1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 05 Rotel 0506 2015-09-28 Stockholm Mål nr B 6472-15 Dok.Id 1225918 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Falu tingsrätts dom den 8 juli 2015 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande och motpart (Åklagare) Chefsåklagare Anders Jakobsson Åklagarmyndigheten Särskilda åklagarkammaren Motpart (Målsägande) 1. Sekretess E Adress hos ombudet 2. Sekretess F Adress hos ombudet 3. Sekretess S Adress hos ombudet Ombud och målsägandebiträde för 1-3: Advokat Linda Nyström Box 1305 791 13 Falun Klagande och motpart (Tilltalad) Per Anders SEBASTIAN Flodström, 800106-6219 Frihetsberövande: Häktad Ombud och offentlig försvarare: Advokat Per Borgblad Box 1283 791 12 Falun SAKEN Våldtäkt mot barn m.m. HOVRÄTTENS SLUT 1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på följande sätt. a. Den gärning som Sebastian Flodström döms för enligt åtalspunkterna 21 27 i tingsrättens dom ska anses utgöra endast ett fall av dataintrång enligt 4 kap. 9 c brottsbalken i dess lydelse före den 1 juli 2014, varför han döms för totalt 52 fall av detta brott. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 10 08-561 670 00 08-561 672 90 08-561 672 99 måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd5@dom.se www.svea.se
2 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 b. Åtalen för våldtäkt mot barn enligt åtalspunkterna 37 och 38 i tingsrättens dom ogillas. c. Åtalet för sexuellt ofredande enligt åtalspunkten 31 i tingsrättens dom ogillas. d. Påföljden bestäms till fängelse 2 år 6 månader. e. Det skadestånd som Sebastian Flodström ska betala till Sekretess E bestäms till 5 000 kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 9 mars 2013 till dess betalning sker. f. Det skadestånd som Sebastian Flodström ska betala till Sekretess F sätts ned till 7 000 kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 10 maj 2012 till dess betalning sker. 2. Sebastian Flodström ska kvarbli i häkte till dess att domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. 3. Vad tingsrätten beslutat om beslag ska bestå. 4. Hovrätten fastställer tingsrättens sekretessförordnande. 5. Hovrätten förordnar att sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter som kan röja målsägandenas identitet såvitt uppgift härom har lämnats vid hovrättens huvudförhandling inom stängda dörrar. Detta innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att identiteten går att klarlägga. Samma sekretessbestämmelse ska fortsätta att vara tillämplig på identitetsuppgifterna i bilaga till denna dom. 6. Per Borgblad tillerkänns ersättning av allmänna medel med, rätt summerat, 183 588 kr, varav 113 274 kr för arbete, 28 680 kr för tidsspillan, 4 916 kr för utlägg och 36 718 kr för mervärdesskatt. 7. Linda Nyström tillerkänns ersättning av allmänna medel med 117 321 kr, varav 58 590 kr för arbete, 28 680 kr för tidsspillan, 6 587 kr för utlägg och 23 464 kr för mervärdesskatt. 8. Kostnaden för försvararen och målsägandebiträdet ska stanna på staten.
3 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 YRKANDEN I HOVRÄTTEN... 4 HOVRÄTTENS SKÄL... 6 Åtalspunkter som inte överklagats i skuldfrågan... 6 Utgångspunkter för bevisvärderingen... 7 Angående åtalet för tjänstefel (åtalspunkten 17)... 8 Angående åtalen för sexuellt ofredande (åtalspunkterna 31 32)... 12 Angående åtalen för våldtäkt mot barn (åtalspunkterna 37 38)... 14 Angående åtalet för våldtäkt mot barn (åtalspunkten 67)... 16 Angående åtalet för sexuellt ofredande (åtalspunkten 68)... 19 Angående påföljden... 20 Angående skadestånden... 21 Övriga frågor... 22 HUR MAN ÖVERKLAGAR... 22 SKILJAKTIG MENING... 23
4 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 SAMMANFATTNING Hovrätten har funnit att Sebastian Flodström ska dömas för ett fall av våldtäkt mot barn, två fall av sexuellt ofredande, ett fall av köp av sexuell tjänst, ett fall av tjänstefel, fyra fall av olovligt anskaffande av alkoholdrycker och 52 fall av dataintrång. Hovrätten har gjort vissa andra bedömningar än dem som tingsrätten gjort bl.a. i fråga om bevisningens styrka. Detta har fått till följd att Sebastian Flodström ska frikännas från ansvar för våldtäkt mot barn i två fall (åtalspunkterna 37 och 38) samt för sexuellt ofredande (åtalspunkten 31). Utgången i skuldfrågan i hovrätten har resulterat fängelsestraffets längd satts ned till två år och sex månader. Hänsyn har då tagits till att Sebastian Flodström avskedats. Med hänsyn till att Sebastian Flodström döms för bl.a. ett så allvarligt brott som våldtäkt mot barn har hovrätten beslutat att han ska kvarbli i häkte. Hovrätten har med anledning av utgången i skuldfrågorna även gjort vissa andra bedömningar än tingsrätten i fråga om de utdömda skadestånden. En ledamot har varit skiljaktig i fråga om rubriceringen av gärningen i åtalspunkten 67 och velat döma för sexuellt utnyttjande av barn istället för våldtäkt mot barn. YRKANDEN I HOVRÄTTEN Hovrätten använder sig i det följande av samma numrering av åtalspunkterna som tingsrätten har gjort i sin dom och inte till numreringen i stämningsansökningarna. Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma Sebastian Flodström till ett längre fängelsestraff. Sebastian Flodström har yrkat att hovrätten ska ogilla åtalet för tjänstefel (åtalspunkten 17) och i andra hand bedöma gärningen som ringa brott, vilket inte ska föranleda
5 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 straffansvar. Vidare har han yrkat att åtalen för sexuellt ofredande (åtalspunkterna 31 32 och 68) ska ogillas. När det gäller åtalen för våldtäkt mot barn (åtalspunkterna 37 38 och 67) har han yrkat i första hand att dessa ska ogillas och i andra hand att gärningarna ska bedömas som sexuellt utnyttjande av barn. I påföljdsdelen har Sebastian Flodström yrkat att straffet ska bestämas till skyddstillsyn, eller i andra hand till villkorlig dom, som kan förenas med samhällstjänst. I sista hand har han yrkat att hovrätten ska väsentligt korta fängelsestraffet. Sebastian Flodström har yrkat att han ska befrias från skyldighet att utge skadestånd till målsägandena E och S. Han har vidare yrkat att han ska befrias från skyldighet att betala skadestånd till målsägande F i den del som avser kränkning samt sveda och värk på grund av våldtäkt mot barn. Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden. Åklagaren har i hovrätten justerat åtalet enligt följande. Sist i åtalspunkterna 31 och 32 ska tilläggas: Sebastian Flodström har insett eller haft skälig anledning att anta att E varit under 15 år. Sist i åtalspunkterna 37 och 38 ska tilläggas: Sebastian Flodström har genomfört ovan nämnda sexuella handlingar trots att han insett eller haft skälig anledning att anta att F ännu inte fyllt 15 år. Sist i åtalspunkten 68 ska tilläggas: Sebastian Flodström har ofredat S enligt ovan trots att han insett eller haft skälig anledning att anta att S var under 15 år.
6 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 HOVRÄTTENS SKÄL Åtalspunkter som inte överklagats i skuldfrågan I enlighet med tingsrättens dom, som inte överklagats i dessa delar, ska Sebastian Flodström dömas för ett fall av köp av sexuell tjänst och fyra fall av olovligt anskaffande av alkoholdrycker. När det gäller rubriceringen av dataintrången gör hovrätten följande överväganden. Sebastian Flodström har under huvudförhandlingen gjort gällande att dataintrången i åtalspunkterna 21 27 rätteligen ska bedömas som ett brott. Det kan noteras att gärningspåståendet, så som det återgetts i tingsrättens dom, kommit att formuleras på sådant sätt att det varit fråga om flera dataslagningar som lett fram till att Sebastian Flodström fått information om att D förekom i sju ärenden vars ärendenummer inte återgivits i det gärningspåståendet. Av gärningspåståendet i stämningsansökan den 9 juni 2015 framgår däremot att åklagaren gjorde gällande en slagning som medfört att Sebastian Flodström fått information om att D förekom i sju närmare angivna ärenden. Åklagaren har i stämningsansökan angett detta som en åtalspunkt, vilken sedermera kommit att anges som sju punkter i tingsrättens dom. Någon justering av åtalet i denna del har inte redovisats vare sig i tingsrättens dom eller i anteckningarna från huvudförhandlingen. Hovrätten utgår därför från att det gärningspåstående som redovisats i tingsrättens dom kommit att bli felaktigt återgivet. Med hänsyn till att åklagaren gjort gällande endast en slagning finner hovrätten att det på denna punkt rätteligen är fråga om ett fall av dataintrång. Sebastian Flodström ska därför dömas för sammantaget 52 fall av dataintrång.
7 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 Utgångspunkter för bevisvärderingen För en fällande dom i brottmål krävs, oavsett vilken typ av brottslighet det är fråga om, att domstolen genom utredningen som har lagts fram finner det vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till det som läggs honom till last. Det är åklagaren som har bevisbördan för att den tilltalade har begått den åtalade gärningen. Den tilltalades berättelse ska därför godtas om den inte motbevisas eller är så osannolik att den kan lämnas utan avseende. De uppgifter som Sebastian Flodström har lämnat ska således bedömas mot målsägandenas berättelser och den övriga bevisningen. I mål om sexualbrott saknas ofta andra direkta bevis för åtalet än målsägandens berättelse. Detta utesluter emellertid inte att bevisningen ändå kan anses tillräcklig för att ett sådant åtal ska bifallas. En trovärdig utsaga från målsäganden kan i och för sig, i förening med vad som i övrigt har framkommit i målet t.ex. målsägandens beteende efter händelsen vara tillräckligt för en fällande dom (NJA 2009 s. 447 I och II med hänvisningar). I samtliga fall krävs dock att den utredning som ligger till grund för åtalet är tillräckligt tillförlitlig och robust för att det inte ska råda någon tvekan om att det gått till på det sätt som åklagaren påstått. För att en målsägandes berättelse ska kunna läggas till grund för en fällande dom krävs därför att målsäganden är trovärdig och att hans eller hennes berättelse framstår som fullt tillförlitlig. Det får inte finnas några svagheter i utsagan eller omständigheter i den tilltalades version som ger upphov till rimligt tvivel. Vid bedömningen av målsägandens utsaga ska främst läggas vikt vid sådana faktorer som avser innehållet i berättelsen som sådan, exempelvis i vad mån den är klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konstansbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar. Att bedöma utsagan med ledning av det allmänna intryck som målsäganden ger eller av ickeverbala faktorer i övrigt är
8 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 normalt inte möjligt (NJA 2010 s. 671). I de allra flesta fall krävs därtill att en trovärdig berättelse från en målsägande vinner stöd av annan bevisning. Även om en målsägande i och för sig är trovärdig kan det finnas faktorer som minskar tillförlitligheten av hans eller hennes berättelse. Bevisvärderingen måste därför innefatta en bedömning av de uppgifter som målsäganden lämnat med beaktande av risken för att han eller hon på någon betydelsefull punkt har en felaktig minnesbild eller på annat sätt misstar sig. Sådana förhållanden som att målsäganden varit mycket ung vid händelsen, att han eller hon varit alkoholpåverkad eller att det gått lång tid mellan händelsen och det första förhöret medför att uppgifterna måste värderas med särskild försiktighet. Bevisningen måste prövas noggrant i varje åtalspunkt för sig. Det förhållandet att en tilltalad överbevisats eller beslagits med en lögn på en åtalspunkt får inte föranleda slutsatsen att han eller hon gjort sig skyldig till en annan, förnekad gärning. Låt vara att ett sådant förhållande i någon mån kan påverka den allmänna trovärdigheten hos den tilltalade. Det bör även framhållas att det faktum att en tilltalad eventuellt beslås med en lögn inte i sig innebär att de uppgifter en målsägande har lämnat får ett högre bevisvärde. Att en tilltalad erkänt ett brott bör under inga förhållanden föranleda slutsatsen att denne har allmänt låg trovärdighet. Mot denna bakgrund vill hovrätten understryka att det faktum att Sebastian Flodström varit otrogen inte har någon betydelse för bevisvärderingen. Att han har gjort sig skyldig till vissa erkända brott kan inte heller det medföra att det går att dra några generella slutsatser om Sebastian Flodströms trovärdighet. Angående åtalet för tjänstefel (åtalspunkten 17) Åklagaren har i hovrätten inte vidhållit påståendet om att det fanns grund för att väcka åtal mot T angående överlåtelse av narkotika.
9 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 Med stöd av såväl Sebastian Flodströms egna uppgifter som den skriftliga bevisningen finner hovrätten utrett att Sebastian Flodström under den tid som åklagaren har påstått har befattat sig med ett ärende avseende T, som han då hade en personlig relation med. Han har således varit jävig i ärendet. Han har fattat beslut om att förundersökningen skulle kompletteras på visst sätt samt att ledningen förundersökningen skulle överlämnas till polisen. Han har motiverat sitt beslut med att T behövde höras på nytt rörande misstanke om överlåtelse av narkotika. Av utredningen framgår att Sebastian Flodström sedan ärendet återigen redovisats till åklagarkammaren utfärdat ett strafföreläggande, vilket T godkänt. Den fortsatta prövningen avseende denna åtalspunkt tar således, precis som vid tingsrätten, sikte på frågan om ifall Sebastian Flodström i samband med det att han överlämnade ledningen av förundersökningen till polisen instruerade T om vad hon skulle säga vid det förnyade polisförhöret för att undgå åtal. Vad Sebastian Flodström uppgett har redovisats i tingsrättens dom. Mot detta ska ställas T:s uppgifter om vad som inträffat. Hon har berättat att hon kontaktades av Sebastian Flodström och att hon under hela deras relation hade svårt att veta vad han, som var åklagare, ville få ut av henne och vilka konsekvenserna kunde bli om hon inte var tillmötesgående. Hon har vidare berättat att han, när hon ibland inte svarade på hans meddelanden, kunde försöka locka henne med information om pågående ärenden hos Åklagarmyndigheten. Denna uppgift vinner ett mycket starkt stöd av den åberopade SMS-trafiken. Sebastian Flodström har också medgett att han ibland agerade så för att få T:s uppmärksamhet. Angående den nu aktuella händelsen har T berättat följande. Hon meddelade Sebastian Flodström att polisen gjort husrannsakan hos henne. Han ringde upp senare och sade till henne att hon skulle bli hörd på nytt av polismannen Bolkeus. Sebastian Flodström uppmanade henne att då neka till att ha överlåtit någon narkotika och förklarade att utredningen i så fall skulle läggas ned. T har förvisso under sitt förhör lämnat en del uppgifter som framstår som anmärkningsvärda, nämligen att hon efter en tid skulle ha slutat att ha kontakt med Sebastian Flodström och att det istället skulle ha varit hennes man som per SMS skött kontakten med Sebastian Flodström i syfte att försöka få ett möte med honom. Maken skulle i det syftet ha skickat bilder på T till Sebastian Flodström och även ha svarat på SMS. Enligt hovrättens mening är innehållet i dessa meddelanden av sådan karaktär att det är
10 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 svårt att se att maken skulle ha författat dem. Sebastian Flodström har vidare gjort gällande att T:s trovärdighet och tillförlitlighet kan ifrågasättas eftersom hennes make närvarat vid såväl polisförhör som tingsrättsförhör och att han tillåtits att blanda sig i förhör under förundersökningen. Dessa omständigheter medför i och för sig enligt hovrättens mening att T:s uppgifter måste värderas med försiktighet. Vad hon uppgett om hennes och Sebastian Flodströms relation i stort finns det dock inte skäl att ifrågasätta. Det har vidare, som konstaterats ovan, varit så att Sebastian Flodström tydligt utnyttjat sin tjänsteställning för att hålla T:s intresse för honom uppe. Av den SMS-trafik som finns åberopad, vilken i de väsentligaste delarna redovisats i tingsrättens dom, framgår också tydligt att Sebastian Flodström och T talats vid om det förestående förhöret med den utredande polismannen Bolkeus. Det finns mot den bakgrunden, trots det som anförts ovan om T:s trovärdighet, tillräckligt stark stödbevisning för hennes uppgifter för att det ska kunna anses vara ställt utom rimligt tvivel att Sebastian Flodström har gett T instruktioner om hur hon skulle agera vid kontakten med polisen. I sammanhanget får även nämnas att F i sitt förhör under huvudförhandlingen i tingsrätten berättat att Sebastian Flodström i kontakten med henne berättat att han kände en hacker som kunde ta bort uppgifter ur misstankeregistret. Hovrätten finner det således styrkt att Sebastian Flodström har upplyst T om vad hon skulle uppge till polisen under förhöret för att undgå åtal för narkotikabrott innefattande överlåtelse av narkotika. Sebastian Flodströms agerande har inneburit ett uppsåtligt åsidosättande av uppgifter som för en åklagare är mycket grundläggande. Av 20 kap. 1 brottsbalken framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.
11 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 Enligt förarbetena till den aktuella bestämmelsen (prop. 1988/89:113 s. 24 f.) ska samtliga omständigheter beaktas vid bedömningen av om en gärning i det enskilda fallet ska betraktas som ringa. Såväl allmänna som enskilda intressen kan ha betydelse i sammanhanget, men allmänt sett är det en viktig faktor i vad mån någon drabbats av skada eller om det förelegat någon mera påtaglig risk för skada eller olägenhet av annat slag. Det kan också annars förekomma situationer där ett felaktigt handlande vittnar om en sådan likgiltighet inför de krav som rimligen kan ställas att ett straffrättsligt ansvar är motiverat. Det framgår vidare att stor vikt också ska läggas vid verksamhetens art. Inom områden där kraven på en korrekt handläggning är särskilt stora kan det finnas anledning att göra en strängare bedömning än i andra fall. Det gäller t.ex. inom rättsväsendet. Å andra sidan bör varken inom detta eller andra områden en överträdelse av formella regler som är av underordnad betydelse för myndighetsutövningens faktiska innehåll föranleda straffansvar. Av förarbetena framgår vidare att det vid bedömningen av om straffrihetsregeln är tillämplig också är av betydelse vilken ställning gärningsmannen har intagit i förhållande till myndighetsutövningen. Ju mer självständiga befogenheter den felande har, desto större anledning finns det att se mera allvarligt på gärningen. Gäller det däremot en person som vid myndighetsutövningen intagit en underordnad ställning eller som har biträtt endast med en begränsad uppgift bör ett fel ofta kunna bedömas som ringa. En sådan omständighet som enligt förarbetena kan medföra att gärningen är att betrakta som grov är att tjänstemannen allvarligt missbrukat sin ställning. Härmed avses att någon missbrukat de befogenheter som hans tjänsteställning gett honom. Exempel på detta är enligt förarbetena att en domare avsiktligt meddelar en felaktig dom eller att en tjänsteman i något hänseende låter förhållanden av jävsnatur påverka sitt handlande. Straffet för grovt tjänstefel är fängelse lägst sex månader och högst sex år. Sebastian Flodström har varit förhållandevis fri i sin tjänsteutövning som åklagare. Vidare har han genom sitt agerande på ett mycket allvarligt sätt skadat förtroendet för rättsväsendet. Det tjänstefel han har begått närmar sig därför gränsen för grovt brott. Det som talar emot att bedöma brottet som grovt är det faktum att det varit fråga om en förhållandevis lindrig form av narkotikabrott som handlandet rörde, att det numera inte
12 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 ens påståtts att han bort väcka åtal och att det strafföreläggande som senare kom att utfärdas för ringa narkotikabrott till synes är i överensstämmelse med gällande praxis. Vid en samlad bedömning finner hovrätten att tjänstefelet under inga förhållanden kan anses ringa. Det är tvärtom fråga om ett allvarligt tjänstefel vars straffvärde ligger nära gränsen för grovt brott. Angående åtalen för sexuellt ofredande (åtalspunkterna 31 32) Åtalspunkten 31 avser ett påstående om kramar, pussar och beröring av målsägande E:s lår. För straffansvar krävs enligt förarbetena till 6 kap. 10 första stycket brottsbalken att beröringen har skett i syfte att reta eller tillfredsställa gärningsmannens sexualdrift. Handlingen ska ha haft en klar och för en vuxen person otvetydig sexuell prägel. Vad Sebastian Flodström uppgett framgår i huvudsak av tingsrättens dom. Mot detta ska ställas åklagarens bevisning. Åklagaren har i denna del åberopat ett fotografi av E och hennes vän V, SMS-trafik mellan E och Sebastian Flodström samt förhör med E, V, Edith Englund och Sofie Söderberg. Av den bevisning åklagaren åberopat är främst E:s egna uppgifter av intresse. Hon och Sebastian Flodström ska nämligen ha varit ensamma i bilen när händelsen inträffade. E har, när hon fått specifika frågor om det, uppgett att beröringen av låret kändes som en smekning. Hon har dock under förhöret med henne även uppgett att hon på grund av berusning egentligen inte minns så mycket. Hennes uppgift om alkoholpåverkan får stöd av det förhållandet att hon inte kunnat svara på frågor om t.ex. vilka av hennes vänner som fanns på plats när hon klev ur bilen. Enligt E har hennes kompisar, som hon litar på och som varit närvarande direkt efter händelsen, återberättat att hon efteråt nämnt något om en hand på låret. De övriga hörda har uppgett att E berättat för dem om att Sebastian Flodström lagt handen på hennes lår. Ingen av dem har således sett detta.
13 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 Sebastian Flodström har den 17 januari 2013 skickat SMS till E med texten Men vi pussades och typ nästanhånglade i somras ju, men det kanske du inte minns, på vilket E samma dag svarade Jorå!. Detta skulle kunna tala för att åklagarens gärningspåstående är riktigt. Med de oklarheter som redovisats ovan angående vad som faktiskt inträffat i bilen är detta SMS emellertid ändå inte tillräckligt för att motbevisa Sebastian Flodströms uppgifter om att det var fråga om ett vänskapligt avsked. Det är alltså inte med tillräcklig styrka bevisat att Sebastian Flodström vid detta tillfälle agerat som åklagaren gjort gällande, eller att det skett med syfte att reta Sebastian Flodströms sexualdrift. Åtalet ska följaktligen ogillas i denna del. Vad sedan gäller åtalspunkten 32 är 6 kap. 10 andra stycket brottsbalken tillämplig. Frågan är om Sebastian Flodström skickat SMS som varit ägnade att kränka E:s sexuella integritet. Åklagaren har gjort gällande att det med hänsyn till E:s ålder varit fråga om en sådan kränkning. Sebastian Flodström har vidgått att han skickat de åberopade SMS:en till E, men invänt att han inte känt till hur gammal hon var vid tillfället. E har varit svävande kring vilka uppgifter de lämnat om sin ålder, när det skett och på vilket sätt. Hovrätten anser därför, till skillnad från tingsrätten, att det inte kan anses ställt utom rimligt tvivel att Sebastian Flodström har känt till E:s verkliga ålder. Det faktum att Sebastian Flodström hittade E:s och V:s telefonnummer skrivna på ett broräcke bör också enligt hovrättens mening ha utgjort varningssignal för att det var fråga om mycket unga flickor. Sebastian Flodström och E är överens om att de träffades relativt omgående efter den första kontakten. Av det åberopade fotografiet framgår att E och V vid denna tid såg ut som unga tonårsflickor. V har uppgett att hon redan vid den första SMS-kontakten upplyste Sebastian Flodström om att hon var 14 år. Detta borde ha gett honom anledning att fundera över om hennes kompis var jämnårig. Hovrätten finner alltså att Sebastian Flodström redan tidigt hade skälig anledning att anta att E var under 15 år gammal. Sebastian Flodström borde alltså ha vidtagit någon form av kontroll av flickornas ålder innan han inlät sig i en utväxling av SMS med sexuellt innehåll.
14 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 Av förarbetena framgår att avgörande för straffansvar för sexuellt ofredande är att den åtalade gärningen utförs på ett sätt som är "ägnat att kränka personens sexuella integritet". Härmed ska förstås att det är tillräckligt att handlingen typiskt sett är sådan att offrets sexuella integritet kränks. Det behöver således inte i det enskilda fallet bevisas att integriteten verkligen har kränkts. I subjektivt hänseende krävs inte heller något syfte från gärningsmannens sida att kränka offrets sexuella integritet. Det är tillräckligt att gärningsmannen har uppsåt beträffande de faktiska omständigheter som utgör underlag för domstolens värdering av frågan om de varit ägnade att kränka offret på ett sådant sätt. Vilka handlingar som uppfyller det angivna kriteriet får bedömas utifrån samtliga omständigheter. Det kan då vara av betydelse mot vem en handling företas. Uppfattningen av vad som är en kränkning av den sexuella integriteten kan också växla med tids- och miljöförhållanden (prop. 2004/05:45 sida 149 f.). Sebastian Flodström har som ovan framgått haft skälig anledning att anta att E var under 15 år gammal och han har ändå skickat SMS med ett tydligt och i vissa fall ganska grovt sexuellt innehåll till henne. Det är uppenbart att det skett för att reta hans egen sexualdrift (se exempelvis SMS nr 156 i E:s telefon). Det finns i och för sig inget som tyder på att SMS:en varit ovälkomna hos E, men som konstaterats ovan är en upplevd kränkning inte en förutsättning för straffbarhet, utan det är istället tillräckligt att gärningen typiskt sett är ägnad att kränka ett offer. Enligt hovrättens mening är flera av de SMS som skickats av sådant slag att de typiskt sett skulle vara ägnade att sexuellt kränka ett barn i yngre tonåren, vilket Sebastian Flodström måste ha insett. Han ska därför dömas för sexuellt ofredande i denna del. Angående åtalen för våldtäkt mot barn (åtalspunkterna 37 38) Åtalet i denna del gäller två gärningar som ska ha begåtts under tidsperioden den 1 januari den 30 september 2009. För en fällande dom krävs alltså att åklagaren har bevisat att Sebastian Flodström har utfört de åtalade gärningarna, och att de skett under just den tidsperiod som åtalet avser. Åklagaren har i hovrätten inte vidhållit påståendet om oralt samlag genom avsugning i åtalspunkten 37.
15 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 F var vid tillfället under 14 år gammal. Hon har berättat om att hon träffade Sebastian Flodström för att dra fördel av denne på så sätt att hon skulle kunna få saker av honom (jfr åtalspunkten 39). Hon har för egen del bestämt förnekat att det vid något tillfälle skulle ha förekommit ett vaginalt samlag mellan henne och Sebastian Flodström. Det kan redan på denna grund inte anses vara ställt utom rimligt tvivel att något sådant ägt rum. F har däremot berättat om att de haft oralsex såväl i bilen som i bastun. Hon har uppgett att Sebastian Flodström då kommit till henne i en röd liten kärringbil. F har inledningsvis sagt sig vara helt säker på att det var en liten röd bil, men sedan ändrat sig till att den kan ha varit silverfärgad. Det har i målet upplysts att Sebastian Flodström vid den tid som åtalet omfattar hade en svart Skoda Fabia, men att han under år 2011 kom att registreras som ägare till en röd Ford Focus. De nu åtalade gärningarna ska ha inträffat för över fem år sedan. De SMS-meddelanden som åberopats av åklagaren tar sin början först under senare halvan av år 2012, alltså cirka tre år efter de händelser som åtalet avser. De hänvisar förvisso till ett samlag som ska ha skett mellan Sebastian Flodström och F för någon sommar sedan, men det framgår inte mer preciserat när det ska ha skett. SMS-meddelandena är alltså inte oförenliga med Sebastian Flodströms uppgift om att ett vaginalt samlag förekommit under en senare tidsperiod än den som åtalet avser. De ger inte heller något positivt stöd för åklagarens påståenden beträffande tidpunkten. Enligt hovrättens mening går det följaktligen inte att dra några säkra slutsatser av de åberopade SMS-meddelandena. Som redovisats ovan krävs i princip att en målsägandes utsaga framstår som helt tillförlitlig för att den ska kunna läggas till grund för en fällande dom, om det inte på annat sätt bevisas att den åtalade gärningen har begåtts av den tilltalade. Hovrätten har förvisso förståelse för att en så ung person som det är fråga om kan ha svårt att minnas precis vad som inträffat för flera år sedan. Det förhållandet att vissa detaljuppgifter i berättelsen, framförallt beträffande Sebastian Flodströms bil, inte ter sig förenliga med F:s placering av händelserna i tiden leder emellertid till ett sådant tvivel om tillförlitligheten i hennes uppgifter att de inte ensamma kan läggas till grund för en fällande dom. Som konstaterats ovan ger SMS-meddelandena inte något påtagligt stöd för F:s uppgifter vare sig när det gäller tidpunkten för de sexuella mötena eller vad som då
16 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 skedde. Hovrätten finner därför att hennes uppgifter inte ens i ljuset av den skriftliga bevisningen kan anses vara så pass tillförlitliga att de kan läggas till grund för en fällande dom. Sammanfattningsvis är den bevisning som åklagaren åberopat till stöd för sin talan inte tillräckligt stark för att de åtalade gärningarna ska anses vara ställda utom rimligt tvivel. Åtalen för våldtäkt mot barn ska därför, med ändring av tingsrättens dom, ogillas i denna del. Angående åtalet för våldtäkt mot barn (åtalspunkten 67) Genom parternas i den delen samstämmiga uppgifter är det utrett att Sebastian Flodström och S hade samlag i Sebastian Flodströms bil den 1 november 2014. Annat har inte framkommit än att samlaget var helt frivilligt från målsägandens sida, även om hon enligt egen uppgift var ganska berusad vid tillfället. Denna uppgift stöds även av de SMS som skickades tidigare under kvällen den 1 november 2014. Det är vidare utrett att Sebastian Flodström först efter att detta samlag hade genomförts fick kännedom om målsägandens verkliga ålder. Hon hade enligt egen uppgift dessförinnan sagt sig vara 17 år. Samlaget omfattas följaktligen inte av åtalet och är således inte under domstolarnas prövning. Efter samlaget i bilen kom en förhållandevis intensiv SMS-trafik igång mellan Sebastian Flodström och S. Meddelandena hade utpräglat sexuellt innehåll men de behandlade också naturen av deras fortsatta förhållande. Av denna kommunikation framgår tydligt att S initialt var drivande och önskade bli KK ( knullkompis ) med Sebastian Flodström. Sebastian Flodström förhöll sig i vart fall inledningsvis mer avståndstagande. Under de följande veckorna kom de emellertid att planera för att träffas och ha sex. Det hela utmynnade i att Sebastian Flodström bokade hotellrum i Hudiksvall. Så sent som några dagar före hotellövernattningen förklarade S att hon ville ha sex.
17 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 På kvällen den 14 november 2014 kom Sebastian Flodström till hotellrummet där S redan befann sig. S har uppgett att hon lade sig med ryggen mot Sebastian Flodström och att han då tog tag i hennes axel, vände på henne, varefter hon gav sig och det vart väl att vi hade sex. Något våld eller tvång förekom inte enligt S. Mot detta ska ställas Sebastian Flodströms version. Enligt honom var det först en tryckt stämning på hotellrummet, men sedan umgicks de och hade trevligt utan att ha sex. Hans berättelse är inte så osannolik att den kan lämnas utan avseende. Den av åklagaren åberopade bevisningen måste därför vara så stark att det därigenom är ställt utom rimligt tvivel att Sebastian Flodström och S har haft samlag på hotellet. Hovrätten konstaterar härvid att S har lämnat en förhållandevis lång och detaljerad berättelse om vad som hänt, innefattandes hennes egna tankar och känslor inför händelseförloppet. SMS-kommunikationen mellan S och Sebastian Flodström fortsatte efter hotellövernattningen. Några av meddelandena, som redovisats i tingsrättens dom, har ett innehåll som hovrätten inte kan ge annan tolkning än att ett samlag ägde rum på hotellet och att S intresse för detta var ungefär så svalt som hon beskrivit. Vad S har berättat stämmer alltså väl överens med innehållet i meddelandena. Hennes berättelse får också stöd av de uppgifter som vittnena lämnat om vad S berättat kort efter händelsen på hotellet. Sebastian Flodström har lämnat förklaringar till innebörden av de SMS som han konfronterats med, men samtliga dessa förklaringar har framstått som långsökta. Sammanvägt finner hovrätten att målsägandens berättelse får sådant stöd av utredningen att den ska läggas till grund för bedömningen. Bevisningen medger inte någon annan slutsats än att Sebastian Flodström och S har haft samlag på hotellet. Vid denna tid hade S ännu inte fyllt 15 år, vilket Sebastian Flodström kände till. Den åtalade gärningen är således styrkt. När det gäller frågan om brottets rubricering gör hovrätten följande överväganden. Av 6 kap. 4 brottsbalken följer att den som har samlag med ett barn under femton år som regel ska dömas för våldtäkt mot barn. Är brottet med hänsyn till omständighet-
18 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 erna att anse som mindre allvarligt, ska istället dömas för sexuellt utnyttjande av barn enligt 5 samma kapitel. Vid bedömningen av om en gärning ska anses vara mindre allvarlig ska hänsyn tas till samtliga omständigheter som förelåg när brottet begicks (prop. 2004/05:45 s. 144). Bestämmelsen om sexuellt utnyttjande av barn är avsedd att tillämpas restriktivt. Av prop. 2012/13:111 s. 44 framgår dock att bestämmelsen om våldtäkt mot barn är avsedd för de allvarligaste sexualbrotten mot barn. Ett typexempel på när bestämmelsen om sexuellt utnyttjande av barn kan tillämpas är när två personer, varav den ena är strax under femton år, frivilligt har samlag med varandra. Till bestämmelsen om sexuellt utnyttjande av barn finns även kopplat bestämmelsen om ansvarsfrihet i 6 kap. 14 brottsbalken. Enligt denna ska en person som begått en gärning enligt 5 mot ett barn under femton år inte dömas till ansvar om det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet. Sammantaget är således bestämmelsen om sexuellt utnyttjande av barn avsedd att omfatta såväl gärningar som ligger nära gränsen för våldtäkt mot barn som gärningar som gränsar till ansvarsfrihet. Högsta domstolen har i NJA 2006 s. 79 konstaterat att uttalandena i prop. 2004/05:45 om barns förmåga att samtycka till sexuella handlingar inte kan antas vara avsedda att förhindra att frivillighet beaktas som en för den straffrättsliga bedömningen relevant faktor, även om betydelsen därav måste bedömas med hänsyn till barnets mognad och förmåga att inse innebörden av sitt handlande. I det nämnda rättsfallet dömde Högsta domstolen en 25-årig man för sexuellt utnyttjande av barn, eftersom samlaget präglats av ömsesidighet och varit frivilligt från målsägandens sida. Målsäganden var vid tillfället strax under 14 år gammal. Målsäganden och den tilltalade träffades nästan dagligen. Högsta domstolen beaktade även att målsäganden och den tilltalade förklarat sig vara kära i varandra och att den sexuella samvaron planerats av dem i samråd. I RH 2010:12 dömdes en 40-årig man för våldtäkt mot barn trots att målsäganden frivilligt haft samlag med honom. Hovrätten resonerade i det fallet på så sätt att det i princip endast var frivilligheten som talade för att gärningen skulle anses mindre all-
19 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 varlig. Mot det ställdes ett antal faktorer och hovrätten drog slutsatsen att den tilltalades agerande snarast kunde beskrivas som att han manipulerat målsäganden till att acceptera samlag med honom. De möten som hade kommit till stånd emellan dem hade varit korta och företrädesvis bestått av sexuell samvaro och någon kärleksrelation av det slag som var aktuell i NJA 2006 s. 79 hade det inte varit fråga om. Som framgått ovan har i det nu aktuella fallet, i likhet med 2006 års fall, samlaget planerats gemensamt. S har tagit en aktiv roll i denna planläggning. Samlaget, som ägde rum vid en tidpunkt när hon närmade sig åldern för sexuellt självbestämmande, har varit frivilligt från hennes sida. Detta är förhållanden som kan tala för att brottet ska rubriceras som sexuellt utnyttjande av barn i stället för våldtäkt mot barn. I denna fråga beaktar hovrätten emellertid att även om parternas SMS-korrespondens med sexuellt innehåll har präglats av ömsesidighet, så har detta inte gällt den känslomässiga sidan av parternas förhållande. Sebastian Flodström har varit medveten om att S haft kontakter med barnpsykiatrin, han har trots detta levererat sprit till henne och farit med osanning om sina personliga förhållanden för att undgå förväntningar om att de skulle bli ett kärlekspar. Sebastian Flodström har själv beskrivit det som att han lekt med S:s känslor. Till detta kommer att åldersskillnaden mellan dem varit omkring 20 år. Hovrätten bedömer mot denna bakgrund att relationen haft tydliga inslag av utnyttjande och beroende. När det gäller själva samlaget ger S berättelse ett intryck av att den entusiastiska attityd som föregick mötet försvann när Sebastian Flodström väl kom till henne i hotellsängen och att hon då inte längre var särskilt intresserad av sex utan närmast motvilligt samtyckte till detta. Sammantaget finner hovrätten att omständigheterna inte är så förmildrande att brottet kan anses som mindre allvarligt. Det ska därför rubriceras som våldtäkt mot barn. Angående åtalet för sexuellt ofredande (åtalspunkten 68) Det kan konstateras att åklagarens gärningspåstående avser tiden den 3 november 2014 den 12 februari 2015. Under denna tid kände Sebastian Flodström alltså till S ålder. Åklagaren har vid huvudförhandlingen förklarat att det endast är 6 kap. 10 andra
20 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 stycket brottsbalken som åberopas som grund för att agerandet utgör en brottslig gärning. Sebastian Flodström har under den tid som åtalet avser skickat meddelanden till S med avancerat sexuellt innehåll. Det kan i och för sig konstateras att S för sin del svarat på flertalet av dessa meddelanden i en jargong som varit mer passiv, men ändå likartad den som Sebastian Flodström använt. Hovrätten har ovan, under bedömningen av åtalspunkten 32, redogjort för förutsättningarna för att döma en person för sexuellt ofredande. Sebastian Flodström har trots att han vetat om att S var under 15 år valt att skicka meddelanden av sådan karaktär att de typiskt sett måste anses vara ägnade att kränka ett barns i yngre tonåren integritet. Som konstaterats ovan är det inte av någon avgörande betydelse om S i det förevarande fallet faktiskt har känt sig kränkt. Den åtalade gärningen ska därför betraktas som sexuellt ofredande. Angående påföljden I målet har upplysts att Statens Ansvarsnämnd den 8 september 2015 har beslutat att avskeda Sebastian Flodström från hans tjänst som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten. Som tingsrätten har angett ska rätten enligt 29 kap. 5 första stycket 5 brottsbalken vid straffmätningen, utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning beakta bland annat om den tilltalade till följd av brottet drabbats av avskedande eller uppsägning från sin anställning. Högsta domstolen har i NJA 2005 s. 661 anfört att bakom reglerna om strafflindring i 29 kap. 5 brottsbalken ligger tanken att det vid sidan av straffvärdet finns en rad olika omständigheter som är av sådant slag att det skulle framstå som orättfärdigt om de inte beaktades vid påföljdsbestämningen, och att syftet med bestämmelsen i första stycket femte punkten i nämnda lagrum är att undvika så kallad sanktionskumulation. Av motiven till bestämmelsen framgår vidare att avskedande och uppsägning är sådana
21 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 omständigheter som regelmässigt ska tillmätas en påtaglig betydelse för straffmätningen (prop. 1987/88:120 s. 93). Sebastian Flodström ska nu dömas för ett fall av våldtäkt mot barn, två fall av sexuellt ofredande, ett fall av köp av sexuell tjänst, ett fall av tjänstefel, fyra fall av olovligt anskaffande av alkoholdrycker och 52 fall av dataintrång. Hovrätten finner att den brottslighet som Sebastian Flodström ska dömas för har ett samlat straffvärde motsvarande ett fängelsestraff på tre år. Annan påföljd än fängelse kan inte komma i fråga med anledning av dels brottslighetens art och dels det höga straffvärdet. Eftersom Sebastian Flodström till följd av brottsligheten har avskedats från sin anställning och det förhållandet ska ges ett påtagligt genomslag vid straffmätningen så bestämmer hovrätten påföljden till fängelse två år och sex månader. Angående skadestånden E har i tingsrätten tillerkänts 7 000 kr för kränkning på grund av de två fall av sexuellt ofredande som riktats mot henne. I hovrätten fälls Sebastian Flodström dock bara för ett sexuellt ofredande bestående i att han skickat SMS till E, varför skadeståndet bör sättas ned. Hovrätten finner att en kränkningsersättning om 5 000 kr är skälig. Med anledning av utgången i fråga om åtalspunkterna 37 och 38 och Sebastian Flodströms bestridande av skadeståndsanspråket ska F:s skadeståndstalan ogillas i den del som avser kränkningsersättning för våldtäkt mot barn. Överklagandet i den del som avser ersättning för kränkning på grund av dataintrång har återkallats av Sebastian Flodström. Sebastian Flodström har bestritt S skadeståndsanspråk. Med anledning av utgången i skuldfrågan gällande de gärningar som S skadeståndsanspråk grundar sig på gör hovrätten dock ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort. Tingsrättens dom ska alltså inte ändras i fråga om det skadestånd som dömts ut åt S.
22 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 Övriga frågor Med anledning av att Sebastian Flodström nu döms för bl.a. våldtäkt mot barn och att det inte är uppenbart skäl för häktning saknas ska han kvarbli i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Sekretessen enligt 35 kap. 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) bör bestå för de uppgifter om målsägandenas identitet, eller uppgifter som kan röja dessa, som lagts fram inom stängda dörrar. Vad försvararen och målsägandebiträdet yrkat i ersättning är skäligt. Förhållandena är, på de skäl som tingsrätten angett, sådana att det finns skäl att låta kostnaderna stanna på staten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2015-10-26 I avgörandet har deltagit hovrättsråden Ulrika Ihrfelt och Gunilla Schöldström, tf. hovrättsassessorn Marcus Karlberg, referent och skiljaktig, samt nämndemännen Björn Wall och Laila Leymann. Skiljaktig mening, se nästa sida. Avräkningsunderlag, se bilaga C.
23 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 SKILJAKTIG MENING Tf. hovrättsassessorn Marcus Karlberg är skiljaktig i fråga om rubriceringen av gärningen i åtalspunkten 67 och anför som skäl för detta följande. Av förarbetena till bestämmelsen om våldtäkt mot barn (2004/05:45 s. 70) framgår att barn aldrig kan samtycka till sexuella handlingar. 2005 års lagändringar syftade alltså till att inte lämna något utrymme för diskussioner om huruvida barnet möjligen själv "medverkat" i och alltså inte tvingats till den sexuella aktiviteten. Högsta domstolen har dock i det av majoriteten angivna rättsfallet NJA 2006 s. 79 i någon mån nyanserat dessa förarbetsuttalanden. Av förarbetena framgår nämligen att det främst är målsägandens ålder och den omständigheten att den sexuella handlingen har varit frivillig från målsägandens sida som ska beaktas vid bedömningen av om gärningen ska rubriceras som sexuellt utnyttjande av barn. Det kan till exempel vara fråga om en tonåring som har en frivillig sexuell relation med någon som är betydligt äldre och samlaget bygger på fullständig frivillighet och ömsesidighet (prop. 2004/05:45 s. 77). Högsta domstolen har i ovan nämnda rättsfall framhållit att det genom att maximistraffet är så högt som fängelse i fyra år framgår att bestämmelsen om sexuellt utnyttjande av barn också har avsetts kunna tillämpas i långt allvarligare fall än de som har anförts som exempel i förarbetena. Sebastian Flodströms agerande gentemot S har i och för sig till stor del påmint om det agerande som av hovrätten bedömts som våldtäkt mot barn i RH 2010:12. Det finns dock en förhållandevis omfångsrik icke refererad hovrättspraxis i fråga om gränsdragningen mellan våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn. Av denna framgår enligt min mening att gärningar av betydligt mycket mer klandervärd natur har kommit att bedömas som sexuellt utnyttjande av barn då barnet i fråga varit nära 15-årsgränsen och dessutom deltagit frivilligt i samlagen. Det kan vidare noteras att Högsta domstolen nyligen beviljat prövningstillstånd i en likartad fråga (Högsta domstolens mål B 2351-15).
24 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 I det aktuella fallet har S varit mycket nära 15-årsgränsen och hon har också, som majoriteten angett, varit pådrivande gällande att få till stånd en sexuell samvaro med Sebastian Flodström. S har framstått som normalt mogen för sin ålder. Att parterna inte har haft ett förhållande på det sätt som lyfts fram som förmildrande i NJA 2006 s. 79 I kan inte heller det tas för intäkt för att brottet ska rubriceras som våldtäkt mot barn. Så länge målsäganden i ett mål som detta deltagit frivilligt i de sexuella handlingarna bör det enligt min mening inte ankomma på domstolarna att recensera formerna för deras förhållande. Förhållandet i det ovan nämnda rättsfallet bör därför istället ses som att Högsta domstolen lyft fram ett argument för att den sexuella samvaron varit frivillig. För att det i detta fall varit fråga om ett frivilligt samlag talar bl.a. det faktum att Sebastian Flodström den 10 november 2014 skrev till S och frågade om hon bara ville ses. S svarade då att hon ville knulla. I senare SMS meddelade S att hennes vän först skulle komma med till hotellet, varpå Sebastian Flodström svarade att han trodde att de skulle ligga på eftermiddagen också. Under den 13 november 2014 pågick därefter en intensiv konversation om ifall vännen skulle närvara på hotellet och i så fall under vilka premisser. Sebastian Flodström var under denna konversation tydlig med att S skulle få bestämma förutsättningarna för hur de skulle ses. Även om samtliga relevanta omständigheter ska beaktas vid rubriceringsfrågan så måste bedömningen i straffrättsligt hänseende ta sin utgångspunkt i omständigheterna så som den tilltalade har uppfattat dem. Det måste då beaktas att S och Sebastian Flodström tidigare varit mycket tydliga med att de skulle ha sexuell kontakt på hotellet i egenskap av knullkompisar och att S väntade på Sebastian Flodström på hotellrummet när han kom dit. S har givetvis, alldeles oavsett tidigare kontakter eller mellanhavanden med Sebastian Flodström, möjlighet att när som helst förklara att hon inte längre var intresserad av några sexuella aktiviteter med Sebastian Flodström. Det finns dock enligt min mening inte tillräckligt stöd i utredningen för att Sebastian Flodström uppfattat att S varit avvaktande på hotellet, i vart fall inte i högre grad än vad man kan vänta sig mellan två personer som nyligen träffats under liknande förhållanden. Bedömningen av hur gärningen ska rubriceras måste därför ta sin utgångspunkt i att Sebastian Flodström uppfattat samlaget som helt frivilligt från S sida.
25 SVEA HOVRÄTT B 6472-15 Avdelning 05 Mot att rubricera gärningen som våldtäkt mot barn talar enligt min mening även att S inledningsvis har förlett Sebastian Flodström att tro att hon var så pass gammal att det skulle vara helt straffritt att ha samlag med henne, han har alltså inte inledningsvis uppsökt en flicka med vilken det skulle vara straffbart att ha en sexuell relation. I realiteten var hon bara tre månader ifrån denna gräns. Det har heller inte framkommit något som tyder på att S skulle ha ställt sig annorlunda till deras relation om hon känt till de faktiska förhållandena om Sebastian Flodström (det vill säga att han hade en sambo och att han inte skulle arbeta i London). Som framgått av redogörelsen för förarbetsuttalandena ska våldtäkt mot barn förbehållas de grövsta övergreppen mot barn. Det framstår därför inte som rimligt att utdöma ett två års fängelsestraff för ett frivilligt handlande som, om det vidtagits tre månader senare, hade varit helt straffritt. Som majoriteten angett så framgår av 6 kap. 14 brottsbalken att den som begått vissa sexualbrott (däribland sexuellt utnyttjande av barn) mot ett barn under femton år inte ska dömas till ansvar om det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder och utveckling mellan den som har begått gärningen och barnet samt omständigheterna i övrigt. Vid bedömningen av om ett fall ska vara straffritt bör det enligt förarbetena (prop. 2004/05:45 s. 116) vara uppenbart att något övergrepp mot den underårige inte skett. Alla fall där något otillbörligt medel använts, såsom våld, tvång eller någon form av påtryckning är således uteslutna. Handlandet i det nu aktuella fallet har varit så klandervärt att det inte kan anses omfattas av straffrihetsbestämmelsen i 6 kap. 14 brottsbalken. Istället bör agerandet alltså rubriceras som sexuellt utnyttjande av barn. Överröstad i denna fråga är jag i övrigt överens med majoriteten.
Bilaga A 1 meddelad i Falun Mål nr: PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Per Anders SEBASTIAN Flodström, 19800106-6219 Frihetsberövande: Häktad Tolvfors Bruksgata 10 A 806 26 Gävle Offentlig försvarare: Advokat Per Borgblad Advokatfirman Glimstedt Dalarna AB Box 1283 791 12 Falun Åklagare Chefsåklagare Anders Jakobsson Åklagarmyndigheten Särskilda åklagarkammaren 205 90 Malmö Målsägande 1. Sekretess E, se Partsbilaga sekretess Sekretess Målsägandebiträde: Advokat Linda Nyström Appelli Advokater AB Box 1305 791 13 Falun 2. Sekretess F, se Partsbilaga sekretess Sekretess Målsägandebiträde: Advokat Linda Nyström Appelli Advokater AB Box 1305 791 13 Falun Postadress Box 102 791 23 Falun Besöksadress Kullen 4 Telefon Telefax 023-482 00 023-482 80 E-post: falu.tingsratt@dom.se www.falutingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00