Motion Mot. 1983/84 16-20 1983/84:16 Nils Carlshamre m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9) Ett av de fyra prioriterade socialdemokratiska vallöftena var att systemet för statsbidrag till kommunernas barnomsorg skulle återföras till tidigare gällande regler. Löftet infriades så till vida att 1981 års riksdagsbeslut om förenklade statsbidragsregler fr. o. m. 1983 för ett år sedan revs upp av den socialistiska riksdagsmajoriteten i samband med den s. k. löftespropositionen (prop. 1982/83:55). Socialministern meddelade i denna att arbetet med ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen då redan påbörjats inom socialdepartementet. l anslutning till budgetförslaget i januari förutskickades att förslag om nya regler skulle föreläggas riksdagen under innevarande kalenderår. Vi förutsatte förvisso att -i den mån de nya reglerna skulle avse 1984 års verksamhet-för laget kulle läggas till riksdagen i sådan tid att kommunerna skulle hinna anpassa sin planering och budgetering. Vi vill erinra om att den av 1981 års riksdag beslutade regeländringen skulle ha trätt i kraft först ett drygt år efter riksdagsbeslutet, trots att propositionen förelades vårriksdagen. Den omständigheten att den socialdemokratiska regeringen sätter sig över varje anspråk på framförhållning är inte en tillräcklig orsak att avvisa förslagen annat än vad gäller tidpunkten för ikraftträdandet. Däremot talar flera andra skäl för att förslagen över huvud taget aldrig förtjänar att genomföras. allra helst inte de som avser barnomsorgen. Barnomsorgen Propositionen visar att regeringens kollektivistiska ambitioner ännu en gång fått väga tyngre än kraven på rättvisa. mångfald och effektivitet. Förslaget innebar i korthet att varje barn som vistas på daghem 7 timmar eller mer skulle berättiga till ett statsbidrag på 22 000 kr. om året, barn med en vistelsetid på mellan 4 och 7 timmar till Il 000 kr. Till detta kommer för kommunta dag- och fritidshem ett schablontillägg på 60 kr. per inskrivet barn (för barn "med särskilda behov") samt ett bidrag på 30 000 kr. per årsarbetare. Privata daghem skulle däremot endast kunna få platsbidragel Familjedaghemmen föreslås slutligen få ett statsbidrag på 15 000 kr. för barn med en vistelsetid på mer än 7 timmar och för övriga barn på 7 500 kr.. däremot inga lånebidrag. Trots önskvärdheten i att söka minska barnen ''arbetstid'' på daghemmen får kommunerna således dubbelt så höga fasta bidrag för de barn som vistas l Riksdagen/983184. J sam/. Nr 16-20
Mot. 1983/84:16 2 där 7 timmar eller mer. Propositionen talar f. ö. om att barnen inte bara skall ha en överenskommen utan också "dok11menterad" vi telsetid av i genomsnitt 7 timmar, eller mer, för att bidrag skall utbetalas. Hur denna dokumentation skall ske framgår inte av propositionen. Familjedaghemmen, som inte bara kostar mindre än institutionsplatserna utan också har stora fördelar för dem som bor i glesbygd eller arbetar på obekväm arbetstid eller för de barn som behöver en lugnare mijö, skulle enligt förslaget diskrimineras ytterligare. I allmänhet skulle de endast få hälften så stort statsbidrag per plats som motsvarande institutionsplatser. En daghemsplats för en 3-6-åring som i bästa fall kostar ca 40 000 kr. om året skulle endast kosta hälften så mycket för kommunen som en familjedaghemsplats som totat kostar ca 31 000 kr. Med en föräldraavgift på 6 000 kr. kulle kommunens nettokostnad i detta fall bli ca 5 000 kr. för daghemsplatsen mot LO 000 kr. för den billigare familjedaghemsplatsen. De allt fler alternativa daghem om börjar arbeta sig fram-rörelsedrivna. föräldrakooperativa eller personaldrivna-har ofta inneburit en välkommen komplettering till de kommunala samtidigt som de av olika skäl ställt sig betydligt billigare. Har de förts upp på kommunerna barnomsorgsplaner har de också fått samma statsbidrag som de kommunala. Denna vällovliga utveckling får nu ett tvärt slut. Trots att de i allmänhet måste klara sig utan kommunala bidrag skall de nu dessutom klara sig utan det personalbidrag som de kommunala institutionerna får. Kvalitetskraven i kommunala dag- och fritidshem skulle i någon mån tillgodoses genom det föreslagna personalbidragel Familjedaghemmen däremot skulle lika litet som de icke-kommunala barnstugorna få något motsvarande stöd- stick i stäv med vad som i dag gäller. (Familjedaghemmen får i dag 2 000 resp. 4 000 kr. för halv- resp. heltidsplats jämte det statsbidrag på 35 %av kommunens bruttokostnad.) Kommuner som betalar extra timersättning till familjedaghem som tar emot t. ex. handikappade barn skulle således inte längre få något extra statsbidrag för detta. Lekskolorna - eller deltidsförskolorna som termen lyder - omfattar i allmänhet 3 timmar per barn fem dagar i veckan. Något statsbidrag avses fortfarande inte komma dem till del i motsats till det borgerliga förslaget som förra hösten revs upp av socialdemokraterna. Däremot skulle både platsbidrag - Il 600 kr. per plats - och pesonalbidrag utgå om barnet i stället vistades på ett 4-timmarsdaghem. Trots att sådana korttidsdaghem naturligtvis kostar betydligt mer per barn än lekskolorna skulle de kunna ställa sig väsentligt billigare för kommunerna med den föreslagna statsbidragskonstruktionen. Av finansdepartementets stencil Ds Fi 1983:26, Generellt statsbidrag till kommuner - rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. framgår att statsbidraget till barnomsorgen varierar mellan som minst under 2 000 kr. per barn 0-6 år till som me t över 12 000 kr. De högsta statsbidragen går normalt till mer tätortsbetonade kommuner med betydande skatteunder-
Mot. 1983/84:16 3 lag. De föreslagna reglerna torde ytterligare komma att diskriminera glesbygden, om har förhållandevis fler lekskole- och familjedaghemsplatser. För att sammanfatta: Tvärtemot strävandena efter ökad mångfald och bästa möjliga hushållning med knappa resurser skulle propositionens förslag på punkt efter punkt stimulera till dyrare lösningar. sämre lösningar och färre alternativ. Detta skulle inte bara vara till nackdel för barnen och dera föräldrar. Det skulle också leda till att vi för samma totalkostnad för skattebetalarna får färre barnomsorgsplatser eller till att det bli mindre över för andra viktiga uppgifter som äldreomsorger, insatser för de h;mdikappade eller rättvisa åt de barnfamiljer som inte vill eller inte kan använda sig av den kommunala barnomsorgen. Att spärrar föreslås för hur mycket en kommun högst får vinna eller förlora nästa år på de nya reglerna förbättrar inte det hela. Social hemhjälp Vad statsbidragen till social hemhjälp beträffar kan det i och för sig finnas skäl för en statsbidragskonstruktion liknande den som före lås med dels ett statsbidrag per årsarbetande inom den sociala hemhjälpen. dels ett statsbidrag per ålders- och förtidspensionär. för att ge ett friare stöd till verksamheten. Detta förutsätter dock att det som förut kallades ålderdomshem inte missgynnas, liksom ej heller verksamhet vid servicehus eller åldersdomshem som drivs av annan huvudman än kommunen. Trots att ett enigt socialutskott vid mer än ett tillfälle med skärpa krävt förslag om likvärdig behandling från statsbidragssynpunkt för ålderdomshem och servicehus. framläggs inget förslag i det avseendet. Servicehus och ålderdomshem med annan huvudman än kommunen får över huvud taget inget statsbidrag. Uppfyller de gängse krav bör ock å dessa få samma statsbidrag som motsvarande kommunala verksamhet. Kostnaderna Både vad gäller statsbidragen till barnomsorgen och statsbidragen till den sociala hemhjälpen saknas helt kostnadsberäkningar. Propositionen innehåller inte ens klart besked om vilket bidrag som skulle utgå per ålders- och förtidspensionär år 1984. Redovisningen av regler och metoder är över huvud taget så knapphändig att inte ens regeringen tycks veta den verkliga innebörden av förslaget. Vad avses t. ex. med utjämningsreglerna? Föredragande departementschef anför i propositionen: "Enligt min mening bör de kommuner som år 1984 vid en jämförelse mellan tillämpningen av nu gällande och de föreslagna bidrag systemen kommer att få en sammanlagd minskning av statsbidragen
Mot. 1983/84:16 4 för barnomsorg och social hemhjälp som överstiger lo ören per skattekrona på en kompensation härför. På motsvarande sätt bör en ökning av statsbidraget innehållas till den del ökningen överstiger skattekrona." 10 ören per Innebär detta att de föreslagna bidragssystemen skall jämföras med de lönekostnadsuppräknade statsbidrag som eljest skulle ha gällt för år 1984 på det ökade statsbidragsunderlag som bl. a. utbyggnaden av barnomsorgen skulle ha fört med sig? Om så är fallet skulle kommunerna för år 1984 behöva hålla sig med dubbel bokföring på hela barnomsorgsområdet, eftersom bidragsunderlaget måste beräknas på helt olika sätt enligt de gamla och de nya reglerna. Eller innebär propositionen en ansats till beparingar genom att jämförelsen i stället skulle ske med de statsbidrag som utgår för innevarande år, eventuellt uppräknade med en procentsats understigande lön e- och prisutvecklingen? Av socialdepartementets pressmeddelande av den 30 augusti i år att döma har detta i varje fall då varit avsikten. Propositionen skulle enligt pressmeddelandet innehålla "förslag till nya avindexerade statsbidrag till kommunal barnomsorg och social hemhjälp. Statens kostnad för bidraget ökar med 4 % för år 1984". Det sätt på vilket beräkningen av minskningen eller ökningen på lo öre per skattekrona skall ske är därför av avgörande betydelse för om någon beparing totalt kommer att ske eller inte. Det är häpnadsväckande att riksdagen eller kommunerna inte ges erforderlig information om detta. Vårt förslag Propositionen bör avslås och nytt förslag snarast föreläggas riksdagen. Förslaget bör ange klara besparingsmål och betraktas som ett led i den enligt vår mening nödvändiga strävan att efter hand avveckla de specialdestinerade statsbidragen, dvs. statsbidrag till särskilt angiven kommunal verksamhet. Förslaget bör vidare, vad gäller barnomsorgen. utformas så att mångfald befrämjas, liksom valfrihet, kvalitet och god hushållning. Deltidsförskolan får inte diskrimineras i förhållande till 4-timmarsdaghem, och familjedaghem inte i förhållande till daghem. Alternativ barnomsorg bör ur statsbidragssynpunkt jämställas med kommunal barnomsorg. Väljer man ett procentuellt stat bidrag till den kommunala barnomsorgen måste bidraget till alternativa barnomsorgsformer beräknas på genomsnittskostnaden för motsvarande kommunal verksamhet. statsbidraget till barnomsorgen bör inte utformas så att det blir lönsamt för kommunerna att hålla kvar barnen längre tid per dag än vad som är absolut nödvändigt. Såsom i den familjepolitiska motionen 1982/83:384 av Ulf Adelsoho m. n. bör medel inom anslag ramen avsättas för vårdnadsersättning till småbarnsfamiljer i syfte att minska klyftan i stöd mellan kommunal barnomsorg och andra omsorgsformer. Ersättningen bör vara skattefri och utgå med 6 000 kr.
Mot.l983/84:16 5 om året för varje barn mellan l och 3 års ålder samt föranleda motsvarande avgiftshöjning för de bidragsberättigade barn som har plats i den kommunala barnomsorgen. Nettokostnaden för en sådan vårdnad ersättning kan beräknas till ca 700 milj. kr. eller omkring 6 % av det allmännas totala stöd till kommunal barnomsorg. Då det gäller statsbidraget till social hemhjälp bör detta inkludera också kommunala ålderdomshem (hem för vård eller boende). Motsvarande bidragsrätt bör tillerkännas även ålderdomshem och servicehus med annan än kommunal huvudman. l avvaktan på det nya förslag från regeringen som vi efterlyser bör nu gällande statsbidragssystem fortsätta att gälla under 1984. Erforderlig besparing bör kunna uppnås genom viss procentuell nedskrivning av statsbidraget. Hemställan Med stöd av det anförda hemställs l. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1983/84:9, 2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära nytt förslag till statsbidragsregler för barnomsorg och social hemhjälp i enlighet med de riktlinjer som anvisats i motionen. Stockholm den 21 oktober 1983 NILS CARLSHAMRE (m) BO ARVIDSON (m) G Ö REL BOHLIN (m) INGVAR ERIKSSON (m) HUGO HEGELAND (m) GULLAN LINDBLAD (m) EWY M Ö LLER (m) SONJA REMBO (m) GUNNAR BJ Ö RCK (m) i Värmdö G Ö TE JONSSON (m) ALLAN Å KERLIND (m) G Ö RAN ERJCSSON (m) ANN-CATHRINE HAGLUND (m) SIRI HÄGGMARK (m) BLENDA LITTMARCK (m) INGEGERD TROEDSSON (m) BARBRO NILSSON (m) i Visby