Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Relevanta dokument
CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Vi vill att du besvarar enkäten utifrån dina studier vid Uppsala universitet i ovanstående huvudämne!

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Alumnstudie biologi, kandidatexamen och magisterexamen

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Utbildningsplan

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Utbildningsplan. Masterprogram i redovisning och styrning. Dnr HS 2017/1044

Sekretariatet för kvalitet och utvärdering. Teologi. en enkätundersökning

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Utbildningsplan. Masterprogram i Service Management. Dnr HS 2017/888

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing


NABIF, Masterprogram i bioinformatik, 120 högskolepoäng Master Programme in Bioinformatics, 120 credits

Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Mål för generella examina

Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Kommunikationsträning på civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik

Lokal examensbeskrivning

Förväntade studieresultat (lärandemål) Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:

Civilingenjör i teknisk kemi, 300 hp

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Examensbeskrivningar för filosofie kandidat-, magister-, och masterexamen vid HT-fakulteterna

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

NAMIH, Masterprogram i miljö- och hälsoskydd, 120 högskolepoäng Master Programme in Environmental Health Science, 120 credits

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Beslut om riktlinjer för val av mål vid utvärdering av utbildningar som leder till generell examen (omgång ).

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012

Programmets benämning: Master of Science in Computer Engineering

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits

SOCIAL OMSORG & SOCIALT ARBETE

Utbildningsplan. Masterprogram i statsvetenskap. Dnr HS 2019/45 SASTV. Programkod:

Byggingenjör 180 högskolepoäng

MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK

Teologie kandidat och magisterexamen

Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015

Masterprogram i biomedicin

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik

NAMAT, Masterprogram i matematik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematics, 120 credits

Civilingenjör Teknisk fysik. Master of Science in Engineering Physics

Förbättringsarbete KA

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Sammanställning av enkät: Utvärdering av Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård, 60 hp

Vetenskaplig metod och teknisk rapport

Avdelningen för analys och utvärdering

SAMPS, Masterprogram i psykologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Psychology, 120 credits

Magisterprogram/Masterprogram i kognitionsvetenskap

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Avdelningen för analys och utvärdering

Avdelningen för analys och utvärdering

NAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematical Statistics, 120 credits

SOCIOLOGI OCH TEKNIK & SAMHÄLLE

Avdelningen för analys och utvärdering

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen)

MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS)

Programvärdering Agronom mark/växt 2015

KULTURGEOGRAFI OCH EKONOMISK GEOGRAFI

Alumnstudie biologi. Med ett examensarbete från IBG:

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Avdelningen för analys och utvärdering

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp

Högskoleingenjörsprogrammet i lantmäteriteknik och geografisk IT

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Avdelningen för analys och utvärdering

Avdelningen för analys och utvärdering

Elkraftingenjör, 180 hp

Avdelningen för analys och utvärdering

Nationalekonomi. Med en examen från Uppsala universitet:

Programmets benämning: Master of Science in Industrial Engineering and Management

Utbildningsplan för masterprogrammet i förnybar elgenerering vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015

Avdelningen för analys och utvärdering

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Avdelningen för analys och utvärdering

Avdelningen för analys och utvärdering

Avdelningen för analys och utvärdering

Människa-dator interaktion masterprogram

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap

Examensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

EKONOMISK HISTORIA, HANDELSRÄTT, INTERNATIONELLT FÖRETAGANDE OCH TRANSPORTEKONOMI & MATERIALADMINISTRATION

Avdelningen för analys och utvärdering

BIOMEDICINSK ANALYTIKER

Transkript:

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i Molekylär bioteknik eller Bioinformatik under åren 2003 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning Lena Henriksson December 2012

2

INNEHÅLL 1. Bakgrundsdata och examensarbete 4 Jämförelsekriterier 4 Kön 4 Examen och examensarbete 4 2. Allmänt omdöme 4 Åsikt om val av utbildning och studieort 4 Färdighetsträning 5 3. Internationalisering 7 4. Mål för utbildningen 7 Kunskap och förståelse 7 Färdighet och förmåga 7 Värderingsförmåga och förhållningssätt 8 5. Vad gör du nu? 8 Information om arbetsmarknaden 8 Huvudsaklig sysselsättning 8 Första arbetet och framåt 8 Arbetsuppgifter 9 Fördelaktiga studier utanför programmet 10 Nuvarande anställning 10 6. Sammanfattande kommentarer 11 3

1. Bakgrundsdata och examensarbete Jämförelsekriterier Samtliga enkätfrågor, förutom de öppna, har analyserats med avseende på om de svarande var doktorand/disputerad (81 stycken, 35 %) eller inte (153 stycken, 65 %). Där relevanta skillnader har observerats, redovisas dessa. Med relevanta skillnader avses här en skillnad på över 10 % mellan grupperna inom varje alternativ. Där svar har angetts på en bedömningsskala, och en skillnad enbart kan observeras inom det mer neutrala mittenalternativet, har detta inte redovisats som en relevant skillnad. Detsamma gäller för frågor där relevanta skillnader kan observeras till exempel inom alternativet Instämmer i ganska hög grad, men där det nästan inte kan observeras någon skillnad alls då detta alternativ slås samman med alternativet Instämmer i mycket hög grad. Kön Bland männen var det 62 % som angav att de var doktorand/disputerad, medan samma siffra bland kvinnorna var 37 %. Examen och examensarbete År 2007 var det fler av de som var doktorand/disputerad (25 %) än av de övriga (13 %) som tog ut examen. Samtidigt var det fler av de övriga som tog ut examen 2011 (16 %). Motsvarande siffra för de som var doktorand/disputerad var 6 %. Det var fler inom gruppen doktorand/disputerad (43 %) än bland de övriga (16 %) som hade gjort sitt examensarbete vid en forskningsavdelning vid Uppsala universitet. Detsamma gällde bland de som gjorde sitt examensarbete vid ett annat universitet/högskola. Här återfanns 30 % av de som var doktorand/disputerad och 11 % av de övriga. Det var dock fler av de övriga (57 %) än av de som var doktorand/disputerad (19 %) som genomförde sitt examensarbete vid ett företag. Det var fler av de som var doktorand/disputerad (23 %) än av de övriga (7 %) som gjorde sitt examensarbete utomlands. Det kan även tyckas logiskt att det var fler av de som var doktorand/disputerad som hade tagit ut ytterligare examen på universitetsnivå (43 %). Motsvarande siffra bland de övriga var 22 %. 2. Allmänt omdöme Åsikt om val av utbildning och studieort Det var fler av de övriga (50 %) än av de som var doktorand/disputerad (23 %) som i efterhand skulle ha valt ett annat utbildningsprogram. 4

De svarande ombads att, på en femgradig skala från Instämmer inte alls till Instämmer i mycket hög grad, ta ställning till påståendet Jag är mycket nöjd med mina studier på X-programmet. Det var fler bland de som var doktorand/disputerad (67 %) än bland de övriga (52 %) som angav att de instämde i ganska hög grad. Det fanns fortfarande en skillnad mellan grupperna (23 %) ifall man även beaktade alternativet Instämmer i mycket hög grad. Färdighetsträning Två av enkätens frågor behandlade de före detta studenternas färdighetsträning. I den första behandlades deras syn på den övning de fått, genom studierna på X-programmet, i följande moment: Göra muntliga presentationer Redogöra/rapportera skriftligt Kritiskt värdera information Argumentera Självständigt lösa problem Läsa och förstå vetenskapliga texter Tillämpa vetenskapliga metoder Arbeta i grupp Laborera Programmera Inom tre av de ovanstående momenten fanns en skillnad mellan de som var doktorand/disputerad och de övriga. Det var fler bland de övriga (31 %) som angav att de var ganska missnöjda med den övning de genom sina studier fått i att göra muntliga presentationer. Motsvarande siffra bland de som var doktorand/disputerad var 21 %. Det fanns fortfarande en skillnad mellan grupperna (13 %) då även svarsalternativet Mycket missnöjd beaktades. Det var fler av de övriga (30 %) än av de som var doktorand/disputerad (19 %) som var mycket nöjda med den övning de fått i att kritiskt värdera information. Om man dock räknar samman alternativen Mycket nöjd och Ganska nöjd, kan man se att fördelningen är lika. Andelen av de övriga som angav något av dessa alternativ var 68 %, medan korresponderande siffra för de som var doktorand/disputerad var 72 %. Det var även fler bland de övriga (51 %) som var mycket nöjda med den övning de fått i att läsa och förstå vetenskapliga texter. Motsvarande siffra för de som var doktorand/disputerad var 28 %. Även här blev skillnaden mellan grupperna mycket liten då man även beaktade de som var ganska nöjda. Det var 85 % av de som var doktorand/disputerad och 90 % av de övriga som angav något av dessa två alternativ. I den andra frågan vad gäller färdighetsträning, behandlades den förmåga de utvecklat genom studierna på X-programmet, i följande moment: Till självständigt arbete Till kritisk bedömning Till muntlig kommunikation på svenska 5

Till muntlig kommunikation på engelska Till skriftlig kommunikation på svenska Till skriftlig kommunikation på engelska Att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser Att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser Att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser Att förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper Att arbeta analytiskt Att samarbeta Att förstå engelskspråkig facklitteratur Att laborera Att programmera Att identifiera och avgränsa problem Att snabbt få överblick över ett omfattande material Inom sex av de ovan nämnda förmågorna fanns det en skillnad mellan grupperna. Det var fler av de övriga (24 %) än av de som var doktorand/disputerad (14 %) som instämde i mycket liten grad till påståendet att de hade utvecklat en god förmåga till muntlig kommunikation på engelska. Det var 10 %, inom båda grupperna, som hade angett alternativet Instämmer inte alls. Det var fler bland de som var doktorand/disputerad (31 %) som instämde i mycket hög grad till påståendet att de hade utvecklat en god förmåga till att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser. Motsvarande siffra bland de övriga var 14 %. De som var doktorand/disputerad (30 %) instämde även i högre grad till påståendet att de utvecklat en god förmåga till att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser. Här var motsvarande siffra bland de övriga 16 %. Det var även fler bland de som var doktorand/disputerad (32 %) än bland de övriga (22 %) som instämde i mycket hög grad till påståendet att de hade utvecklat en god förmåga till att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser. Det var fler av de som var doktorand/disputerad (52 %) än bland de övriga (42 %) som instämde i ganska hög grad till att de hade utvecklat en god förmåga till att samarbeta. Det fanns fortfarande en skillnad mellan grupperna (12 %) ifall man även beaktade de som instämde i mycket hög grad. Vad gäller förmågan till att programmera, fanns mycket små skillnader inom alternativen Instämmer inte alls och Instämmer i mycket hög grad. Det var dock fler av de som var doktorand/disputerad (36 %) än av de övriga (20 %) som angav att de instämde i ganska hög grad. Samtidigt var det fler bland de övriga (30 %) som angav att de instämde i mycket liten grad. Motsvarande siffra för de som var doktorand/disputerad var här 19 %. 6

3. Internationalisering Det var fler av de som var doktorand/disputerad (88 %) än av de övriga (76 %) som angav att de hade haft lärare med internationell erfarenhet. Det var även fler bland de som var doktorand/disputerad (52 %) som under tiden på X-programmet hade bedrivit studier utomlands. Motsvarande siffra bland de övriga var 42 %. 4. Mål för utbildningen Kunskap och förståelse Inom ett av de två mål som behandlar kunskap och förståelse fanns det en skillnad mellan grupperna. Det var fler bland de som var doktorand/disputerad (49 %) som angav att de i mycket hög grad uppfyllde målet att visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Motsvarande siffra för de övriga var 39 %. Färdighet och förmåga Inom tre av de sju mål som behandlar färdighet och förmåga fanns det en skillnad mellan grupperna. Det var fler bland de som var doktorand/disputerad (40 %) som ansåg att de i mycket hög grad uppfyllde det första målet (visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen). Motsvarande siffra bland de övriga var 28 %. Om man däremot även beaktar de som instämde i ganska hög grad, är skillnaden mycket liten (totalt: 86 % av de som var doktorand/disputerad, 78 % av de övriga). Vad gäller nästa mål (visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information) var det fler av de som var doktorand/disputerad (30 %) än av de övriga (15 %) som ansåg att de i mycket hög grad uppfyllde målet. Om man även beaktar de som instämde i ganska hög grad så syns fortfarande en skillnad mellan grupperna (totalt: 66 % av de som var doktorand/disputerad, 54 % av de övriga). Vad gäller det sista målet (visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa) var det fler av de som var doktorand/disputerad (33 %) än av de övriga (22 %) som angav att de uppfyllde målet i mycket hög grad. Skillnaden mellan grupperna blir mindre ifall man även beaktar de som angav att de i ganska hög grad uppfyllde målet (totalt: 79 % av de som var doktorand/disputerad, 70 % av de övriga). 7

Värderingsförmåga och förhållningssätt För ett av de mål som gäller värderingsförmåga och förhållningssätt (visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens) fanns det en skillnad mellan grupperna. Det var fler av de som var doktorand/disputerad (47 %) än av de övriga (32 %) som angav att de i mycket hög grad uppfyllde detta mål. Om man även beaktar de som instämde i ganska hög grad så syns fortfarande en skillnad mellan grupperna (totalt: 87 % av de som var doktorand/disputerad, 74 % av de övriga). 5. Vad gör du nu? Information om arbetsmarknaden De svarande ombads att på en femgradig skala, från Inte alls till I hög grad, ta ställning till i hur stor utsträckning de ansåg att informationen om arbetsmarknaden (inom akademin och utanför akademin) de fick från lärare, studievägledare och annan administrativ personal under sin studietid på X- programmet, var tillräcklig. Vad gäller denna fråga var det fler av de övriga (27 %) än av de som var doktorand/disputerad (12 %) som ansåg att informationen om arbetsmarknaden de fick inte alls var tillräcklig. Skillnaden mellan grupperna blir mindre ifall man även beaktar de som instämde i mycket liten grad (totalt: 48 % av de som var doktorand/disputerad, 54 % av de övriga). Huvudsaklig sysselsättning Mycket logiskt var det fler av de övriga (87 %) än av de som var doktorand/disputerad (31 %) som förvärvsarbetade. Ännu mer självklart var det enbart de som var doktorand/disputerad (51 %) som angav att de var doktorander. Första arbetet och framåt Om man beaktar de som fick jobb innan de avslutade sin utbildning, inom mindre än en månad, samt inom 1-6 månader så syns ingen relevant skillnad mellan grupperna. Däremot fanns det en skillnad inom alternativet Mindre än en månad. Det var 27 % av de övriga, respektive 17 % av de som var doktorand/disputerad som angav detta alternativ. De svarande fick även ange ifall deras första arbete var relevant i förhållande till deras utbildning. Det var fler av de som var doktorand/disputerad (69 %) än av de övriga (40 %) som svarade Ja, i mycket hög grad. Inom kategorin Ja, i ganska hög grad fanns ingen skillnad mellan grupperna. Det var dock fler av de övriga (16 %) som svarade Nej. Motsvarande siffra för de som var doktorand/disputerad var 1 %. Det fanns även skillnader inom alternativet Ja, i viss mån. Det var 24 % av de övriga och 9 % av de som var doktorand/disputerad som gav detta svar. 8

Arbetsuppgifter De svarande ombads att ange i vilken utsträckning de efter sina studier haft arbetsuppgifter som ställt krav på att: göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer kritiskt värdera information argumentera självständigt lösa problem läsa och förstå vetenskapliga texter tillämpa vetenskapliga metoder förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper arbeta i grupp du kan laborera du kan programmera För nio av de elva moment som listas ovan, fanns det en skillnad mellan grupperna. I sju av dessa fall angav de som var doktorand/disputerad i större omfattning att de hade haft arbetsuppgifter som ställt höga krav på de specifika momenten. De som var doktorand/disputerad (74 %) angav i högre grad än de övriga (49 %) att de hade arbetsuppgifter som ställde höga krav på att göra muntliga presentationer. Detsamma gällde för att göra skriftliga presentationer. Här var det 85 % av de som var doktorand/disputerad och 61 % av de övriga som valde alternativet I hög grad. Det var även fler av de som var doktorand/disputerad (96 %) än av de övriga (71 %) som angav att de haft arbetsuppgifter som i hög grad ställt krav på att kritiskt värdera information. För samtliga dessa fall blev skillnaden mellan grupperna liten ifall även svarsalternativet I viss mån beaktades. Det var fler av de som var doktorand/disputerad (98 %) än av de övriga (29 %) som angav att de hade arbetsuppgifter som ställde höga krav på att läsa och förstå vetenskapliga texter. Här var det även stora skillnader inom de övriga två alternativen, I viss mån (2 % av de som var doktorand/disputerad, 46 % av de övriga) och Inte alls (0 % av de som var doktorand/disputerad, 23 % av de övriga). Det var även fler av de som var doktorand/disputerad (89 %) än av de övriga (31 %) som angav att de hade arbetsuppgifter som ställde höga krav på att tillämpa vetenskapliga metoder. Även här var det skillnader inom de övriga två alternativen, I viss mån (11 % av de som var doktorand/disputerad, 42 % av de övriga) och Inte alls (0 % av de som var doktorand/disputerad, 25 % av de övriga). Det var dock fler bland de övriga (36 %) än av de som var doktorand/disputerad (22 %) som angav att de hade arbetsuppgifter som ställde höga krav på att förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper. Detsamma gällde för att arbeta i grupp. Här var det 70 % av de övriga och 36 % av de som var doktorand/disputerad som valde alternativet I 9

hög grad. I båda dessa fall blev skillnaden mellan grupperna liten ifall även svarsalternativet I viss mån beaktades. Det var fler av de som var doktorand/disputerad (53 %) än av de övriga (33 %) som angav att de hade arbetsuppgifter som ställde höga krav på att kunna laborera. Här fanns det även en skillnad mellan grupperna inom alternativet Inte alls (30 % av de som var doktorand/disputerad, 47 % av de övriga). Detsamma gällde för att programmera. Här var det 42 % av de som var doktorand/disputerad och 20 % av de övriga som valde alternativet I hög grad. Även här fanns det en skillnad mellan grupperna inom alternativet Inte alls (33 % av de som var doktorand/disputerad, 46 % av de övriga). Fördelaktiga studier utanför programmet De före detta studenterna tillfrågades ifall de läst några universitets/högskolekurser, utanför det teknisk-naturvetenskapliga området, som de ansåg hade förbättrat deras möjligheter på arbetsmarknaden? Av de övriga var det 54 % som svarade Ja på denna fråga, samtidigt som 37 % av de som var doktorand/disputerad gav samma svar. Det var fler av de som var doktorand/disputerad (14 %) än av de övriga (3 %) som angav alternativet Vet ej. Det var fler bland de övriga (38 %) än bland de som var doktorand/disputerad (12 %) som angav att de läst kurser inom ekonomi. Det var dock fler bland de som doktorerat/disputerat (20 %) som hade läst kurser inom medicin/farmaci som de ansåg hade varit fördelaktiga. Samma siffra bland de övriga var 10 %. Nuvarande anställning Det var fler av de som var doktorand/disputerad (77 %) än av de övriga (10 %) som arbetade inom den statliga sektorn. Samtidigt var det fler av de övriga (75 %) som arbetade inom företagssektorn. Motsvarande siffra bland de som var doktorand/disputerad var 15 %. Det var fler bland de övriga (86 %) än bland de som var doktorand/disputerad (23 %) som hade en tills vidare anställning. Det var dock fler av de som var doktorander som hade en tidsbegränsad anställning (17 % mot 7 %), en anställning som doktorand med doktorandtjänst eller utbildningsbidrag (47 % mot 0 %), eller som hade en annan typ av anställning (10 % mot 0 %). Det var fler av de som var doktorand/disputerad (88 %) som ansåg att deras nuvarande arbetsuppgifter motsvarade deras utbildningsnivå. Motsvarande siffra bland de övriga var 65 %. Det var dock fler av de övriga (19 %) än av de som var doktorand/disputerad (7 %) som ansåg att deras nuvarande arbetsuppgifter var något för okvalificerade. De före detta studenterna ombads att på en femgradig skala, från Instämmer inte alls till Instämmer i mycket hög grad, ta ställning till en rad påståenden om deras nuvarande anställning. Det var 32 % av de som var doktorand/disputerad och 18 % av de övriga som instämde i mycket hög grad i att ämnesinnehållet i deras civilingenjörsexamen var relevant i förhållande till 10

deras nuvarande arbete. Samtidigt var det 11 %, respektive 18 % av de övriga som hade valt alternativet Instämmer inte alls eller Instämmer i mycket liten grad. Samma siffror för de som var doktorand/disputerad var 1 %, respektive 7 %. Det var fler av de som var doktorand/disputerad (32 %) än av de övriga (20 %) som instämde i hög grad i att de hade haft stor användning av sina kunskaper från X-programmet i deras nuvarande arbete. Det fanns fortfarande en skillnad mellan grupperna om även alternativet Instämmer i ganska hög grad beaktades (totalt: 59 % av de som var doktorand/disputerad, 41 % av de övriga). 6. Sammanfattande kommentarer Det var fler män än kvinnor bland de som var doktorand/disputerad. Det var både fler av de som var doktorander eller som hade disputerat som genomförde sitt examensarbete vid en forskningsavdelning vid Uppsala universitet, eller utomlands. Det var även fler av dem som bedrev studier utomlands under sin tid på X-programmet. De som var doktorand/disputerad verkade även mer nöjda med sina val av utbildning. Det var fler av de som i efterhand skulle ha valt samma utbildningsprogram, samt som i högre grad instämde i påståendet Jag är mycket nöjd med mina studier på X-programmet. Det var dock fler bland de övriga som var mer nöjda med den övning de genom sina studier hade fått i att kritiskt värdera information och i att läsa och förstå vetenskapliga texter. De var dock mindre nöjda med den övning de fått i att göra muntliga presentationer. De som var doktorander eller som hade disputerat var, för sex av sjutton moment, mer nöjda med de förmågor de genom sina studier utvecklat i de specifika momenten: muntlig kommunikation på engelska; att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser; att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser; att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser; att samarbeta; att programmera. Det var även fler bland de som var doktorand/disputerad, som för fem av de tolv målen, ansåg att de uppfyllde dessa. Det var fler bland de övriga som var missnöjda med den information de under sin studietid fått om arbetsmarknaden. Det var även fler av dessa som angav att deras arbete i mindre grad var relevant i förhållande till deras utbildning. De som var doktorand/disputerad har haft arbetsuppgifter som ställt högre krav på att göra muntliga presentationer, skriftliga presentationer, kritiskt värdera information, läsa och förstå vetenskapliga texter, tillämpa vetenskapliga metoder, laborera och programmera. De övriga har däremot haft arbetsuppgifter som ställt högre krav på att förklara ämnesspecifika frågor för personer utan fackkunskaper samt att arbeta i grupp. 11

Det var fler bland de övriga som ansåg att de hade läst kurser utanför det teknisk-naturvetenskapliga området, som hade gett dem en fördel på arbetsmarknaden. Dessa hade i större utsträckning läst ekonomi, medan de som var doktorand/disputerad i större utsträckning hade läst kurser i medicin/farmaci. Fler av de som var doktorand/disputerad var anställda inom den statliga sektorn, medan fler av de övriga arbetade inom företagssektorn. Det var fler bland de övriga som hade en tills vidare anställning. De som var doktorand/disputerad angav i högre grad att deras nuvarande arbetsuppgifter motsvarade deras utbildningsnivå, medan de övriga i högre grad ansåg att deras arbete var något för okvalificerat. Det var fler bland de som var doktorand/disputerad än bland de övriga som instämde i hög grad till att ämnesinnehållet i deras civilingenjörsexamen var relevant i förhållande till deras arbete, samt till att de haft stor användning av sina kunskaper från X-programmet i deras nuvarande arbete. 12