Kvalitetsregisterkonferensen 2016 Register bidrar med unika mervärden i förbättringsarbeten

Kvalitetsregisterkonferensen 2016 Register bidrar med unika mervärden i förbättringsarbeten Välkomna!

Louise Hagander, Överläkare, Kvalitet och VU, Danderyds sjukhus Per Hjalmarsson, Klinikchef, Folktandvården, Skoghall Helena Bogseth, Registercentrum Norr Åsa Hörnlund, Registercentrum Norr Peter Kammerlind, Registercentrum SydOst/Qulturum Susanne Albrecht, Registercentrum Syd Susanna Lagersten, QRC Coachingakademi medverkande REGISTERCENTRA MED GÄSTER

Innehåll Hur kan man arbeta strukturerat med registerdata i ett förbättringsarbete? Vad är ett lyckat förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister? Vad kan registret bidra med vad gäller kunskap, evidens, analyser och uppföljning?

Agenda Inledning Vad är ett lyckat förbättringsarbete? Förbättringsarbetets faser och hur kvalitetsregister kan användas 1. Beskriva nuläget och välja förbättringsområde 2. Sätta mål 3. Hitta förbättringsidéer 4. Testa och följ effekt 5. Strategier för långsiktigt hållbara resultat Panelens erfarenheter och reflektioner 12.30 Slut

VAD ÄR BRA FÖRBÄTTRINGSARBETE?

Röster om förbättringsarbete Vi är bra på att sätta i gång saker. Vi vill mycket. Men inte lika bra på att hålla i och hålla ut lätt att det rinner ut i sanden efter ett tag Vad gav det för effekt egentligen? vi har inte koll på det Svårt att få tid. Krav på produktion och det dagliga tar över Förbättringströtthet. Vi har gjort det här förr.

Vad är målet med förbättringsarbete? Vad är viktigt i ett förbättringsarbete?

Fyra viktiga frågor, enligt Maureen Bisognano, Institute for Healthcare Improvement Hur har vi det? Siffror och statistik Patienterfarenheter Hur ser vår variation ut? Hur ser vår utveckling över tid ut? Vilka är bäst?

Så Hur kan kvalitetsregistren bidra till lyckat förbättringsarbete?

Förbättringstrappan P D A S P D A S P D A S Mått Påverkansfaktorer Förbättringsidéer Delmål Övergripande mål Flödesschema Tema Kartläggning/ 5P Effektiva möten 2007, The Dartmouth Institute Microsystem Academy, 2014, Adapted QRC Stockholm

Kvalitetsregistrens roll i varje fas Beskriva nuläge och identifiera förbättringsområden Vilka patienter har vi? Ålders- och könsfördelning, diagnoser, behandlingar Hur mår de? Ger vi den behandling vi vill? T.ex. enligt evidens Vilka resultat har vi? Sätta mål Hur skulle vi vilja ha det? Vad är möjligt (benchmark 1) Vad är rimligt (benchmark 2) Välja (validerade) mått som kan visa om vi blir bättre Hitta förbättringsidéer Vad säger evidens? Vad gör de som är bäst? Följa effekten av förbättringsarbetet Hålla i Långsiktigt hållbara resultat Motivation, lärande, kommunikation

NULÄGESBESKRIVNING

Beskriva nuläge och identifiera förbättringsområden Vilka patienter har vi? Ålders- och könsfördelning, diagnoser, behandlingar Hur mår de? Ger vi den behandling vi vill? T.ex. enligt evidens Vilka resultat har vi?

5P Syfte (Purpose) Vad är syftet med ert mikrosystem, finns det en vision? Patienter (Patients) Hur ser er patientgrupp ut? Vårdgivare (Providers) Vilka är era resurser? Processer (Processes) Hur ser processerna ut i ert mikrosystem? Mönster (Patterns, performance) Hur ser era resultat ut? Medicinska process- och resultatmått Patientrapporterade mått Hur ser helheten ut efter att ni samlat data om alla andra de andra 4P:na? Vad är ni mest stolta över? Vad vill ni förbättra?

5P Syfte (Purpose) Vad är syftet med ert mikrosystem, finns det en vision? Patienter (Patients) Hur ser er patientgrupp ut? Vårdgivare (Providers) Vilka är era resurser? Processer (Processes) Hur ser processerna ut i ert mikrosystem? Mönster (Patterns, Performance) Vad kan hämtas från kvalitetsregistret? Hur ser era resultat ut? Process- och resultatmått viktigaste kvalitetsindikatorererna i jmf med övriga kliniker i sverige. För er över tid Patientrapporterade mått Hur ser helheten ut efter att ni samlat data om alla andra de andra 4P:na? Vad är ni mest stolta över? Vad vill ni förbättra?

Patienter - Hur ser er patientgrupp ut? Ålder-könsfördeldning Diagnoser Andra viktiga faktorer (rökare, vikt, etc) Behandlingar Mönster - Hur ser era resultat ut? - Vilka är de viktigaste kvalitetsindikatorerna? - Processmått Ger vi evidensbaserad behandling? - Resultatmått Vilken effekt ger våra insatser? På kort och lång sikt? - Patientrapporterade mått Hur upplever patienterna vården och sin hälsa? - Visualisera - över tid - jämfört med övriga kliniker i länet och Sverige.(världen)

Slutsatser av kartläggning förbättringsområden Hur ser helheten ut efter att ni samlat all data? Hur ser resultaten ut i förhållande till verksamhetens mål? Vad är ni mest stolta över? Vad vill ni förbättra?

Exempel Förlossningsklinik/ Graviditetsregistret Målet med förlossningsvården är en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen. Dessa mål skall eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn Processmått Resultatmått Induktion 18,8% Bristning grad III och IV 3,30% Instrumentell födsel 27,4% Blödning >1000ml 8,34% Icke-instrumentell födsel 72,6% Urinretention 1,60% Kejsarsnitt totalt 21,5% Apgar < 4 vid 5min 7st Kejsarsnitt Robson 1 10,4% Förlossningsupplevelse 8-10 74,80% Klipp 2,4% Syntocinonanvändning 45,7% Epiduralbedövning 47,0% Epiduralfrekvens förstföderskor 63,7% Epiduralfrekvens omföderskor 32,3% Upprätt förlossningsställning 55,4%

Andel normal förlossning I jämförelse med övriga kliniker i länet Klinik A Klinik B I jämförelse med riket Klinik C Klinik D 85 82,7 86% 84% 82% 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% Vår klinik över tid 84% 84% 83% 76% 75% 74% 73% 73% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Klinik E Klinik F 80 75 70 65 60 74,7 69,7 71,071,171,772,372,473,073,2 75,75,776,176,1 76,876,977,677,877,978,579,1 79,6 Riket Stockholm Gotland Gävleborg Uppsala Värmland Västernorrland Dalarna Södermanland Skåne Västerbotten Kronoberg Blekinge Örebro Kalmar Västmanland Västra Götaland Halland Jönköping Jämtland Norrbotten Östergötland

Nyttan med att titta på sina data i en samlad bild De lärdomar vi har tagit med oss är vikten av en noggrann kartläggning innan förändringsförslag tas fram och insikten om hur lite vi egentligen känner till om vår verksamhet. Att teamet har en gemensam samlad bild över verksamheten inför uppstart av ett förbättringsarbete är en förutsättning för att kunna identifiera adekvata förändringsförslag. (Intensivvårdsteam använde Intensivvårdsregistret, SIR)

SÄTTA MÅL

Beskriva nuläge och identifiera förbättringsområden Vilka patienter har vi? Ålders- och könsfördelning, diagnoser, behandlingar Hur mår de? Ger vi den behandling vi vill? T.ex. enligt evidens Vilka resultat har vi? Sätta mål Hur skulle vi vilja ha det? Vad är möjligt (benchmark 1) Vad är rimligt (benchmark 2)

Bra mål Specifika Mätbara Attraktiva Relevanta/Realistiska Nationella kvalitetsregister! Tidssatta Accepterade

Exempel Kirurgklinik /Palliativregistret Övergripande mål: Förbättra den palliativa vården i livets slutskede på kirurgkliniken. Patienten ska få samma goda vård/omvårdnad oberoende på vilken av de fyra vårdavdelningarna vården sker. Delmål: Juni 2016 ska 50% av väntade dödsfall ha haft ett brytpunktssamtal och Dec 2016 80%.

VÄLJA BRA MÅTT ATT FÖLJA UNDER ARBETET

Beskriva nuläge och identifiera förbättringsområden Vilka patienter har vi? Ålders- och könsfördelning, diagnoser, behandlingar Hur mår de? Ger vi den behandling vi vill? T.ex. enligt evidens Vilka resultat har vi? Sätta mål Hur skulle vi vilja ha det? Vad är möjligt (benchmark 1) Vad är rimligt (benchmark 2) Välja (validerade) mått som kan visa om vi blir bättre

Förbättringsmodell Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! PDSA-cirkeln Agera Planera Test! Studera Göra Källa: The Improvement Guide - A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance (Langly, Nolan et al)

Några riktlinjer när man ska samla data för förbättringsarbete: Säkerställ att du har några få nyckelmått som speglar målet för förbättringsarbetet och var konkret. Ska följa med i hela projektet och regelbundet visas upp varje dag/vecka/månad beroende på projektets längd (och måttets karaktär) Använd en mix av processmått och utfallsmått Plotta data visuellt för dina nyckelmått Använd existerande databaser och data som redan finns insamlade för utveckling. (t.ex. kvalitetsregister) Tänk på att den andra frågan i förbättringsmodellen - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? vanligen kräver mer än ett mått för att kunna besvaras. Ett balanserat set av 3-8 mått är ett bra riktmärke. Ref: Health Care Data Guide, Learning for Improvement. Lloyd and Provost 2011.

FÖRBÄTTRINGSIDÉER

Beskriva nuläge och identifiera förbättringsområden Vilka patienter har vi? Ålders- och könsfördelning, diagnoser, behandlingar Hur mår de? Ger vi den behandling vi vill? T.ex. enligt evidens Vilka resultat har vi? Sätta mål Hur skulle vi vilja ha det? Vad är möjligt (benchmark 1) Vad är rimligt (benchmark 2) Välja (validerade) mått som kan visa om vi blir bättre Hitta förbättringsidéer Vad säger evidens? Vad gör de som är bäst?

Förbättringsidéer Vad säger evidens? Finns riktlinjer? Vad gör de som är bäst i landet el. världen? Benchmarking Vad säger vår egen erfarenhet? Vad säger patienter och närstående?

Förbättringsidéer Vad säger evidens? Kolla med kvalitetsregistret! Finns riktlinjer? Vad gör de som är bäst i landet el. världen? Benchmarking Vad säger vår egen erfarenhet? Vad säger patienter och närstående?

TESTA OCH FÖLJ EFFEKT

Beskriva nuläge och identifiera förbättringsområden Vilka patienter har vi? Ålders- och könsfördelning, diagnoser, behandlingar Hur mår de? Ger vi den behandling vi vill? T.ex. enligt evidens Vilka resultat har vi? Sätta mål Hur skulle vi vilja ha det? Vad är möjligt (benchmark 1) Vad är rimligt (benchmark 2) Välja (validerade) mått som kan visa om vi blir bättre Hitta förbättringsidéer Vad säger evidens? Vad gör de som är bäst? Följa effekten av förbättringsarbetet

PGSA -cykel - förbättringsprocessen Planera och inled ny cykel Påvisa och definiera behov av förbättring Dra lärdomar av arbetet Överge? Vilka justeringar behöver göras? I större skala? Agera Planera Syfte, planera processen (vem, vad, var, när, hur länge?) förberedelser Vad ska mätas, hur, av vem/vilka Studera Göra Analysera och utvärdera data/resultat Jämför data med förutsägelser Tid för reflektion - Vad har vi lärt oss? Genomför planen testa Dokumentera problem o oförutsedda observationer Håll koll på data Referens: Shewhart och Deming

Se effekt över tid Barnmorskemottagning: Mål öka andel återbesök efter förlossning. NKR- Graviditetsregistret Start QRC Medicinklinik: Sänka HbA1c NKR- NDR Sjukhus: Mål öka smärtskattningar NKR- Palliativregistret

Vanliga fallgropar vid PDSA start

Syftet med mätningar i förbättringsarbete är att snabba på lärande och förbättringstakt, inte att fördröja. Det är lätt hänt för förbättringsteam att fastna i mätningar och skjuta upp att börja testa konkreta förändringar tills de har samlat all data de tycker sig behöva. Mätningar är inte målet; förbättring är målet..teamet behöver bara precis tillräckligt för att kunna fatta kloka beslut inför nästa steg. Ref: Health Care Data Guide, Learning for Improvement. Lloyd and Provost 2011.

LÅNGSIKTIGT HÅLLBARA RESULTAT

Kvalitetsregistrens roll i varje fas Beskriva nuläge och identifiera förbättringsområden Vilka patienter har vi? Ålders- och könsfördelning, diagnoser, behandlingar Hur mår de? Ger vi den behandling vi vill? T.ex. enligt evidens Vilka resultat har vi? Sätta mål Hur skulle vi vilja ha det? Vad är möjligt (benchmark 1) Vad är rimligt (benchmark 2) Välja (validerade) mått som kan visa om vi blir bättre Hitta förbättringsidéer Vad säger evidens? Vad gör de som är bäst? Följa effekten av förbättringsarbetet Hålla i Långsiktigt hållbara resultat

Framgångsrika mikrosystem: hade ett tydligt syfte med sin verksamhet visste vilka patienter de var till för visste vilka behov dessa patienter och deras familjer hade hade beskrivit och utvecklat sina processer följde och agerade utifrån sina resultat arbetade teambaserat med sina medarbetare Nelson E, Batalden P, Godfrey M, 2007

Registren lägger grunden för att långsiktigt hålla i uppnådda resultat Globala mått Fokus på det övergripande målet. De viktigaste kvalitetsindikatorerna Följ under hela förbättringsarbetet och efter. - Exempel: Andel svåra bristningar efter förlossning. Källa: Kvalitetsregistren Tillfälliga pdsa -mått Det man mäter för att testa varje pdsa-cykel Exempel: Andel kompletta undersökningar enligt checklistan

Visa upp och ha dialog om era resultat på olika nivåer

MOTIVATION

Kvalitetsregistrens roll i varje fas Beskriva nuläge och identifiera förbättringsområden Vilka patienter har vi? Ålders- och könsfördelning, diagnoser, behandlingar Hur mår de? Ger vi den behandling vi vill? T.ex. enligt evidens Vilka resultat har vi? Sätta mål Hur skulle vi vilja ha det? Vad är möjligt (benchmark 1) Vad är rimligt (benchmark 2) Välja (validerade) mått som kan visa om vi blir bättre Hitta förbättringsidéer Vad säger evidens? Vad gör de som är bäst? Följa effekten av förbättringsarbetet Hålla i Långsiktigt hållbara resultat Motivation, lärande, kommunikation

Every number has a story M. M. Godfrey

- Det är lärorikt att jobba såhär strukturerat! - Det är viktigt och känns rätt, att professionell stolthet och arbetsglädje är centralt. - Jag är helt uppfylld av inspiration! - Teamet gillar verkligen att ta över, och ta kontroll

Louise Hagander, Överläkare, Kvalitet och verksamhetsutveckling, Danderyds sjukhus Per Hjalmarsson, Klinikchef, Folktandvården, Skoghall Helena Bogseth, Registercentrum Norr Åsa Hörnlund, Registercentrum Norr Peter Kammerlind, Registercentrum SydOst/Qulturum PANEL Susanne Albrecht, Registercentrum Syd

Jag har inga speciella talanger. Jag är bara passionerat nyfiken. Albert Einstein

RESERVBILDER

Viktiga aspekter på mått och mätningar i förbättringsarbete Aspekt Stor betydelse för folkhälsan Visar på variation i vård och gap mellan det vi vet och det vi gör Baserar sig på etablerade riktlinjer Relevanta och tolkningsbara för många användare Väldefinierade Användbar variation Tillgänglighet Meningsfulla för patienter Definition Måttet avser en process eller utfall som är viktigt för folkhälsan. Medicinska tillstånd med hög prevalens, incidens, mortalitet, sjuklighet och handikapp Måttet avser en aspekt av vården där det finns ett känt gap mellan evidensbaserad och nuvarande vård. Processmått evidensbaserad koppling till förbättrat hälsoutfall Utfallsmått Som det finns evidens för atthälso- och sjukvården kan påverka Kan måttet användas på många nivåer och av olika grupper för att förbättra vården? Måtten är operationellt definierade: täljare, nämnare, datakälla, insamlingsmetod, mätmetod Data varierar inte bara mellan 0 och 100%. Variationen i data är användbar för lärande. Data kan fångas på ett rimligt enkelt sätt. Resursåtgången för att samla data understiger den potentiella patientnyttan som kan uppnås genom mätningen. Måtten är relevanta och tolkningsbara för många användare Ref: Health Care Data Guide, Learning for Improvement. Lloyd and Provost 2011.

Vad är kvalitet inom ditt vårdområde? Varför är det viktigt att jobba med det?

Vad är kvalitet? Bra medicinska resultat Patientsäkerhet Bemötande Effektiva processer Bra arbetsmiljö Varför är det viktigt att jobba med? Veta vad man gör Ha koll på sina resultat Förutsägbarhet Stärker den professionella rollen Blir roligare att jobba etc