Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Relevanta dokument
Vad finns att berätta om denna rapport?

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Referensgruppsmöte JordSkog

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Nationell kalkeffektuppföljning

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Åtgärdsområde 004 Västerån

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Åtgärdsområde 010 Bolån

Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Protokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Vad finns att berätta om denna rapport?

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning

2.1 Miljöproblem Försurning

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

IKEU 2008 surstötar i vattendrag

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Urval och representativitet

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Åtgärdsområde 010 Bolån

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Samverkan och samråd

Kalkningsavslut. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 161

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Åtgärdsområde 138 Målenån

Försurning. Johan Ahlström

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

UTVÄRDERING AV KALKNINGENS EFFEKTER I MÅLVATTEN- DRAG I KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2017:03

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Livsmedelsverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Roy Pettersson, Arvika, ersättare Lars Gustafsson, Kristinehamn, ersättare Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Kalkning och bottenfauna

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Kunskapsunderlag för delområde

Försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i Västerbottens län

Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Transkript:

Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open floor)

IKEU i dagsläge Rapporter (Data till 2013 i dagsläge) Program Data (Källsjöån, kalkad vattendrag) Grafiska verktyg (Data till 2010 i dagsläge)

Enkät till kalkhandläggare syfte: IKEU söker feedback, nya inspel och information

IKEU Data Data, gärna preliminära (10/12 svar) 14 12 10 8 6 4 2 0 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Vilka data är viktiga? Vilka data vill ni ha?

Vad förväntar sig länstyrelsen av IKEU? Utredningar som objektivt utreder kalkningens nytta/onytta IKEUharenviktigrollnär det gäller att följa utvecklingen i sjöar och vattendrag vid överkalkning vilande och avslutad kalkning, samt även okalkade referenser Vi förväntar oss att IKEU genererar kunskap som kan användas för att utveckla kalkningsverksamheten. Vi förväntar oss att resultat ska vara snabbt åtkomliga. Det är bättre med preliminära resultat än att man måste vänta länge. Samarbetet mellan länsstyrelserna och IKEU behöver utvecklas. Det vore också bra om IKEU:s arbete offentliggjordes mer, gärna på både IKEU:s och HaV:s hemsidor samt med nyhetsbrev till alla kalkningshandläggare. Alla kalkningshandläggare borde integreras mer i IKEU:s arbete, frågan om fokusprojekt skulle kunna ställas årligen. Sammanställa och utvärdera data på storregional och nationell nivå. Utreda om det finns skäl att fortsätta undersökningarna i vår IKEU- Avslut. Kanske det redan finns att svar att sjön inte blir sämre eller bättre. Att göra de nationella provtagningarna och uppföljningarna. Att ge det större perspektivet på aktuella kalkningsfrågor där vi regionalt inte kan få ihop tillräckligt med underlag för större utvärderingar. Att göra den forskning vi behöver inom kalkningsverksamheten som inte genomförs av andra institutioner. Länsstyrelsen ska inte forska. Relevanta focusprojekt för att förbättra kvaliteten på kalkningen. Mer focus på utvärdering än fortsatt insamlade av data. Exempelvis åldersanalys av fisk vid nätprovfisken. Använd data som insamlats. På lång sikt undersöka kalkningens effekter och kunna bistå med stöd för att förbättra kalkningsverksamheten.

Några förslag för fokusprojekt Surstötar i Norrländska vattendrag på 2010-talet, är de naturliga eller nedfallsinducerade?_ Fler okalkade vattendrag skulle vattenkemi-undersökas under högflöden för att bedöma försurningsläget utanför åtgärdsområdena (någon form av utökat omdrev). En jämförande studie mellan Elfiske (föryngring av öring), bottenfauna och kiselalger som uppföljningsmetod i kalkade vattendrag. Kan bottenfauna respektive kiselalger säga något om mörtföryngring i kalkade sjöar? Dvs kan de säga något om kalkningens måluppfyllelse. Jag har två större vattendrag som ligger bredvid varandra med väldigt bra ph och alk men med mkt höga Ali halter. I Kalkupplösning av olika kalksorter i sjöar. Kalk i sediment överkalkningssjöarna, en fortsättning (om någon IKEUsjö är kalkade med grövre kalk tex) Påverkan mellan aluminium och fisk- och musselbestånd. Vilka är de bäst försurningsindikatorerna i vattendrag, Kiselalger eller Bottenfauna Hur påverkar klimatförändringarna återhämtningen från försurning? Hur påverkar skogsbruket återhämtningen från försurning? Riskbedömning av biota vid kalkavslut.

Annat viktigt Verktygen ska finnas samlat på ett ställe, möjligen IKEUs hemsida

Våra mål och planer Hemsidan ska förbättras med mål att kemiska data ska vara tillgänglig senast 4 månader efter provingång. Data för ph, alk, Ali och TOC ska kunna ses interaktivt Rapporterna samt tydliga sammanfattningar ska vara tillgängliga. En stor utvärdering planeras för 2017

Hur har IKEU utvecklats och vilka planer har vi för IKEU i framtiden Stora nedskärningar inom IKEU under 2012 och sedan årligen mellan 2013-2015. 2016: Inga fokusprojekt 2017: a) nya fokusprojekt med nerbantad analysprogram eller b) inga fokusprojekt? c) både och?

Grupparbeten i tre-fem grupper A,B och C i 60 minuter 20min per fråga Vilka verktyg saknar ni i ert arbete? Grupper A, B Ska biologiska parametrar utökas inom IKEU och varför? Grupper B, C Är kalkavslutsprogram avslutad? Grupper A, C Prioritera och argumentera för tre fokusprojekt! Grupper A, B, C

Grupp A (exempel) Grupp A Vilka verktyg saknar ni i ert arbete? Verktyg Exempel Är kalkavslutsprogram avslutad? Ja Nej Prioritera och argumentera för tre fokusprojekt! syfte data (objekt) eventuell medverkande länstyrelsen Projekt 1 Projekt 2 Projekt 3

Återsamling för syntes 30min Vad vill ni lyfta från eran grupp? Andra kommentarer? Vad ska jag ta hem med mig till Uppsala?