan. I Byggbranschens arbetsmiljöavtal är arbetsmiljöutbildning för vissa grupper reglerad. Utöver en grundutbildning i arbetsmiljö kan chefer, arbetsledande personal och skyddsombud behöva en fördjupad kunskap om speciella arbetsmiljöaspekter i verksamheten. Detta är i avtalen reglerat som påbyggnadsutbildningar. Även andra grupper av anställda kan behöva denna fördjupade kunskap. Byggbranschens skriftserie för påbyggnadsutbildning i arbetsmiljö innehåller följande 10 titlar: Beläggning, Byggprocessen, Engagemang, Ergonomi, Mark-Väg-Ban, Maskiner, Nybyggnad, Rehab, Schakt & Gropar, Sprängning & Berg. S PÄ R N G N I NG BR & EG Lästips: Sprängarbete, AFS 1986:14 Bergarbete, AFS 1997:3 Kvarts, AFS 1992:16 Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering och import av explosiva varor, SÄIFS 1989:8, 1997:5 Lag om brandfarliga och explosiva varor, SFS 1988:868 Förordning om brandfarliga och explosiva varor, SFS 1988:1145 Lagstiftning om Transport av farligt gods Handbok för vägtransport av farligt gods-styckegods AV Publikationsservice AV Publikationsservice AV Publikationsservice AV Publikationsservice SÄI Förlag Liber Förlag Liber Förlag Arbetarskyddsnämnden Arbetarskyddsnämnden Bildinformation i Älvsjö AB 2001.12-1000 ex Författare: Björn Samuelson, BFA Layout & illustrationer: Hans Sandqvist Sveriges Byggindustrier 2001, telefon 08-698 58 00 www.bygg.org