Stormusslor i biflöden till Göta älv

Relevanta dokument
Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Inventering av stormusslor i Finjasjön 2018

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Musselinventering Pinkabäcken Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern

Street Life under ytan

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010

Inventering av stormusslor

Viskan uppströms Öresjö. Stormusselinventeringar inom Borås stad

Inventering av stormusslor i Albysjön, Tyresö kommun, 2004

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Rapport 2016:69. Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016

Gemensamt delprogram för stormusslor

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Del 16 Åtgärdsplan för Göta älvs huvudfåra

Allt går med elektricitet!

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö

Inventering av stormusslor i Nyköpingsån

Föryngring hos allmän dammussla (Anodonta anatina) vid Östads badplats

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län Publ nr 2012:36

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Kunskapsunderlag för delområde

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Rapport 2007:88 Föryngring hos stormusslor i olika vattensystem i Västra Götalands län 2007

Föryngring av stormusslor (Unionoida) i tre vattensystem i Västra Götalands län. Ann Gustavsson

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Kunskapsunderlag för delområde

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter

Mälarens stormusselfauna

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Meritförteckning för Per Ingvarsson

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Sammanställning från workshop vid startmöte för WaterCoG den 20 december 2016 i Göteborg

VARZUGA. Vad kan skogsälven lära oss om miljöanpassning av skogsbruk och vattenkraft? Jakob Bergengren. Jakob Bergengren

Stormusslor i Blekinge län 2008

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

Kunskapsunderlag för delområde

Eka tar ett nytt steg framåt för miljön!

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Flodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag

Varför behövs uttagsrestriktioner?

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat

Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt

Yttrande över samrådshandlingar

vi övervakar sveriges Sötvatten

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Stormusslor i Västmanlands län

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

Åtgärdsområde 004 Västerån

Kunskapsunderlag för delområde

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Metodstudie: Dykning och fotografering/filmning med undervattenskamera - ett komplement till undersökningstypen: övervakning av stormusslor

Miljöövervakningsstrategi för stormusslor

Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån

Stormusslor i Helge å. en dykinventering

Inventering av stormusslor i Fysingen, 2005

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven

Limniska stormusslor: Levnadssätt, livscykel och ekologi. Ted von Proschwitz Göteborgs Naturhistoriska Museum

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Bevarandeplan för Natura 2000-område Sibro (SE ) Flen och Nyköpings kommun, Södermanlands län

Restaurering av små vattendrag 10p Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Lilla Sinnern. i Alsteråns vattensystem. Standardiserat nätprovfiske och musselinventering 2015

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Nationell miljöövervakning av stormusslor i Norasjön, Södertälje kommun, 2010

Inventering av stormusslor i Edsån, 2005

Vattenöversikt för Lerums kommun

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

Fakta om F Göta älv En beskrivning av Göta älv och dess omgivning 2005

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Flodpärlmussla i Sörån. - en inventering vid Bollebygd Michael Nilsson 2012 MN Naturdokumenta

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

Sammanställning för åtgärdsområde 33. Säveån

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Liv i vattnet vid Tisnaren

Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum: Nr 6-8 (2002)

Naturanpassade erosionsskydd

Transkript:

Stormusslor i biflöden till Göta älv Annie Jonsson och Ann Bertilsson 2014-2015

Syfte Vilka av Sveriges nio stormusselarter finns i Göta älvdalens vattensystem? Var finns de olika musslorna i vattensystemet? Hur ser musselpopulationernas status ut? Åkerströmsån Sollumsån Brattorpsån Sannerbybäcken Västerlandaån Torskogsbäcken VÄNERN Bastån Stallbackaån Ryrbäcken Slumpån Ryrsjöbäcken Gårdaån Vilka miljöproblem ser vi påverkar musslornas förekomster? Vad bör vi göra för att främja stormusslornas förekomster? Kungälvsbäcken Solbergaån Vallerån Väla bäck Grönån Nolån/Sköldsån Hålldammsbäcken Ytterbybäcken/Kyrkebäcken Kvillen Lärjeån Säveån HAVET Mölndalsån Kvillebäcken HAVET

Metoder Vadning med vattenkikare Videokamera från broar Molekylärbiologisk artbestämning av larver i 9 biflöden Lutherräfsa + VISS, Miljödatabasen och Rapporter tillgängliga på nätet

Vilka av Sveriges stormusselarter finns i Göta älvdalens vattensystem? Flodpärlmussla Spetsig målarmussla Allmän dammussla Flat dammussla Äkta målarmussla Större dammussla Vandrarmussla Tjockskalig målarmussla Från affisch Sveriges stormusslor, 2006. Foto Jakob Bergengren, Stefan Rosengren, www.gnm.

Var finns de olika musslorna i vattensystemet? 10 av de 25 biflödessystem 59 av 201 lokaler stora biflödessystem artberoende

Flodpärlmussla näringsfattigt skuggigt grovkornigt hög konnektivitet Spetsig målarmussla måttligt näringsrikt bred spännvid god konnektivitet Allmän dammussla måttligt-näringsrikt bred spännvidd Flat dammussla näringsrikt finkornigt Större dammussla näringsrikt mjuk botten sjöar

Nr Biflöden system Antal lokaler Musselarter Mussellarver (avrinningsområde km 2 ) (exklusive larver) (9 undersökta biflöden) 1 Bastån (49) 3-2 Stallbackaån (80) 8 Allmän 3 Ryrbäcken (10) 3-4 Åkerströmsån (18) 7-5 Slumpån (395) 22 Allmän, Flat, Spetsig 6 Sollumsån (36) 11 Flod Spetsig, Flod 7 Brattorpsån0 (28) 4-8 Sannersbybäcken (14) 6-9 Västerlandaån (25) 4 - - 10 Ryrsjöbäcken/Kärraå (15) 4-11 Torskogsbäcken (18) 2-12 Gårdaån (61) 7 Allmän Allmän, Flat, Spetsig 13 Grönån (197) 30 Allmän, Flod Allmän, Flat, Spetsig 14 Solbergaån (22) 9 Allmän, Flod Spetsig, Flod 15 Vallerån (17) 3 - - 16 Väla bäck (15) 7-17 Nolån/Sköldsån (53) 5 Allmän Allmän, Spetsig 18 Hålldammsbäcken (17) 5 - Allmän, Flat, Spetsig 19 Kvillen (30) 3-20 Lärjeån (119) 15 Flod Allmän 21 Kvillebäcken (16) 1-22 Säveån (1475) 20 Allmän, Flat, Spetsig 23 Mölndalsån (268) 16 Allmän, Spetsig, Flod 24 Kungsälvsbäcken (12) 3-25 Ytterbybäcken/Kyrkebäcken (12) 3 -

Åkerströmsån Sollumsån Brattorpsån Sannerbybäcken Västerlandaån VÄNERN Bastån Stallbackaån Ryrbäcken Slumpån Ryrsjöbäcken Hur ser musselpopulationernas status ut? inga musslor en art men relativt få <30 en art med större antal >30, eller flera arter, eller konstaterad föryngring en art flera arter med konstaterad föryngring Torskogsbäcken Gårdaån Solbergaån Vallerån Väla bäck Grönån Nolån/Sköldsån Hålldammsbäcken Kungälvsbäcken Ytterbybäcken/Kyrkebäcken Kvillen HAVET Kvillebäcken HAVET Lärjeån Säveån Mölndalsån

Vilka miljöproblem ser vi påverkar musslornas förekomster? Miljöpåverkan Antal biflöden Hög näringsrikedom 9 Misstanke: avrinning med miljöstörande ämnen 8 Låg konnektivitet 6 Morfologisk påverkan 5 Uttorkning 2 Erosion 2 Lågt ph 2 Höga vattenflöden 1

Vad bör vi göra för att främja stormusslornas förekomster? Hög näringsrikedom avloppsrening kantzoner våtmarker anpassad odling Miljöstörande ämnen mer kunskap behövs screening åtgärda avrinning avloppsrening Låg konnektivitet vandringshinder faunapassage svämplan Morforlogisk påverkan återställa Vattenflöden reglering Erosion stängsla sedimentfällor erosionssäkra kanter Lågt ph askåterföring kalkfilterdiken kalkning Historisk påverkan återintroducera konnektivitetshöjning

Slutsatser videokamera Det finns mycket vi kan göra för att återfå friska musselsamhällen i Göta älvdalens vattensystem. Satsa på de stora biflödessystemen med högre musselstatus först. Där är den långsiktiga överlevnadschansen störst och dessa kan fungera som viktiga spridningsnoder. Satsa på de musselarter som är bäst anpassade för de utvalda lokalernas långsiktiga förutsättningar.

Vill du veta mer? Kontakta annie.jonsson@his.se Tack!