1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Enhet 6. DOM meddelad i Huddinge

1 meddelad i Huddinge Mål nr: PARTER (Antal tilltalade: 2) Tilltalad Faik-FRANK Hagigat, 19581120-2273 Nybohovsbacken 31 Lgh 2101 117 63 Stockholm Offentlig försvarare: Advokat Mario Ashman Advokatkompaniet Sollentuna AB Box 77 191 21 Sollentuna Åklagare Kammaråklagare Anneli Tirud Wallin Åklagarmyndigheten Söderorts åklagarkammare i Stockholm Box 1194 141 24 Huddinge Målsägande Sekretess, se Partsbilaga sekretess Sekretess Målsägandebiträde: Advokat Anna Dahlbäck Advokatfirman Bastling & Partners AB Box 3518 103 69 Stockholm SLUT Åtal som den tilltalade frikänns från 1. Våldtäkt, 6 kap 1 2 st brottsbalken i sin lydelse före 1 juli 2013-2010-07-24 -- 2010-07-25 Beslut Skadestånd 1. Målsägandens skadeståndsyrkanden ogillas. Postadress 141 84 Huddinge Besöksadress Björnkullavägen 5 A Telefon Telefax 08-561 660 00 08-711 05 80 E-post: sodertorns.tingsratt@dom.se www.sodertornstingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:30-16:00

Mål nr: 2 Sekretess 1. Sekretessen enligt 35 kap 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på samtliga uppgifter som lagts fram vid förhandling inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet. Detta innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att identiteten går att kartlägga. Detsamma ska gälla ljud- och bildupptagningar från tingsrättens huvudförhandling samt identitetsuppgifter i partsbilaga till denna dom. Ersättning 1. Anna Dahlbäck tillerkänns ersättning av allmänna medel med 77 584 kr. Av beloppet avser 15 517 kr mervärdesskatt. 2. Mario Ashman tillerkänns ersättning av allmänna medel med 98 830 kr. Av beloppet avser 19 766 kr mervärdesskatt. 3. Kostnaden för försvarare och målsägandebiträde ska stanna på staten.

meddelad i Huddinge Mål nr: 3 Tilltalad Torvald Elias TORE Strömberg, 19660709-6614 Blåsvädersgatan 12 Lgh 1201 418 32 Göteborg Offentlig försvarare: Advokat Sargon De Basso Advokatfirman Defens AB Kornhamnstorg 57 111 27 Stockholm Åklagare Kammaråklagare Anneli Tirud Wallin Åklagarmyndigheten Söderorts åklagarkammare i Stockholm Box 1194 141 24 Huddinge Målsägande Sekretess, se Partsbilaga sekretess Sekretess Målsägandebiträde: Advokat Anna Dahlbäck Advokatfirman Bastling & Partners AB Box 3518 103 69 Stockholm SLUT Åtal som den tilltalade frikänns från 1. Medhjälp till våldtäkt, 6 kap 1 2 st brottsbalken i sin lydelse före 1 juli 2013 samt 23 kap 4 brottsbalken - 2010-07-24 -- 2010-07-25 Beslut Skadestånd 1. Målsägandens skadeståndsyrkanden ogillas.

Mål nr: 4 Sekretess 1. Sekretessen enligt 35 kap 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på samtliga uppgifter som lagts fram vid förhandling inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet. Detta innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att identiteten går att kartlägga. Detsamma ska gälla ljud- och bildupptagningar från tingsrättens huvudförhandling samt identitetsuppgifter i partsbilaga till denna dom. Ersättning 1. Sargon De Basso tillerkänns ersättning av allmänna medel med 106 068 kr. Av beloppet avser 21 214 kr mervärdesskatt. 2. För ersättning till målsägandebiträdet Anna Dahlbäck se domslut avseende Frank Hagigat. 3. Kostnaden för försvarare och målsägandebiträde ska stanna på staten.

5 YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkanden Åklagaren har yrkat att Frank Hagigat ska dömas för våldtäkt, och att Tore Strömberg ska dömas för medhjälp till våldtäkt, enligt följande. Frank Hagigat har genomfört samlag eller annan sexuell handling jämförlig med samlag med målsäganden genom att otillbörligt utnyttja att hon på grund av drogpåverkan och medvetslöshet eller sömn befann sig i ett hjälplöst tillstånd. Det hände kvällen den 24 juli och natten mot den 25 juli 2010 i en lägenhet på Porlabacken i Hagsätra i Stockholm. Frank Hagigat begick gärningen med uppsåt. Tore Strömberg har främjat och deltagit i gärningen genom att droga målsäganden och därigenom försätta henne i ett hjälplöst tillstånd som ovan och bjuda in Frank Hagigat till att ha samlag med målsäganden och i samband med detta hjälpa till att hålla fast henne. Det hände kvällen den 24 juli och natten mot den 25 juli 2010 i en lägenhet på Porlabacken i Hagsätra i Stockholm. Tore Strömberg begick gärningen med uppsåt. Målsäganden har fått ett stickmärke på höger hand, rodnad och slemhinneavskrapning i slidöppningen, hudavskrapningar i ändtarmen samt känt smärta. Lagrum 6 kap 1 2 st. brottsbalken i sin lydelse före den 1 juli 2013 och 23 kap 4 brottsbalken

6 Målsägandens yrkanden Målsäganden, som biträder åtalet, har yrkat att Frank Hagigat och Tore Strömberg solidariskt till henne ska betala skadestånd med totalt 201 985 kr, varav 125 000 kr avser ersättning för kränkning, 46 800 kr ersättning för sveda och värk samt 30 185 kr ersättning för förlorad arbetsinkomst, plus ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från den 25 juli 2010 till dess full betalning sker. Yrkandet grundar sig på den brottslighet som Frank Hagigat och Tore Strömberg har åtalats för i målet samt den kränkning och personskada som de därmed har orsakat målsäganden. Frank Hagigats inställning till åklagarens och målsägandens yrkanden Frank Hagigat har förnekat brott och motsatt sig att betala skadestånd. Han har vitsordat sättet att beräkna ränta samt sättet att beräkna inkomstförlust (yrkade belopp per månad). Frank Hagigat har vitsordat ett belopp om 75 000 kr avseende ersättning för kränkning samt ett belopp om 10 000 kr avseende ersättning för sveda och värk. Tore Strömbergs inställning till åklagarens och målsägandens yrkanden Tore Strömberg har förnekat brott och motsatt sig att betala skadestånd. Han har vitsordat sättet att beräkna ränta samt sättet att beräkna inkomstförlust (yrkade belopp per månad). Tore Strömberg har vitsordat ett belopp om 10 000 kr avseende ersättning för sveda och värk.

7 Frihetsberövanden Frank Hagigat har varit frihetsberövad i målet som anhållen från den 25 augusti 2014 och som häktad från den 28 augusti 2014. Häktningsbeslutet avseende Frank Hagigat har upphävts genom tingsrättens beslut den 24 oktober 2014. Tore Strömberg har varit frihetsberövad i målet som anhållen från den 31 augusti 2014 och som häktad från den 3 september 2014. Häktningsbeslutet avseende Tore Strömberg har upphävts genom tingsrättens beslut den 24 oktober 2014. UTREDNING Åklagaren har som muntlig bevisning åberopat, förutom förhör med målsäganden och de båda tilltalade, vittnesförhör med Lisa Moberg, Karin Kardell och Gunilla Sundqvist. Åklagaren har därutöver åberopat skriftlig bevisning och syn av fotografier. Frank Hagigat har åberopat syn av en nål. Tore Strömberg har åberopat skriftlig bevisning. SKÄL Inledning För en fällande dom i mål om sexualbrott krävs liksom i brottmål i övrigt att domstolen, genom den utredning som presenterats i målet, finner att det har blivit ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till den gärning åklagaren gjort gällande.

8 Utgångspunkten för domstolens prövning är att den tilltalades uppgifter om det som har inträffat, om de inte är så osannolika att de kan lämnas utan avseende, ska ligga till grund för bedömningen i målet om de inte motbevisas av den övriga utredningen. För att den tilltalades berättelse ska anses motbevisad, och åtalet bifallas, räcker det inte att en målsägandes berättelse är mer trovärdig än den tilltalades. Det krävs också att målsägandens berättelse får avgörande stöd av annan bevisning. Vid prövningen av en målsägandes berättelse ska bedömas om berättelsen är klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenligt i viktiga avseenden och fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment eller tvekan i avgörande delar (NJA 2010 s. 671). Utifrån de nu redovisade utgångspunkterna kommer tingsrätten inledningsvis att pröva om Frank Hagigat har gjort sig skyldig till våldtäkt enligt åtalet. Först därefter finns anledning att pröva om Tore Strömberg har gjort sig skyldig till medhjälp till våldtäkt genom att främja gärningen på det sätt som åklagaren har påstått. Ska Frank Hagigat dömas för våldtäkt? Har Frank Hagigat genomfört ett samlag eller därmed jämförbar sexuell handling med målsäganden? Det är klarlagt i målet att Frank Hagigat har haft vaginalt samlag och oralsex med målsäganden. Frank Hagigat har själv uppgett att så är fallet. Hans uppgifter får visst stöd av uppgifter lämnade av målsäganden, även om hon inte har någon klar minnesbild av att hon har haft vaginalt samlag vid det aktuella tillfället. Även den träffrapport och det analysprotokoll som åklagaren har åberopat, utvisande Frank Hagigats DNA på målsägandens lakan, ger stöd för detta.

9 För att ett ansvar för våldtäkt ska komma ifråga i förevarande fall krävs att åklagaren har visat att målsäganden under samlaget och eller den sexuella handlingen har befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd på grund av drogpåverkan och medvetslöshet eller sömn, och att Frank Hagigat otillbörligt utnyttjat detta. Straffansvar förutsätter dessutom att Frank Hagigat ska ha insett att målsäganden befunnit sig i ett sådant hjälplöst tillstånd. Tingsrätten börjar med att pröva om målsäganden har befunnit sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som åklagaren har påstått. Endast om tingsrätten skulle finna att så är fallet finns anledning att pröva övriga nödvändiga moment som krävs för straffansvar. Har målsäganden befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd? Reglerna om våldtäkt i 6 kap. 1 brottsbalken ändrades den 1 juli 2013 i flera avseenden. Då den händelse som är föremål för åtalet ägde rum i juli 2010 ska åtalet prövas i enlighet med 6 kap 1 2 st. brottsbalken i dess tidigare lydelse (före den 1 juli 2013). Före den 1 juli 2013 var ansvaret för våldtäkt, i nu relevanta delar, formulerat så att den skulle dömas för våldtäkt som genomförde ett samlag eller en sexuell handling som är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att en person på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan befann sig i ett hjälplöst tillstånd. Som exempel på vad som avses med hjälplöst tillstånd har i förarbeten och doktrin nämnts situationer som när någon på grund av kraftig berusning eller narkotikapåverkan inte har förmåga att uppfatta att han eller hon utsätts för sexuella närmanden eller när en person på grund av sjukdom eller kroppsskada inte kan göra motstånd eller inte förmår uppfatta gärningens innebörd (prop. 2004/05:45, s. 47). I rättsfallet NJA 1997 s. 538 har påtaglig berusning i kombination med att offret har

10 befunnit sig i en hotfull situation bedömts som ett hjälplöst tillstånd. Högsta domstolen har i NJA 2004 s. 231 anfört att en person som till följd av berusning eller drogpåverkan saknar hämningar i och för sig kan anses vara i ett hjälplöst tillstånd, men att det i så fall ska vara fråga om en så atypisk påverkan att personen inte kan sägas ha varit ansvarig för sina handlingar. Enligt Högsta domstolen räcker det således inte med att en person till följd av påverkan av alkohol eller droger haft ett nedsatt omdöme för att han eller hon ska anses ha befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Frank Hagigat har vid huvudförhandlingen berättat om i huvudsak följande händelseförlopp. Tore Strömberg och målsäganden, som han inte känner eller har någon relation till, tog kontakt med honom per telefon och frågade om han ville träffa dem hemma hos målsäganden. Han åkte hem till målsäganden och hade sexuellt umgänge med henne i form av oralsex och vaginalt samlag. Tore Strömberg befann sig då i lägenheten. Uppgifterna får stöd av den, i huvudsak överensstämmande, berättelse som Tore Strömberg har lämnat. De uppgifter som Frank Hagigat har lämnat är enligt tingsrättens bedömning inte så osannolika att de kan lämnas utan avseende. Till att börja med är händelseförloppet inte osannolikt i sig. Det har i målet dessutom framkommit, genom såväl Tore Strömbergs som målsägandens uppgifter, att Tore Strömberg och målsäganden tidigare har haft liknande kontakter, d.v.s. att målsäganden i närvaro av Tore Strömberg har haft sexuellt umgänge med en för dem båda främmande man. Enligt vad Frank Hagigat har uppgett var det sexuella umgänget mellan honom och målsäganden ömsesidigt. Han har berättat att målsäganden tog vissa initiativ under sexakten, att de pratade med varandra under förspelet och att målsägandens viskade i hans öra under samlaget. Enligt Frank Hagigat fick han inte någon signal om att målsäganden inte skulle vilja ha sex med honom. Det har av den berättelse som Frank Hagigat har lämnat inte framkommit att målsäganden skulle ha varit drogpåverkad vid tidpunkten för händelsen

11 Den fråga som tingsrätten har att bedöma är om de uppgifter som Frank Hagigat har lämnat om målsägandens tillstånd är motbevisade av den övriga utredningen i målet. I denna bedömning beaktar tingsrätten att det i och för sig finns anledning att ifrågasätta trovärdigheten i Frank Hagigats berättelse. Frank Hagigat har således först i det tredje förhöret med honom under förundersökningen vidgått att han har varit i målsägandens lägenhet vid det aktuella tillfället och att han då hade sexuellt umgänge med denna. I de två första förhören har han förnekat att han överhuvudtaget känner till målsäganden och att han skulle ha varit i lägenheten. Den förklaring till detta som han har lämnat att han inte skulle ha haft tillgång till sitt insulin och därför, som det får förstås p.g.a. högt blodsocker, blivit förvirrad och ofokuserad framstår inte som trovärdig. Målsäganden har uppgett följande av betydelse för bedömningen av om hon har befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Hon blev serverad glass av Tore Strömberg. Glassen smakade konstigt men hon åt den ändå. Därefter blev allt svart, förutom vissa glimtar. Hon vaknade efter 16 timmar och hade ont framförallt i ändtarmen. Målsäganden hade då inte några minnesbilder av händelsen, utan mer en känsla att saker och ting inte gick ihop. Bl.a. hittade hon, i Tore Strömbergs kamera, bilder på sig själv och en annan man när de hade sex. När hon frågade Tore Strömberg om bilderna sa han att de var gamla. När känslan av att något inte stämde tilltog sökte hon återigen en förklaring hos Tore Strömberg, som sa att ingenting särskilt hade hänt. När hon inte nöjde sig med det svaret blev han först arg och gjorde sig därefter oanträffbar. När hon, en vecka efter händelsen, vände sig till en kompis och berättade om sin oro över det inträffade, tog kompisen initiativ till att de skulle åka till AVK. De minnesbilder av händelsen som sedermera har framträtt för målsäganden är fragmentariska, men följande är mer framträdande. Hon ligger med ansiktet i kudden och har svårt att få luft; svanken pressas ned av två händer och hon upplever känslan av penetration i ändtarmen; hennes ansikte är över en mage

12 med en tatuering i form av flikar runt naveln och en erigerad penis. Hon har också minnesbilder av hur hon försöker dra undan sin hand men någon håller i den och säger skynda dig, hon vaknar. Hon hör någon som låter som Tore Strömberg säga det är ingen fara hjärtat, det är lugnt och hon kan återuppleva känslan av hur någon sticker henne i handen. Målsäganden kan inte säga om hon har varit helt utslagen eller om hon har agerat utan att ha varit medveten om sitt handlande. Tingsrätten finner inte anledning att ifrågasätta målsägandens uppgifter om de minnesbilder och återupplevelser som hon har av det inträffade. Inte heller ifrågasätter tingsrätten att hon har haft de smärtor hon har berättat om. Vad hon har berättat framstår som självupplevt. Vid tingsrättens bedömning av hennes berättelse som bevis för åtalet ska dock även följande beaktas. Målsäganden har kunnat redogöra endast för fragmentariska minnesbilder av händelsen. Minnesbilderna har framträtt för målsäganden först när hon under våren 2011 gick i terapi hos Gunilla Sundqvist, psykolog och psykoterapeut på Kris- och Traumacentrum. Att det har förhållit sig på det sättet har bekräftats i förhör med Gunilla Sundqvist. Vad tingsrätten nu har redogjort för, tillsammans med den omständigheten att händelsen ligger flera år tillbaka i tiden, gör att det finns anledning att ifrågasätta tillförlitligheten av de uppgifter som målsäganden har lämnat. En annan omständighet av betydelse för denna bedömning är en uppgift lämnad av målsäganden om att hon återupplever den aktuella händelsen vid lukten av cigarettrök. Hon kan själv inte lämna någon förklaring till detta och såvitt har framkommit i målet röker varken Frank Hagigat eller Tore Strömberg. Målsäganden har också till viss del lämnat uppgifter som motsägs av övrig utredning i målet. Hon har som ovan framgått uppgett att Tore Strömberg efter den aktuella händelsen gjorde sig oanträffbar och varken besvarade eller returnerade hennes telefonsamtal. Av telefonlistor åberopade av Tore Strömberg framgår dock att Tore Strömberg sökt målsäganden per telefon vid ett flertal tillfällen ett par dagar efter det att han lämnade hennes lägenhet och att, när han fick tag på henne, de pratade en lång stund.

13 Av det ovan redovisade framgår sammanfattningsvis att tingsrätten inte finner anledning att ifrågasätta att målsäganden har haft de minnesbilder och de kroppsliga symptom som hon har berättat om, men däremot att minnesbilderna korrekt och fullständigt återspeglar den aktuella händelsen. Fråga är om åklagaren, med beaktande av de brister i bevishänseende i parternas berättelser som tingsrätten nu har redogjort för, genom den övriga utredningen har bevisat att målsäganden har befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Målsägandens berättelse får stöd av journaler från AVK respektive Kris- och Traumacentrum. Innehållet i journalerna bekräftar vad målsäganden har uppgett vid huvudförhandlingen, nämligen att hon inledningsvis inte har haft något minne av det inträffade men att minnesbilderna har framträtt efterhand. Som har framgått ovan ifrågasätter tingsrätten inte att målsäganden har haft de minnesbilder som hon har redogjort för, eller att de har framträtt successivt. Däremot måste enligt tingsrätten tillförlitligheten av fragmentariska och senare uppkomna minnesbilder bedömas med försiktighet. Med denna utgångspunkt är innehållet i journalerna av mindre betydelse för tingsrättens bedömning. Vad som däremot har betydelse är att målsäganden har fått, och blivit behandlad för, en krisreaktion efter händelsen. Den omständigheten att målsäganden har mått psykiskt mycket dåligt, med behandling delvis inneliggande på sjukhus som följd, talar således för att hon har blivit utsatt för någon form av övergrepp den aktuella kvällen. Åklagaren har åberopat ett rättsintyg utvisande att målsäganden hade ett märke av ett nålstick på höger hand. Detta ger enligt tingsrätten visst stöd för att målsäganden blev drogad den aktuella kvällen. Den undersökning av målsäganden som rättsintyget grundar sig på genomfördes dock först en vecka efter den aktuella händelsen, vilket ger anledning att bedöma uppgiften om nålsticket med viss försiktighet. Förutom målsägandens minnesbild av att ha blivit fasthållen och stucken med en nål, som har framträtt först efter det att hon fick bekräftat att hon

14 hade ett nålstick på handen, saknas utredning som förklarar nålsticket, d.v.s. med vad målsäganden skulle ha blivit stucken och vad som i så fall skulle ha injicerats. Enligt beslagsprotokoll och sakkunnigutlåtande åberopade av åklagaren, har rester av kokain samt en del av baksidan av en tablettkarta återfunnits i lägenheten. Beslaget av kokain gjordes först närmare två veckor efter händelsen och först andra gången polisen gick igenom lägenheten. Det saknas utredning om vad det har varit fråga om för tablett, hur den eller kokainet skulle ha intagits av målsäganden och varför någon av eller båda substanserna skulle ha försatt målsäganden i ett hjälplöst tillstånd. Gunilla Sundqvist har uppgett att resultatet av den behandling som målsäganden har genomgått tyder på att denna har varit drogad. Om målsäganden bara hade varit i chock efter ett trauma borde hon enligt Gunilla Sundqvist ha fått fler minnesbilder genom behandlingen. Eftersom målsäganden inte fick fler minnesbilder genom behandlingen verkar det enligt Gunilla Sundqvist rimligt att målsäganden var påverkad av något vid den aktuella händelsen. Tingsrätten finner inte anledning att ifrågasätta uppgiften, som således ger stöd för åklagarens påstående att målsäganden var drogad. Åklagaren har åberopat förhör med Lisa Mobrand som vid huvudförhandlingen har uppgett att målsäganden ringde henne en vecka efter händelsen och sa att hon hade tappat medvetandet och blivit drogad och våldtagen. Tingsrätten finner inte anledning att ifrågasätta vittnets uppgifter. Med beaktande av den bedömning som tingsrätten har gjort av målsägandens berättelse, d.v.s. att tingsrätten i och för sig fäster tilltro till målsägandens uppgifter om hur hon har upplevt det inträffade, har vittnesuppgifterna dock begränsad betydelse för tingsrättens bedömning. De omständigheter som tingsrätten har funnit ger starkast stöd för påståendet att målsäganden har blivit drogad, nämligen målsägandens krisreaktion efter händelsen och den behandlande psykologens slutsatser av resultatet av behandlingen, är enligt

15 tingsrätten inte tillräckliga för att motbevisa den tilltalades uppgifter om målsägandens tillstånd den aktuella kvällen. Inte heller dessa uppgifter i förening med övriga redovisade omständigheter ger tillräckligt stöd för åklagarens påstående att målsäganden har befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Av det åberopade rättsintyget framgår att målsäganden hade vissa skador i vagina. Detta ger enligt tingsrätten visst stöd för att det sexuella umgänget varit ofrivilligt. Rättsintyget innehåller även uppgifter om att målsäganden hade en skada i ändtarmen. Målsägandens berättelse ger dock inte något direkt stöd för att Frank Hagigat skulle ha genomfört ett analt samlag med henne; målsäganden har uppgett att hon hade känslan av att det var Tore Strömberg som gjorde det. Med beaktande av detta ger uppgiften i rättsintyget om skador i ändtarmen inte något stöd av betydelse för att Frank Hagigat skulle ha genomfört ett analt samlag med målsäganden. Med beaktande av de brister i bevishänseende som konstaterats i målsägandens berättelse, finner tingsrätten att de ovan redovisade uppgifterna inte ger tillräckligt stöd för påståendet att målsäganden vid den aktuella händelsen skulle ha befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Åklagaren har därmed inte motbevisat de uppgifter som Frank Hagigat har lämnat. Då åklagaren inte har bevisat att målsäganden har befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd är åtalet inte styrkt. Frank Hagigat ska frikännas från brott. Ska Tore Strömberg dömas för medhjälp till våldtäkt? Av den bedömning som tingsrätten har gjort i fråga om åtalet gällande våldtäkt följer att Tore Strömberg inte kan hållas ansvarig för medhjälpsbrott. Ansvar för medhjälp till brott förutsätter nämligen att en straffbelagd gärning har utförts. Att gärningsmannen inte kan straffas på grund av exempelvis bristande

16 uppsåt, utesluter i och för sig inte ansvar för någon annan medverkande. Det är tillräckligt att gärningen rent objektivt sett är för handen. I förevarande fall har tingsrätten funnit att målsäganden inte har befunnit sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som har förutsatts för att gärningen objektivt ska anses ha varit för handen, d.v.s. det är i målet inte styrkt att gärningsmannen har utfört den påstådda gärningen. Åtalet i denna del är därmed inte styrkt. Tore Strömberg ska frikännas från brott. Ska Frank Hagigat och Tore Strömberg betala skadestånd till målsäganden? Eftersom målsägandens skadeståndsyrkanden grundats enbart på brott ska dessa lämnas utan bifall. ÖVRIGT Ersättningsyrkandena från de två försvararna och från målsägandebiträdet är skäliga. Med hänsyn till utgången i målet ska dessa kostnader stanna på staten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 400) Överklagande senast den 19 november 2014 ställs till Svea hovrätt men ges in till tingsrätten. Karin Röckert I avgörandet har nämnd deltagit. Rätten är enig.

AVRÄKNINGSUNDERLAG Huddinge Mål nr: Underlaget avser Person-/samordningsnummer/födelsetid 19581120-2273 Efternamn Hagigat Datum för dom/beslut Förnamn Faik-FRANK Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna tider. Frihetsberövad 2014-08-25 2014-10-24 Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet Särskild anteckning Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.). Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse för avräkning (3 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.). Underskrift Postadress 141 84 Huddinge Besöksadress Björnkullavägen 5 A Telefon Telefax 08-561 660 00 08-711 05 80 E-post: sodertorns.tingsratt@dom.se www.sodertornstingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:30-16:00

AVRÄKNINGSUNDERLAG Huddinge Mål nr: Underlaget avser Person-/samordningsnummer/födelsetid 19660709-6614 Efternamn Strömberg Datum för dom/beslut Förnamn Torvald Elias TORE Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna tider. Frihetsberövad 2014-08-31 2014-10-24 Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet Särskild anteckning Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.). Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse för avräkning (3 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.). Underskrift

Bilaga 1 ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. 3. det är av vikt för ledning av rättstilllämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller DV 400 2014-01 Producerat av Domstolsverket Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. www.domstol.se

Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. www.domstol.se