EMPIRISKT MATERIAL Dokumentation av tankesmedjor på 6 orter i Katrineholms Kommun 2013. Detta material ligger till grund för rapporten Förarbete till Katrineholms Kommuns nya landsbygdsstrategi.
Inledning Detta är en sammanställning av de tankesmedjor som hölls i 6 mindre orter i Katrineholms kommuns den 14 och 15 maj 2013. Under tankesmedjorna diskuterade en grupp personer, med sin bygd som gemensam nämnare, vad som behöver förbättras på just deras ort. Det diskuterades först vilka förutsättningar som finns för att med hjälp lokalt engagemang skapa förändring och därefter hur Katrineholms kommun kan vara en aktiv aktör i den lokala ortsutvecklingen. Materialet som användes för att föra diskussionen framåt kallas för Landsbygd 2.0 är skapat av organisationen Hela Sverige Ska Leva. Diskussionsmetoden bygger på att deltagarna sitter runt ett bord med en stor spelplan framför sig. Till denna spelplan hör följande nio frågor: 1. Vad är landsbygd? 2. Hur är din ort? Vem bor där? 3. Vad är engagemang? Hur kan man engagera sig? Vad förväntas av en engagerad? 4. Vad behöver just du för att utvecklas och trivas på landsbygden? 5. Tänk fritt! Hur vill du att det ser ut om 10 år? 6. Vilka möjligheter ser ni där ni bor, vad är bra? Varför är det här möjligheter? 7. Vad behöver göras för att få möjligheterna att bli verklighet? Finns det några hinder? Hur löser ni det? 8. Vilket är det första steget? Vilka är ni som jobbar med detta? 9. Vad kommer att vara gjort hos er om: 1dag? 1månad? 3 månader? Dessa frågor är gjorda för att underlätta en generationsöverskridande diskussion som kan mynna ut i en lokal handlingsplan för utveckling. Spelplanens uppbyggnad är utformad på så sätt att alla deltagare ska kunna komma till tals och vara aktiva. För att också lägga till diskussionen om hur kommunen bör arbeta med landsbygdsfrågor lades denna tionde fråga till: 10. A: På vilket sätt kan Katrineholms Kommun underlätta det dagliga livet tillsammans med er i bygden? B: Vilka insatser bör kommunen satsa på för att förbättra förutsättningarna att bo verka och leva i din bygd? Kombinationen av Landsbygd 2.0 och den Tionde frågan gav ett gediget material för vad Katrineholms landsbygdsbefolkning anser vara mest aktuellt just nu. Utifrån detta material har en sammanfattning och analys gjorts och finns presenterad i rapporten Förarbete till Katrineholms Kommuns nya landsbygdsstrategi. Detta förarbete kommer att ligga till grund för hur kommunen går vidare med att ta fram ett nytt styrdokument för det kommunala landsbygdsutvecklingsarbetet. 1
Innehåll Inledning... 1 Björkvik... 3 Tionde frågan: Björkvik... 6 Valla... 8 Grupp 1... 8 Grupp 2... 9 Tionde frågan: Valla... 11 Sköldinge... 12 Tionde frågan: Sköldinge... 14 Bie... 15 Tionde frågan: Bie... 17 Julita... 18 Tionde frågan: Julita... 21 Floda... 22 2
Björkvik Björkvik Björkvik ligger vid sjön Yngaren, cirka 30 kilometer sydost om Katrineholm och nära även Nyköping och Norrköping. I Björkvik bor 1500 personer, varav 900 bor utanför samhället. Björkvik är en typisk jordbruksbygd med flera stora gods. I samhället finns förskoleklass, grundskola till och med skolår 6 samt fritidshem. Här finns bibliotek, distriktssköterskemottagning, idrottshall, idrottsplats, hembygdsgård och ett skolmuseum, Glindran. Närheten till Nyköping för tågpendling, Skavsta flygplats och direktavfart från E4:an underlättar kommunikationerna. Processledare för tankesmedjan: Linn Bennetoft, Carin Svensson, Christer Fredriksson, Saga Linder, Isak Svedenman och Lovisa Neikter Genom vårt samarbete med Katrineholms kommun var vi under två kvällar och höll processledning med hjälp av metoden Landsbygd 2.0 i landsorten Björkvik. Ett 40-tal personer var med under de två dagarna i processledningen. Det var spridda åldrar på deltagarna, från 17 år upp till de i 70-års ålder, men en övervikt mot äldre deltagare. Alla var mycket positiva och det finns ett tydligt engagemang hos befolkningen för sin bygd och de vill att bygden skall utvecklas. Många intressanta och bra idéer kom fram under kvällarna. Trots att deltagarna delades upp i mindre grupper under de två dagarna var det många liknande åsikter och idéer som framträdde gällande Björkviks position som landsbygd idag och i framtiden. Detta är dessutom intressant ur den aspekten att de alla tillhörde olika målgrupper utifrån ålder och livssituation. En av de genomgående åsikterna för grupperna var Björkviks förhållande till Katrineholms kommun. Det fanns en tydlig besvikelse för hur kommunen förhåller sig till landsorten. Bristen av förståelse om landsbygdens förutsättningar och behov nämndes ett flertal gånger under kvällarnas gång. Det ansågs att småorterna och landsbygden inte får samma förutsättningar att överleva som centralorten får. Landsbygden glöms ofta bort till förmån för stadskärnan. Björkvik är den landsort som ligger längst ifrån stadskärnan i Katrineholms kommun. Detta innebär också att orten ligger desto närmre andra städer med dess kommuner. Både Nyköping och Norrköping ligger inom samma pendlaravstånd och att tankarna om kommunbyte dyker upp är därför inte helt otänkbart. Pendlarstäckorna är långa åt alla håll och kommunikationen gällande busstrafiken är inte tillfredsställande. Bussar med fel tider som inte passar för de med unika arbetstider och de som jobbar natt. Misstron mot kommunen är så stark att Björkvik skapat egna informationskanaler för utomstående för att inte behöva vara beroende av kommunen. Mer om vilka förväntningar och förhoppningar gällande kommunen finns på separat papper. Grunden som finns att stå på gällande Björkvik är den starka Björkviksandan. Med denna menas att det finns en stark vilja och gemenskap bland de som bor i området. Hjälpsamma grannar som håller 3
koll och som kan hjälpas åt i alla lägen. Det är inte lika anonymt som det kan vara inne i städerna. Människorna ute på landsbygden och då även Björkvik måste många gånger klara sig mer på egen hand än vad invånare i en centralort behöver göra. Landsbygdsborna får i större utsträckning ta tag i problem och situationer själva, som annars sätter stopp i vardagens vanliga flyt. Deltagarna begärde inte att förhållandena skulle vara likaställda de i centralorten utan de ville att de grundläggande behov skulle vara tillfredsställda, så som skola, infrastruktur och hälsovård tillgänglighet. Många bra möjligheter finns i Björkvik som kan skapa ett intresse för utomstående för att komma och besöka, men även stanna i Björkvik. Allt ifrån vacker natur med ett bra fiskeläge i sjön Yngaren till flygfält och Björkviks position som pendlarort. Det finns dock mycket som sätter sig emot och som saknas för att få den utveckling som invånarna i Björkvik hoppas på. Ett stort problem i dagsläget är möjligheten till kommunikation Telefoni som inte har någon täckning på flertalet ställen, bristande nätverksuppkoppling som sätter stopp för företagande på bygden. Bussar som nämnts tidigare som har begränsade tider för att komma till och från jobb samt dagligvaruhandeln. Tillgängliga bussar med mer korrekta tider kanske är något man skulle kunna fråga invånarna om vad som skulle passa dem bäst istället för att bestämma tiderna utifrån? Skolan som fortfarande finns kvar i Björkvik är en viktig byggsten för livet och framtiden på orten. Det fanns dock en uppfattning som oroade invånarna om att skolan inte håller samma kvalitetsnivå och tempo som skolorna inne i städerna gör. En bristande grundskola kan sätta stopp för mycket inom utbildningen hos de unga i framtiden. Modernisering och balans mellan bygd och stad krävs. De ungdomar som väljer att gå i skolan i Björkvik måste kunna få samma chans till en bra utbildning som de som väljer att gå inne i staden. Efter att bygdegården brann ned så försvann även den naturliga mötesplatsen i byn. Det var här ungdomarna hade sina fester och många föreningar anordnade sina möten och träffar. Många 50 års fester firades även där. Bristen på pengar är nu det som sätter stopp för att återställa träffpunkten. Idéer kring uppbyggandet är det ingen brist på. Tvärtom ser många att det kan komma något positivt ur denna katastrof, men de efterlyser hjälp med vem som kan göra vad och hur finansieringen ska lösas. Här uttryckte många i Björkvik en förhoppning om att kunna få stöd från kommunen. Som nämnts tidigare var invånarna i Björkvik väldigt positivt inställda och såg många möjligheter i sin bygd. En bygd som har drömmar, visioner och mycket ny företagsamhet. Det finns även stora möjligheter till att utveckla bygden till en attraktiv turistnäring. Bl.a. framhöll man de goda fiskemöjligheterna som dessutom skulle kunna marknadsföras med fina båtplatser i anslutning till badplatsen. Det skulle dock krävas en ny och bättre bryggplats för boende och besökande. Kritik framfördes mot organisationen kring turistnäringen i kommunen. Som systemet ser ut idag så krävs medlemskap i turistföreningen för att kunna marknadsföra sig genom kommunens kanaler. Systemet ses som dyrt, orättvist och opraktiskt. Nyköpings kommun nämndes som ett exempel på hur Katrineholms kommun borde agera i frågan. I Nyköping är alla välkomna med att marknadsföra sig och sitt företag etc. på turistföreningen utan att vara medlem i föreningen. Att synas på andra ställen så som på kommunens egna hemsida och i informationsblad saknades också. Det är helt enkelt svårt för utomstående att veta att Björkvik finns. Genom en tydligare struktur och information på kommunens hemsida borde detta kunna lösas på ett enkelt sätt. Det 4
finns många i Björkvik som skulle känna sig manande att hjälpa till och beskriva Björkvik på ett inbjudande sätt. Äldreboendet nämndes som en viktig plats på grund av arbetstillfällen som det tillför för unga i bygden. Trots det stora engagemanget från bygden bromsades det någonstans på vägen innan någon tog initiativ till handling. Vår uppfattning var att mycket av detta handlade om att invånarna kände sig motarbetade av kommunen. Önskemålen handlade inte om att man skulle sluta utveckla staden, men att kommunen skulle ge landsorterna möjligheten att utvecklas parallellt med den. Inte minst för att de skulle ge en starkare kommun i stort. För att fokusera på deras idéer inför framtiden så kom alla de fem grupperna fram till att den nya bygdegård som ska byggas i Björkvik för med sig förhoppningar och möjligheter till nya mötesplatser. Invånarna har vänt den katastrof som var till något positivt. Just hur utformningen av den nya bygdegården ska byggas upp fanns det många olika åsikter kring. Ett nytt centrum skulle kunna bildas och välkomna många med olika intressen. Alltifrån café, bio och gym till företags- och festlokal skulle kunna rymmas i den nya bygdegården. Skulle man dessutom ge den ett mer centralt läge i bygden än tidigare skulle den kunna bli ytterligare naturlig mötesplats. Att affären var viktig poängterades flera gånger och behovet av ett större och bättre utbud uttrycktes. Affären sågs som en möjlighet till utveckling och ett viktigt bidrag till en mer levande landsbygd. Möjlighet till hyresrätter i bygden var något som saknades hos alla de olika åldersgrupperna. Unga som vill flytta hemifrån och inte har råd att köpa något eget. Enrumslägenheter eller tvårummare är något som inte finns i dagens läge. Även de äldre som känner att ett eget hus blir allt för stort att ta hand och vill flytta till något mindre. Då ska inte staden vara det enda alternativet för att kunna få ett seniorboende. Många vill stanna kvar på landsbygden även när åldern tar ut sin rätt. Vi är tacksamma över att ha fått denna chans. Det var både lärorikt och inspirerande att få träffa alla de engagerade människorna som vi träffade under dessa två dagarna. Det gav oss så mycket i utbyte och känns som en viktig erfarenhet till fortsättningen av vår utbildning. Vi hoppas att vi gav något tillbaka till de som ställde upp på att vara med under processen. Vi hoppas även att Katrineholms kommun tar alla idéer, den framtidstro samt allt det engagemang som faktiskt finns ute på landsbygden, till sig i sitt framtida arbete. Vår fullständiga övertygelse är att arbetar man med stad och landsbygd jämsides med varandra får man en starkare kommun i sin helhet. Glömmer man landsbygden glömmer man samtidigt en tredjedel av kommunens invånare, vilket i sin tur utan förvåning leder till ett misstroende inför kommunen. Vi anser att det borde finnas ett högre intresse från kommunens sida att faktiskt se till hela kommunen med dess invånare. 5
Tionde frågan: Björkvik A: På vilket sätt kan Katrineholms Kommun underlätta det dagliga livet tillsammans med er i bygden? B: Vilka insatser bör kommunen satsa på för att förbättra förutsättningarna att bo verka och leva i din bygd? Grupp 1: A. Dialog och Återkoppling för att hitta problem och möjligheter. Bussförbindelserna är viktiga att prioritera. Viktigt med skolans fortlevnad för att skapa möjlighet för nyinflyttning. Marknadsföra de attraktionskrafter som finns i Sveriges Lustgård. Inventera vad som finns att marknadsföra. Grupp 2: B. Jobba aktivt med frågor som gynnar de boende som exempelvis bredbandsutbyggnad. Kommunen kan jobba aktivt med dessa frågor utan att bryta mot kommunallagen jämför med nyköpings kommun och gästabudstaden. Marknadsföring på kommunens hemsida av landsbygden. Bostäder Bussförbindelser, flexibla lösningar/anrop. Även för större del av landsbygden än endast kyrkbyn. Se till att fortbilda och skapa inspiration hos kommunanställd personal i bygden. Framförallt inom skola och barnomsorg. A. Förbättra: Kommunikation, infrastrukturen, lyssna, visa förståelse, se möjligheterna, visa mer fysisk närvaro/möten, internet. Se HELA kommunen inte bara Katrineholms stad och Djulö Grupp 3: B. Se ovan. Hjälp med förbättrade fraktmöjligheter. Satsa på barn/ungdom. Bättre och mer omfattande turistinofrmation. A. Att låta oss få skälig del av de gemensamma resurserna. B. Marknadsför inte bara de centrala delarna av kommunen. Tala om vilka fantastiska leva och bo möjligheter det finns i den ostliga delen av kommunen. 6
Grupp 4: A. Kommunen (politiker, tjänstemän) bör sätta sig in i landsbygdens villkor och vara mer positiva i kontakten med oss som bor och verkar här. Vi måste få finnas med i de flesta sammanhang bredvid tätorten. B. En öppen turistbyrå där även de små affärerna har möjlighet att få sätta upp en lapp som visar på att man finns. Typ B&B, evenemang etc. Hjälp oss med en välkomnande turistbyrå i centrala Katrineholm. Grupp 5: A. IT + väg. Stödja ej enbart kontrollera B. Se ovan. Grupp 6: A. Kommunikation. Buss on demand. Fiber bättre vägar. Snabbare beslut och enklare, hjälpa oss invånare B. Bibliotekets verksamhet, integrerad internetcafé. Kratta, dvs. underlätta företagande. Underlätta med samlingslokaler. Grupp 7: Svarade på fråga A och B samtidigt. - Positivt med lunch på Yngaregården för alla. - Ungdomsverksamhet behövs - Kommunen står för uthyrning av företagslokaler för att stödja företagsutveckling. Subventionera för ungdomar som vill starta eget. - Bredbandsutbyggnad - Busskommunikationen viktig. - Biblioteket bör vara kvar. - Nya hyreslägenheter behövs särskilt mindre. 7
Valla Valla Valla, cirka en mil öster om Katrineholm, är kommunens näst största tätort. Här bor 1507 personer (31/12 2010). Kring en centrumbebyggelse av äldre typ finns ett modernt villasamhälle. I Valla finns skola med förskoleklass till och med skolår 6. Här finns även samlingslokal, gymnastikhall, fotbollsplaner, motionsspår, gokartbana och pistolskyttebana. Andra serviceinrättningar som finns i Valla är distriktssköterskemottagning med barnavårdscentral, livsmedelsbutik, restaurang och en kyrka tillhörig Svenska kyrkan samt olika frikyrkoförsamlingar. Kronfågel kycklingslakteri (som är en av kommunens dtörsta arbetsgivare), är Sveriges största kycklingslakteri och anställer unga och personer med invandrarbakgrund vilket gör arbetsplatsen strategiskt viktig. Processledare för tankesmedjan: Tove Ellingsen, Felicia Grandell och Ebba Ulfbecker Grupp 1 Onsdagen den 15 maj 2013 träffades fem personer med anknytning till Valla för att samtala och visionera kring en lokal utveckling för bygden. Mötet utgick från metoden Landsbygd 2.0, som är framtagen av Vi Unga, Hela Sverige ska leva!, Ung på landsbygden och 4H. Metoden är skapad i syfte att underlätta för boende på landsbygden att starta lokala utvecklingsarbeten. Landsbygd 2.0 leds av en processledare som har rollen att styra diskussionerna på sådant sätt att deltagarna håller sig till ämnet. Denne skall även fördela samtalet jämlikt samt se till att det råder ett gott diskussionsklimat. Beroende på om deltagarna väljer att arbeta fram en handlingsplan är det sedan upp till dem att bestämma hur det framtida utvecklingsarbetet skall se ut och organiseras. Landsbygd 2.0 består av nio faser. I den första fasen fick deltagarna fundera över vad begreppet landsbygd betyder för dem. Man kopplade främst samman begreppet med natur, miljö, grönområden, jordbruk, basservice, småskalighet, gemenskap och trygghet. I fas två skulle gruppen identifiera Valla som landsbygdssamhälle, hur ser bygden ut och vem bor där? Man diskuterade och kom fram till att Valla främst utgörs av småbarnsfamiljer och pensionärer. En annan socialgrupp som nämndes var de socialt utslagna ungdomar som finns i bygden på grund av det behandlingshem som är beläget i Valla. Deltagarna diskuterade vidare vilka potentiella fördomar som kan finnas om bygden och de som bor där. Man nämnde bland annat att man tror att många ser Valla som en håla. Bland deltagarna sades dock mycket gott om Valla, man fick en uppfattning om att de var stolta över sin bygd och dess invånare. 8
Nästa steg i Landsbygd 2.0 var att diskutera vad begreppet engagemang innebär. Deltagarna sade att engagemang är en vilja till förändring. Man nämnde att vissa är mer engagerade än andra och att störst engagemang finns hos så kallade eldsjälar. Deltagarna hade erfarenhet av att människor är engagerade till en början men att detta engagemang ofta avtar efter en tid. En fråga som ställdes var hur man upprätthåller detta engagemang så att det blir långvarigt och livskraftigt. Man nämnde även att engagemang i grund och botten handlar om tid och pengar. I nästa steg uppmanades deltagarna att associera fritt kring hur de önskade att Valla skulle se ut om tio år. Deltagarna var kreativa och lade fram många förslag, bland annat nämnde man ekologisk skola, café och/eller konditori, tågstopp, närpolis, utegym. Deltagarna berättade att det har funnits en allé längs med genomfartsgatan som planterades av Has Bergs morfar. Denna allé högs ner av trafikverket denna vår och trafikverket har meddelat att de inte kommer att återplanter träden. Deltagarna önskar att en allé återplanteras samt att man på samma gata ska placera ut blomkrukor för att skapa en grönare känsla. Vidare nämnde man badpalats, bio och skapandet av en lokal för bygdens ungdomar att vara i. När deltagarna skulle konkretisera förslagen och komma fram till vad som är realistiskt att genomföra i Valla idag valde man ut tre av förslagen: närpolis, blomkrukor till genomfartsgatan samt lokal för bygdens ungdomar att vara i (Fritidsgården lades ner för något år sen och uppstod sedan pga Tonni Riggos engagemang en kväll per vecka. Den är inte permanent utan beslutas varje år om den ska få vara kvar). Deltagarna gjorde sedan upp en handlingsplan där man steg för steg gick igenom hur man skulle uppnå de olika målen. Deltagarna var ivriga och bestämde sig för att starta redan följande dag med att försöka uppnå syftet med kvällens möte, lokal utveckling av den egna bygden. Grupp 2 Onsdagen den 15 maj sammanslöt tio personer med anknytning till Valla i Hembygdsföreningens lokal för att samtala och visionera kring en lokal utveckling för Valla. Mötet utgick från metoden Landsbygd 2.0, som är framtagen av Vi Unga, Hela Sverige ska leva!, Ung på landsbygden och 4H. Det är en metod som är skapad för att lättare kunna genomföra möten mellan personer i blandande åldrar med olika intressen. Landsbygd 2.0 ska kunna underlätta för landsbygdsbor att starta ett lokalt utvecklingsarbete. Landsbygd 2.0 leds av en processledare, som enbart har rollen att styra diskussionerna på sådant sätt att deltagarna håller sig till ämnet, fördelar samtalet jämlikt mellan deltagarna samt håller uppe ett tempo. Sedan är det upp till mötes deltagarna att själva avgöra om, hur och när de ska fortsätta med utvecklingsarbetet. Under mötet identifierade man vilka olika resurser som fanns i Valla och vilka behov man ansåg att Vallaborna hade för att trivas. Man tyckte att något typiskt för Valla var alla stora trädgårdstomter och den lättillgängliga naturen och skogen med dess fina promenadvägar. Närheten till storstaden och de billiga bostadspriserna gjorde Valla till en relativt attraktiv ort som ständigt fick tillskott i nyinflyttade. Valla var en företagstät miljö med bra möteslokaler och goda kontaktnät i föreningslivet. Stimulans och sysselsättning för ungdomar i Valla var dock begränsat, vilket kunde beskriva varför många ungdomar drev omkring på kvällarna. 9
För att invånarna i Valla skulle trivas skulle det behövas en affär, en distriktssköterska, en tandläkare, en fungerande postservice, billigare kollektivtrafik och bättre kommunikationer, en bra skola och barnomsorg, badplats och parker, fler bostäder för äldre, fler polisbesök, en hundrastgård, ett badhus, arbetstillfällen samt möjligheter till studier på högre nivåer. Deltagarna tog även upp möjligheten att starta en outletbutik kopplad till kycklingslakteriet. Kommentar om dagsläget: Som det ser ut i dagsläget så finns en affär som drivs oerhört framsynt och som inte är hotad av nedläggning. Affären har en satsning på närproducerat och är ett föredöme. Posten finns i affären.. Badhuset finns men är inte öppet. Årskurs 7-9 lades ner för ett år sen och ungdomarna pendlar till Katrineholm. Förutsättning för badplats finns men är en naturbadplats som inte sköts av kommunen. Återplantering av nedhuggna träd i parker och i allén prioriteras av invånarna samt de utsmyckningar med sponsrade blomsterarrangemang som tidigare fanns. Gruppen ville ta upp frågan om Valla Närvård en tanke där folktandvård, läkare distriktssköterska delar på lokal och administration. Som alternativ ville man ha en ambulerande tandläkare och en ambulerande distriktsläkare. Vidare visionerade den lokala utvecklingsgruppen om hur man ville att Valla skulle se ut i framtiden. Utvecklingsgruppen gjorde då associationer till den pittoreska trädgårdsstaden Valla. Gruppen tyckte att Valla behövde ett tydligare centrum. Ett förslag var att uppföra en gågata där man kunde ha försäljning av lokala hantverk och livsmedel. Storgatan skulle vara dekorerad med blommor och träd. Det diskuterades om gamla industribyggnader skulle kunna göras om till privata bostäder. En ekoskola skulle ha bildats, där skolan skulle ha en del mark där eleverna kunde få utöva praktik av ekologisk odling. Efter att ha diskuterat vilka förutsättningar och behov som fanns i Valla, prioriterade gruppen vad som kunde vara viktigast att göra någonting åt och vad gruppen kände att de själva kunde göra för att skapa lokal utveckling i orten. Inledningsvis ville gruppen arbeta för att uppföra bostäder i spisbrödfabriken och i silona. Där kom som förslag att anlita en arkitekt och att kontakta Leader Gränslandet. Man ville även uppföra en hundrastgård vid scoutstugan. För att genomföra det tänkte gruppen bilda en förening. Vidare ville gruppen arbeta för att ha en fungerande skola. Man skulle försöka bilda en föräldraförening. Där kunde man diskutera frågor som rörde skolan, som kunde bevaka framtiden eller eventuellt diskutera om man skulle starta en friskola. Ytterligare ett projekt som man ville starta var att återplantera träd i Valla. Man tänkte bland annat utöva påtryckningar på kommunen för att få det verkställt. Inom tre månader skulle man ha hundrastgårdsprojektet förberett, en radiodebatt skulle vara förberedd och man skulle ha väckt liv i närvårdsprojektet igen som berörde läkare, tandläkare och bvc. För att få alla dessa projekt genomförda sa man att det var viktigt att ansöka om pengar, ha kontakt med kommunen och bygga upp ett samarbete med andra aktörer. Utvecklingsgruppen skulle ha ytterligare möten för att skapa mer konkreta handlingsplaner för de olika projekten. 10
Tionde frågan: Valla A: På vilket sätt kan Katrineholms Kommun underlätta det dagliga livet tillsammans med er i bygden? B: Vilka insatser bör kommunen satsa på för att förbättra förutsättningarna att bo verka och leva i din bygd? Valla diskussionsgrupp 1 - Bra rektor. Skolledning för Valla skola. Skärp er utbildningsförvaltningen och sluta hota skolan med nedläggning. - Återplantera. Vi var en trädgårdsby/stad innan vi sammanslogs med storkommunen. Vi vill ha parker! - Utred om Silo och Spisbrödsfabriken kan bli 55+ lägenheter - Gratis bussresor för ungdom och pensionärer (kostar idag 72 kronor) - Vi saknar tandläkare och läkare. - Badhus till Valla - Hundrastgård Hundlatriner. - Städa och snygga upp! Speciellt infarten från 55an. Asfaltera resterande gator. - Återuppta Valla Närvårdsfrågan. - Tågstopp i valla i projektet Näckroståget det blir pendeltågslinje. - I alla frågor: ett miljötänk och landsbygdstänk. Valla diskussionsgrupp 2 - Återupprätta folkbiblioteket i Valla och där ska finnas tillgänglig samhällsinformation. - En kontaktperson, en tjänsteman inom kommunen som behandlar/förmedlar Valla-bornas problem och åsikter. - Sluta med att centralisera all samhällsservice. - Lyssna på befolkningen utanför Katrineholm. 11
Sköldinge Sköldinge Sköldinge är beläget cirka 14 kilometer öster om centralorten intill riksväg 55/57. I Sköldinge bor 602 personer (31/12 2010) I Sköldinge finns kommunal förskola, förskoleklass, grundskola till och med skolår 6 och fritidshem. Här finns även fritidsgård. I trakten finns en rad minnesmärken från den gruvepok som varade från mitten av 1800-talet till 1970. Dessutom finns bibliotek, samlingslokal, gymnastikhall, fotbollsplaner, tennisbana och motionsspår. I samhället finns också en kyrka. Här finns även Åsa Folkhögskola. Åsa Folkhögskola med grundskola och gymnasium för vuxna. specialkurser i musik, skapande skrivande, streetdance, textil skapande mm och som har sommarkurser som lockar långväga. Skolan är en mycket stor arbetsplats med eget kök som även serverar utifrån kommande gäster och har övernattningar för vandrarhemsgäster. Detta präglar naturligtvis Sköldinge framförallt kulturellt där man har internationella kulturföreningar mm och mycket kulturella framträdanden inom musik och dans. Processledare Lena Norrström, Amanda Bischof, Pia Selin Under mötets början diskuterades begreppet landsbygd utifrån de olika deltagarnas perspektiv. Den generella bilden av landsbygd jämfördes sedan med vad deltagarna ansåg karakteristiskt för Sköldinge. Tydligast framkom närheten till natur, bristen på service och kommunikationer, större yta att bo på samt tryggheten av att alla känner till varandra. Om Sköldinge specifikt sades att det finns många barnfamiljer och pendlare, orten saknar butik men har skola samt barn- och äldreomsorg. Det nämndes också att nedläggningen av gruvdriften var en stor förlust för bygden. Därefter diskuterades begreppet engagemang där gruppen enades kring en definition om vad engagemang är och vad som kännetecknar en engagerad person. En engagerad person sades vara en person som är social och delaktig i föreningar. Bryr sig om andra, vill påverka sin tillvaro och tar tag i saker istället för att enbart klaga. Ofta engagerar man sig i sådant som ligger en närmast om hjärtat. Ett begrepp som användes var samhällsbyggare. Diskussionen kom sedan in på de förväntningar som ofta finns på en engagerad person. Här tog man upp risken med att samma person får ansvaret för flera områden och man önskade att många fler engagerade sig i alla de frågor som berör en själv. Under nästkommande fråga fick var och en redogöra för vad just den personen önskade för att trivas på landbygden. Snabbare internetuppkoppling, fler arbetstillfällen, bättre vägar och kollektivtrafik, distriktssköterska, mer engagemang i skolan och olika mötesplatser nämndes. Sedan fick deltagarna dela med sig av sina visioner kring Sköldinges framtid. Många idéer lyftes fram genom att varje deltagare fick skriva ned sina visioner på lappar som sedan kategoriserades. Utifrån dessa kategorier målade deltagarna upp sin vision av Sköldinge om tio år som en ort med goda kommunikationer, stort utbud av bostäder, en välfylld och välfungerande skola och barnomsorg, många arbetstillfällen, en gruvnäring i drift, mat- och servicebutik och äldreboende. Man ville också se en tydlig mötesplats för invånarna, en plats för barn och ungdomar, att Sköldinge var rent och städat. Man ville även föra 12
en bättre dialog med kommunen där sköldingeborna kände sig lyssnade på och fick sina önskemål tagna på allvar. När kategorierna var tydliga genomfördes en röstning för att ta fram de tre områden som hade första prioritet i gruppen. Dessa tre områden blev efter omröstningen: fler bostäder, bättre bredbandskommunikationer och fler elever till skolan. Deltagarna kunde efter några minuters funderande räkna upp flera förslag på hur man skulle kunna göra deras tre högst prioriterade visioner genomförbara. För att möjliggöra byggandet av fler bostäder till ett rimligt pris föreslogs att man skulle förtäta bostadsområden och bygga hus där det redan fanns färdiga ledningar och avlopp för att på så sätt kunna hålla nere kostnaden. Även mer tomtmark skulle behöva tas fram och fler förslag framkom för att minska kostnaderna för boendet, såsom energihus och IKEA-hus. Bredbandsfrågan var det sockenrådet som hade bäst förutsättningar att försöka driva igenom, menade några deltagare. Alternativt att en intressegrupp inom eller utanför sockenrådet bildades. Man skulle dock vara restriktiv med att skapa nya grupper och föreningar, påpekade någon av deltagarna, och istället försöka gå genom dem som redan finns. Den tredje av de högst prioriterade visionerna var att få fler elever till skolan så att den garanterat skulle få vara kvar. Detta skulle kunna göras genom att försöka få fler föräldrar engagerade i skolan, marknadsföra skolan på ett bättre sätt så att den blir mer attraktiv och eventuellt profilera skolan åt något håll för att på så sätt underlätta marknadsföringen och få ett bra rykte. Deltagarna pratade även om att man kunde rusta upp och göra skylten in till skolan mer synlig. Några hinder för att genomföra visionerna diskuterades också av deltagarna. Bland dessa fanns att det kan vara svårt att få folk att flytta till Sköldinge, att det innebär för stora kostnader för privatpersoner när det gäller exempelvis bredbandsfrågan och att Länsstyrelsen ibland kan vara ett hinder för vissa av de idéer man vill genomföra. Deltagarna fick avslutningsvis frågan vad de första stegen skulle kunna vara för att kunna genomföra visionerna om fler bostäder, bättre bredbandskommunikationer samt att få fler elever till skolan. Många menade att kommunen behövde kontaktas och att detta kunde vara sockenrådets uppgift. Önskemål om att kommunen skulle bli mer villig att skjuta till resurser var också något som diskuterades. Ett första steg skulle också vara att börja marknadsföra Sköldinge på ett bättre och mer effektivt sätt, ett exempel skulle kunna vara att fixa till skolskylten. Förslag på samarbete mellan skola och idrottsförening diskuterades också som ett sätt att göra skolan mer attraktiv och för att föräldrar skulle engagera sig i skolan. Samarbetet skulle kunna gå ut på att skolan och idrottsföreningen tillsammans ordnade serier i olika sporter samt familjekvällar. Eftersom flera av deltagarna som var närvarande under kvällen var aktiva i olika föreningar så föreslogs det att dessa skulle ta med sig frågorna som diskuterats under kvällen för att fortsätta arbetet ute i de respektive föreningarna. 13
Tionde frågan: Sköldinge A: På vilket sätt kan Katrineholms Kommun underlätta det dagliga livet tillsammans med er i bygden? B: Vilka insatser bör kommunen satsa på för att förbättra förutsättningarna att bo verka och leva i din bygd? - Långsiktig satsning/åtagande kring skola, omsorg och infrastruktur. - Marknadsföra sköldinge som ett väl fungerande samhälle i kommunen - Se helheten i skola, omsorg stad och landsbygd. Mallar blir svårapplicerade - Kontakt och dialog ska gå/komma från två håll. Initiativ från kommunen välkomnas. - Stötta utvecklingen av tex infrastruktur och bredband - Kollektivtrafiken bör bli billigare för att utveckla miljötänkandet samt medborgarservice. 14
Bie Bie Bie är beläget intill riksväg 56 cirka 1 mil norr om Katrineholm. I Bie bor 525 personer (31/12 2010). I samhället dominerar modern villabebyggelse. Några byggnader, bland annat societetssalongen, och ett par av källorna med vackra överbyggnader finns fortfarande kvar från brunnsepoken, som upphörde på 1940-talet. I Bie finns kommunal förskola, förskoleklass, grundskola till och med skolår 6 samt fritidshem. Här finns också en samlingslokal, gymnastikhall, fotbollsplaner, tennisbana och motionsspår. Malmens badplats ligger 1 kilometer nordost om Strängstorp. Processledare: Ylva Jonsson, Isabella Vilhelmsson och Sofia Sollén Norrlin Mötet tog plats den 15/5 2013 mellan klockan 10:00-13:00 i Bie Brunns Vänners samlingslokal. Bygdutveckling och förslag på handlingsplan för projekt i Bie diskuterades fram genom metoden Landsbygd 2.0, lett av tre agronomstudenter med inriktning mot landsbygdsutveckling. Utöver detta diskuterades även en direkt fråga från Katrineholms kommun där deltagarna ombads komma med synpunkter inför den nya landsbygdsstrategin. Svaret på den frågan bifogas på separata lappar till ansvarig tjänsteman på kommunen. Till detta bifogar Föreningen Bie Brunns Vänner även ett protokoll från ett möte med kommunföreträdare förra året där kommunen åtagit sig att ansvara för delar av skötseln av Brunnsområdet. Föreningen upplever inte att detta fullföljts tillfredsställande. Tio personer deltog på mötet varav alla bosatta i Bie med omnejd. Av dessa var de flesta i övre medelåldern, med undantag av en småbarnsförälder. Deltagarna delades in i två grupper som mot slutet av Landsbygd 2.0-processen slogs ihop till en. Av de deltagande var tre män och sju kvinnor. Mötet arrangerades av Föreningen Bie Brunns vänner som flera av deltagarna är engagerade i, men även några invånare utan direkt koppling till föreningen medverkade. Som svar på frågan om hur Bie och dess invånare är framhåller deltagarna framförallt den stora spridningen av åldrar, det relativt stora antalet barnfamiljer, samt att de yrkesverksamma i stor utsträckning bilpendlar till Katrineholm och Norrköping. Ett positivt laddat citat löd: här hälsar man på varandra. För att vara nöjd med tillvaron på landsbygden framför deltagarna flera faktorer: Tillgång till bredband, skola, förskola, goda transportmöjligheter, närhet till affär och bra service för både gamla och unga. Något som flera lyfte var behovet en tydlig kontaktväg till kommunens politiker och tjänstemän. Ett annat problem som diskuterades mycket är att de kontantlösa bussarna gör att man måste ha bil för att kunna ta sig in till centralorten för att köpa busskort. Det poängterades att alla, speciellt inte äldre, har betalkort som fungerar på bussarna. Dessutom är det för alla som redan har bil billigare att ta den än bussen, speciellt om man är två eller fler, vilket minskar incitamenten att minska bilkörning till förmån för kollektivtrafiken. 15
När grupperna fritt fick diskutera vilka visioner de har för Bie om 10 år kom många idéer upp; Fler boenden för unga såväl som äldre i hyresrätter eller annan form av billigare och enklare boende än villa eller hus. Bokbuss Lokal distriktssköterska och BVC En samlingslokal för föreningar och privatpersoner och fler aktiva föreningar Vattenfabrik öppen igen Fungerande boulebana Attraktiva vandringsleder Öppet sommarkafé Bevarad och frisk natur för att säkra vattentillgång, kanske med fler betande djur för att hålla landskapet öppet Bättre gång- och cykelbana inom samhället och till/från Äsplund och in till Katrineholm. Gruppen ombads sedan formulera vad de anser är möjligt att de lokalt kan börja arbeta för inom en snar framtid. En första viktig kommentar löd Alla dessa visioner är genomförbara, bara det upprättas en bra kommunikation med politikerna. Vidare prioriterade grupperna att diskutera boulebanan, sommarkaféet, samt trafikfrågorna om sänkt hastighet genom Bie och gång-/cykelbana till/från Äsplund. För att kunna göra detta behöver gruppen hitta några fler nyckelpersoner från andra föreningar i Bie att samarbeta med. Dessutom fanns bland deltagarna en stark önskan om att få en kontaktperson kring frågor om lokal utveckling i kommunen, som de har kontinuerlig kontakt med och som kan hjälpa till med vilken väg olika projekt behöver drivas och föra deras röst till andra instanser i kommunen. Andra väsentliga hinder för att få idéerna att bli verklighet som nämndes var begränsande ekonomi, krånglig byråkrati och ovilliga tjänstemän. Dessutom ansåg gruppen det vara en stor risk att folks engagemang svalnar om respons eller resultat från kommunen tar lång tid. Både boulebanan och sommarkaféet finns det till viss del redan grupper och personer som arbetar med och därför valde deltagarna, som nu slogs ihop till en gemensam grupp, att arbeta vidare med en konkret handlingsplan för trafikförbättringsåtgärder. Framförallt handlar detta om att Bie-borna vill ha sänkta hastigheter i Bie tätord, säkra gång- och cykelvägar inom Bie och mellan Bie och Äsplund samt i förlängningen Katrineholm. I Äsplund bor många barn som snart kommer börja skolan i Bie och gruppen framhöll att som vägen ser ut idag kommer många föräldrar känna sig tvungna att köra sina barn i bil, speciellt på vintern då väglaget är halt och väggrenen borta. Flera av småbarnsföräldrarna har detaljerad koll på hur vägen i så fall skulle kunna gå. För att börja arbetet beslutade gruppen sig för att inom en snar framtid ha kontaktat några nyckelpersoner i bland annat Föräldraföreningen och Idrottsföreningen samt andra eventuellt intresserade. Dessa personer ska inom en tremånadersperiod träffas för ett andra möte där vidare arbete och kontakt med kommunen eller andra relevanta aktörer ska planeras. 16
Tionde frågan: Bie A: På vilket sätt kan Katrineholms Kommun underlätta det dagliga livet tillsammans med er i bygden? B: Vilka insatser bör kommunen satsa på för att förbättra förutsättningarna att bo verka och leva i din bygd? - Önskar en kontaktperson från kommunen. En tjänsteman som är åtkomlig för diskussioner. - Bie önskar samma service som finns i tätorten. - Problem med betalning av Bussbiljett. Bättre system för betalning efterfrågas. Den som inte har VISA-kort kan inte åka buss, måste åka in till Katrineholm för att köpa rabatt-kort. - I juni 2012 gjordes ett kommunbesök i Bie Brunnspark (Torvald Duàn, Lorraine Fröberg, Lotta Edström). Då specificerades vad kommunen praktiskt skulle genomföra för att visa att de aktivt satsar på parken (se rapport 120604). Detta menar Bie Brunns Vänner inte ha genomförts och känner sig därför besvikna på kommunen. 17
Julita Julita Julitatrakten, vid länsväg 214 cirka 25 kilometer norr om Katrineholm, är rik på stora gårdar. Mest känd är Julita - Sveriges Lantbruksmuseum, som idag är en av Sörmlands mest besökta turistattraktion. Tätorten heter Äsköping och där bor 342 personer (31/12 2010). Julita skola har förskoleklass till och med skolår 6 samt fritidshem. Det finns även kommunal förskola. I området finns en samlingslokal, gymnastikhall, fotbollsplaner, tennisbana, motionsspår och skjutbana. Här finns även bad i sjön Aspen cirka 1 kilometer sydost om Äs i Julita. Annan service som finns på orten är familjeläkarmottagning, distriktssköterskemottagning, livsmedelsbutik, värdshus, bensinstation, en kyrka tillhörig Svenska kyrkan samt olika frikyrkoförsamlingar. Processledare: Elvira Forsström och Emma Wogel, Maria Jönsson Kvällen började med att vi; Maria, Emma och Elvira, välkomnades av Christer Johansson och vi presenterade oss och metoden vi skulle genomföra under kvällen; Landsbygd 2.0. Innan processen startade kom Leif Öskog, näringslivsutvecklare vid Katrineholms kommun, förbi och berättade om kommunens roll i den anordnade kvällen. Syftet med kvällen var att hålla en tankesmedja där lokal utveckling skulle diskuteras. I fokus låg bygdens roll i den lokala utvecklingen, men även kommunens roll togs upp. Kommunens intresse var att få in tankar kring bygdens behov och förutsättningar inför kommande landsbygdsstrategi som ska färdigställas under 2014. Efter presentationen startade vi processen. Deltagarna delades upp i två grupper av processledarna för att få en bra spridning inom grupperna vad gäller ålder, kön och bakgrund. En grupp om fyra personer (det rosa bordet) och en grupp om fem (det gula bordet) bildades. Sedan följde gruppvisa diskussioner och fråga 1 ställdes: vad är landsbygd? Vem är lantis? Hur skulle ni beskriva landsbygden och de som bor där för en som aldrig sett eller upplevt den? Diskussionerna startade och under några minuter fick deltagarna skriva ner sina svar på spelplanen. Några exempel som kom upp var idylliskt, dålig service, sommarboende, bönder och naturen. Både positiva och negativa tankar uttrycktes. Fråga 2 löd: Hur är Julita? Vem bor där? En övervägande positiv bild gavs av Julita. Det beskrevs som vackert, rogivande och trivsamt. Trots att det är en liten ort så finns det mest nödvändiga som affär, skola och äldreboende. En övervägande del av befolkningen är pensionärer och många unga flyttar från Julita. De flesta boende har rötter i bygden men det finns en del nyinflyttade. Andelen sommarboende ökar också. Fråga 3: Vad är engagemang? Hur kan man engagera sig? Vad förväntas av en engagerad? Grupperna svarade att engagemang är att bry sig, tänka ut något som man kan göra. Man kan engagera sig på 18
många olika sätt; i föreningslivet, för vänner, i ett företag etc. Men engagemang kan också vara något så enkelt som att handla i den lokala butiken. En engagerad person lyssnar, visar intresse och deltar. I fråga 4 fick var och en i grupperna fundera tyst för sig själv under några minuter. Frågan handlade om vad just du behöver för att utvecklas och trivas på landsbygden. Tankarna skrevs ner på post-itlappar som de sedan fick redovisa för varandra inom grupperna. Sedan fick var och en inför de båda grupperna redogöra för en varsin sak som de ansåg var viktig. Bredd på utbudet ansågs vara viktigt; behålla skola, matbutik och äldreboende. Olika typer av boende hade en central roll i diskussionerna. Betydelsen av lämpligt boende för olika målgrupper (ex ungdomslägenheter, seniorboende, familjeboende) ansågs viktig. Det ansågs viktigt med politisk förståelse för landsbygden, likaså den sociala tillvaron med möjlighet att engagera sig i föreningslivet och aktiviteter. Efter fråga 4 följde en paus på 20 min med fika som gruppen hade ordnat. Ytterligare en deltagare kom och anslöt vid det rosa bordet. Därefter ställdes fråga 5: Tänk fritt! Hur vill du att det ser ut om 10 år? Frågan handlade om visioner och deltagarna fick fantisera fritt utan begränsningar. Framtidsvisioner som kom upp var att Julita Gård skulle bli världens främsta lantbrukshistoriska museum, aktivitetspark, vägtunnel, serviceföretag typ VVS/el, fler företag, cykelbana mellan Julita Gård och Äsköping, fortsatt utveckling av Lida backe, cirkulationsplats, ungdomsboende, seniorboende, kalkbrottsarena med hotell och konferens, motorbana, campingplats, marint boende vid fiskebodarna, köpcentrum, fiberkabel till alla hushåll, mobiltäckning, biltvätt, badplats vid Öljaren och Aspen, arbetstillfällen, idrottscentra, läktare och konstgräsplan. I fråga 6 var det dags att börja prioritera och konkretisera utifrån visionerna. Vilka möjligheter ser ni där ni bor, vad är bra? Varför är det här möjligheter? Idéer som ansågs vara genomförbara var att förbättra busskommunikationen till Julita Gård, seniorboendet, vägtunneln, cykelbanan, badplatser, utvecklad besöksnäring, konstgräsplan, ungdomsgård, fortsatt utveckling av Lidabacke och utveckling av Julita Gård. En möjlighet som de såg var närheten till Stockholm och Skavsta, vilket kunde utgöra en fördel. Efter fråga 6 kunde tre intresseområden urskiljas och tre diskussionsgrupper bildades. Intresseområdena var besöksnäring, ungdoms- och seniorboende samt övriga projekt. Fråga 7 löd: Vad behöver göras för att få möjligheterna att bli verklighet? Finns det några hinder? Hur löser ni det? Den första gruppen, som diskuterade besöksnäringen, kom fram till att marknadsföring av Julita Gård var något som behövde göras bättre. Olika förslag på turistaktiviteter var cykelutflykt/uthyrning, båtutflykter, restaurang och turistinformation. Hinder de såg var saknad av riskkapital och någon med kompetens för att söka bidrag. Den andra gruppen diskuterade möjligheter till ungdoms- och seniorboende i hyresrättsform. De konstaterade att intresse finns men att finansieringen var ett stort hinder. Den tredje gruppen diskuterade fem olika projekt: vägtunneln, Lidabacke, badplats, konstgräsplan och cykelbana. Det som behövde göras för samtliga projekt var att söka tillstånd och ordna med ekonomin, samt tala med markägare och Trafikverket. Hinder för projekten troddes kunna vara Trafikverket, finansiering och eventuellt krångel med att söka EU-stöd. Trafikverket kunde vara ett 19
hinder för vägtunneln. För cykelbanan till Julita ansågs ett större engagemang krävas från Julita Gård, något som skulle kunna utgöra ett hinder. I fråga 8 fick deltagarna svara på vilket som skulle vara det första steget för genomförande av projekten. Vilka är ni som vill jobba med detta? Första steget för grupp 1 var att bjuda in till informationsträff. Införandet av ett årskort till Julita var också ett första steg. Grupp 2 sa att ta fram kostnadsförslag samt bildandet av en grupp på ca 3-4 personer var det första steget. Den gruppen ska ta kontakt med byggherre och leta upp en privat finansiär eftersom Katrineholms Kommun inte är aktuell som finansiär. Grupp 3 diskuterade och sa att det första steget var uppföljning av kvällens övningar och att bilda grupper och delegera uppdrag. De som ska jobba med frågan är de som bor i Julita. Fråga 9 handlade om vad som skulle vara gjort inom en dag, en månad respektive tre månader. Varje grupp skrev en varsin handlingsplan för de olika projekten. Grupp 1 skulle ha jobbat med marknadsföring av och inbjudan till informationsträff kring Julita gård. Grupp 2 skulle mobilisera intresset i bygden och skapa en kontaktgrupp på ca 3-4 personer. De skulle även söka finansiärer för bygget och få förslag på byggföretag, och hoppades även på hjälp från kommunen angående mark. Grupp 3 skulle kontakta Gränslandet (LEADER-projekt) och samla namnlista till Trafikverket och handlingsplaner skulle upprättas av referensgruppen. I och med fråga 9 och de upprättade handlingsplanerna så var processen avslutad. Därefter tillkom en utomstående fråga från Katrineholms kommun som handlade om kommunens roll i Julita. De tre grupperna fick diskutera frågan och anteckna på ett separat papper. De förslag som kom upp kommer att sammanfattas i ett separat dokument av den praktikant vid Katrineholms kommun som har ansvarat för inbjudan till denna tankesmedja. Sammanfattningen kommer också så småningom att skickas ut även till deltagarna. Kvällen avslutades med ett tack både från deltagarna och processledarna där många uttryckte sig positivt om kvällen vilket var väldigt roligt för oss studenter! 20
Tionde frågan: Julita A: På vilket sätt kan Katrineholms Kommun underlätta det dagliga livet tillsammans med er i bygden? B: Vilka insatser bör kommunen satsa på för att förbättra förutsättningarna att bo verka och leva i din bygd? Bättre skötsel av vägar och gång och cykelbanor. (Vintersanden ligger fortfarande kvar ta inte Julita sist). Hjälp till med att skapa förutsättningar för bygge av seniorboende. Hantverkshus. Fortsatt utveckling av Lidabacke. Färdigställande av lokaler för alla. Fler resurser till skolan, speciellt för barn med särskilda behov Busslinje till Julita gård Landsbygdsstöd medfinansiär i Leader-projekt. Upplåta mark i närområdet i centrum vid affären. Bättre stöd till föreningshuset. Ge tillbaka marknadsföreningsbidrag. Ge tillbaka vägföreningsstödet fullt ut för en levande landsbygd. Bygga Seniorboendet Fiberkabel + Luftburen Inter. Se till att det finns tillräcklig kapacitet på det kommunala avloppsnätet och reningsverk. Prata om landsbygden i positiva ordalag Informationstavlor Flytta ut verksamheter till landsbygden, ger fler arbetstillfällen. Göra badplatser och göra de som finns trevligare Besök oss Parkeringsplatser Turistbyrå Bidragscoach 21
Floda Mini-tankesmedja på styreslemöte med Floda Hembygdsförening Då Ingen förening hade möjlighet att bjuda in till en längre tankesmedja så styrdes en lite mindre version upp under deras styrelsemöte den 27 maj. De tio deltagarna fick följa på följande frågor: 1. Vilka möjligheter ser ni där ni bor? Vad behöver göras för att möjligheterna ska bli verklighet? Det finns intressant verksamhet så som biodling och tunnbrödsbakande att visa upp. Medlemmarna ser en möjlighet att stycka av attraktiva tomter att sälja för att få fler fastboende att flytta till Floda. Det finns en bra samlingsplats för bygens invånare att samlas och utbyta synpunkter med varandra. Många av husen i Floda Socken är idag uppköpta av sommargäster vilket är trevligt på sommaren men ödsligt på vintern. Deltagarna känner att någonting skulle kunna göras för att locka fastboende. Internet via fiber uppskattas vara en faktor som skulle göra husen mer attraktiva för potentiella köpare. Ökat samarbete med friskolan 2. Vad är vikigast för er förening att arbeta med? Bevara och värna om det traditionella och historiska i bygden. Bibehålla traditioner som midsommarfirande, valborg mm och därigenom samla socken för trivsel och framtidsplaner. Hålla kontakt med människor i Floda. Ta tillvara på människors kunnande från glömda tider. Viktigt att hålla fast vid den traditionella socken indelningen och behålla namnet Floda Socken även om det inte används på samma sätt som förr. Att bygga en fungerande parkering invid hembygdsgården. 3. Vilka insatser bör kommunen satsa på för att tillsammans med er förbättra förutsättningarna för att leva och verka i Floda? Hembygdsföreningen vill här tacka för den hjälp de fått av kommunen med vårdandet av sin hembygdsgård. De har bland annat fått hjälp med att sätta in en toalett, ny köksbänk och golv. 22