Sociologi I&II, Stockholms universitet, vårterminen 2016 2016-03-07 SPECIALKURS I KOMPARATIV SOCIOLOGI (6 hp), Vt 2016 Kursbeskrivning Kursen Komparativ sociologi: makt, klass och genus i välfärdsstaten handlar om socialpolitikens framväxt, utformning och konsekvenser. Välfärdsstaters expansion under efterkrigstiden är en av de största sociala förändringarna i modern historisk tid. Men vilka krafter har drivit på denna utveckling? Har det med makt och politik att göra? Eller med ekonomisk utveckling och globalisering? Och hur påverkar det utvidgade EU-samarbetet välfärdsstaten? Den här typen av frågor är centrala under kursens första del. Därefter koncentrerar vi oss på välfärdsstaten och olika socialpolitiska vägval. Hur ser de olika sociala trygghetssystemen som erbjuder social rättigheter ut i Sverige och andra länder? Har alla länder unika socialpolitiska system eller finns det grupper av länder med liknande politik? Är Sverige, som det ibland påstås, världsledande avseende social trygghet och välfärd, eller har andra länder hunnit ikapp eller rent av passerat? För att analysera den här typen av frågor ägnar kursen stor uppmärksamhet också åt välfärdsstatens konsekvenser. Hur påverkar socialpolitiken inkomstskillnaderna i samhället? Vilken socialpolitik är mer framgångsrik om vi vill minska fattigdom och socioekonomisk ojämlikhet? Hur inverkar socialpolitiken på ojämlikheten mellan könen och individers beslut att skaffa barn? Hur formar de socialpolitiska systemen incitamenten till arbete? Hur kan vi förstå våra sociala rättigheter som sociala investeringar för en både hållbar och konkurrenskraftig framtid? Avslutningsvis berörs också frågan om socialpolitikens roll för fattigdomsbekämpning i ett utvecklingsperspektiv. Kursen behandlar således många frågor av stor vetenskaplig och samhällelig betydelse. Såväl klassisk som modern sociologisk teori tillämpas på välfärdsstaten. Internationell forskning om socialpolitikens orsaker, utformning och konsekvenser behandlas. Kursen baseras på föreläsningar och seminarier. Delkursens lärandemål Studenten skall efter genomgången kurs kunna redogöra för grundläggande teorier och begrepp inom området, såväl muntligt som skriftligt. Studenterna skall kunna jämföra olika länders socialpolitik och analysera hur socialpolitikens utformning är relaterad till bakomliggande drivkrafter och konsekvenser. Målsättningen är vidare att studenten skall kunna tillämpa denna kunskap i analyser av innehåll och verkningar av socialpolitiken i Sverige och andra länder.
Lärare Doktor Ingrid Esser (IE), momentansvarig, ingrid.esser@sofi.su.se, F839, 163451. Doktorand Laure Doctrinal (LD), laure.doctrinal@sofi.su.se, F848, 162305. Doktorand Daniel Fredriksson (DF), daniel.fredriksson@sofi.su.se, F860, 162076. Professor Kenneth Nelson (KN), kenneth.nelson@sofi.su.se, F909, 6747128. Doktor Rense Nieuwenhuis (RN), rense.nieuwenhuis@sofi.su.se, F836, 164317. Doktorand Sebastian Sirén (SS), sebastian.siren@sofi.su.se, F972, 162312. Schema Komparativ sociologi, 6p, VT 2016 Undervisningstillfälle Dag Datum Tid Lokal Lärare Introduktion Må 11/4 9-11 A5137 IE 1 Ons 13/4 10-12 B419 DF 2 Fre 15/4 11-13 D299 SS 3 Tis 19/4 9-11 Sal 720 ingång 19F, Frescati backe KN Seminarium I* Tis 19/4 A) 11-13 B) 14-16 D215 E387 DF & LD 4 Ons 20/4 10-12 C497 RN 5 Fre 22/4 10-12 F389 RN 6 Mån 25/4 13-15 F289 IE Seminarium II* Tis 26/4 A) 9-12 B) 13-16 D397 F320 IE 7 Ons 27/4 10-12 F289 KN Uppsatskurs, inlämning ämnesförslag** Ons 27/4 Senast kl. 12 Mondo Uppsatskurs; gruppindelning** Ons 27/4 14-15 F800 Utlämning hemtentauppgift Ons 27/4 15 Mondo Inlämning hemtentauppgift Fre 6/5 24.00 Mondo Sista kompletteringsdatum Fre 20/5 24.00 Mondo Alla lokalerna ligger i Södra huset utom för Föreläsing 3 som ligger på Frescati backe. F900 är ett konferensrum på Institutet för social forskning (SOFI), F-huset, plan 8. * Om studentantalet är mindre än 30 ges seminarium endast för- eller eftermiddag, info via Mondo. ** Avser endast studenter på sociologi II som ska läsa uppsatskursen.
Föreläsningar och seminarier Introduktion: En resa utan motstycke: Från fattigvård till sociala rättigheter Litteratur: Cousins, 2005: 1-15, 107-122; Esping-Andersen, 1989. Föreläsning 1: Vad skapar samhällsförändring? Sociologiska och ekonomiska förklaringar till välfärdsstatens framväxt Litteratur: Cousins, 2005: 19-40; Korpi, 1985. Föreläsning 2: Socialpolitik under omvandling: institutioners förändring och stabilitet Litteratur: Cousins, 2005: 19-57, 207-241; Pierson, 1996; Streeck och Thelen, 2005. Föreläsning 3: Jämlikhet eller fattigdom: Socialpolitikens omfördelande effekter Litteratur: Korpi och Palme, 1999; Nelson, 2004; 2012. Seminarium: I Den svenska socialförsäkringsmodellen under omdaning Litteratur: Ferrarini m.fl. 2012. Föreläsning 4 (hålls på engelska): Genus i välfärdsstaten och familjepolitikens dimensioner och utfall Litteratur: Cousins, 58-74, 193-207; Gauthier 2002; Korpi 2000. Föreläsning 5 (hålls på engelska): Sociala investeringar: gamla och nya risker i välfärdsstaten, med exempel av ensamstående föräldrar Litteratur: Vandenbroucke och Vleminckx 2011; Maldonado and Nieuwenhuis, 2015. Föreläsning 6: Attityder i välfärdsstaten: stödet för välfärdsstaten och arbetsmotivation Litteratur: Cousins, 170-189; Esser 2012; Svallfors 2010. Seminarium: II Rättvis fördelning och socialpolitiska modeller Litteratur: Kangas, 1998. Föreläsning 7: Socialpolitik i en utvecklingskontext: En tyst revolution? Litteratur: Wood & Gough, 2006; Barrientos och Hulme, 2009; Ferrarini m.fl., 2015.
Litteratur Cousins bok European Welfare States: Comparative Perspectives fungerar som övergripande kurslitteratur. Av den övriga litteraturen är merparten vetenskapliga texter på engelska. Litteraturlistan kan komma att utökas med någon artikel. 1. Barrientos, A. and D. Hulme. 2009. "Social Protection for the Poor and Poorest in Developing Countries: Reflections on a Quiet Revolution." Oxford Development Studies 37(4):439-56.* 2. Cousins, M. 2005. European Welfare States. Comparative Perspectives. London: Sage. 3. Esser, I. (2012). 2012. "Inte bara för pengarna? Arbetsmotivation, pensionspreferenser och pliktkänsla i olika välfärdsstater." Sid. 52-69 i Arbeidslinja arbeidsmotivasjonen og velferdsstaten, edited by S. Stjernø, and E. Øverbye. Universitetsforlaget.*** 4. Esping-Andersen, G. 1989. Three Political Economies of the Welfare State. Canadian Review of Sociology and Anthropology, Vol. 26.* 5. Ferrarini, T., Nelson, K., Palme, J., Sjöberg, O. 2012. Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv. En institutionell analys av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna i 18 OECD-länder 1930-2010. Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04). Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.*** 6. Ferrarini, T., Nelson, K. and J. Palme. 2015. "Social Transfers and Poverty in Middle- and High- Income Countries a Global Perspective." Global social policy, DOI: 10.1177/1468018115591712. Pp. 1-25.* 7. Gauthier, A. 2002. "Family Policies in Industrialized Countries: Is There Convergence?" Population (English Edition) 57(3):447 74.* 8. Kangas, O. 1998. Rättvis fördelning och socialpolitiska modeller: Rawls i internationell jämförelse. Tidskrift för politisk filosofi, vol. 1.*** 9. Korpi, W. 1985. Handling, resurser, och makt Om kausala och finala förklaringsmodeller i maktanalys. Sociologisk forskning, nr. 1.* 10. Korpi, W. and J. Palme. 1999. "Robin Hood, Matteus, eller strikt likhet? En jämförande studie av välfärdsstatens institutioner och strategier för att minska ojämlikhet och fattigdom i västerländerna." Sociologisk forskning 1.* 11. Korpi, W. 2000. "Faces of Inequality: Gender, Class, and Patterns of Inequalities in Different Types of Welfare Sates." Social Politics 7(2):127-91.* 12. Maldonado, L. C and R. Nieuwenhuis. 2015. "Family Policies and Single Parent Poverty in 18 OECD Countries, 1978-2008." Community Work and Family 18(4).* 13. Nelson, K. 2004. Mechanisms of Poverty Alleviation in the Welfare State. A Comparative Study of Anti-poverty Effects of Non Means-tested and Means-tested Benefits in Five Countries in the 1990s. Journal of European Social Policy, Vol. 14(4): 371-390.* 14. Nelson, K. 2012. Counteracting material deprivation: The role of social assistance in Europe. Journal of European Social Policy, Vol. 22(2): 148-163.*
15. Pierson, P. 1996. The New Politics of the Welfare State. World Politics, Vol. 48.* 16. Streeck, W. and K. Thelen. 2005. "Introduction: Institutional Change in Advanced Political Economies." Sid. 1-39 in Beyond Continuity. Institutional Change in Advanced Political Economies, edited by W. Streeck and K. Thelen. Oxford: Oxford University Press.** 17. Svallfors, Stefan. 2010. "Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarnas syn på socialförsäkringarna." Underlagsrapport nr 10 till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, SOU 2010:4. 18. Vandenbroucke, F. and K. Vleminckx. 2011. "Disappointing Poverty Trends: Is the Social Investment State to Blame?". Journal of European Social Policy 21(5):450-71.* 19. Wood, G. och I. Gough. 2006. A Comparative Welfare Regime Approach to Global Social Policy. World Development Vol. 34, No. 10, pp. 1696 1712.* Litteraturens tillgänglighet: * Kan laddas hem via Stockholms universitetsbiblioteks hemsida för e-tidsskrifter. ** Finns tillgänglig som e-bok via Stockholm universitetsbiblioteks hemsida. *** Distribueras via Mondo. Kursboken Cousins (2005) kan köpas på Akademibokhandeln (Frescati), finns också som e-bok på Stockholms universitetsbibliotek (sub.su.se).
Examination Examination sker genom hemtentamen och genom aktivt deltagande på kursens två seminarier. På hemtentamen förväntas studenten kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv och reflektera över orsaker och konsekvenser av den socialpolitiska utvecklingen i Sverige och andra länder. Hemtentamen består av åtta delfrågor varav sju (valfria) delfrågor ska besvaras. I det fall någon delfråga lämnas obesvarad vid första datum för inlämning av hemtentauppgiften, tillkommer den åttonde delfrågan inför sista kompletteringsdatum (se schema ovan). Vid frånvaro från något av de två seminarierna besvarar studenten ytterligare tentafråga som rör seminarielitteraturen från respektive seminarium. Betygskriterier Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala enligt följande: A = Utmärkt. För detta betyg krävs att studenten mycket väl kan redogöra för de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom visa prov på mycket god analytisk förmåga samt på ett välgrundat, självständigt och övertygande sätt argumentera för och jämföra teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas mycket klart och tydligt kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande socialpolitik och dess förändring. B = Mycket bra. För detta betyg krävs att studenten väl kan redogöra för de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom visa prov på god analytisk förmåga samt på ett välgrundat, självständigt och övertygande sätt argumentera för och jämföra teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande socialpolitik. C = Bra. För detta betyg krävs att studenten i huvudsak korrekt kan redogöra för de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom på ett välgrundat och självständigt sätt argumentera för och jämföra teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande socialpolitik. D = Tillfredställande. För detta betyg krävs att studenten mestadels korrekt kan redogöra för, argumentera för och jämföra de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. E = Tillräckligt. För detta betyg krävs att studenten mestadels korrekt kan redogöra och jämföra centrala delar av de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Fx = Otillräckligt. För detta betyg krävs att studenten endast har kännedom om vissa av de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. F = Helt Otillräckligt För godkänt på kursen krävs minst betyget E på alla besvarade delfrågor. Slutbetyget för hela kursen blir genomsnittet av alla besvarade delfrågor. Studerande som fått betyget Fx eller F ett prov har rätt att genomgå ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till studierektor. Resultat av rättningen anslås genom sociologiska institutionen.