Nr 1 mars 2009 Lantbruksenheten En dag i mars i Ebbarp.
Innehåll: Lantbruksdirektören har ordet 1 Personalförändringar på lantbruk 1 Informationsträffar 2 SAM Internet 2 Ekologiska produktionsformer 3 Har du tänkt...? 4 Gäss - Viltskador 5 Vildsvin 7 Djurskyddskontroll 8 Smaklust 9 Betodlare 9 Nya stöd till skogen 10 Betesmark i gårdsstödet 12 Ansökan om insatser inom Utvald miljö 15 Tvärvillkor 17 Kurs om fårens in- och utvärtes parasiter 18 Regler för skötsel av åkermark 19 Telefonlista 21 Om ej annat anges är aktiviteter/kurser finansierade av EU och svenska staten och är därmed kostnadsfria för deltagarna. Landsbygd i Blekinge ISSN 1653-7785 Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Blekinge Utges av Länsstyrelsen Blekinge län Lantbruksenheten, 371 86 KARLSKRONA Upplaga cirka 2100 exemplar. Utkommer cirka två-sex gånger per år. Ansvarig utgivare: Birgitta Jonasson Redaktion och layout: Marianne Lindström & Johannes Holswilder Tryck: Mixi Print AB
Lantbruksdirektören har ordet Ännu ett år är nu till ända och ska summeras. Det som varit mest i fokus för vår del är de olika definitionerna på betesmarker som florerat. Som alla känner till är detta förorsakat av den kraftiga kritik vi fått från EU-kommisionen. För att vi inte ska dra på oss omfattande landssanktioner måste vi vidta åtgärder. Av denna anledning pågår just nu en landomfattande inventering av samtliga jordbruksblock. Detta ska leda till en förbättring för den enskilde lantbrukaren eftersom han/hon ska kunna få klart besked på vilken areal som är sökbar. Arbetet kompliceras av att vi ännu inte har fått någon beslutad betesmarksdefinition. De inventerade arealerna uppdateras kontinuerligt i SAM Internet ända fram till sista ansökningsdag. Har du inte tidigare sökt via SAM Internet finns det därför all anledning i år att prova detta. Personalförändringar på lantbruk Carola Johansson har tagit över arbetet med investerings och projektstöden efter Magnus Trulsson som slutade i höstas. Carola har ett förflutet bland annat från LRF konsult vilket gör att hon är väl insatt i lantbruksföretagens vardag. Hon har snabbt satt sig in i handläggningen och arbetar just nu med att få ner ärendebalanserna till normala nivåer. Daniel Nilsson är tjänstledig under året för arbete med energifrågor vid SLU. Anna Hermansson kommer att vikariera för honom under detta år. Anna ska dels arbeta med kontroller och dels slutföra det påbörjade arbetet med ängs och betesmarksinventeringen. Erica Jönsson är en ny medarbetare på regionalekonomiska funktioner. Hon kommer framförallt att arbeta med frågor om Leader, men vi räknar med att ha ett nära samarbete med henne vid handläggning av projektstöden. Rosita Hagström har avslutat sin tillfälliga anställning som djurskyddskontrollant. Vi tackar henne för den tid hon varit här och önskar henne lycka till i framtiden. Birgitta Jonasson 1
Inlämning av SAM-blanketten! 23 mars, kl. 09.30-13.00, Kyrkhults sparbank 25 mars, kl. 08.00-12.00, Backaryd, Reginalokalen 26 mars, kl. 08.00-12.00, Ysane församlingshem 31 mars samt 1 & 2 april, kl. 08.00-16.00, Länsstyrelsen Karlskrona SAM-blanketten måste vara färdigifylld vid lämnandet. Att lämna SAM-blanketten vid inlämningsställena innebär inte att Länsstyrelsen automatiskt har godkänt ansökan. Sista ansökningsdag är 2 april! Frågor angående inlämningsställena besvaras på tfn 0455-871 13 Du som tänker söka via SAM-Internet i år Gör gärna klar din ansökan så långt som möjligt i god tid. I år kommer det vara många som vill vänta med att skicka in sin ansökan tills den nya betesmarksdefinitionen kommer och tills så många block som möjligt har hunnit bli inventerade. Detta kommer att göra att det blir trångt på Jordbruksverkets servrar dagarna innan sista ansökningsdag, vilket kan leda till problem med inloggning och långa väntetider. Ett tips är därför att du fyller i så många uppgifter som möjligt i SAM-Internet i god tid för att slippa problem med uppkopplingen. I år kan du också ändra din ansökan direkt via SAM-Internet, du måste alltså inte skicka in dina ändringar på papper, som under tidigare år. Eva Hedström 2
Ekologiska produktionsformer Fortlöpande regler och nyheter 2009 Växtodlingen och/eller djurhållningen som ingår i ekologiska stödet måste vara certifierad för att få hela ersättningen. Från och med 2009 och framåt är ersättningen för en icke certifierad produktion endast 50 % av beloppen i kronor per hektar. Om man inte redan har certifierad produktion och man vill ansluta sig till ett certifieringsorgan måste man göra det senast den 2 april 2009. Man kan ansluta hela eller del av din produktion till certifiering enligt KRAV:s regler eller enligt EU:s gemensamma regler om ekologisk produktion. Villkor för ekologisk växtodling: För att få ersättning behöver man Använda grödan Dokumentera sin växtodling Bevara jordens bördighet Bara använda vissa gödsel- och jordförbättringsmedel Använda ekologiskt odlat utsäde när sådant finns att köpa av arten eller sorten Förebygga och åtgärda problem med ogräs och skadegörare genom de metoder som tillåts i ekologisk odling. Villkor för ekologisk djurhållning: För att få ersättning behöver man Dokumentera sin djurhållning I första hand ta in ekologiskt uppfödda djur Uppfylla villkoren för hur man ska hålla sina ekologiska djur. Villkoren handlar om: o Djurmiljö o Byggnader och stallmiljö o Bete och utevistelse o Uppfödning av kalvar, lamm, killingar och smågrisar o Foder, foderråvaror och fodertillsatser o Hälsovård o Fortplantning 3
Ekologiskt foder För nötkreatur, får och getter ska allt foder vara ekologiskt producerat, med undantag för vitaminer och mineraler. För grisar och fjäderfä, under 2009 får högst 10 % av fodret vara konventionellt. Minst hälften av fodret som man ger till sina nötkreatur, får och getter under året ska komma från sin egen ekologisk produktion. Det här fodret räknas som ekologiskt: Foder som man odlar på sin egen mark som ingår i åtagande för någon av miljöersättningarna för ekologiska produktionsfor mer, våtmarker eller betesmarker och slåtterängar. Foder från andra gårdar eller foderproducenter, som är certifie rat som ekologiskt av ett kontrollorgan. Foder som djuren beter på gårdens egen betesmark som man får gårdsstöd för. Foder som djuren betar på mark som ingår i andra jordbrukares åtagande för någon av miljöersättningarna för ekologiska pro duktionsformer, våtmarker eller betesmarker och slåtterängar. För övriga villkor kan man läsa mer på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se och i broschyren Miljöersättningar 2007 med respektive uppdateringsblad. Alfred Baumgarten Har du tänkt söka företagsstöd eller projektstöd? Du som funderar på att söka våra EU-stöd, projekt eller företagsstöd har stor hjälp av de anvisningar som finns till blanketten. Viktigt är att följa uppställningen av affärsplan, lämna med övriga underlag som finns angivna. En väl ifylld blankett med alla de underliggande bilagor som krävs ger snabbare svar om du kan förvänta dig ett ekonomiskt stöd. Blanketter finns att hämta på Jordbruksverkets hemsida eller ring oss på Länsstyrelsen så skickar vi underlag till dig. Frågor besvarar vi också men du kan inte i telefonen få veta om du kan beviljas ett stöd eller inte. Din ansökan prioriteras bland alla de som kommer in och tyvärr finns det bara en angiven pott pengar att söka. 4 Carola Johansson
Gäss - Viltskador Gäss kan orsaka betydande skador på gröda där de samlas i större antal. För att undvika att gäss ställer till skada på gröda måste man försöka förebygga skadorna. Man kan välja att utfodra gäss på särskilt utvalda åkrar (så kallade gåsbetesåkrar), antingen genom utläggning av foder till dem eller genom att odla något attraktivt på åkern. Vall och/eller ärtor är särskilt attraktivt för gäss. Om man ändå får oacceptabla skador på omgivande fält kan gåsbetesåkrarna kompletteras med skrämselanordningar i de fält där man inte vill ha fåglarna. Viltskadecenter har testat och utvärderat gasolkanoner, flaggor och stängsel. På Viltskadecenters hemsida www.viltskadecenter.se finns information om åtgärder mot viltskador på gröda m.m. Allmän jakt Jakt efter grågås är tillåten under de tider av jaktåret som anges i bilaga 1 till jaktförordningen (1987:905). För närvarande är den allmänna jakttiden för Blekinge län den 11 augusti den 30 september samt dagligen före klockan 11.00 under tiden den 1 oktober den 31 december. Ingrepp får dock inte göras i fåglarnas bon. Inte heller får deras ägg tas eller förstöras. Skyddsjakt på enskilds initiativ För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt under de tider och övriga villkor som anges i bilaga 4 till jaktförordningen (1987:905). För närvarande är jakttiden för skyddsjakt på enskilds initiativ i Blekinge län efter grågås som uppträder vid fält med oskördad gröda den 20 juli den 10 augusti. Ansökan om skyddsjakt I Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador (NFS 2002:13) anges att enligt principen att viltskador skall förebyggas genom jakt, bör länsstyrelserna i första hand motverka viltskador genom att lämna tillstånd att bedriva skyddsjakt med stöd av 29 jaktförordningen (1987:905). 5
Enligt 29 och 23 a jaktförordningen (1987:905) får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada på bland annat gröda om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Den som har skador måste därför först vidtaga förebyggande åtgärder för att förhindra skada på grödan. Ansökan om skyddsjakt görs av markägaren. Ansökningsblankett finns på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/blekinge, den kan också beställas hos Länsstyrelsen, telefon 0455-87163. Om inte skyddsjakt är möjlig eller ger avsedd effekt och det uppstår större skador än vad brukaren bedöms få tåla kan ersättning lämnas. Skadan skall omgående anmälas till Länsstyrelsen samt till Länsstyrelsens besiktningsman. Besiktningsman för gröda inom Blekinge län är Rune Andersson, Höryda, 370 30 Rödeby, tel. 0455-338217, mobiltel. 0708-238217. Besiktningsmannen besiktigar skadan och får en första bild av skadeläget. Ytterligare en besiktning görs vid skörd för att bedöma skadorna. Ansökan om ersättning ställs till Länsstyrelsen och skall vara inkommen inom tre månader efter det att skada inträffat. Ansökningsblankett tillhandahålles av länsstyrelsen. Ansökningsblanketten finns även på Viltskadecenters hemsida www.viltskadecenter.se. Svenska Jägareförbundet har hemställt hos Regeringen om ändringar i jaktförordningen som bland annat berör grågås. Den fullständiga hemställan finns på Svenska Jägareförbundets hemsida www.jagareforbundet.se Vad gäller grågås hemställer Jägareförbundet bland annat följande: regeln att jakt efter gäss är förbjuden efter klockan 11 avskaf fas, jakttiden för Blekinge skall vara 11 augusti - 31 december, tiden för skyddsjakt av grågås utökas. Grågås som uppträder vid fält med oskördad gröda får jagas om det behövs för att förebygga skada även den 1 januari 15 mars. grågås som orsakar sanitär olägenhet skall få jagas 1 juli 30 juni. Länsstyrelsen Blekinge län Förvaltningen 6
Vildsvin Vildsvinsstammen har ökat drastiskt de senaste åren. Idag finns det enligt uppgift det över 80 000 vildsvin i landet. Om inget görs beräknas stammen öka till omkring 200 000 inom några år. Ökningen har framförallt skett i södra Sverige, vilket många av länets lantbrukare kan vittna om. Problemen med uppbökade vallar och betesmarker är något som blivit vardag, framförallt i skogsbygden men på senare tid även i mer slättbetonade delar av länet. Vi får ofta samtal från lantbrukare som vittnar om problem med sönderbökade marker. Det blir allt svårare att skörda ensilage som inte är förorenat av jord från de uppbökade vallarna. Likaså har man problem med haverier av maskiner. De uppbökade vallarna gör att man tvingas lägga om vallarna med kortare intervall än man hade gjort under normala omständigheter med ökade kostnader som följd. Många löser dock problemet genom att hjälpligt jämna till områdena på våren och skörda den gröda som blir. Vid en fältkontroll finns det då en uppenbar risk att vallen klassas som ej godkänd gröda om inslaget av vallgräs är för litet. Detta innebär att man blir av med vallstödet för denna areal. Om en betesmark blir alltför uppbökad finns det risk för att den inte längre godkänns i miljöersättningarna med risk för återkrav som följd. Vi har konstaterat att det förekommer att man i vissa fall åtlar direkt på eller i nära anslutning till marker med miljöersättningar. Detta är olämpligt, eftersom det ökar skadorna på intilliggande marker. I de fall där inte brukaren disponerar jakten är det viktigt att hålla en dialog med jägarna/markägaren för att tydliggöra problemen och kostnaderna för skadorna på jordbruksmarken. Detta gäller både produktionsbortfallet och risken för uteblivna stöd. Vildsvinet kan naturligtvis även ses som en resurs för jakt mm. Det är dock viktigt att en balans bibehålls så att inte vildsvinet tillåts breda ut sig på lantbrukets bekostnad. Regeringen har uppmärksammat problemet och bland annat fattat beslut om att tillåta jakt med belysning vid utfodringsplatser från den 1 februari 2009. Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utreda möjligheter till tydligare regler för utfodring och åtling. Birgitta Jonasson 7
Djurskyddskontroll utökat ansvar för länsstyrelsen från den 1 januari 2009 Nu är det till länsstyrelsens djurskyddshandläggare man ska vända sig om det misstänks brister i en djurhållning i länet. Det är också djurskyddshandläggarna som ska sköta den rutinmässiga djurskyddskontrollen av all slags djurhållning i Blekinge län. Två djurskyddshandläggare som tidigare arbetade med djurskydd hos kommunen arbetar nu hos länsstyrelsen. Regeringens tilldelade resurser begränsar kontrollverksamheten avseende djurskyddet i länet. Länsstyrelsen kommer i nuläget att kraftsamla och koncentrera sig på att ta hand om akuta djurskyddsärenden, det vill säga anmälningsärenden, samt tillståndsärenden. Länsveterinären samordnar djurskyddskontrollen. Länsveterinären har också, tillsammans med djurskyddshandläggarna, till arbetsuppgift att informera och ge svar på frågor från allmänhet, kommuner, massmedia, andra veterinärer med flera. Om du misstänker att djur far illa och du inte kan nå länsstyrelsen, t.ex. under kvällar och helger, kontakta polisen på telefon 114 14. Anmälaren kan vara anonym. Viktigt är att du som anmälare först tar reda på: vilken djurart och hur många djur handlar det om? var exakt finns djuren som du misstänker far illa? i möjligaste mån vem djuren tillhör? på vilket sätt far djuren illa? Försök att beskriva djurens tillstånd, miljö, foder, vatten med mera så detaljerat som möjligt. Den som vill bedriva viss verksamhet med djur ansöker om tillstånd hos länsstyrelsen. Ansvaret för djurskyddet vilar på den enskilde djurhållaren. Det är fortfarande samma lagstiftning och ansvar som tidigare som gäller. Fredrik Holm Länsveterinär 8
SMAKLUST 2009, 21 23 augusti Smaklust är nordens största matupplevelsemässa och en hyllning till det småskaliga mathantverket! Mitt i Stockholm bygger vi en stor levande marknadsplats där vi profilerar våra bästa mathantverkare och deras fantastiska produkter. Du som är blekingsk mathantverkare har i år möjlighet att delta i denna satsning som görs tillsammans med smålandslänen. Smaklust 2007 blev en stor succé med över 100 000 besökare. Vad säger du om Smaklust 2009? Kontakta gärna projektledare Elisabet Storck, e-post elisabet.storck@lrf.se. Du hittar också information på www.smakapa.se eller på www.eldrimner.com. Betodlare här finns möjligheter! I samband med Daniscos kvotinlösen av socker utgår bl a ett diversifieringsstöd till sockerproducenterna, för att kunna kompensera intäktsbortfallet för betodlare. Stödet ger möjligheter att söka företagsstöd för vissa typer av investeringar samt möjligheter till kompetensutveckling. Det är Länsstyrelsen som ansvarar för stöden. Kontaktpersoner på Länsstyrelsen Blekinge län är, Carola Johansson, företagsstöd investeringar, tel: 0455-87099 Maria Strand, kompetensutveckling, tel: 0455-87071 9
Nya stöd till skogen! Skogsstyrelsen ansvarar för tre nya stöd med bäring mot skog i landsbygdsprogrammet: Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk Bevara och utveckla skogens mångfald Öka arealen ädellövskog. Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk Skogsstyrelsen kan ge stöd till kompetensutveckling i syfte att nå ett hållbart skogsbruk, det vill säga ett skogsbruk där ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter tas till vara. Målgrupp för stöden är personer som är verksamma inom skogsbruk, t ex yrkesverksamma och markägare. Du kan söka projektstöd för att anordna kompetensutveckling för andra. Det finns också stöd att söka för köp av utbildning till dig själv eller till medarbetare i ditt företag eller organisation. Stöd kan beviljas med upp till 100 % av projektets kostnader. Bevara och utveckla skogens mångfald Som skogsägare kan du få ersättning för att utveckla skogens natur- och kulturvärden. Vilken skötsel som ska utföras i olika avdelningar bestäms av vilka värden som ska bevaras eller förstärkas. Stödet ska kompensera dig för de kostnader som skötseln av natur- och kulturvärden ger upphov till. Eget arbete ersätts inte. Du måste ha en målklassad skogsbruksplan för att få ansöka om stöd. Har du inte det, kan du även få stöd för att skaffa målklassning. Så här mycket stöd kan du få för olika typer av insatser: Målklassning av avdelningar i skogsbruksplan: Högst 75 kr/ha Manuellt arbete, t ex med motorsåg eller röjsåg: Högst 3 000 kr/ha Maskinellt arbete, t ex med skördare eller skotare: Högst 4 000 kr/ha Både manuellt och maskinellt arbete kan förekomma på samma yta. Stöd kan då beviljas med högst 7 000 kr/ha. 10
Öka arealen ädellövskog Som skogsägare i Blekinge kan du få ersättning för att nyanlägga ädellövskog. Som ädla lövträd räknas de inhemska trädslagen alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. Ersättning kan beviljas med högst 20 300 kr/ha för dina faktiska kostnader för markberedning, stängsling inklusive stängselmaterial, plantor och plantering. Eget arbete ersätts inte. Mer information Mer information samt ansökningsblanketter finns på vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/landsbygdsprogrammet Du kan också kontakta Therese Nilsson som är länskontaktperson i Blekinge på telefon 0457-455172. Therese Nilsson Skogsstyrelsen, Blekinge distrikt 11
Betesmark i gårdsstödet. Även 2009 kommer ni att behöva se över era arealuppgifter för de skiften där ni har miljöersättning för betesmark och samma skifte finns med i ansökan om gårdsstöd. Jordbruksverket har föreslagit ytterligare en ändring av definitionen av betsmark för gårdsstöd. Den här artikeln överensstämmer i många delar med den som skrevs vid samma tid i fjol. Som vanligt får du utbetalt för miljöersättningen för den areal som finns i åtagande. Vill du minska arealen i åtagandet måste du skriva det speciellt, antingen på ett särskilt blad eller under övriga upplysningar på SAM-blanketten. Glöm inte att rita in på kartan vilka områden du vill ta bort. Om det finns partier på områden med allmänna värden, där du bedömer att den nya betesmarksdefinitionen inte klaras, så kan du minska arealuppgiften i SAM-blanketten. Glöm inte att rita in på kartan vilket område du söker gårdsstöd för. Resterande areal blir då bedömd mot villkoren för miljöersättningen vid eventuell kontroll. Träd Vi har i alla år varnat för att ha alltför många träd i betesmarkerna. Stark igenväxning får fortfarande inte förekomma och kan ge ett procentuellt avdrag på stödet. Risken med alltför tätt trädskikt är nu att det kan bli ägoslagsfel med risk för arealsanktion (som görs även bakåt i tiden). Som träd räknas de som är mer än 10 cm i brösthöjd (1,3 m över marken). För att klassas som betesmark får ett skifte i gårdsstöd eller med miljöersättning med allmänna värden inte ha mer än 60 träd per hektar. Om skiftet har ersättning för särskilda värden tolereras ett trädantal på 100 träd per hektar. Man bedömer trädantalet per hektar på i huvudsak liknande trädtäthet på ytor 0,1 ha och däröver. Man kan alltså fortfarande ha en grupp med träd för djurens skydd. Om det trädrika området är mindre än 0,1 ha så gör man vid kontroll en bedömning av om stark eller vanlig igenväxning finns. Områden där man kan anses bedriva skogsbruk kommer även nu att bedömas som annat ägoslag oavsett antal träd. Varning alltså för jämnt utställda vedpartier eller timmerställningar, som gallras med jämna mellanrum. 12
Råd till brukare - träd Se över de trädbevuxna partierna av dina skiften omedelbart. Bestäm om du vill ha partier kvar som glesas ut sakta men säkert av olika orsaker. Rita bort dessa från blockkartan och räkna bort arealen i SAM 2009. När du är säker på att de utglesade partierna är utan anmärkning vid eventuell kontroll, kan du återföra marken till betesmark i gårdsstödet. Eftersom bortritade områden sannolikt inte heller håller för allmänna värden i stödet till betesmark så bör du begära omprövning av beslutet om miljöstöd. Se ovan hur du gör i din SAM-ansökan. De dungar som behövs för djurens skydd eller av annan orsak, bör begränsas till max 0,1 ha Om du har partier där du är tveksam om du klarar den nya definitionen och där du har stöd för särskilda värden, så se över åtagandeplanen. Har du områden med skyddade arter eller Natura 2000 så kan det behövas en justering av text och karta. Det kan även gälla partier med mycket hassel. Hör av dig om det saknas uppgifter om detta i din plan! Var försiktig vid uttransport av virke och flis. Vi noterar en ökad andel markskador. Det är den gräsbevuxna marken och den mångfald som finns däri som är basen för miljöersättningen! OBS: Är du brukare i ett naturreservat eller biotopskyddat område så måste hänsyn tas till de regler som gäller där. Kontakta länsstyrelsen, Lotta Bergstöm, om du har tankar på åtgärder utöver årlig skötsel! För information om åtgärder som kan beröra Natura 2000 kan även Åke Widgren kontaktas. Vi har sedan 2001 i åtgärdsplanerna rekommenderat ett antal på 25-30 hävdträd per ha. 13
Buskar och impediment Imedimentområden och buskgrupper ska dras bort från arealen om de var för sig är större än 100 m2, eller om den sammanlagda arealen av buskar och impediment är större än 5% av skiftets areal.man jämställer nu sten, sand berghällar och buskar där djuren inte kommer åt att beta. Partier som är nödvändiga för särskilda arter av ex fjärilar är undantagna, men det ska då vara mark med miljöersättning för särskilda värden samt vara omnämnt i åtagandeplanen och vara markerat på kartan. Råd till brukare - buskar Mindre buskgrupper har en given plats i hävden, om inte annat för att föryngringsträd ska kunna komma upp. Men det är viktigt att begränsa dessa i antal och storlek. Spara väl avgränsade äldre buskar av varierande arter. Placera dem gärna intill stenar och berghällar, men inte vid värdefulla landskapselement som stenrösen och murar och inte under gamla och/eller värdefulla träd. De måste vara mindre än 10 x 10 m. Stubbskott och sly av yngre lövträd under 10 cm får inte finnas. Ska uppslag sparas som föryngringsträd så bör de friställas redan vid 1-2 meters höjd. En grupp på 2-3 stammar som kan få en gemensam krona är också ok att röja fram. Om du känner till att det finns värdefull flora/fauna i området och det inte finns något undantagsområde i din åtagandeplan, kontakta undertecknad. Vi kan komma att behöva justera en del planer. Om impedimentinslagen är mycket omfattande kan du överväga att klassa om skiftet till mosaikmark och andra gräsfattiga marker inom Utvald miljö. Då utgår inget gårdsstöd. Kontakta länsstyrelsen i god tid. Ansökan ska då göras på särskild blankett. OBS: Är du brukare i ett naturreservat eller biotopskyddat område så måste hänsyn tas till de regler som gäller där. Kontakta länsstyrelsen, Lotta Bergstöm om du har tankar på åtgärder utöver årlig skötsel! För information om åtgärder som kan beröra Natura 2000 kan även Åke Widgren kontaktas. 14
Kom ihåg att i miljöstödet för betesmark får ingen igenväxning finnas, oavsett om det är allmänna värden eller särskilda värden (grundstöd och tilläggsersättning för de som fortfarande har stöd enligt förra femårsperiodens regler). Helene Reiter Ansökan om insatser inom Utvald miljö Längre ner på sidan ser du vad som gäller för Blekinge under 2009. Det är alltid bra att ha en muntlig kontakt med länsstyrelsen först. De olika stöden finns på fyra olika blanketter. Grundläggande är att man inte får börja med insatsen förrän länsstyrelsen gett klartecken. OBS! Ett klartecken att börja är ingen garanti för att få stöd, och det slutliga beslutet kan dröja flera månader. Medlen är mycket begränsade och vi behöver samla ett antal ärenden för att kunna göra en riktig prioritering. Ersättning för bete och slåtter på svårtillgängliga platser Från och med 2008 har de flesta som har djur på öar utan landförbindelse och miljöersättning med särskilda värden sökt denna ersättning. De som haft kvar åtagande för betesmark som gått ut 2008, kan i samband med att man går in i en ny femårsperiod passa på att söka 2009 om man uppfyller kriterierna. Ansökan ska vara inne 2 april. Blanketten och anvisningar finns på jordbruksverkets hemsida: www.sjv.se Om länsstyrelsen beviljar stöd, blir det som en kompletterande insats till det stöd du redan har. Din åtagandeperiod förlängs inte. Beloppet utgår från och med 2009 med 1000 kr per ha som länsstyrelsen fastställer. Man kan även få denna ersättning för fastställda mosaikbetesmarker, mark med restaureringsklass samt skogsbeten. 15
Övriga insatser inom utvald miljö som finns i Blekinge 2009 Restaurering av slåtterängar och betesmarker regional markklass 2500 kr per hektar. Länsstyrelsen prioriterar och fastställer arealen. Ansökan ska vara inne 2 april. Ersättning för skötsel av mosaikbetesmarker inkl andra gräsfattiga marker - regional markklass. 1600 kr per hektar. Länsstyrelsen prioriterar och fastställer arealen. Ansökan ska vara inne 2 april. Restaurering och återskapande av stenmurar i odlingslandskapet - miljöinvestering med fast ersättning. 320 kronor per meter som länsstyrelsen fastställer. Minsta längd 10 m. Ansökan kan lämnas året om. Återuppbyggnad av trägärdesgård i odlingslandskapet - miljöinvestering med fast ersättning. 270 kronor per meter som länsstyrelsen fastställer. Minsta längd 50 m. Ansökan kan lämnas året om. Restaurering av fodermarker- miljöinvestering enligt faktiska kostnader. Max 300 000 per objekt. Max 90% av stödberättigad kostnad ersätts. Eget arbete ersätts inte. Ansökan kan lämnas året om. Anläggning och restaurering av våtmarker miljöinvestering enligt faktiska kostnader. Max 100 000 kr per hektar. Max 90% av stödberättigad kostnad ersätts. Eget arbete ersätts inte. Ansökan kan lämnas året om. Tömning av våtmarker-miljöinvestering med fast ersättning. 900 kronor per hektar. Ansökan kan lämnas året om. Mer info finns på vår hemsida: www.lansstyrelsen.se/blekinge Helene Reiter 16
Tvärvillkor Det har nu gått hela fyra år med tvärvillkor kopplat till de olika jordbrukarstöden. De flesta av tvärvillkoren är regler som du som är lantbrukare är skyldig att följa oavsett om du söker stöd eller inte. Det finns dessutom en stor politisk majoritet både i Sverige och EU som tycker att det är självklart att lantbrukare som inte lever upp till de gemensamma EUregler som gäller inom livsmedelssäkerhet, djurskydd osv ska ha avdrag på sina jordbrukarstöd. Dessa grundläggande förhållanden är nödvändiga att känna till som lantbrukare och landsbygdsföretagare. Sedan 2008 kontrollerar länsstyrelsen de flesta av tvärvillkoren vid ett eller flera besök ute hos lantbrukaren. Vår ambition är att minimera antalet kontrollbesök och samordna tvärvillkorskontrollerna med arealkontroller respektive djurkontroller men det är tyvärr inte alltid möjligt av olika orsaker. De vanligaste avvikelserna vid kontroll de senaste åren är brister i rapporteringen av nötdjur till CDB, samt obetade eller starkt igenväxta ytor på betesmark. EU:s återkommande revisioner av hur Sverige betalar ut och kontrollerar jordbrukarstöd har efterhand lett fram till att regeltolkningarna skärpts upp. Redan 2008 medförde en missad rapportering på ett nötdjur tvärvillkorsavdrag på stöden. 2009 så kommer obetade eller starkt igenväxta ytor i betesmarker, samt flerårigt sly på åkermark att leda till tvärvillkorsavdrag redan från 0,01 ha. Andra vanliga avvikelser är bristande dokumentation av växtskydd, hälsojournal och foderhantering. Observera att dokumentationen alltid ska finnas tillgänglig på gården. Ett sätt att lösa detta kan vara att ha en pärm där man samlar foderföljesedlar, växtskyddsdokumentation, förrättningsunderlag från veterinär osv under varsin flik så att det finns samlat och lättöverskådligt. Det är inte lämpligt att ha dokumentationen i samma pärm som bokföringen eftersom den ofta finns hos någon bokföringsfirma. Tänk på att du som söker stöd är ansvarig för att alla villkor uppfylls. Om du anlitar en entreprenör så är det ändå du som söker stöd som är skyldig att ha dokumentation på tex växtskyddåtgärder, läkemedelsanvändning till djuren osv, osv. 17
2008 kom en regeländring i EU som innebär att mindre tvärvillkorsfel inte ska leda till avdrag på stöden, men detta är endast under förutsättning att överträdelsen upphört och att länsstyrelsen förvissat sig om detta. Det innebär att en lantbrukare som vid kontroll får ett mindre tvärvillkorsfel måste åtgärda detta inom en viss tid och därefter måste länsstyrelsen på ett eller annat sätt kontrollera att åtgärden utförts. Som om inte detta är tillräckligt invecklat så gäller inte regeln om mindre tvärvillkorsfel för miljöstöden. Den gäller endast direktstöden. Mera heltäckande information: Läs tvärvillkorsbroschyren 2009 från jordbruksverket som kommer i vecka 12. Du som har tillgång till internet kan läsa om tvärvillkor på www.sjv.se. Anlita tvärvillkorsrådgivare. Använd egenkontroll till exempel i form av LRF:s miljöhusesyn. Specifika konkreta tips: Åtgärda sly på åkermark eller ta inte med skiftet i din ansökan. Åtgärda ev. stark igenväxning i betesmark eller ta inte med skiftet i din ansökan Se till att du får betesmarken betad. Alla delar av skiftet ska vara tydligt betespåverkat 31 oktober. Beställ ersättningsbricka och märk omgående med reservbricka när nötdjur tappar märken. Beställ ersättningsbricka i de fall en öronbricka är blanksliten eller oläslig. Märk djuren omgående när du får ersättningsbrickorna. Använd gärna CDB-internet. Per Svantesson Kurs om Fårens in- och utvärtes parasiter Kursen kommer att handla om symptom, behandling och förebyggande åtgärder. Kursledare Veterinär Åsa Lindqvist. Fika till självkostnad kommer att serveras under kvällen Plats: Bräkne-Hoby Folkhögskola. Tid: 17 mars Klockan 18.30. Anmälan till: Länsstyrelsen 0455-871 13 18
Regler för skötsel av åkermark förändringar på gång Reglerna för hur åkermark skall skötas kommer att förändras nu i vår. Det är de regler som går under rubriken god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som behöver förnyas för att stämma bättre överens med kraven som EU ställer. Reglerna är kopplade till direktstöden och påverkar utbetalningarna om man bryter mot dessa. De förändringar som är mest märkbara är att alla detaljregler som varit för träda, grödkod 60, försvinner. Det gäller tex de olika tidpunkter för bearbetning och när trädan skall vara bevuxen, liksom kravet på fånggröda. Istället för det gamla kommer det nytt och det är att åkermark skall hållas bevuxen enligt reglerna för Grön mark. Dessa regler har man ju varit tvungen att följa tidigare också men nu blir det inskrivet som krav för direktstöden. Dessutom inför man ett nytt krav om att åkermark som lutar mer än 20 % i anslutning till hav, sjö eller vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september till den 15 februari. Bevuxen i detta sammanhang kan också vara att marken lämnas obearbetad efter skörd. Som vattendrag räknas de som är utmärkta på den senaste versionen av den topografiska kartan i skala 1:50 000. Orsaken till att detta införs är att vi har fått kritik från EU för att vi inte tagit tillräcklig hänsyn till riskområden för jorderosion i de regler som vi haft hittills. Definitionen för åkermark förnyas också. Den ser ut så här: Åkermark är mark som används eller kan användas till växtodling eller bete och är lämplig att jordbearbeta med moderna redskap burna av traktor. I samband med detta tar man också bort kravet på att befintlig dränering ska underhållas så att marken inte försumpas. Det som är oförändrat sen tidigare är kravet på att åkermarken skall hållas fri från flerårigt sly och att det inte får finnas andra träd och buskar än sådana som kan utgöra grund för stöd, tex fruktträd och bärbuskar eller som ska skyddas enligt hänsyn till natur- och kulturvärden, tex solitärträd. 19 Anders Gunnarsson
20
Lantbruk tel 0455-871 13 fax 0455-870 76 Alfred Baumgarten 87066 / 0734-277800 - Kompensations- & djurbidrag - Miljöskyddsåtgärder Sven Olof Bertilsson 87069 - Gårds- & miljöstöd - Företagsstöd Anders Gunnarsson 87072 / 0709-228008 - Miljökänsliga områden - Växtodling, bitillsyn, - Anläggning av våtmarker - Dikningsföretag - Kemiska bekämpningsmedel Eva Hedström 87073 / 0708-121277 - Kulturmiljöstöd - SAM Internet Anna Hermansson 87179 / 0709-289619 - Inventering ängs- och betesmarker Johannes Holswilder 87065 / 0733-346034 - Fältkontroller - SAM Internet Carola Johansson 87099 - Företagsstöd, projektstöd Ingela Johansson 87150 / 0733-463459 - Fältkontroller, djurkontroller Lenka Johansson 87038 - Blockkartor, kundnummer Åsa Johansson 87122 / 0709-643016 - Gårds- & miljöstöd Birgitta Jonasson 87055 / 0708-181601 - Lantbruksdirektör Marianne Lindström 87113 / 0733-382267 - Stöd till minskat kväveläckage - Vallstöd Daniel Nilsson 87158 - Tjänstledig 2009 Helene Reiter 87044 - Ersättning för betesmarker - Utvald miljö Maria Strand 87071 / 0708-881676 - Ekologisk produktion - Djurens välfärd - Ett rikt odlingslandskap - Kompetensutveckling - Restaurering av betesmarker Per Svantesson 87046 / 0733-346033 - Ansvarig fältkontroller - Tvärvillkor Anna Tilly 87160 / 0733-463469 - Förprövning djurstallar Adress: Länsstyrelsen Blekinge län, Lantbruksenheten, 371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan 22. e-post: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se Telefon växel: 0455-870 00 www.lansstyrelsen.se/blekinge 21
Posttidning B Avsändare: Länsstyrelsen Blekinge län Lantbruksenheten 371 86 KARLSKRONA B Karlskrona 1 SVERIGE Porto betalt Port Payé