Omvärldsbevakning landsting/regioner Jean Odgaard
Innehållsförteckning Barnkonventionen (SOU 2016:19)/* 1 Budget 2017 inom folkhälso- och sjukvårdsområdet /* 1 Cancervården*/NY 2 Utredningen om hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande/* 2 En ny hälso- och sjukvårdslag/ny 2 Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården 2 Jämlik hälsa/*/ny 3 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/ny 3 Kronikersatsningen/*/Ny 3 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården/* 4 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 4 Nationella riktlinjer, */ny 4 Professionsmiljarden/*/Ny 4 Uppdrag Psykisk Hälsa/*/Ny 5 Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige/* 5 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård/ny 5 Välfärdsutredningen* 6 Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62/* 6 Aktuella rapporter 7
Barnkonventionen (SOU 2016:19)/* 1 Regeringen beslutade den 27 mars 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. I uppdraget ingick vidare att analysera vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt skulle kunna medföra. Barnrättighetsutredningen lämnade i betänkandet (Barnkonventionen blir ny lag SOU 2016:19) förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), samt en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal författningsförslag i övrigt för att stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning. Bland annat föreslås ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen samt att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att göra den egna verksamheten känd, tillgänglig och anpassad för barn. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Budget 2017 inom folkhälso- och sjukvårdsområdet /* Regeringen föreslår i denna proposition en satsning om 10 miljarder kronor per år till kommuner och landsting från och med 2017. Av dessa medel uppgår tillskottet till landsting till 2,3 miljarder kronor 2017. Därutöver finns ett antal nya och pågående satsningar inom hälso- och sjukvårdspolitiken. Ökat stöd till vården till följd av flyktingsituationen Regeringen planerar att vidta åtgärder för att öka tillgängligheten av vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Det stora antalet asylsökande som kom till Sverige hösten 2015 kommer sannolikt öka trycket på traumacenter för krigs- och tortyrskadade runtom i Sverige. Under 2018 2020 beräknar regeringen att avsätta 40 miljoner kronor per år för satsningen. Höjt tandvårdsbidrag för äldre Regeringen avser att dubblera det allmänna tandvårdsbidraget för åldersgruppen 65-74 år. Därmed får gruppen samma nivå på det allmänna tandvårdsbidraget som gruppen 75 år eller äldre. Detta innebär en satsning på totalt 50 miljoner kronor 2017. Jämlik och tillgänglig cancervård av hög kvalitet Regeringen satsar fortsatt 500 miljoner kronor årligen 2017 2018, för att korta väntetiderna och skapa en mer jämlik cancervård. Kvinnors hälsa Vården till kvinnor behöver förbättras. För regeringen är detta ett priorierat arbete, både ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Regeringen har aviserat att årligen 2016 2019 avsätta 400 miljoner kronor till kvinnors hälsa och förlossningsvård, och 130 miljoner kronor för att stärka arbetet med kvinnors hälsa i primärvården. Den 1 juli 2016 trädde satsningen på avgiftsfri mammografi i kraft och i denna proposition lämnar regeringen förslag om att preventivmedel inom läkemedelsförmånerna ska vara kostnadsfria för unga under 21 år. Syftet med reformen om kostnadsfria preventivmedel är att värna unga kvinnors rätt till sexuell hälsa utan oönskade graviditeter. För ändamålet avsätter regeringen 27 miljoner kronor per år och det börjar gälla den 1 januari 2017. 1 * Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad. 1 av 7
Cancervården*/NY Regeringen tillsammans med SKL genomför en rad enade insatser på cancerområdet. Mellan 2015 och 2018 är det regeringens avsikt att avsätta 500 miljoner kronor per år för att uppnå en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska regionala skillnader. Överenskommelsen för 2017 omfattar 447 miljoner kronor, varav det mesta är stimulansmedel till landstingen för att införa standardiserade vårdförlopp. I första hand gäller det att korta vårdförloppet mellan det att misstanke om cancer föreligger fram till behandlingsstart. För att åstadkomma detta är den viktigaste åtgärden att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Genom att införa sådana standardiserade vårdförlopp får man en mer sammanhållen vårdprocess kring patienten. Insatserna förväntas förutom kortare väntetider också innebära bättre information, större delaktighet och sammantaget en mer nöjd patient. Det finns standardiserade vårdförlopp för 19 cancerdiagnoser. Under år 2017 planeras för införande av ytterligare 10 cancerdiagnoser. Utredningen om hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande/* Regeringen beslutade den 10 december 2015 att en särskild utredare ska se över tillgången till och användningen av hjälpmedel och lämna förslag i syfte att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk samt därvid se över frågan om nationell reglering och ett samlat huvudmannaskap. Utredaren ska vidare lämna förslag som skapar förutsättningar för att hjälpmedelsverksamheten hos berörda myndigheter och huvudmän bedrivs effektivt. Utredaren ska även analysera om kompetensen hos förskrivare och andra relevanta yrkesgrupper i fråga om hjälpmedel är adekvat och tillräcklig. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017. En ny hälso- och sjukvårdslag/ny I propositionen föreslås att en ny hälso- och sjukvårdslag ska ersätta den nuvarande hälsooch sjukvårdslagen. Den nya lagen syftar till att göra regelverket överskådligare, tydligare och mer lättillgängligt samt mer i enlighet med intentionen om en målinriktad ramlag. De flesta av paragraferna är utformade helt i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i gällande hälso- och sjukvårdslag, eller skiljer sig från dessa bestämmelser enbart i språkligt eller redaktionellt hänseende. Lagförslag föreslås träda i kraft den 1 april 2017. Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården Sedan 2007 koncentreras högspecialiserad vård i Sverige genom systemet för rikssjukvård. Det är Socialstyrelsen som beslutar om vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjukvård och var den ska bedrivas. Systemet med rikssjukvård har bl.a. kritiserats för att rikssjukvården har kommit att utgöra en alltför begränsad del av den högspecialiserade vården. Det har även kritiserats för att berednings- och beslutsprocessen är för tidskrävande och ineffektiv i förhållande till antalet beslutade tillstånd. En ökad samordning av specialiserade sjukvårdsinsatser utöver ökad kvalitet och patientsäkerhet ger bättre förutsättningar för en jämlik vård i hela landet. Regeringen ger därför Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den nationella högspecialiserade vården och för att fasa ut dagens system för rikssjukvård. 2 av 7
Jämlik hälsa/*/ny En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Hälsoskillnader mellan könen ska genomgående uppmärksammas i kom-missionens arbete. Kommissionen ska i sitt arbete även förhålla sig till det strategiska arbetet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. I ett andra delbetänkande (SOU 2017:4) diskuteras och analyseras styrningen och uppföljningen av folkhälsopolitiken. Ett väl fungerande ramverk för folkhälsopolitiken är en viktig förutsättning för att ett brett och tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa ska kunna bedrivas löpande, långsiktigt och dynamiskt i förhållande till ett föränderligt samhälle. Kommissionen lägger därför här en rad förslag för att förtydliga och utveckla det folkhälsopolitiska ramverket i syfte att förstärka arbetet med en god och jämlik hälsa. Olle Lundberg leder arbetet. Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj 2017. Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/ny I lagrådsremiss föreslår regeringen ett mer ändamålsenligt system för hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. En viktig utgångspunkt för regeringens förslag är att skapa ett mer ändamålsenligt klagomålssystem som bidrar till att utveckla vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete. Syftet med förslagen är att effektivisera klagomålshanteringen så att patienter snabbare kan få sina klagomål bemötta och att åtgärder kan vidtas för att förebygga vårdskador i ett tidigt skede. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, ska vara vårdgivarna som tar emot och bemöter klagomål från patienter och deras närstående. Vårdgivarna ska förklara vad som har inträffat och vid behov vidta åtgärder för att händelsen inte ska ske på nytt. Regeringen föreslår även att en ny lag ska reglera patientnämndernas verksamhet. I lagen förtydligas att nämndernas huvuduppgift är att hjälpa och stödja patienter med att få sina klagomål bemötta av vårdgivarna. Patientnämnderna ska tillsammans med vårdgivarna utgöra första linjen i det föreslagna klagomålssystemet. Patientnämnderna ska också bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna i hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar. Eftersom vårdgivarnas ansvar för klagomålhanteringen förtydligas förändras även ansvaret för Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I lagsrådsremissen föreslås därför en begränsning av IVO:s utredningsskyldighet i klagomålsärenden. Kronikersatsningen/*/Ny Insatserna för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar innefattar arbetet med nationellt kliniskt kunskapsstöd, uppföljningssystemet PrimärvårdsKvalitet, utvecklingen av nya arbetssätt i projektet Flippen i primärvården, utvecklingsinsatser kopplade till de nationella programråden samt stöd till ledarskapet vad gäller att leda utifrån patientresultat. Övriga områden är patientsäkerhetsarbete, tillgänglighetsarbete, arbete med uppföljning och öppna jämförelser samt vissa aktiviteter inom läkemedelsområdet. Överenskommelsen 3 av 7
omfattar 124,75 miljoner kronor varav 53 miljoner kronor fördelas till landstingen för insatserna inom ramen för kronisk sjukdom i primärvården. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården/* För att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män, tillsätter regeringen en utredare, Sofia Wallström, som ska överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Utredaren ska bl.a. kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd som pågår på olika nivåer inom hälso- och sjukvården, utreda förutsättningarna för samt behovet och lämpligheten av att göra nationella riktlinjer inom hälso- och sjukvård i någon form obligatoriska eller mer bindande, samt lämna de förslag som bedöms vara ändamålsenliga för att uppnå en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2017. Förlossningsvård och kvinnors hälsa SKL har tillsammans med regeringen träffat en överenskommelse som rör förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Satsningen pågår mellan 2015-2019. Den omfattar 511 miljoner kronor 2017, varav 490 miljoner fördelas till landstingen utifrån befolkningsmängd (373 till förlossningsvården och 117 till primärvården). Målen är att uppnå en mer tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, och jämlik vård inom förlossningssjukvården, primärvården och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Nationella riktlinjer, */ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för astma/kol, bröst-, prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancervård, diabetes, hjärtsjukvård, lungcancer, missbruk och beroende, MS och Parkinsons sjukdom, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, schizofreni antipsykotisk läkemedelsbehandling samt psykosociala insatser, sjukdomsförebyggande metoder, stroke och tandvård. Det finns remissversion för demens (slutlig version klar hösten 2017) och depression och ångest demens (slutlig version klar hösten 2017). Pågående riktlinjeprojekt för endometrios (remissversion klar våren 2018), epilepsi (våren 2018) psoriasis (våren 2018), schizofreni (hösten 2017), sjukdomsförebyggande metoder (hösten 2017) och stroke (våren 2017). Socialstyrelsen utvärderar vården och omsorgen med utgångspunkt i rekommendationerna i nationella riktlinjer. Utvärderingarna fungerar som ett stöd för prioriteringar och beslut samt ger vägledning om vilka områden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som behöver förbättras. Professionsmiljarden/*/Ny Regeringen avsätter en miljard kronor för att stimulera bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården bl.a. genom bättre administrativa stöd för hälsooch sjukvårdens professioner. Sedan januari 2016 finns det en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Överenskommelsen omfattar IT-stöd 4 av 7
och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare, smartare användning av medarbetarnas kompetens och stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning. Överenskommelsen omfattar totalt 976 miljoner kronor för 2017 respektive 2018. Av dessa är 655 miljoner kronor avsedda som stimulansmedel till landstingen. Syftet med medlen är att de ska användas inom de tre områdena ovan. 300 miljoner kronor avsätts för att erbjuda möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Medel ges även till SKL för att stödja landsting och regioner inom vissa specificerade områden. Professionsmiljarden ersätter de tidigare satsningarna Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden och Kömiljarden. Uppdrag Psykisk Hälsa/*/Ny Staten och SKL hade genom årliga överenskommelser mellan åren 2012 och 2014 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Syftet med överenskommelsen som startade 2015 är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Arbetet utgår från de övergripande målsättningar som anges i regeringens Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 2016 (PRIO psykisk ohälsa) och SKLs långsiktiga handlingsplan för Psykisk hälsa kongressperioden 2012-16. Överenskommelsen gäller för 2017 men målsättningen finns att träffa en överenskommelse även 2018 och 2019. Överenskommelsen omfattar 780 miljoner kronor som fördelas till kommuner och landsting, 60 miljoner kronor till utvecklingsarbete samt ytterligare 45 miljoner för inrättandet av regionala resurscenter. Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige/* I en proposition (2016/17:15) läggs förslag som syftar till att förbättra tillgången i hela landet till sprututbyten för personer som injicerar droger. Sprututbyten har bedömts vara ett effektivt redskap i bekämpningen av smittsamma sjukdomar i världen och rekommenderas av myndigheter i Sverige och internationellt. Förslagen innebär att ansvaret för sprututbytesverksamheterna renodlas till landstinget som blir ensam huvudman för att ansöka om och att driva verksamheten. Det föreslås att personer som injicerar droger och har fyllt 18 år ska kunna delta i verksamheten. Den tidigare åldersgränsen på 20 år sänks alltså till 18 år. Vidare föreslås att det särskilda kravet på märkning av kanyler och sprutor utdelade via sprututbyten tas bort. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2017. Regeringen gav i samband med beslutet om propositionen Socialstyrelsen i uppdrag följa upp konsekvenserna av de förändringar som föreslås i den under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 december 2019. Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård/ny I utredningen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20, föreslogs att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 5 av 7
Regeringen föreslår i lagrådsremiss att en ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, införs. Samtidigt upphävs lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Förslaget tydliggör att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Den slutna vården ska därför i vissa fall underrätta berörda enheter om inskrivningen inom 24 timmar från det att patienten skrivits in i sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan enligt den nya lagen och förväntas ingå överenskommelser med varandra om tidpunkt för kommunens betalningsansvar samt vilka belopp som ska betalas. Lagen innehåller också bestämmelser om vad som ska gälla för kommuners betalningsansvar i vissa fall för patienter som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara och när överenskommelse mellan landsting och kommun inte har kommit till stånd. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Den upphävda lagen ska dock fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. Välfärdsutredningen* Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras (dir. 2015:22). Utredaren får nu i uppdrag att utreda utökad tillståndsplikt inom socialtjänstens område samt hur de register som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för över verksamhet inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården kan förbättras. Utredaren ska även vidareutveckla Ägarprövningsutredningens förslag om krav på ekonomisk långsiktighet, insikt, erfarenhet och lämplighet samt bedöma om någon motsvarande prövning bör göras av anställda i offentlig verksamhet som befinner sig i ledande ställning. Utredarens befintliga uppdrag i fråga om ekonomisk redovisning vidgas och förändras delvis. Utredaren får även ett vidgat uppdrag i de delar som rör kvalitet och uppföljning samt tillstånds- och auktorisationssystem och andra alternativ till upphandling. Enligt de tidigare direktiven skulle utredningens uppdrag redovisas senast den 1 november 2016. Uppdraget i de delar som rör ett nytt regelverk för utförande av välfärdstjänster för att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet som de är avsedda för ska fortfarande redovisas senast den 1 november 2016. För uppdraget i övrigt förlängs utredningstiden och uppdraget i den delen ska redovisas senast den 2 maj 2017. Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62/* Utredningen om ökad insyn i välfärden lämnar i sitt betänkande förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i privat utförd, offentligt finansierad vård och omsorg. Regeringen beslutade 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att utarbeta ett förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i privat utförd, offentligt finansierad vård och omsorg, fristående förskolor och fritidshem samt vuxenutbildning med flera, till den del de erbjuds av privata anordnare. Införandet av offentlighetsprincipen i offentligt finansierade, privat utförda välfärdsverksamheter för med sig ett antal nya krav på privata aktörer. De blir då bland annat skyldiga att registrera sina handlingar och att skyndsamt handlägga framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt samma principer som gäller för myndigheter. 6 av 7
I sitt betänkande skriver utredningen att förslaget kommer att medföra vissa konsekvenser för privata aktörer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet, eftersom det kommer att leda till en ökad administration och vissa kostnader. Införandet av offentlighetsprincipen bedöms inte medföra någon märkbar skillnad för brukare i fråga om skydd för deras integritet. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Aktuella rapporter Staten och SKL En slutrapport om statens styrning på vårdområdet, Riksrevisionen feb 2017 Öppna jämförelser 2016 Säker vård, Socialstyrelsen jan 2017 Öppna jämförelser 2016 En god vård? Socialstyrelsen jan 2017 Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden Jämförelser mellan landsting och regioner baserat på ett urval av indikatorer i Vården i siffror. SKL jan 2017 Att komma överens en uppföljning av överenskommelser inom missbruks- och beroendevården, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys jan 2017 Nationella riktlinjer utvärdering 2016, Vård vid multipel skleros och Parkinson sjukdom samt Palliativ vård i livets slutskede, Socialstyrelsen dec 2016 Öppna jämförelser - Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner, SKL nov 2016 Öppna jämförelser Jämlik vård 2016, Kvinnors hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen nov 2016 Standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården Lägesrapport 2016, Socialstyrelsen nov 2016 Vad står på spel? Om nyttan av digitala hälsouppgifter och risker ur ett integritetsperspektiv, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys nov 2016 Vården ur befolkningens perspektiv 2016 en jämförelse mellan Sverige och tio andra länder, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys nov 2016 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården, Riksrevisionen nov 2016 Ekonomirapporten, SKL, oktober 2016. 7 av 7