Förslag till ändring av NJS stadgar som ska behandlas av Allmänna mötet 2006

Relevanta dokument
Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr:


Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg. ansluten till. Villaägarnas Riksförbund

Öppna Händer Välgörenhet

Förslag till ändringar av stadgar för Föreningen Villaägare i Järfälla, ansluten till Villaägarnas Riksförbund

STADGAR för Villaföreningen Solbacken

STADGAR FÖR FÖRENINGEN REFUGEES WELCOME STOCKHOLM. 1 Föreningens firma Föreningens firma är Refugees Welcome Stockholm.

StorStockholms Genealogiska Förening

Norrbottens Körsångarförbund

Stadgar för Mälarscouterna

STADGAR FÖR BILLERUDS JAKTSKYTTEKLUBB.

STADGAR FÖR ANCCE SUECIA och Sektion STAMBOKSTJÄNSTER SVERIGE, NORGE OCH FINLAND

STADGAR VÄLLINBGY FOLKETS HUS-FÖRENING Stadgar för lokala medlemsföreningar anslutna till Riksorganisationen Folkets Hus och Parker

reviderade vid årsmöte Billingehus, Skövde

STADGAR. för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE. Antagna den 16 juni 2014

Stadgar. reviderade vid extra årsmöte Lasse-Maja, Järfälla

Föreningens firma är Norra Ängby Trädgårdsstadsförening med organisationsnummer

Förbundet bildades 1918 och stadgarna omarbetades helt under 2016 och de nya stadgarna godkändes på årsmötena och XY

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/

EN BÄTTRE VÄRLD. Stadgar. för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar

Stadgar för föreningen Fair Action

Stockholms Spiritualistiska Förening

Skapande Broderi Stockholm

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR EDSÄNGENS VILLAÄGAREFÖRENING

Stadgar för föreningen. 1 Föreningens namn, samt bildandedatum

Stadgar för föreningen Fair Action

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att:

BOFORS FRITID, KARLSKOGA

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

Stadgar SAS Group Club Sweden 2016

STADGAR för LULEÅ KONSTFÖRENING Org.nr Bildad den 3 februari 1941 Stadgar reviderade 29 september 2016

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening

Stadgar. Föreningens namn Victory & Indian Club Sweden (VICS) Sätesort Malmö. 1. Ändamål

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård.

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

STADGAR. Botkyrka Hembygdsgille. för

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

Stadgar för Edsleskogs Byalag

Stadgar för Byrån mot diskriminering i Östergötland

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R

Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård

3.Verksamhetsområde Föreningens verksamhetsområde är Barkarby - Skälby inom Järfälla kommun i Stockholm län.

Stadgar för föreningen Niejda

1 Namn och sätesort Föreningens namn är Agera Kvinnojour. Föreningen har sin sätesort i Solna.

Hembygdsgillet i Karlstad Stadgar

Stadgar för #jagärhär

Stadgar för Parent Teacher Association (PTA) vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla (IESJ)

Stadgar för föreningen Barnombudet i Uppsala Län (BOiU)

Bilaga till motion om förslag till nya stadgar för Hovenäsets Intresseförening

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade )

Libanesiska Kultur och idrotts förening (LKIF)

Wisingsborgs Grevskaps Intresseförening

Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING. 1 Ändamål

STADGAR FÖR IFA/SVERIGE

Distriktsförenings Normalstadgar

STADGAR antagna 1962

SFIR Svenska Föreningen för Immaterialrätt

Stadgar för Ladyfest Göteborg, antagna på årsmötet

STADGAR FÖR SAMVERKAN FÖR NOLL OLYCKOR I BYGGBRANSCHEN, IDEELL FÖRENING

Innehåll Föreningens namn Målsättning Säte Beslutande organ Firmateckning... 3

FLOTTANS MÄN VÄSTERÅS

Stadgar - BRINN. Kapitel 1 Föreningen/Allmänt

STADGAR FÖR SUNNE BÅTKLUBB

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar

Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom

för Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd grundad år 1908 fastställda enligt beslut vid föreningsstämma den 15 maj 2000.

Stadgar för Svensk förening för informationsspecialister

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige

STADGAR för BioDrivMitt

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Västerleds Trädgårdsstadsförening. Stadgar för Västerleds Trädgårdsstadsförening. Stadgeändring, förslag till årsmötet 27 april 2011

STADGAR för Mälarens Båtförbund

Stadgar. Förening alfa-1-antitrypsinbrist

Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen

Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL# v1

STADGAR för FINNSAM Finnbygder i samverkan

för Vattenfalls Idrotts- och Fritidsförening Trollhättan (VIF-T)

GÅRDSJÖBYGDENS FÖRENING

STADGAR för CENTRAL SWEDEN ideell förening Fastställda av årsmötet

Svenska Folkdansringen Föreningarnas förening

Stadgar för Alla ska kunna bo kvar

Stadgar för Äpplegårdens Boule Center i Staffanstorp 1

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/

Föreningens namn är Riksföreningen Hepatit C, RHC, med säte i Stockholm. Organisationen skall vara partipolitiskt och religiöst obunden.

Stadgar för Svensk Biblioteksförening

Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning

STADGAR FÖR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING antagna av föreningsstämman

Föreningen Ekets Framtid

Stadgar. för. Kunglig Västernorrlands regementes kamratförening

Stadgar. för. Trollhättans Arkivförening

Stadgar för Systema Uppsala

Transkript:

Förslag till ändring av NJS stadgar som ska behandlas av Allmänna mötet 2006 Nuvarande stadgar Förslag till stadgeändring 2006 1 NAMN 1 NAMN Föreningens namn är NJS, Forum för Föreningens namn är NJS, Forum för Nordiskt Järnvägssamarbete. Nordiskt Järnvägssamarbete. 2 ÄNDAMÅL 2 ÄNDAMÅL Föreningen är en sammanslutning av personer med professionell anknytning till järnvägssektorn i Danmark, Finland och Norge och Sverige. Föreningens ändamål är att - vara en länk mellan medlemmarna inom järnvägssektorn i Norden med inriktning att utveckla deras fackkunskaper och samhörighet. - bidra till att främja det nordiska järnvägsamarbetet för att därigenom stärka järnvägens konkurrenskraft. Föreningen skall vara ett debattforum och medverka till spridning av idéer, åsikter och kunskaper om järnvägssektorn och dess utveckling. Föreningen skall erbjuda medlemmarna seminarier, utflykter, studiebesök och liknande aktiviteter av såväl tvärfackligt som intresseavgränsat innehåll. Verksamheten skall präglas av hög professionell kvalitet. För att stödja ändamålet skall föreningen ge ut tidskriften Nordisk Järnbane Tidskrift (NJT). Föreningen är partipolitiskt obunden. Frågor som anknyter till medlemmarnas intressen i egenskap av arbetstagare får inte behandlas i föreningen. 3 BESLUTANDE ORGAN Beslutande organ inom föreningen är - Allmänna mötet - föreningens generalförsamling, se 6. - Nordiska styrelsen, se 8. - De fyra nationella avdelningarna med årsmöten, styrelser och facksektioner se 9, 10, 11. Föreningen är en sammanslutning av personer med professionell anknytning till järnvägssektorn i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Föreningens ändamål är att stärka medlemmarnas fackkompetens genom seminarier, studiebesök och annan kunskapsspridning. Föreningen utgör ett kvalificerat forum för debatt och spridning av kunskap, idéer och åsikter. Arbetet sker tvärfackligt över gränserna mellan de nordiska länderna samt mellan myndigheter, infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag, konsulter, entreprenörer, leverantörer och andra aktörer inom den nordiska järnvägssektorn. De arrangemang som föreningen anordnar kännetecknas av hög professionell kvalitet och medverkar till personlig utveckling i kollegiala nätverk. För att stödja ändamålet ger föreningen ut tidskriften Nordisk Järnbanetidskrift (NJT). Föreningen är partipolitiskt obunden. Frågor som anknyter till medlemmarnas intressen som arbetstagare får inte behandlas i föreningen. 3 BESLUTANDE ORGAN Föreningens beslutande organ är: Generalförsamlingen, se 6. Nordiska styrelsen, se 8. De fyra nationella avdelningarna, se 10.

4 MEDLEMMAR 4 MEDLEMMAR Individuella medlemmar kan vara - yrkesverksamma med anknytning till järnvägssektorn i de nordiska länderna, - seniorer som tidigare haft sådan verksamhet, - andra med professionellt intresse för järnvägssektorn. Företag och institutioner med verksamhet med anknytning till järnvägssektorn kan vara kollektivt anslutna medlemmar i föreningen. Respektive lands avdelningsstyrelse antar medlemmar i föreningen. 5 HEDERSLEDAMÖTER, FÖRENINGENS DIPLOM Personer som på ett synnerligen förtjänstfullt sätt främjat föreningens intressen kan utnämnas till hedersledamöter i föreningen. Diplom kan delas ut till medlemmar, som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i föreningens verksamhet. Beslut om hedersledamotskap och diplom fattas av Allmänna mötet på förslag av Nordiska styrelsen. 6 ALLMÄNNA MÖTET Allmänna mötet är föreningens generalförsamling och högsta beslutande organ. Det hålls vart fjärde år och som regel växelvis i de fyra länderna. Allmänna mötet skall vara bekantgjort för medlemmarna senast fyra månader före mötesdagen. Program för allmänna mötet skall sändas ut senast två månader före mötet. Allmänna mötet leds av föreningens president, se 7. Protokoll förs av generalsekreteraren. Följande ärenden skall behandlas: Föreningen har såväl individuella som kollektiva medlemmar. Som individuell medlem kan antas: 1. personer som har eller har haft professionell anknytning till järnvägssektorn i de nordiska länderna. 2. andra personer med professionellt intresse för järnvägssektorn. Som kollektiv medlem kan antas företag och andra organisationer med verksamhet som anknyter till järnvägssektorn i Norden. Styrelsen för respektive nationell avdelning beslutar om medlemskap i föreningen. 5 HEDERSLEDAMÖTER, FÖRENINGENS DIPLOM Person som på ett synnerligen förtjänstfullt sätt främjat föreningens intressen kan utnämnas till hedersledamot i föreningen. Diplom kan delas ut till medlem, som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i föreningens verksamhet. Beslut om hedersledamotskap och diplom fattas av Generalförsamlingen på förslag av Nordiska styrelsen. 6 GENERALFÖRSAMLINGEN Generalförsamlingen är föreningens högsta beslutande organ. Generalförsamlingen håller ordinarie möte vart fjärde år och som regel växelvis i de fyra länderna. Vid behov kan Nordiska styrelsen kalla till ett extraordinarie möte med Generalförsamlingen. Möte med Generalförsamlingen skall vara bekantgjort för medlemmarna senast fyra månader före mötesdagen. Program för mötet skall sändas ut senast två månader före mötet. Generalförsamlingen leds av föreningens president, se 7. Protokoll förs av generalsekreteraren. Följande ärenden skall

1) Godkännande av dagordning behandlas: 2) Val av två medlemmar som skall justera protokollet 1) Godkännande av dagordning. 3) Redogörelse från Nordiska styrelsen och 2) Val av två medlemmar som skall justera avdelningsstyrelserna för verksamheten protokollet. sedan föregående allmänna möte. 3) Redogörelse från Nordiska styrelsen och 4) Revisionsberättelse för föreningens de nationella avdelningsstyrelserna för gemensamma verksamhet sedan föregående verksamheten sedan föregående ordinarie allmänna möte. möte med Generalförsamlingen. 5) Beviljande av ansvarsfrihet för 4) Revisionsberättelse för föreningens ledamöterna i Nordiska styrelsen, avseende gemensamma verksamhet sedan föregående den gemensamma verksamheten. ordinarie möte med Generalförsamlingen. 6) Anmälan om företagna nationella val för 5) Beviljande av ansvarsfrihet för den kommande fyraårsperioden. ledamöterna i Nordiska styrelsen avseende 7) Beslut om år och land för nästa allmänna den gemensamma verksamheten. möte. 6) Redovisning av vilka personer som ingår i 8) Övrigt enligt dagordning. de nationella avdelningarnas styrelser. 9) Föredrag och debatt om ämnen av intresse 7) Beslut om år och land för nästa ordinarie för järnvägssektorn. möte med Generalförsamlingen. 8) Övrigt enligt dagordning. 9) Föredrag och debatt om ämnen av intresse för järnvägssektorn. Beslut fattas med enkel majoritet genom öppen omröstning, såvida inte mötet beslutar att omröstningen skall vara sluten. Varje närvarande individuell medlem har en röst. Vid lika röstetal beslutas enligt den ståndpunkt som biträds av presidenten. Protokoll från allmänna mötet skall på lämpligt sätt göras tillgängligt för alla medlemmar. Beslut fattas med enkel majoritet genom öppen omröstning, såvida inte Generalförsamlingen beslutar att omröstningen skall vara sluten. Varje närvarande individuell medlem har en röst. Vid lika röstetal beslutas enligt den ståndpunkt som biträds av presidenten. Allmänna mötet bör om möjligt kompletteras med lämpliga arrangemang med anknytning till järnvägssektorn eller mötesplatsen. Nordiska styrelsen eller avdelningsstyrelse får bjuda in gäster till Allmänna mötet. Gästerna har ingen förslags- eller rösträtt. 7 PRESIDIET Styrelsen för den avdelning som skall arrangera nästa Allmänna möte utgör presidium. Dess ordförande fungerar som Protokoll från Generalförsamlingens möten skall på lämpligt sätt göras tillgängligt för alla medlemmar. Generalförsamlingens möten bör om möjligt kompletteras med lämpliga arrangemang med anknytning till järnvägssektorn eller mötesplatsen. Nordiska styrelsen eller avdelningsstyrelse får bjuda in gäster till möten med Generalförsamlingen. Gästerna har ingen förslags- eller rösträtt. 7 PRESIDIET Styrelsen för den nationella avdelning som skall arrangera nästa ordinarie möte med Generalförsamlingen utgör presidium. Dess

föreningens president och dess sekreterare som generalsekreterare. Presidiet ansvarar för arrangemanget av Allmänna mötet. 8 NORDISKA STYRELSEN ordförande fungerar som föreningens president och dess sekreterare som generalsekreterare. Presidiet ansvarar för arrangemanget av Generalförsamlingens möte. 8 NORDISKA STYRELSEN Nordiska styrelse består av ordförandena i de nationella avdelningarnas styrelser. Suppleanter i nordiska styrelsen är vice ordförandena i samma styrelser. Annan person kan i nordiska styrelsen företräda respektive avdelning enligt fullmakt från den egna avdelningsstyrelsen. Presidenten är ordförande i nordiska styrelsen. Mandatet är tiden mellan två Allmänna möten. Styrelsen är beslutsmässig endast om den är fulltalig. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal beslutas enligt den ståndpunkt som presidenten företräder. Nordiska styrelsen skall verkställa beslut som fattas av Allmänna mötet, leda föreningens gemensamma verksamhet och ansvara för föreningens räkenskaper samt förvaltningen av medlen i den gemensamma kassan. Räkenskaperna redovisas kalenderårsvis. Årsredovisningen skall vara färdig för revision senast under mars månad påföljande år. Gemensamma kassan och räkenskaperna för NJT förvaltas av den avdelningsstyrelse, som nordiska styrelsen utser till detta. Nordiska styrelsen skall fastställa budgeten för den gemensamma verksamheten och besluta om bidrag till denna från avdelningarna. Som ett led i sin verksamhet skall nordiska styrelsen koordinera sektionernas verksamhet och ge riktlinjer för utgivningen av Nordisk Nordiska styrelsen består av ordförandena i de nationella avdelningarnas styrelser. Suppleanter i Nordiska styrelsen är vice ordförandena i samma styrelser. Annan person kan i Nordiska styrelsen företräda respektive avdelning enligt fullmakt från den egna avdelningsstyrelsen. Presidenten är ordförande i Nordiska styrelsen. Mandatet är tiden mellan två ordinarie möten med Generalförsamlingen. Nordiska styrelsen är beslutsmässig endast om den är fulltalig. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal beslutas enligt den ståndpunkt som presidenten företräder. Nordiska styrelsen skall verkställa beslut som fattas av Generalförsamlingen, leda föreningens gemensamma verksamhet och ansvara för föreningens räkenskaper samt förvaltningen av medlen i den gemensamma kassan. Räkenskaperna redovisas kalenderårsvis. Årsredovisningen skall vara färdig för revision senast under mars månad påföljande år. Gemensamma kassan förvaltas av den avdelningsstyrelse som Nordiska styrelsen utser. Nordiska styrelsen skall fastställa budgeten för den gemensamma verksamheten och besluta om bidrag från avdelningarna. Som ett led i sitt arbete skall Nordiska styrelsen främja den samnordiska seminarieverksamheten, koordinera verksamheten inom de olika fackområdena enligt 12 och ge riktlinjer för utgivningen av Nordisk Järnbanetidskrift enligt 9.

Järnbane Tidskrift. Nordiska styrelsen sammanträder vid behov, dock minst en gång om året. Nordiska styrelsen sammanträder vid behov, dock minst en gång per år. 9 NORDISK JÄRNBANETIDSKRIFT Nordiska styrelsen beslutar om övergripande principer och riktlinjer för utgivning av Nordisk Järnbanetidskrift (NJT) samt utser ansvarig utgivare, huvudredaktör och ekonomiansvarig för tidningen. Nationell avdelning utser nationell lokalredaktör. Huvudredaktören utgör tillsammans med de nationella lokalredaktörerna nordisk redaktion. Nordiska styrelsen fastställer årlig budget och produktionsplan för NJT på förslag av nordiska redaktionen och ekonomiansvarig. 9 DE NATIONELLA AVDELNINGARNA Föreningen är indelad i fyra avdelningar, benämnda Danska avdelningen, Finska avdelningen, Norska avdelningen och Svenska avdelningen. Varje avdelning utgör en självständig sammanslutning med egen budget och ekonomisk redovisning. Avdelningarna skall bedriva sin verksamhet i enlighet med nationell lagstiftning om föreningar och i enlighet med dessa stadgar och beslut som fattas av allmänna mötet och nordiska styrelsen. Avdelningarnas intäkter består av medlemsavgifter, mötesavgifter, räntor och andra avgifter, t ex bidrag. Avdelningarna skall täcka de kostnader som Nordiska redaktionen planerar tidningens innehåll och ansvarar för framtagande av text- och bildmaterial enligt fastställd produktionsplan. 10 DE NATIONELLA AVDELNINGARNA Föreningen är indelad i fyra nationella avdelningar, benämnda Danska avdelningen, Finska avdelningen, Norska avdelningen och Svenska avdelningen. Varje avdelning utgör en självständig del inom NJS med egen budget och ekonomisk redovisning. Avdelningarna skall bedriva sin verksamhet i enlighet med nationell lagstiftning om föreningar och i enlighet med dessa stadgar och beslut som fattas av Generalförsamlingen och Nordiska styrelsen. Avdelningarnas intäkter består av medlemsavgifter, mötesavgifter, räntor och andra avgifter, till exempel bidrag. Avdelningarna skall täcka de kostnader som är förbundna med verksamheten i respektive

är förbundna med verksamheten i respektive land samt efter beslut i Nordiska styrelsen land samt efter beslut i nordiska styrelsen bidra till att täcka föreningens gemensamma bidra till att täcka föreningens gemensamma kostnader. Avdelningarnas verksamhets- och kostnader. Avdelningarnas verksamhets- och räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret. räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret. Lokalavdelningar kan inrättas, om Lokalavdelningar kan inrättas, om avdelningsstyrelse så beslutar avdelningsstyrelse så beslutar 10 AVDELNINGSSTYRELSERNA 11 AVDELNINGSSTYRELSERNA Varje avdelning leds av en avdelningsstyrelse, som består av minst sex ledamöter, normalt innefattande ordförandena i de nationella facksektionerna. Avdelningarna skall varje år hålla nationella årsmöten för behandling av de angelägenheter som avdelningsstyrelserna själva bestämmer. Årsmötena bör så långt möjligt kombineras med en föreningsaktivitet av angeläget och aktuellt innehåll. Val av avdelningsstyrelse, sektionsstyrelser och eventuella andra funktionärer samt revisorer äger rum vid årsmöte närmast före det Allmänna mötet. Valresultatet skall anmälas vid Allmänna mötet. Varje avdelning leds av en avdelningsstyrelse, som består av minst fem ledamöter. I avdelningsstyrelsen är en ledamot ansvarig för koordinering av seminarier med övriga avdelningar. Sammansättning av avdelningsstyrelse skall redovisas vid Generalförsamlingens möten. Avdelningsstyrelserna ansvarar för att behövliga nationella stadgar och arbetsordningar finns. Verksamhet och räkenskaper redovisas kalenderårsvis. Valperioden är tiden fram till nästföljande Allmänna möte. Eventuella personskiften under valperioden beslutas enligt respektive avdelningsstyrelses regler. Verksamhet och räkenskaper redovisas kalenderårsvis. Avdelningsstyrelserna ansvarar för att behövliga nationella stadgar och arbetsordningar finns. 11 FACKSEKTIONERNA NJS verksamhet bedrivs med inriktning på sex sakområden. Varje sakområde bevakas av en facksektion, representerad i varje land. Sakområdena är A: Administration, ekonomi personal, IT, verksamhetsplanering, trafikpolitik och samhällsplanering B: Infrastrukturfrågor rörande banteknik 12 FACKOMRÅDEN NJS verksamhet bedrivs med inriktning på sex fackområden: A: Administration, ekonomi personal, IT, verksamhetsplanering, trafikpolitik och samhällsplanering B: Infrastrukturfrågor rörande banteknik E: Infrastrukturfrågor rörande el-, signal- och teleteknik

E: Infrastrukturfrågor rörande el-, signal- och K: Kommersiella relationer och teleteknik marknadsfrågor K: Kommersiella relationer och M: Rullande materiel; fordonsteknik, marknadsfrågor fordonsunderhåll m.m. M: Rullande materiel; fordonsteknik, T: Trafikplanering, trafikledning och fordonsunderhåll m.m. trafikproduktion. T: Trafikplanering, trafikledning och trafikproduktion. Facksektionerna skall i nordisk samverkan anordna seminarier, s k sektionsmöten. De kan också anordna nationella möten, studiebesök mm, som är förenliga med föreningens ändamål. Facksektionerna leds av styrelser, vars ordföranden normalt ingår i avdelningsstyrelserna. Sektionsstyrelserna väljs samtidigt som avdelningsstyrelser enligt 10. Samnordiska sektionsmöten hålls efter behov. Strävan skall vara att hålla minst ett samnordiskt sektionsmöte om året för varje sakområde. Om så är lämpligt, kan flera facksektioner gå samman om gemensamma möten. Den nordiska styrelsen godkänner tidplan och ämnesval för samnordiska sektionsmöten på förslag som utarbetats i samråd mellan de olika ländernas berörda sektionsordföranden. Inkomster och utgifter i samband med möten redovisas separat av den ansvariga facksektionen till berörd avdelningsstyrelse. 12 MEDLEMSAVGIFT Individuella medlemmar skall betala medlemsavgift enligt respektive avdelningsstyrelsers bestämmelser. Kollektiva medlemmar betalar medlemsavgift - motsvarande den individuella - för det antal personer som anmäls som deltagare i föreningens arbete. Hedersmedlemmar betalar ingen medlemsavgift. Medlem som inte betalar avgift - trots anmaning - anses ha utträtt ur föreningen. 13 FIRMATECKNING Presidenten och - efter särskilda fullmakter - generalsekreteraren och ansvarig för gemensamma kassan - tecknar föreningens firma beträffande den gemensamma För varje fackområde ska finnas en nationell koordinator som samråder med motsvarande personer i de övriga länderna samt med den nationella avdelningsstyrelsen vid anordnandet av samnordiska aktiviteter. De nationella avdelningarna skall i nordisk samverkan anordna möten, seminarier och andra gemensamma aktiviteter. Strävan skall vara att hålla minst ett samnordiskt möte per år inom varje fackområde. Nordiska styrelsen kan besluta om att inrätta särskild facksektion inom något område. 13 MEDLEMSAVGIFT Individuell och kollektiv medlem betalar medlemsavgift enligt respektive avdelnings bestämmelser. Hedersmedlem betalar ingen medlemsavgift. Medlem som inte betalar avgift - trots anmaning - anses ha utträtt ur föreningen. 14 FIRMATECKNING Presidenten och - efter särskilda fullmakter - generalsekreteraren och ansvarig för gemensamma kassan - tecknar föreningens firma beträffande den gemensamma

verksamheten. verksamheten. Föreningens firma tecknas nationellt enligt Föreningens firma tecknas nationellt enligt bestämmelser i nationella stadgar bestämmelser i nationella stadgar 14 REVISION Varje avdelning skall ha minst en revisor och minst en suppleant. Revisorerna skall granska föreningens förvaltning och räkenskaper årsvis, dels var för sig för egen avdelning, dels gemensamt för föreningens gemensamma verksamhet. Revisorerna skall senast under april månad avge revisionsberättelser för de egna avdelningarna och för den gemensamma verksamheten. 15 STADGEÄNDRING Föreningens gemensamma stadgar kan ändras genom beslut vid allmänna mötet. Förslag till stadgeändringar läggs av nordiska styrelsen i samband med kallelse till allmänna mötet. Om medlem önskar lägga förslag till ändring i stadgarna, måste sådant förslag vara nordiska styrelsen tillhanda senast vid årsskiftet före allmänna mötet. Ändringsförslaget skall tillsammans med nordiska styrelsens förslag föreläggas föreningens medlemmar senast samtidigt med utsändning av kallelse till detta möte. För beslut om ändringar i stadgarna fordras 3/4 majoritet vid mötet. 16 UPPLÖSNING Allmänna mötet kan besluta om att föreningen som samnordisk organisation skall upplösas. Handläggningen härför följer samma procedur som för stadgeändringar. För beslut om upplösning fordras dock 4/5 majoritet av avgivna röster. Om beslut fattas om upplösning, skall allmänna mötet genom omröstning med enkel majoritet besluta hur föreningens samnordiska tillgångar och skulder skall fördelas. De nationella avdelningarna kan sedan välja, om de skall upplösas eller kvarstå som nationella föreningar under annat namn än NJS. 15 REVISION Varje nationell avdelning skall ha minst en revisor och minst en suppleant. Revisorerna skall granska föreningens förvaltning och räkenskaper årsvis, dels var för sig för egen avdelning, dels gemensamt för föreningens gemensamma verksamhet. Revisorerna skall senast under april månad avge revisionsberättelser för de egna avdelningarna och för den gemensamma verksamheten. 16 STADGEÄNDRING Föreningens gemensamma stadgar kan ändras genom beslut på ordinarie eller extraordinarie möte med Generalförsamlingen. Förslag till stadgeändringar läggs av Nordiska styrelsen i samband med kallelse till Generalförsamlingens möte. Om medlem önskar lägga förslag till ändring i stadgarna, måste sådant förslag vara Nordiska styrelsen tillhanda senast vid årsskiftet före Generalförsamlingens möte. Ändringsförslaget skall tillsammans med Nordiska styrelsens förslag föreläggas föreningens medlemmar senast samtidigt med utsändning av kallelse till detta möte. För beslut om ändringar i stadgarna fordras 3/4 majoritet vid mötet. 17 UPPLÖSNING Generalförsamlingen kan på ordinarie möte besluta om att föreningen som samnordisk organisation skall upplösas. Handläggningen härför följer samma procedur som för stadgeändringar. För beslut om upplösning fordras dock 4/5 majoritet av avgivna röster. Om beslut fattas om upplösning, skall Generalförsamlingen genom omröstning med enkel majoritet besluta hur föreningens samnordiska tillgångar och skulder skall fördelas. De nationella avdelningarna kan sedan välja, om de skall upplösas eller kvarstå som nationella föreningar under annat namn än

NJS. Godkända på Allmänna mötet i Sandefjord den 28 augusti 1998 Dessa stadgar är antagna av NJS Generalförsamling på det Allmänna mötet i Jönköping den 16 juni 2006.