ÅRSREDOVISNING 1997 DEN NYA TIDENS ENERGIFÖRETAG
DETTA ÄR SYDKRAFT 3 ÅRET I KORTHET 5 KONCERNCHEFEN HAR ORDET 6 EKONOMISKA MÅL OCH FINANSIELL RISKHANTERING 10 SYDKRAFTS MARKNADER 12 AFFÄRSOMRÅDE EL 17 AFFÄRSOMRÅDE GAS 21 AFFÄRSOMRÅDE VÄRME 25 AFFÄRSOMRÅDE TJÄNSTER 29 AKTIEN OCH ÄGARNA 32 SYDKRAFTS MILJÖARBETE 35 FORSKNING OCH UTVECKLING 38 VÅRA 6 000 MEDARBETARE 40 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 41 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 45 KONCERNENS BALANSRÄKNING 46 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS 48 MODERBOLAGET 49 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NOTER 50 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 60 REVISIONSBERÄTTELSE 61 DEFINITIONER OCH BEGREPP 62 TIO ÅR I SAMMANDRAG 63 STYRELSE OCH REVISORER 64 KONCERNLEDNING OCH ORGANISATION 66 BOLAGSSTÄMMA 67
BOLAGSSTÄMMA BOLAGSSTÄMMA Aktieägarna i Sydkraft AB kallas härmed till ordinarie bolagsstämma på Malmö Konserthus, Föreningsgatan 35, Malmö, fredagen den 29 maj 1998 kl 15.00. Aktieägare som önskar deltaga i stämman måste vara registrerad i aktieboken anmäld till Sydkraft REGISTRERING Registrering i den av VPC förda aktieboken måste ha skett senast tisdagen den 19 maj 1998. Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman, begära att tillfälligt föras in i aktieboken hos VPC. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 19 maj 1998. UTDELNING Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 11 juni 1998 till dem som på avstämningsdagen är registrerade i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare m fl. Styrelsen kommer att föreslå att den 4 juni 1998 ska vara avstämningsdag för utdelning. ADRESSÄNDRING Adressändringar avseende fysiska personer folkbokförda i Sverige sker numera automatiskt hos VPC. Övriga aktieägare måste själva anmäla adressändring och ändringar av kontonummer till Värdepapperscentralen VPC AB, Box 7822, 103 97 Stockholm, för att säkerställa att utdelning och information sänds till rätt adress. Vid korrespondens med VPC ska aktieägarnummer (person- eller organisationsnummer) uppges. ANMÄLAN Anmälan om deltagande i stämman måste ske skriftligen på bifogad anmälningsblankett och vara Sydkraft tillhanda senast måndagen den 25 maj 1998 kl 12.00. Svarspost kan ta någon dag extra att distribuera, varför anmälan bör postas med god marginal. Sydkraft AB Koncernledningsjuridik 205 09 Malmö Telefon: 040-25 54 22 Sydkraft bjuder de närvarande vid bolagsstämman på en buffétallrik i Konserthuset direkt efter bolagsstämman. EKONOMISK INFORMATION FRÅN SYDKRAFT 1998 Bokslutskommuniké 27 februari Årsredovisning början av maj Delårsrapport per 31 mars 29 maj Delårsrapport per 30 juni 31 augusti Delårsrapport per 30 september 30 november Ovanstående rapporter kan beställas från Sydkraft AB, Koncernstab Information, 205 09 Malmö, telefon 040-25 50 00, fax 040-97 05 91, e-mail info@sydkraft.se/. Sydkraft AB, Org.nr. 556006-8420. Bolaget är publikt (publ). Helsidesbilderna i anslutning till Affärsområdesavsnitten är tagna av fotograf Lasse Davidsson på följande platser: Affärsområde El: MFF-knatten Robin Javerud på Malmö Stadion, Affärsområde Gas: Robert Nilsson, utsedd 1998 till Årets Kock i Sverige, på Kattegatt Gastronomi & Logi i Torekov, Affärsområde Värme: Badpalatset Aq-va-kul i Malmö samt Affärsområde Tjänster: Den svenska landanslutningen av Öresundsförbindelsen på Lernacken i Malmö. Årsredovisningen är satt med Sabon och Futura och tryckt på Munken Lynx 115 g från Munkedal. Munken Lynx uppfyller kriterierna för Nordisk Miljömärkning. Grafisk form och produktion: WildellGruppen Malmö. Foto: Richard Berg, Lasse Davidsson, Lasse Fredriksson, Rolf Johansson, Hans Johnsson, Peo Kjellgren, Thomas Lexén, Carl Lindhe, Lennart Månsson, Bengt Nyberg, Lennart Ström samt Ola Åström. Bildscanning, RIP och tryckning: Skogs Boktryckeri AB, Trelleborg 1998. 67
DETTA ÄR SYDKRAFT DETTA ÄR SYDKRAFT Sydkraftkoncernens affärsidé är att erbjuda kundanpassade energilösningar på den nordiska marknaden som ger konkurrenskraft och komfort för våra kunder. Sydkraftkoncernen är organiserad i fyra affärsområden El, Gas, Värme och Tjänster som tillsammans gör Sydkraft till en komplett energikoncern med 6 000 anställda. I koncernen finns ett 60-tal rörelsedrivande företag varav ett 30-tal med egen personal som arbetar med elförsäljning, eldistribution, elproduktion, naturgas, gasol, värme, fasta bränslen, data, elinstallationer, mät-, tele- och konsulttjänster. Utöver dessa finns i koncernen ett 30-tal intresseföretag. Sydkraftaktien är sedan 1966 noterad på Stockholms Fondbörs. I januari 1998 hade Sydkraft cirka 17 000 aktieägare. Expansion har skett både i den befintliga rörelsen och genom ett antal strategiska förvärv. Under 1997 förvärvade Sydkraft Örebro Energi, Ystad Elförsäljning, Markaryds Elverk och konsultföretaget Confortia samt Landskrona Elförsäljning under inledningen av 1998. Dessutom förvärvades drygt 20 procent av aktierna i det i Tyskland börsnoterade energiföretaget Hamburgische Electricitäts-Werke (HEW). Under 1997 satsade Sydkraft 256 Mkr på forskning och utveckling. Sydkrafts utvecklingsverksamhet syftar till att pröva nya tekniker för miljöanpassad energiomvandling och effektivare energianvändning. AFFÄRSOMRÅDE AFFÄRSOMRÅDE AFFÄRSOMRÅDE AFFÄRSOMRÅDE EL GAS VÄRME TJÄNSTER BARSEBÄCK KRAFT BÅKAB ENERGI-GRUPPEN KARLSHAMNSVERKETS KRAFTGRUPP MALMÖ ENERGI ELNÄT NISSANS KRAFTFÖRVALTNING OKG SYDKRAFT ELDISTRIBUTION SYDKRAFT ELFÖRSÄLJNING SYDKRAFT GASTURBINER SYDKRAFT VIND SYDGAS TERMINALGAS BÅKAB ENERGI-GRUPPEN MALMÖ VÄRME-GRUPPEN SYDKRAFT BRÄNSLE SYDKRAFT VÄRME ÖREBRO ENERGI VÄRME ELEKTROSANDBERG- GRUPPEN NORDKRAFT SERVICE SYDKRAFT FASTIGHETER- GRUPPEN SYDKRAFT INTERNATIONAL SYDKRAFT KONSULT- GRUPPEN SYDKRAFT MÄTTEKNIK SYDKRAFT TELECOM SYDKRAFT TJÄNSTER WM-DATA ELLIPS ÖREBRO ENERGI ÖREBRO ENERGI ELNÄT 3
ÅRET I KORTHET ÅRET I KORTHET OMSÄTTNING Nettoomsättningen ökade med 957 Mkr, eller 7 procent till 14 513 Mkr. RESULTAT I resultatet efter finansnetto som ökade med 2,7 miljarder kronor till 5 181 Mkr ingår vinst vid försäljningen av aktier i VEBA med 2,3 miljarder kronor. KASSAFLÖDE Kassaflödet från rörelsen var fortsatt starkt och uppgick till 3 776 Mkr. FINANSIELL STÄLLNING Soliditeten ökade till 40 procent trots förvärv och investeringar om 9 miljarder kronor. SYDKRAFT-AKTIEN Utdelningen per aktie föreslås öka till 4:25 kronor. Därutöver föreslås en bonus om 1:75 kronor. Utdelningstillväxten under den senaste femårsperioden uppgår till 22 procent per år. AFFÄRSOMRÅDE EL Affärsområdets nettoomsättning uppgick till 11 262 Mkr (10 846), varav 11 067 Mkr (10 643) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet uppgick till 3 060 Mkr (2 725), vilket är en förbättring med 335 Mkr. Detta beror i huvudsak på högre vatten- och kärnkraftproduktion samt förvärvet av Örebro Energi. Den fysiska elförsäljningen uppgick till 32,0 TWh (31,2), varav på elbörsen 2,7 TWh (2,0). På marknaden har konkurrenssituationen skärpts och strukturomvandlingen fortsatt inom distributionsledet. AFFÄRSOMRÅDE GAS Affärsområdets nettoomsättning uppgick till 1 266 Mkr (1 153), varav 993 Mkr (936) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet uppgick till 240 Mkr (250). Gasleveranserna var, trots något högre medeltemperatur under året, i stort sett oförändrade och uppgick till 8,1 TWh (8,1). Koncernen 1997 1996 1995 Nettoomsättning, Mkr 14 513 13 556 12 155 Resultat efter finansiella poster, Mkr 5 181 2 504 2 499 Balansomslutning, Mkr 47 495 42 074 39 343 Räntabilitet på eget kapital, % 19,9 11,8 12,6 Soliditet, % 40 38 38 Andel riskbärande kapital, % 49 48 48 Resultat per aktie, Kr 18:13 9:52 9:37 Utdelning per aktie, Kr 6:00 4:00 3:75 1) Kassaflöde från rörelsen, Mkr 3 776 2 759 3 520 Investeringar, Mkr 8 956 3 301 1 473 Medelantal anställda 5 646 5 392 5 568 1) Föreslagen utdelning inklusive bonus. AFFÄRSOMRÅDE VÄRME Affärsområdets nettoomsättning uppgick till 2 027 Mkr (1 442), varav 1 760 Mkr (1 300) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet uppgick till 352 Mkr (219), motsvarande en förbättring om 133 Mkr. Ökningen förklaras huvudsakligen av förvärvet av Örebro Energi. Energileveranserna uppgick till 5,2 TWh (3,8). AFFÄRSOMRÅDE TJÄNSTER Affärsområdets nettoomsättning uppgick till 1 704 Mkr (1 604), varav 688 Mkr (665) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet uppgick till 132 Mkr (99), motsvarande en förbättring om 33 Mkr. Resultatförbättringen kan till största delen hänföras till den tekniska konsult- och entreprenadverksamheten. 5
KONCERNCHEFEN HAR ORDET KONCERNCHEFEN HAR ORDET Göran Ahlström KONCERNCHEF Resultatet för 1997 blev mycket bra, 5,2 miljarder kronor. Det var en kombination av lönsam energiförsäljning och en strategisk satsning i Tyskland. Vi sålde cirka två tredjedelar av våra aktier i PreussenElektras moderbolag VEBA och investerade i det intressanta Hamburgische Electricitäts-Werke (HEW) i Hamburg. Aktieförsäljningen gav en realisationsvinst på 2,3 miljarder kronor, vilken tillsammans med 15 procents förbättring av rörelseresultatet bidrog till det historiskt höga resultatet. Det är glädjande att köpet av drygt 20 procent av aktierna i HEW lämnar ett positivt resultatbidrag redan första året. Örebro Energi, som vi också förvärvade i början av 1997, gav också ett bra bidrag till förra årets resultat. Investeringen i dessa två strategiska förvärv uppgick till 7 miljarder kronor. Trots detta förbättrades soliditeten. Jag konstaterar också att samtliga delar i koncernen är lönsamma, vilket innebär att inget dotterföretag har svag lönsamhet. Sydkrafts styrelse föreslår bolagsstämman en utdelning på 4:25 per aktie mot tidigare 4:. Därtill föreslås en bonus på 1:75 för att även aktieägarna ska få del av realisationsvinsten. Sedan förra året har Sydkraft en utdelningspolicy som säger att utdelningen långsiktigt ska uppgå till mellan 30 och 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen inklusive bonus motsvarar 33 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen exklusive bonus och VEBA-försäljningen motsvarar 45 procent av resultatet efter skatt. Sydkraft står sig bra vid en jämförelse med branschföretagens nyckeltal. Det gångna året har denna bild förstärkts. Ett viktigt exempel är att vår vinstmarginal åter förbättrats, exkluderande aktieförsäljningen naturligtvis. ELFÖRSÄLJNING Elförsäljningen minskade något under året på grund av att 1997 var något varmare än 1996. Konkurrensen ökar och driver på utvecklingen och skapar nya affärsmöjligheter. Genom våra nya etableringar i Örebro och Göteborg nytt försäljningskontor sedan i januari 1998 ökar vår geografiska marknad. Intresset för Sydkraft som en ny marknadsaktör i dessa områden förstärks och redan har vi fått nya kunder inte minst ett antal industrikunder i Göteborg. Samtidigt blir våra konkurrenter mer aktiva och har lyckats ta några av våra kunder. Vi ser klara tendenser till att mervärdesförsäljningen ökar. Kunderna vill ha något mer än bara elektroner och förväntar sig mer av sina leverantörer. De produkter och tjänster som efterfrågas syftar till att öka kundernas konkurrenskraft och komfort. Inom vårt Affärsområde Tjänster finns mycket kunskap för denna spirande marknad. Som ett led i denna utveckling kan nämnas förvärvet av det rikstäckande tekniska konsultföretaget Confortia. Tillsammans med Sydkraft Konsult kan energiprodukterna tillföras fler 6
KONCERNCHEFEN HAR ORDET intressanta mervärden och dessutom på ett 30-tal nya geografiska platser i Sverige. Denna kombination kommer att utvecklas mer under 1998 i och med att vi marknadsför produkter under ett antal nya spännande varumärken. På konsumentmarknaden hårdnar konkurrensen. Hushållen kan sedan den 1 januari i år byta leverantör och gör det också. Många erbjudanden från olika leverantörer cirkulerar. Vi vet att ett bra pris måste kompletteras med en enkel och snabb kundservice. Kunden måste också känna sig trygg och uppfatta leverantören som långsiktig. Därför kommer vi att presentera nya tydliga och mer innehållsrika erbjudanden senare i år. Sydkraft har en välskött produktionsapparat. Detta är en viktig förutsättning för fortsatt hög konkurrenskraft på den avreglerade elmarknaden. Under 1997 var elproduktionen i våra kärn- och vattenkraftverk hög. Provdriften av den nya rökgasreningen vid det oljeeldade Karlshamnsverket var lyckosam, vilket innebär att verket efter miljöinvesteringar på en halv miljard kronor är redo för miljöanpassad och därmed kostnadseffektiv körning. Men då gäller det att svensk elproduktion inte blir diskriminerad av att dansk elproduktion som är nästan uteslutande kolkraft kan importeras till Sverige utan konkurrensneutrala avgifter och skatter. Våra stränga utsläppskrav samt miljöskatter och -avgifter leder till att de danska kolkraftverk utan svavel- och NO x -rening som används företrädelsevis för export slår ut svenska fossilkraftverk med höggradig rening. Danska producenter med äldre danska kolkraftverk utan rening kan med god lönsamhet exportera el till priser som ligger långt under driftkostnaderna i svenska oljekraftverk. Handeln på den norsk-svenska elbörsen var omfattande såväl vad avser fysisk som finansiell handel. Den finansiella handeln blir dessutom viktigare och bidrar naturligtvis till vårt resultat. Här kommer ytterligare anpassning av gamla och utveckling av nya handelsinstrument att ske. Antalet aktörer på elbörsen ökar och vi ser fram emot att såväl Finland som Danmark ansluts till elbörsen även om man i Danmark ligger efter de andra nordiska länderna. GASFÖRSÄLJNING Sydgas tecknade nästan 400 nya gasavtal under 1997. Försäljningen av gas var dock i stort sett oförändrad, eftersom medeltemperaturen var högre. Terminalgas, vårt gasolföretag, fördubblade antalet kunder efter det att man tog över Kuwait Petroleums bulkgasolverksamhet. I Europa spås användningen av naturgas att öka ordentligt de närmaste tio åren. Från cirka 20 procent av energianvändningen till 30 procent. En studie över hur rysk gas kan distribueras genom Sverige till kontinenten görs för närvarande. Den studien i vilken Sydgas medverkar beräknas bli klar till sommaren. Det är viktigt med alternativa gasleverantörer vid sidan av den danska, men avgörande för att bygga sådan infrastruktur är naturligtvis lönsamheten. För att mer effektivt distribuera naturgas i Sverige avser Sydgas att uppföra ett underjordiskt naturgaslager med ny teknik. Lagret, som ska ligga i berget norr om Halmstad, har nyligen fått sina tillstånd. Här samarbetar vi bland annat med franska Gaz de France. Vårt gasolföretag Terminalgas, som ser en expanderande verksamhet, bygger för närvarande ett nytt gasollager i Karlshamn. Lagret, som är ett tidigare bergrum för oljelagring, kommer att hantera gasolen i flytande form vid minus 42 grader. Lagerkapaciteten ökar därmed med välbehövliga 50 000 ton. VÄRMEFÖRSÄLJNING Försäljningen av värme ökade med 20 procent under 1997 dels genom förvärvet av Örebro Energi och dels genom de nya kunder som dotterföretaget Sydkraft Värme fick. Tillgängligheten var mycket god i våra anläggningar. I och med att värmeproduktionen skedde med lägre beskattade bränslen som naturgas och biobränsle, förbättrades resultatet. Med mindre förbränning av olja och kol påverkades också miljön positivt. Sydkraft Värme, med sina små och flexibla anläggningar, bearbetar i ökande utsträckning nya marknader. Sålunda har så sent som i mars 1998 det första spadtaget för ett nytt biobränsleeldat fjärrvärmeverk tagits i Alingsås. Sydkraft Värme uppför anläggningen en investering på cirka 75 Mkr och säljer värmen till den lokale distributören. Intresset för kraftvärmeanläggningar alltså el och värme kombinerat är också stort, men det tycks vara svårt att få ekonomi i eldelen med de priser som finns på elbörsen. TJÄNSTEFÖRSÄLJNING Tjänsteförsäljningen ökade 1997 och med en kraftig resultatför- 7
KONCERNCHEFEN HAR ORDET bättring cirka 30 procent upp. Den stora ökningen var inom tekniska konsult- och entreprenadarbeten. Den fortsatta expansionen inom detta område underlättas av våra nya etableringar i Örebro och Göteborg samt som jag tidigare påpekat i väsentlig grad av förvärvet av konsultföretaget Confortia. De tjänster som marknadsförs kommer framför allt att ge vår energiförsäljning mervärden. Vi räknar med att leverera produkter utöver vad konkurrenterna erbjuder. Att inta en sådan position är utmanande och viktig. Det vet koncernens tjänsteproducerande företag om och satsar mycket kraft med den spetskompetens som finns. STRATEGISKA ALLIANSER Sydkraft, PreussenElektra, Statkraft och HEW har många gemensamma intressen. Arbetet med att hitta ändamålsenliga samarbetsformer pågår. Syftet är att öka konkurrenskraften på den kommande avreglerade nordeuropeiska marknaden. Att vara stark i ett bälte från Norge via Sydsverige till norra Tyskland är ett huvudmål. I det perspektivet är elförbindelsen Baltic Cable mellan Sverige och Tyskland viktig liksom de elförbindelser som kommer att knyta ihop Norge med Holland och Tyskland. Förvärven på sammanlagt drygt 20 procent av aktierna i HEW ska ses mot bakgrund av den kommande avregleringen i Tyskland. HEW är ett starkt företag på den nordtyska marknaden med Hamburg som bas. Här säljer företaget el, gas, värme, tjänster och sophantering till nästan en miljon kunder. Nordtyskland har en expansiv industri och är därigenom en stark bas för användning av energiprodukter. Även Danmark har infört en avreglering, men bara delvis. Många danska elanvändare signalerar att de är intresserade av en ökad konkurrens. Men idag har vi det märkliga förhållandet att danska aktörer kan agera på den svensk-norska elmarknaden medan vi inte kan agera på likvärdiga villkor på deras. Här måste rättvisa skapas snarast! Historiskt har Sydkraft haft mycket med Danmark att göra och på en större avreglerad elmarknad kommer vi att vara aktiva i Danmark. Under våren 1998 öppnar vi ett försäljningskontor i Köpenhamn. I Sverige är aktiviteten hög. De största förändringarna sker inom distributionsområdet. De senaste månaderna har Sydkraft förvärvat elhandelsverksamheten i Markaryd och Landskrona. Våra konkurrenter är också aktiva och andelen distributörer har minskat kraftigt. Det är främst tre vägar som distributörerna väljer: de blir partner till en producent, de agerar som fri aktör och de säljer sin elhandelsverksamhet och fortsätter med elnätsverksamheten. KÄRNKRAFTEN Samtidigt som socialdemokraternas, centerns och vänsterpartiets förslag om att avveckla den svenska kärnkraften med början i Barsebäck blev känd, slog vi 8
KONCERNCHEFEN HAR ORDET fast Sydkrafts position som sedan dess varit vårt rättesnöre. En enig Sydkraftstyrelse kräver full kompensation, det vill säga samma mängd elproduktionskapacitet som tas från oss, till samma kostnader och till samma miljöpåverkan. Detta anser vi vara en mycket rimlig uppfattning inte minst efter det att en hemlig regeringspromemoria blev känd i vilken det påpekas hur omfattande skada en nedläggning av en reaktor i Ringhals skulle åsamka det statligt ägda Vattenfall. Efter den promemorian valde regeringen att avveckla Barsebäcksverket. Sydkraft och Barsebäck drabbas därmed fullt ut och då har vi den bestämda uppfattningen att staten ska göra rätt för sig varken mer eller mindre. Det är oroande när näringsminister Anders Sundström uppträder inför riksdagens konstitutionsutskott den 6 november 1997 och säger att han vill hålla nere kostnaden. Jag citerar näringsministern: Jag kommer i den här frågan att agera så att jag enbart ser till statens intresse. Jag vill använda en ordning som gör att staten drabbas av så små kostnader som möjligt och får så stora intäkter som möjligt. Det är av vikt att regeringen verkligen gör rätt för sig fullt ut, vilket en tillämpning av den nu fastställda avvecklingslagen inte innebär. Det är därför som vi startat de legala åtgärderna helt enligt vårt styrelsebeslut från februari 1997. Vi har vänt oss till EG-kommissionen i Bryssel och till den svenska Regeringsrätten. Vi anser att beslutet strider dels mot EU:s konkurrensregler regeringen gynnar sitt eget energiföretag på Sydkrafts bekostnad dels mot svensk grundlag, EUkonventionen och EG-rätten. Vi befinner oss nu i början av april 1998. Jag har noterat att regeringen inte varit speciellt intresserad av en frivillig överenskommelse under 1997, men att intresset sedan dess ökat. Något ytterligare att rapportera om dessa kontakter finns inte, när detta skrivs. Det förtjänar att påpekas att i den senaste SIFO-mätningen gjord i mars i år är det endast 15 procent av svenska folket dessutom en krympande andel som anser att regeringen gör rätt när de vill stänga Barsebäck. Mot den bakgrunden är det än mer viktigt att de verkliga motiven och kostnaderna kommer fram. Vi får dagligen många uppmuntrande synpunkter och stöd, vilket inte minst behövs på Barsebäcksverket. Jag vill själv uttrycka min uppskattning av ledning och personal på verket för deras ansträngningar att driva verket effektivt och säkert under mycket svåra yttre förhållanden. De står också för väldigt mycket av det faktamaterial där miljöfrågorna fokuserats och som vunnit uppskattning på flera håll. MILJÖFRÅGOR Förra året började vi med en separat miljöredovisning och vi fortsätter i år med ytterligare bearbetad redovisning. Miljöfrågorna är väsentliga och det är idag helt naturligt att frågorna har högsta prioritet vid alla beslut inom vår verksamhet. Miljöpolicy och miljöledningssystem är ett krav i såväl koncernen som i våra dotterföretag. Det är också tillfredsställande att vi tagit fram en livscykelanalys av vår elproduktion. Det innebär att kunderna kan se hur vår elproduktion påverkar omgivningen från råvarans brytning till rivning av anläggningen. Det som vi nu arbetar med är hur användningen av vad vi säljer påverkar miljön. Där har vi dock en bit kvar. ÅR 2000 Det är med stor respekt som vi arbetar med att säkra datasystemen inför år 2000. Vi började i slutet av 1996 och har kommit en bra bit på väg. Samtidigt dyker det upp nya problem som också måste hanteras. Kostnaden för att säkra datasystemen är idag oklar, men det kan handla om cirka 100 Mkr för hela koncernen. Vårt mål är att alla prioriterade system ska vara åtgärdade och testade redan vid kommande årsskifte. FRAMTIDEN Genom våra duktiga medarbetare och Sydkrafts finansiella styrka har Sydkraft goda förutsättningar att utvecklas positivt i framtiden. Den hårdnande konkurrensen på bland annat elmarknaden innebär fortsatt krav på hög kostnadseffektivitet och marknadsanpassning. Det är i detta sammanhang och med stor glädje som jag på bolagsstämman den 29 maj lämnar över ansvaret för Sydkraft till nuvarande ställföreträdande koncernchefen Lars Frithiof. Lars Frithiof och jag, som delar på ansvaret för verksamheten under 1998, räknar med att rörelseresultatet för innevarande år hamnar i nivå med förra årets rörelseresultat. 9
EKONOMISKA MÅL OCH FINANSIELL RISKHANTERING EKONOMISKA MÅL OCH FINANSIELL RISKHANTERING EKONOMISKA MÅL Sydkraft är en av de ledande energileverantörerna i Norden och avser att fortsätta expandera. Expansionen ska ske inom alla affärsområden. Kunderna erbjuds effektiva och miljöanpassade produkter och tjänster. Sydkrafts målsättning är att öka antalet elkunder fram till år 2002 med 300 000 till 1 miljon. Det överordnade ekonomiska målet för Sydkraft är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sydkraftaktien. Sydkrafts mål är att aktiens utdelning och värdetillväxt ska ligga väl i nivå med branschen och över räntan på riskfria långsiktiga placeringar. För att uppnå detta mål har det krävts och krävs även fortsättningsvis stabil intjäningsförmåga och långsiktig lönsamhet. Därför prioriterar Sydkraft en god marknadstillväxt med bibehållen lönsamhet. Koncernens konkurrenskraft ska utvecklas vad avser produktutbud, produktkvalitet och produktivitet. Inom respektive affärsområde är målet att lönsamheten väl ska motsvara konkurrenternas nivåer. Under den senaste tioårsperioden har utdelningstillväxten uppgått till i genomsnitt 21 procent. Samtidigt har Sydkraftaktiens värde ökat från 61 till 195 kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig tillväxt om 12,3 procent per år. Den långsiktiga målsättningen för räntabilitet på eget kapital uppgår trots den under senare år kraftigt sänkta räntenivån till 15 procent. Uttryckt som ett genomsnitt över de senaste tio åren har räntabiliteten uppgått till 13,5 procent. Med hänsyn till verksamhetens kapitalintensiva karaktär och möjligheterna att uppnå en önskvärd förräntning på eget kapital är koncernens långsiktiga mål att ha en soliditet på cirka 35 procent. I perioder av omfattande investeringar kan avvikelser från denna nivå tilllåtas. Som ett led i Sydkrafts strävan att hålla en hög finansiell handlingsberedskap och skapa möjlighet att genomföra intressanta förvärv och delta i energibranschens omstrukturering, har soliditeten under senare år överstigit målsättningen. Detta har påverkat räntabiliteten på eget kapital negativt. Det fria kassaflödet är ett uttryck för företagets finansiella handlingsfrihet och kan användas till att genomföra önskvärda nyinvesteringar och strategiska förvärv, till utdelning åt ägarna samt till att påverka den finansiella strukturen i önskvärd riktning. Sydkrafts kassaflöde från rörelsen har under de senaste fem åren varit mycket gott. Under denna period kan reinvesteringsbehovet uppskattas till 1,0 1,2 miljarder kronor per år, vilket lämnar ett fritt kassaflöde på cirka 2 miljarder kronor. Utformningen av den finansiella strukturen innebär en avvägning mellan olika intressen. En avvägning måste göras mellan eget kapital och extern finansiering så att det finns möjlighet att uppnå en rimlig avkastning på eget kapital. Sydkrafts kapitalintensiva verksamhet ställer höga krav på kostnadseffektiv finansiering. Samtidigt är det nödvändigt att upplåningen anpassas efter kapitalmarknadens syn på risk och kreditvärdighet. Under den senaste tioårsperioden har Sydkraft genomfört stora strategiska investeringar. Förvärv har gjorts i nya verksamheter och investeringar har skett i produktions- och distributionsanläggningar. Bland förvärven under senare år kan nämnas Båkab Energi och Örebro Energi samt betydande aktieposter i Graninge och de tyska företagen VEBA och HEW. Investeringarna har inneburit att balansomslutningen ökat kraftigt till för närvarande drygt 47 miljarder kronor. Nettoinvesteringarna, som tillsammans uppgått till 34 miljarder kronor under den senaste tioårsperioden, har till 67 procent kunnat finansieras med kassaflöde från rörelsen. Nettolåneskulden uppgick vid utgången av 1997 till 17,1 miljarder kronor. FINANSIELL RISKHANTERING Koncernens finansiella risker består av valuta-, refinansierings-, ränte- och kreditrisker. Sydkrafts centrala finansfunktion arbetar aktivt med att identifiera och hantera dessa risker för hela koncernen. Avläggande av pris- 10
EKONOMISKA MÅL OCH FINANSIELL RISKHANTERING risker som sker med hjälp av kraftderivatinstrument behandlas under Affärsområde El. VALUTARISK Koncernens valutaexponering i den operativa rörelsen uppstår framför allt genom köp och försäljning av el på den nordiska elbörsen och med andra motparter. Denna exponering består främst av NOK, men även DEM och DKK förekommer. Den övriga operativa valutaexponeringen uppstår till följd av bränsleinköp i DKK och USD. Den finansiella valutaexponeringen uppstår för räntekostnader i DEM för den finansiering som gjorts för aktieinnehav i VEBA och HEW som säkringsredovisats. Dessa räntekostnader möts till cirka 50 procent av inflöden (utdelningar mm) i DEM. Koncernen tillämpar en policy att minimera samtliga flödesrisker genom att täcka merparten av nettobehoven på terminsmarknaden eller genom valutaoptioner. REFINANSIERINGS- OCH RÄNTEKÄNSLIGHET Målsättningen är att genom en jämn spridning av låneförfall och en diversifierad låneportfölj minimera koncernens refinansieringsrisk. Koncernens policy är att låneportföljen ska ha en genomsnittlig återstående löptid på cirka tre år. Genom en stark finansiell ställning och därav följande hög kreditvärdighet har koncernen tillgång till ett stort antal kreditmarknader världen över. För långfristig upplåning har Sydkraft av Standard & Poor's erhållit kreditrating AAoch för kortfristig upplåning K-1. Räntekänsligheten balanseras genom att fördela upplåningen mellan rörliga och fasta räntor. För närvarande tillämpas att av den totala räntebärande nettoskulden får maximalt 15 procent löpa med rörlig ränta i svenska kronor. Maximalt 50 procent av skulden i DEM får löpa med rörlig ränta. Koncernens likvida medel, som normalt uppgår till cirka 10 procent av omsättningen, är investerad i räntebärande värdepapper med hög kreditvärdighet och hög likviditet. Med nuvarande finansiella struktur har koncernen en räntekänslighet uppgående till ± cirka 30 Mkr vid en generell ränteförändring på en procent jämnt fördelat under de kommande 12 månaderna. KREDITRISK Koncernens finansiella kreditrisk utgörs av motpartsrisken i varje transaktion. Placering av likvida medel sker i räntebärande värdepapper eller motsvarande, utställda av motparter med K-1 rating samt större svenska affärsbanker. Övriga kreditrisker hänför sig till så kallade derivatprodukter och beskrivs nedan. EKONOMISKA MÅL OCH NYCKELTAL DERIVATPRODUKTER För att uppnå önskad finansiell struktur används derivatprodukter som valutaterminer, valutaoptioner, ränteterminer samt ränte- och valutaswappar. Valutaterminer och valutaoptioner används främst för att täcka flödesexponeringar i samband med inköp av bränsle, köp och försäljning av el samt för räntor. Ränteterminer av typ FRA (Forward Rate Agreement) och ränteswappar används för att täcka exponeringar för rörlig ränta eller för att erhålla önskad fördelning mellan fasta och rörliga räntor. Ränte- och valutaswappar används för att omvandla upplåning i utländsk valuta till SEK med önskad räntestruktur. Utestående derivatprodukter uppgick, per balansdagen, nominellt till cirka 8,1 miljarder kronor. Koncernens motparter utgörs uteslutande av svenska banker eller sådana med rating uppgående till minst A+ enligt Standard & Poor's kreditbedömning. Koncernens risk i dessa swappar består i att de motparter, mot vilka koncernen har fordringar, ej förmår infria sina kontraktsenliga åtaganden. Förlustrisken kan beräknas till kostnaden för att ersätta dessa swappar på marknadsmässiga villkor och uppskattas på balansdagen till cirka 160 Mkr. För beskrivning av Sydkrafts agerande på kraftderivatmarknaden, se sidan 19. Nyckeltal 1993 1994 1995 1996 1997 Genom- Genom- Mål snitt 5 år snitt 10 år Vinstmarginal 18 18 21 18 36 23 20 Räntabilitet på eget kapital 19,3 10,4 12,6 11,8 19,9 14,8 13,5 15,0 Räntabilitet på sysselsatt kapital 15,1 12,3 12,5 11,7 18,5 14,2 12,8 Soliditet 31 35 38 38 40 37 36 35 Nettolåneskuld/ riskbärande kapital 1,17 0,90 0,75 0,75 0,73 0,84 0,85 11
SYDKRAFTS MARKNADER SYDKRAFTS MARKNADER ELMARKNADEN Elmarknaden i Norge avreglerades 1991, i England och Wales 1992, i Finland 1995/96 och i Sverige 1996. Även Danmark har tagit beslut om en stegvis avreglering. Norden är därmed på väg att förvandlas till världens största samlade konkurrensutsatta elmarknad. Elens andel i energianvändningen i Europa blir allt större. Användningen av el i norra Europa har under de senaste åren ökat med i genomsnitt 1 2 procent per år och ökningstakten förväntas ligga kvar på denna nivå under de närmaste åren. Ökningstakten i övriga Europa kan förväntas bli något högre under denna period. Ny produktionskapacitet har byggts främst i England och östra Tyskland i form av gaskraftverk. Eventuellt tillkommande kapacitet de närmaste åren kommer sannolikt att bestå av gaskraftverk. EU:S ELMARKNADSDIREKTIV EU:s elmarknadsdirektiv, som trädde i kraft i februari 1997, innebär startskottet för en öppning av elmarknaden inom EU. Det första steget i denna process mot ökad konkurrens kommer att tas i februari 1999 och betyder att minst 25 procent av elmarknaden i varje EU-land kommer att öppnas för konkurrens. Ett andra och ett tredje steg kommer att tas år 2001 respektive 2003. Efter det tredje steget kommer den konkurrensutsatta delen av elmarknaden i varje land att vara minst 33 procent. Direktivet förutser att en utvärdering av effekterna av den ökade konkurrensen genomförs år 2005. Direktivet ger utrymme för olika lösningar för att uppnå den önskade öppningen av elmarknaderna. Från en lösning som vi har i Sverige där alla aktörer på elmarknaden garanteras tillgång till näten och frihet att välja kund/leverantör till lösningar med en central aktör som sköter all elhandel, men med skyldighet att genomföra affärer för berättigade kunders räkning. Implementeringen av elmarknadsdirektivet i EU-ländernas nationella lagstiftning pågår. För de länder som i likhet med Sverige redan har öppnat sina elmarknader för konkurrens innebär direktivet ett begränsat behov av anpassning. För länder som inte inlett sin avreglering kommer stora förändringar att krävas. Det kan noteras att de enskilda länderna enligt direktivet kommer att kunna ålägga elföretagen vissa uppgifter av allmännyttig karaktär, som försörjningsansvar mot kunder och satsningar på förnybara energikällor. DEN NORDISKA ELMARKNADEN Från och med den 1 januari 1996 finns en norsk-svensk elbörs, Nord Pool, medan Finland öppnat en egen börs, EL-EX. Sverige och Norge har en fungerande fri elhandel. I Norge finns dock ett lagfäst skydd för det norska samhällets ägande och kontroll över norska produktionsresurser. Sverige och Finland har stor öppenhet när det gäller ägarförändringar inom elmarknaden. Danmark deltar i elhandeln över gränserna och har fått en ny ellag som delvis öppnar för en avreglering. Nord Pool består av en dygnsmarknad för fysisk elhandel med leverans det följande dygnet och en terminsmarknad för finansiell elhandel på upp till tre år. Vid sidan om Nord Pool finns en OTC-marknad för finansiell elhandel med en omsättning flera gånger större än Nord Pools. Under året har en rad nya förutsättningar öppnat möjligheter för aktörer att konkurrera på den svenska elmarknaden. Sänkta mätkostnader är en sådan förutsättning. En annan är tillgången till Nord Pool och OTCmarknaden, som gjort det möjligt även för aktörer utan produktion att fritt handla el. Idag finns 200 aktörer på elbörsen. En tredje är den snabba IT-utvecklingen, som skapar nya affärsmöjligheter och sänker etableringshinder. IT-baserad kundkommunikation och IT-baserade produkter och energitjänster har under året blivit allt vanligare, till exempel betalningstjänster, kundkommunikation via Internet etc. Exempel på branscher som utnyttjat de nya förutsättningarna och börjat agera på elmarknaden gentemot privatkunder och mindre företag är oljebolag, försäkringsbolag och organisationer i allians med en elleverantör. Distributörerna har också påverkats av de nya förutsättningarna och stora strukturförändringar har skett sedan avregleringen. Antalet har minskat från 270 till drygt 100 de senaste 12
SYDKRAFTS MARKNADER 2 3 åren. Denna tendens kommer att fortgå. GASMARKNADEN I den globala energiförsörjningen spelar naturgas, gasol och biogas en väsentlig roll och svarar för en femtedel av världens totala energiförsörjning. Inom EU räknar man med en mycket kraftig ökning fram till år 2010. Främst av miljöskäl beräknas andelen öka från 20 procent idag till 30 procent år 2010 av det totala energibehovet. En stor del av ökningen behövs för ny elproduktion, som ersätter gamla kol- och oljeeldade anläggningar. Naturgas, gasol och biogas svarar idag för knappt fyra procent, eller cirka 16 TWh, av den totala svenska energianvändningen. Miljöegenskaper i kombination med gasernas mångsidighet är avgörande faktorer för den fortsatta användningen. Naturgas säljs inte bara till industrier i Sydsverige värms drygt 8 000 småhus genom naturgas och i Malmö har 13 000 hushåll naturgas för matlagning och belysning. Förbättrad teknik och lägre internationella gaspriser har kraftigt ökat intresset för el- och värmeproduktion med naturgas. Närhet till tätort och ett utbyggt fjärrvärmesystem eller annan avsättning för värmen är en förutsättning för gasbaserad kraftvärmeproduktion. Det rullar omkring två miljoner gasdrivna fordon i världen. Flertalet är personbilar och antalet ökar snabbt. Bara i USA räknar man med en miljon naturgasdrivna fordon vid sekelskiftet. Naturgas används i Sverige som drivmedel för bussar, lastbilar och personbilar främst AFFÄRSOMRÅDE EL AFFÄRSOMRÅDE GAS AFFÄRSOMRÅDE VÄRME AFFÄRSOMRÅDE TJÄNSTER taxi. Gasol är också ett bränsle som ökar i användning, även om det i Sverige mest används för drift av truckar. Sedan 1985, då naturgasen introducerades i Sverige, har naturgasen expanderat kraftigt. Marknadsandelen inom det geografiska området där naturgas kan levereras uppgår i dag till 25 procent. Det svenska naturgassystemet sträcker sig idag från Trelleborg i söder efter västkusten och upp till Göteborg. Marknadsstudier för en framtida utbyggnad i såväl Skåne som Blekinge och Småland är genomförda. Sydgas har börjat förprojektera en gasledning mellan Hyltebruk och Jönköping. Arbetet med att identifiera en möjlig nordisk gasaxel påbörjades 1997 genom en av EU stödd utredning. Bakom utredningen står gasföretagen i Danmark, Finland och Sverige, inklusive Sydgas. Sydkraftkoncernen ser 13
SYDKRAFTS MARKNADER positivt på möjligheterna att kunna expandera naturgasmarknaden i Sverige, men då krävs tillgång till såväl alternativa försörjningsvägar som leverantörer. Sydgas är berett att aktivt medverka i en utbyggnad av det svenska nätet på kommersiella villkor. Naturgasens positiva utveckling grundas på flera fördelar relativt andra bränslen. Miljöfördelar och mångsidighet vid användning innebär att naturgasen har egenskaper som andra bränslen saknar. På lång sikt innebär också ett vidgat naturgasnät en öppning för transporter av andra gasformiga bränslen som biogas och vätgas. Investeringar i en utbyggnad kan ses som en bro till ett uthålligt energisystem. Naturgasmarknaden i sydvästra Sverige är väl identifierad. Inom det befintliga naturgasnätets utbyggnadsområde bedöms marknadspotentialen inom segmenten kraft- och fjärrvärme, industri och uppvärmning vara 15 TWh. Därtill kommer en tänkbar efterfrågan på 5 TWh inom andra områden. Biogas, som under 1997 introducerades på marknaden, kan bli ett intressant komplement eftersom naturgasnätet kan användas för framtida distribution av biogas. Den totala biogaspotentialen antas i Sverige utgöra 5 7,5 TWh, varav cirka 1,5 TWh används idag. Sydgas planerar att bygga ett naturgaslager i Halland. Lagret blir världens största inklädda bergrumslager för trycksatt lagring av naturgas. Lagret kommer att utjämna belastningstoppar och bidra till ökad leveranssäkerhet. Såväl byggnadslov som koncession har beviljats. Gasol har funnits på den svenska marknaden sedan 1950-talet. Oftast förknippas gasol med flaskgas till restaurangspisar och campingutrustning. Detta utgör i volym mindre än två procent av den totala gasolanvändningen, som domineras av industriprocesser och uppvärmning. Gasol används även som råvara inom petrokemisk industri. I Sverige är den volymen lika stor som övriga användningsområden för gasol sammantaget. Gasolanvändningen i Sverige har fördubblats sedan 1985 och motsvarar idag 6,5 TWh. Den totala förbrukningen var 514 000 ton 1996. Den gasol som används i Sverige kommer till största delen från Nordsjön. Eftersom gasol till skillnad från naturgas transporteras på landsväg och järnväg så finns inga geografiska begränsningar för försäljning förutom de rent transportekonomiska. Terminalgas marknadsområde utgör större delen av södra Sverige. Gasolmarknaden expanderar och Terminalgas kommer att utöka sin lagringskapacitet med 50 000 ton genom att bygga om ett eget oljebergrum till ett kylt gasollager. Lagret ligger i omedelbar närhet till befintlig terminal i Karlshamn. VÄRMEMARKNADEN Värme säljs mest som fjärrvärme och vid produktionen kan nästan alla typer av bränslen användas. Utvecklingen av svensk fjärrvärme blev från oljekrisen 1973 avvikande från den i Danmark och Finland i så motto att man i Sverige så gott som uteslutande byggde hetvattenproducerande enheter. I Danmark och Finland byggdes kraftvärmeverk. Elprisutvecklingen i Sverige var så förmånlig att nya kraftvärmeverk inte blev lönsamma. I Norge med sin rikliga tillgång på vattenkraft är fjärrvärmeutbyggnaden liten. Värmeförbrukningen i Danmark är per capita 5,3 MWh, i Finland 5,2 MWh och i Sverige 4,6 MWh. I Norge förbrukas per capita 0,3 MWh. I Finland utnyttjas 76 procent av fjärrvärmetillgången för elproduktion, i Danmark 62 procent medan siffran i Sverige stannar vid 25 procent, trots de senaste årens subventioner till biobränsleeldade kraftvärmeverk. Samtidig produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar kan vara ett såväl ekonomiskt som miljömässigt bra alternativ när ny värme- och elproduktionskapacitet behövs. För småskaliga och kundindividuella värmelösningar finns det en stor och ökande marknad både i Sverige och utomlands. Bränslemixen för sådana anläggningar kommer att förändras med tiden med hänsyn till såväl bränslepris som skatteförändringar. Användningen av fjärrkyla ökar i större tätorter. Det är främst kontor och affärslokaler som använder olika former av kylning. Fjärrkyla minskar miljöbelastningen från små kundindividuella kylanläggningar och ökar energieffektiviteten genom den kombinerade värme- och kylaproduktionen. Genom speciell lagringsteknik distribueras värme på vintern och kyla på sommaren. Kundernas önskemål om behagligt inomhusklimat växer, därför ökar utvecklingen av kompletterande produkter och tjänster för kundernas komfort. TJÄNSTEMARKNADEN Det finns en tydlig trend på 14
SYDKRAFTS MARKNADER marknaden mot att kunderna önskar köpa mer sammansatta tjänster och mot större åtagande från entreprenörer och konsulter. Detta tillsammans med att kunden önskar koncentrera sig på sin kärnverksamhet, medför möjligheter för ett större åtagande vad gäller innehåll och ansvar i tjänsten från leverantörerna. Ett exempel är Sydkraftkoncernens åtagande hos fastighetsbolaget Wihlborgs med totalleveranser av energi med tillhörande tjänster. Lokal närvaro är en viktig faktor på tjänstemarknaden. Förvärv och nyetableringar har stärkt Sydkrafts tjänsteföretags ställning som nationella aktörer. Tjänsteföretagen inom Sydkraft har som mål att vara ledande inom respektive bransch. Det stärker övriga affärsområdes konkurrenskraft, eftersom tjänsteföretagens arbete ofta kompletterar försäljningen av el, gas och värme. Sametableringar av Sydkraftföretag har därför skett i Stockholm, Göteborg (våren 1998), Örebro och Sundsvall. Affärsområde Tjänster har med förvärvet av Confortia ökat antalet anställda till 2 200 personer (1 800). De internationella uppdragen ökar. Utlandsuppdragen sker ofta i samarbete med det delägda bolaget SwedPower. Bland annat utförs uppdrag i Danmark, Tyskland, Tjeckien, Litauen, Egypten, Uganda och Vietnam. Internationella uppdrag är inte bara ett kvitto på företagens kompetens, utan också en viktig del i personalens erfarenhetsuppbyggnad. Koncernens samlade konkurrenskraft ökar genom Affärsområde Tjänsters insatser i anläggningar, produktion och produktutveckling. Den koncerninterna försäljningen uppgår till 1 016 Mkr. Investeringarna inom energioch infrastruktursektorn i Sverige tenderar att stagnera, vilket delvis påverkar Affärsområde Tjänsters försäljning inom denna sektor. Däremot ökar förfrågningarna vad gäller tjänster som syftar till ökat effektuttag, ökad tillgänglighet samt lägre produktions- och driftkostnader. En ökad efterfrågan märks också i efterfrågan på samlade tjänster inom produktutveckling. Här ses ett fruktbart samarbete mellan konsult- och entreprenadföretag. Konsulttjänster inom IT är ett starkt växande område. Informationssystem och kundsystem är stadigt växande områden. Möjligheten att utnyttja elinfrastrukturen i informationshanteringen står inför ett tekniskt genombrott, vilket kommer att innebära stora möjligheter för Sydkraft. Befintlig gasledning URAN Kommer från Australien, Kanada och Ryssland. KOL Kommer från Polen och Ryssland. OLJA Kommer från raffinaderier i Europa, Indonesien samt Väst- och Nordafrika. NATURGAS Kommer från danska delen av Nordsjön. GASOL Kommer från Nordsjö-området. INTERNATIONELLA UPPDRAG Tänkbara gasledningar 15
AFFÄRSOMRÅDE EL AFFÄRSOMRÅDE EL ERBJUDER MARKNADEN ELPRODUKTER SOM ÖKAR KUNDERNAS KOMFORT OCH KONKURRENSKRAFT Företagen inom Affärsområde El producerar, anskaffar, distribuerar och säljer el. Rörligheten på elmarknaden har ökat och Sydkraft har mött den ökade konkurrensen med en ännu tydligare kundfokus. Tydliga koncept med mervärden som effektivare energianvänding, ökad miljöanpassning och ökad säkerhet används i konkurrensen. AFFÄRSIDÉ Affärsområdet erbjuder elprodukter på den nordeuropeiska marknaden som ökar kundernas komfort och konkurrenskraft. FÖRUTSÄTTNINGAR EU:s elmarknadsdirektiv, som trädde i kraft i februari 1997, är en första förutsättning för att skapa en gemensam elmarknad inom EU. För att skapa en elmarknad med konkurrens på lika villkor krävs ytterligare avreglering av denna marknad. I det korta perspektivet är det av vikt att den svenska lagstiftningen för elmarknaden anpassas så att likvärdiga förhållanden ur konkurrenssynpunkt uppnås mellan svenska aktörer och aktörer från länder som ännu inte har öppnat sina elmarknader helt, till exempel Danmark. En faktor som kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av den gemensamma elmarknaden är hur länderna kommer att välja att prissätta nättjänsterna. En utveckling mot den prissättningsprincip för nättjänster som vi har i Sverige kommer att vara av stor betydelse för konkurrens på lika villkor. Harmonisering av skatter, miljöavgifter och handelsvillkor mellan EU:s länder är andra förutsättningar som måste uppfyllas för att den gemensamma elmarknaden ska kunna utvecklas till en väl fungerande marknad. Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden vad avser större kunder. Den 1 juli 1997 trädde en lag i kraft om ett takpris på 2 500 kronor för den timmätare som krävs för att som mindre elkund byta leverantör. KUNDER Totalt har affärsområdet 700 000 kunder. 630 000 av dessa är privatkunder. Därutöver levereras indirekt till ytterligare drygt en halv miljon elkunder via ett stort antal kommunala energiföretag och privata återförsäljare runt om i Sverige. Efter den avreglerade elmarknadens start 1996 avgörs konkurrensförmågan hos elleverantörerna idag allt mer av förmågan att erbjuda konkurrenskraftiga priser och mervärden för kunden. Sydkrafts mervärden bygger på: Partnerskap med större kunder Under 1997 slöts en rad viktiga samarbets- och partnerskapsav- Leif Josefsson AFFÄRSOMRÅDESCHEF NETTOOMSÄTTNING: 11 262 Mkr (10 846) VARAV KONCERNEXTERNT: 11 067 Mkr (10 643) RÖRELSERESULTAT: 3 060 Mkr (2 725) INVESTERINGAR: 3 146 Mkr (1 261) ELFÖRSÄLJNING: 32,0 TWh (31,2) MEDELANTAL ANSTÄLLDA: 3 094 (3 023) 17
AFFÄRSOMRÅDE EL KRAFTTILLGÅNGAR 6 400 MW Kärnkraft 39% Gasturbinkraft 9% Kraftbörs mm Elpannor Privat Företag Industri Distributörer Kraftbörs mm Kärnkraft Vattenkraft Vattenkraft 35% Övrig värmekraft 17% ELFÖRSÄLJNING 11% 2% 12% 11% 21% 43% ELANSKAFFNING 15% Fossilkraft 1% 52% 32% Nätförluster 3% tal med nya företags- och industrikunder som Södra, Skånemejerier, Stora Hylte och Stora Nymölla, Skogaholms bröd, Statens Fastighetsverk, med bland annat Drottningholms slott, Dramaten, Riksdagshuset och Rosenbad, samt Preem. På distributörsmarknaden stärks banden med de återförsäljare som vill bli partners. Arbetet sker på två nivåer; dels genom gemensam verksamhetsutveckling i det interna arbetet, dels genom gemensam marknadsföring av slutkundskoncept. Samverkan med partners uppnås också genom affärer då kunden kräver både det lokala elföretagets närhet som omfattande energitjänster. Sådana avtal har gjorts med glastillverkaren Pilkington där Energiverken i Halmstad erbjuds Sydkrafts tjänstepaket Energiloopen och med Landstingsfastigheter i Jönköpings län, där Värnamo Energi erbjudit Sydkrafts informationstjänst Energidialog. Kvalitetssäkring med kunder För att kvalitetssäkra samarbetet med företags- och industrikunder har en ny arbetsmetod utvecklats Energiloopen. Den består av bestämda arbetsmoment som kopplas samman via beslutspunkter där man tar ställning till det fortsatta arbetet genom utredning analys beslut genomförande och uppföljning. Detta garanterar kvalitet och kostnadseffektivitet i kundarbetet. Samarbetskontraktet mellan kunden och Sydkraft summeras i en särskild energinyttoplan. Produktutveckling med kunder Sydkrafts produktutveckling utgår från kundens affärsprocess. Därigenom kan produkter och tjänster erbjudas med hög kundnytta. För processindustrin är driftsäkerheten av yttersta vikt. Ett kort produktionsstopp kan få stora ekonomiska konsekvenser med leveransförseningar och kassation av produkter som följd. Sydkraft har därför utvecklat en rad tjänster inom området. För livsmedelsindustrin är energieffektivitet och miljö mycket viktiga frågor. Sydkraft har utvecklat Energidialog (TM) ett databaserat analys- och uppföljningsverktyg för företagskunder. Mätvärden kan dagligen jämföras vid olika anläggningar i form av valfria nyckeltal, till exempel energikostnad per anställd eller energikostnad per kvadratmeter. För fastighetskunder är administrationen av energifakturor en tung post. Sydkraft erbjuder samlings- och EDI-fakturering som innebär stora rationaliseringsvinster. Branschpaket med skräddarsydda erbjudanden till bland annat livsmedelsindustrin, fastighetsägare och lantbruk erbjuds. SPEKTRA Bostadsel från Sydkraft är elmarknadens första varumärkesbaserade produktsortiment för privatpersoner. Det består av fyra elprodukter som är anpassade till hushållskunder, elvärmekunder, kombikunder och kunder som använder el i sitt fritidshus. Kunderna har stor frihet att själv välja vilken typ av el de vill köpa och när de vill betala. I utbudet ingår även att binda kraftpriset på två till fem år. 18
AFFÄRSOMRÅDE EL SEKVENS är en ny prismodell som ger nya möjligheter för våra partners på distributörsmarknaden att agera mer marknadsmässigt. Bättre kundservice Kundservice är öppet från klockan 6 på morgonen till 22 på kvällen alla dagar med särskild telefonservice för vissa kundgrupper. Kunderna kan också välja att göra sina ärenden via Sydkrafts hemsida på Internet (www.sydkraft.se). FÖRSÄLJNING Den fysiska elförsäljningen uppgick till 32,0 TWh (31,2), varav på elbörsen 2,7 TWh (2,6). PRODUKTION Sydkraft har egna elproduktionsresurser på sammanlagt 6 400 MW. El produceras vid kärnkraftanläggningar i Barsebäck och Oskarshamn, ett 40-tal vattenkraftverk i Norrland där 90 procent av koncernens vattenkraft produceras och ett 60-tal vattenkraftverk i Sydsverige. Dessutom produceras el i fossileldade kraftverk såsom Heleneholmsverket i Malmö, Åbyverket i Örebro och Karlshamnsverket. Därutöver finns oljeeldade gasturbinanläggningar vid Öresundsverket, Barsebäcksverket, Oskarshamnsverket, Karlshamnsverket och i Halmstad. koncentreras till kund- och anläggningsnära verksamhet. I Sydkraftkoncernen finns 72 516 km kraftledningar, 447 regionala och lokala stationer samt 22 974 nätstationer. Nätverksamheten i Sverige prisövervakas av Energimyndigheten. KRAFTHANDEL Sydkrafts enhet för Krafthandel svarar för hanteringen av Sydkrafts totala kraftportfölj, det vill säga produktionsoptimering, inköp från Nord Pool, OTCmarknaden och via andra bilaterala avtal. Krafthandel säljer till koncernens elförsäljningsbolag och till olika aktörer på elmarknaden. Krafthandel hanterar även koncernens finansiella elkontrakt. Handeln med finansiella kontrakt har utvecklats kraftigt under året. Nya standardprodukter och handelsformer har introducerats, vilket har lett till en kraftigt ökad likviditet. Detta gäller såväl Nord Pools kraftbörs som kraftmäklarnas handel med standardiserade finansiella kontrakt på OTC-marknaden. Sydkraft utnyttjar såväl elbörsen som OTC-marknaden i allt större utsträckning för att kortoch långsiktigt prissäkra den egna produktionen samt för att anpassa den samlade kraftportföljen till varierande försäljningsmöjligheter på marknaden. Omsättningen av finansiella kontrakt, som volymmässigt är större än den egna produktionen och slutkundsförsäljningen, ökar i snabb takt. I den nya avreglerade elmarknaden har ett stort antal nya aktörer inneburit att motpartsriskerna inom såväl fysisk som finansiell elhandel ökat. Detta hanteras i första hand genom clearing av kontrakt när så är möjligt och i andra hand genom en aktiv kreditvärdering av samtliga motparter. Clearing innebär att motpartsrisken flyttas från en identifierad motpart till det clearinghus som utnyttjas, till exempel Nord Pool. Clearinghuset har i sin tur begärt in säkerheter från anslutna aktörer för att säkerställa deras betalningsförmåga. KÄNSLIGHET Den ekonomiska planeringen utgår från ett så kallat normalår, det vill säga normal temperatur och nederbörd samt normal produktionstillgänglighet i kraftverken. Avvikelser från det normala påverkar resultatet olika mycket. En minskning av elleveranser från de hel- och delägda kärnkraftverken med 10 procent medför ökade kostnader med 200 Mkr för att skaffa alternativt producerad el. En avvikelse från normal produktion i vattenkraftverken med ± 10 procent ger en resultatpåverkan på ± 150 Mkr. NÄTVERKSAMHET Sydkraft bedriver i enlighet med Ellagen handels- och nätverksamhet i skilda juridiska enheter. I Sydkraftkoncernen finns fyra nätföretag: Båkab Energi Nät, Malmö Energi Elnät, Sydkraft Eldistribution och Örebro Energi Elnät. Distributionsverksamheten ➊➊ SKÅNEMEJERIER ÄR ETT AV DE FÖRETAG SOM SYDKRAFT SLÖT PARTNERSKAPSAVTAL MED UNDER 1997. 19