Grundtrygghetsnämnden nr 1/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

nr 1/2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRTRN 1 GRTRN 2 GRTRN 3 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Godkännande av utvärderingen gällande grundtrygghetsnämndens interna övervakning och riskhantering för år 2014 GRTRN 4 Godkännande av grundtrygghetsnämndens verksamhetsberättelse för år 2014 GRTRN 5 GRTRN 6 GRTRN 7 Bidrag som grundtrygghetsnämnden beviljar Fullmäktigemotion som gäller mottagandet av kvotflyktingar till kommun Klimatprogrammet i GRTRN 8 Patientombudsmannens rapport för verksamhetsåret 2014 GRTRN 9 Övriga ärenden

MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 1/2015 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo 18.00-19.50 Närvarande medlemmar Siikala-Lautjärvi Kristiina, ordförande Dahlström Kaj, medlem Elo Tuula, medlem Kaisla Sirpa, medlem Mäenpää Mika, medlem Nordenswan-Lindén Eva, medlem Tarnanen Keijo, medlem Övriga närvarande Svanfeldt Stefan, kst-representant Öberg Benita, grundtrygghetschef, föredragande Wetterstrand Cathrinne, vårdservicechef, sekreterare Ärenden 1-9 Underskrifter Kristiina Siikala-Lautjärvi ordförande Cathrinne Wetterstrand protokollförare Sirpa Kaisla protokolljusterare Keijo Tarnanen protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Kommunhuset 16.2.2015 Intygar, underskrift Martina Kinnunen kanslisekreterare

Sida 3 GRTRN 1 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare - konstaterade mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - valde Sirpa Kaisla och Keijo Tarnanen till protokolljusterare

Sida 4 GRTRN 2 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Sedan början av året har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Grundtrygghetschef Benita Öbergs beslutsförteckning 10.12.- 23.12.2014 34-39/2014 13.1. -28.1.2015 1-2/2015 Socialservicechef Karin Heermans beslutsförteckning inga beslut under år 2015 Vårdservicechef Cathrinne Wetterstrands beslutsförteckning 26.1.2015 1/2015 Enligt förslaget.

Sida 5 KH:61 /2015 GRTRN 3 Bilaga 1 GODKÄNNANDE AV UTVÄRDERINGEN GÄLLANDE GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS INTERNA ÖVERVAKNING OCH RISKHANTERING FÖR ÅR 2014 Kommunstyrelsen bör i bokslutets verksamhetsberättelse avge en utredning om hur den interna övervakningen och riskhanteringen har ordnats i kommunen och dessutom bör klarläggas om det i samband med övervakningen har noterats brister under den gångna räkenskapsperioden och hur den interna övervakningen kommer att utvecklas under innevarande ekonomiplaneringsperiod. Det är skäl att överföra ansvaret för beredningen av redogörelsen till de olika uppgiftsområdena så att nämnderna och sektorerna under dem bereder uppgifterna gällande intern övervakning och riskhantering till kommunstyrelsen. Som en separat del av behandlingen av verksamhetsberättelsen bereder nämnderna till kommunstyrelsen en utredning där de presenterar sina utvärderingar både verbalt och numeriskt. För denna utredning har förvaltningsavdelningens ekonomienhet gett nämnderna direktiv om att de senast 5.2.2015 bör behandla utvärderingen av vederbörande nämnds interna övervakning. I utredningen bör ställning tas till följande delområden: - Följande av regler, bestämmelser och beslut - Uppfyllande av målsättningar, övervakning av användningen av medel, kompetent och tillförlitlig utvärdering av verksamhetsresultatet - Ordnandet av riskhanteringen - Övervakning av egendomsanskaffning, överlåtelse och förvaltning - Avtalsverksamhet - Utvärdering över hur den interna revisionen ordnas Kompletterande material och bilagor - Som bilaga 1 finns ett förslag till utvärdering om grundtrygghetsnämndens interna övervakning och riskhantering år 2014 (på finska). Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 044 386 1240, e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna bilagda förslag till utvärdering om grundtrygghetsnämndens interna övervakning och riskhantering år 2014. Enligt förslaget.

Sida 6 KH:61 /2015 GRTRN 4 Bilaga 2 GODKÄNNANDE AV GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 Förvaltningsavdelningen har gett nämnderna direktiv för beredande av bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2014. Varje nämnd bör för sin del godkänna sin verksamhetsberättelse senast 9.2.2015 och vidarebefordra den till förvaltningsavdelningen. I verksamhetsberättelsen behandlas verksamheten för de resultatområden som verkar under grundtrygghetsnämnden, centrala nyckeltal samt hur de verksamhetsmål som kommunfullmäktige uppställt för grundtrygghetsnämnden har uppnåtts. s ekonomiska utfall för 2014 redogörs då de slutliga bokslutssiffrorna är tillgängliga och kompletteras i verksamhetsberättelsen. Kompletterande material och bilagor: - som bilaga 2 finns ett förslag till verksamhetsberättelse för grundtrygghetsnämnden för år 2014. Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 044 386 1240, e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna bifogade förslag till verksamhetsberättelse för grundtrygghetsnämnden för år 2014 - befullmäktiga grundtrygghetschefen att komplettera verksamhetsberättelsen med det ekonomiska utfallet, då de slutgiltiga bokslutssiffrorna är tillgängliga. Enligt förslaget.

Sida 7 PERUSTLTK:81 /2015 GRTRN 5 Förslag: BIDRAG SOM GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN BEVILJAR Enligt 5 i instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen är det grundtrygghetsnämndens uppgift att besluta om anslagen för sitt resultatområde. Grundtryggheten i kommun har årligen beviljat bidrag till organisationer och föreningar verksamma inom kommunen och Västra Nyland. I budgeten för år 2015 hade det för bidragen reserverats 500 euro. har 2.2.2010 6 godkänt följande villkor för beviljande av bidrag: 1. Den verksamhet för vilken bidrag beviljas bör rikta sig mot kommunens invånare. 2. I första hand ges bidrag till organisationer och föreningar verksamma i. 3. Ett allmänt villkor för beviljande av bidraget är att verksamheten stöder och kompletterar kommunala tjänster. 4. Det är ändamålsenligt att bidragen anvisas så att de ger största möjliga nytta dvs. att bidragets belopp är betydande för föreningens verksamhet. 5. Bidragets användningsändamål bör specificeras i ansökan. 6. Bidrag beviljas inte till organisationer för vidare utdelning. 7. Bidrag beviljas inte för yrkesmässiga eller politiska organisationer. 8. De som erhåller bidrag bör till den kommunala myndigheten ge tillräckliga uppgifter om organisationens eller föreningens verksamhet och ekonomi och uppgöra bokföringen så att uppföljning av bidragets användning är möjlig. samt följande grunder för beviljande: 1. Bidrag beviljas i första hand för sådan stödverksamhet inom social och hälsovården som med tanke på främjande av välmående och hälsovård riktas mot betydelsefulla befolkningsgrupper, även om de är mindre. 2. Det ansökta bidragets belopp och föreslaget användningsändamål. Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 044 386 1240, e-mail: benita.oberg@siuntio.fi Nämnden beslutar - att utgå från de grunder och villkor för beviljande av bidragen som fastställts av grundtrygghetsnämnden 2.2.2010 6 - att utdela bidrag till totalt max 500. Enligt förslaget.

Sida 8 KH:673 /2013 GRTRN 6 FULLMÄKTIGEMOTION SOM GÄLLER MOTTAGANDET AV KVOTFLYKTINGAR TILL SJUNDEÅ KOMMUN Kompletterande material Fullmäktigeledamöterna Svanfeldt, Laaksonen, Gottberg, Parviainen, Kokkonen, Haanpää, Turunen, Tanskanen, Honkasalo, Sneck, Alho, Karell, Paajes och Rosengren har inlämnat en fullmäktigemotion om mottagande av kvotflyktingar till kommun. I fullmäktigemotionen lyfts fram att Finlands årliga flyktingkvot är 750 personer. Denna kvot höjs tillfälligt med 300 personer på grund av den humanitära katastrofen i Syrien. Samtidigt höjer man de stöd kommunerna får för att ta emot flyktingar. Många av dem som valts som kvotflyktingar till Finland måste vänta flera år, ofta i inhumana förhållanden, för att komma till Finland. Orsaken är kommunernas negativa inställning till att ta emot flyktingar. Endast omkring 60 % av Finlands flyktingkvot används årligen. Undertecknade av fullmäktigemotionen vill att kommun utreder möjligheten att skapa ett lagenligt integrationsprogram, samt att förhandla med ELY-centralen om att ta emot cirka 10 flyktingar till kommunen. Mottagandet av flyktingar börjar med omsorgsfull planering redan innan flyktingarna ens kommit till kommunen. För att mottagningsarbetet ska lyckas, förutsätts bra nätverksarbete och klart överenskomna uppgifter med samarbetspartner. Man måste förbereda sig på mottagandet av flyktingar. Mottagandet sker smidigare om kommunen har en namngiven anställd för arbetet. I nuvarande organisation finns inte tillräckliga resurser för planerande och mottagande av kvotflyktingar. Innan man gör beslut om mottagande av kvotflyktingar bör man i kommunen försäkra sig om att det finns möjligheter att få service och att de olika sektorernas beredskap och resurser är tillräckliga för att ta emot dem. Det som bör tas i beaktande i kommunens verksamhet är bl.a. social- och hälsovård, sysselsättning, kultur, boende, dagvård, utbildning, tjänster för ungdomar, vuxenutbildning och åldringsvård. Även samarbetet med myndigheter och tredjesektorn är av största betydelse. De kostnader en kommun orsakas av mottagningen av flyktingar kan inte heltäckande prognostiseras, eftersom flyktingarnas livssituationer och behov av tjänster är individuella. Efter ankomsten till kommunen omfattas kvotflyktingarna i fyra år av de så kallade integrationstjänsterna, de som fått asyl i Finland i tre år. Dessutom krävs det särskilda åtgärder för att de flyktingar som tas emot ska slå sig ned i kommunen, såsom reservering och utrustning av bostäder, övergripande hälsokontroller osv. Dessutom kan det beroende på flyktingarnas

Sida 9 bakgrund behövas målinriktade tjänster för dem (t.ex. läs-och skrivundervisning). Ersättningen av kostnaderna för mottagningen av flyktingar regleras i integrationslagen och statsrådets beslut om mottagande av flyktingar. Syftet med dem är att ersätta kommunen för de kostnader som orsakats av ordnandet av tjänster och stödåtgärder. Närings-, trafik- och miljöcentralen betalar ur statens medel åt kommunerna de kostnader som orsakats för personer som kommit via flyktingkvoten. Närings-, trafik- och miljöcentralen betalar ersättningarna åt kommunen retroaktivt på basis av kommunens ansökan. En förutsättning är att kommunen har i kraft varande program för integrationsfrämjande samt avtal om mottagning av flyktingar, som ingåtts med närings-, trafik-och miljöcentralen. I kommun finns inte ett i kraft varande integrationsfrämjande program. Detta program bör uppgöras i samarbete med alla sektorer inom kommunen före beslut om mottagande av kvotflyktingar görs. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material fullmäktigemotionen om mottagandet av kvotflyktingar till kommun Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 044 386 1240, e-mail: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att det inom samtliga avdelningar i kommunen görs en utförlig utredning angående resurser och möjligheter för mottagande av kvotflyktingar - att ett integrationsfrämjande program görs i det fall att kommunen beslutar ta emot kvotflyktingar Behandling: Efter en diskussion konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt föreslår för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att det inom samtliga avdelningar i kommunen görs en utförlig utredning angående resurser och möjligheter för mottagande av kvotflyktingar - att kommunstyrelsen utreder möjligheterna att bereda ett regionalt integrationsfrämjande program i samarbete med de andra kommunerna i regionen.

Sida 10 beslöt föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att det inom samtliga avdelningar i kommunen görs en utförlig utredning angående resurser och möjligheter för mottagande av kvotflyktingar - att kommunstyrelsen utreder möjligheterna att bereda ett regionalt integrationsfrämjande program i samarbete med de andra kommunerna i regionen.

Sida 11 YMPJARAKL:603 /2014 GRTRN 7 KLIMATPROGRAMMET I SJUNDEÅ MILJÖOBYGGN 10.12.2014 118 Bilaga 11 Ett klimatprogram har uppgjorts för kommun. Avsikten med programmet är att bilda en uppfattning om i vilken mån kommun arbetar för att motverka klimatförändringen enligt kommunens strategi (KF 11.11.2013 98). Med tanke på klimatarbetet är de viktiga värdena i kommunens strategi förnyelse, främjandet av nya innovationer, ansvarstagande samt bevarandet av en hållbar utveckling och miljöns mångfald. kommun gjorde sin första klimatstrategi år 2006. I strategin har man upptecknat målsättningar och åtgärder, med vilka man försöker att lokalt förhindra klimatförändringen. Sedermera har kommunens klimatarbete utvecklats och kommunen har bl.a. deltagit i olika projekt. Projekten främjar det kommunala klimatarbetet och ökar samarbetet kring klimatärenden med andra kommuner. kommun ingick år 2013 ett energieffektivitetsavtal med arbets- och näringsministeriet. Avsikten med avtalet är att förbättra energieffektiviteten samt att främja användningen av förnybar energi. Med hjälp av dessa åtgärder kan man, förutom att man minskar på utsläppen av växthusgaser, även förbättra ekonomin i kommunens verksamhet. kommuns mål är att göra en 15 procents energiinbesparing fram till år 2016. kommun förband sig med kommunfullmäktiges beslut 8.10.2012 74 till HINKU-projektet. Som en del av HINKU-projektet uppgör man under åren 2014-2015 ett nytt klimatprogram för kommunen. Med hjälp av klimatprogrammet strävar man till att finna sätt som kan förverkligas lokalt för att förverkliga de ovan nämnda strategiernas mål. Programmet koncentrerar sig på åtgärder, som kan förverkligas med hjälp av kommunens egna beslut, den egna verksamheten och under egen ledning. HINKU-projektets huvudsakliga målsättning är att minska 80 % av utsläppen av växthusgaser fram till år 2030 (jämfört med nivån år 2007). För att uppnå klimatprogrammet huvudsakliga mål har man upptecknat klimatmål temavis. Dessa är: energieffektivitet, förnybar energi, transporter och trafik, materialeffektivitet, anskaffningar och tjänster, markanvändning och planläggning, information och samarbete samt att ta riskerna med klimatförändringen i beaktande.

Sida 12 Miljö- och byggnadsnämnden fattar beslut om att officiellt framlägga klimatprogrammet till påseende. Om framläggandet till påseende kungörs i lokala tidningar, på kommunens officiella anslagstavla och på nätsidorna. Miljö- och byggnadsnämnden besluter att be om officiella utlåtanden om klimatprogrammet från följande instanser: - kommuns bildningsnämnd - kommuns tekniska nämnd - kommuns grundtrygghetsnämnd - Ingå- Miljöförening rf - Nylands närings-, trafik- och miljöcentral Efter avslutad tid för påseende besluter miljö- och byggnadsnämnden om att framföra förslaget till bestämmelser till kommunfullmäktige för godkännande. Bilagor och kompletterande material: - Som bilaga: o Utkastet till kommuns klimatprogram Föredragning: miljöinspektör Anu Hynninen, tel. 044 386 1270, e-post: anu.hynninen@siuntio.fi Förslag: Behandling: miljö- och byggnadsnämnd besluter att - framlägga utkastet till klimatprogram officiellt till påseende - be om officiella utlåtanden om klimatprogrammet från följande instanser: o kommuns bildningsnämnd o kommuns tekniska nämnd o kommuns grundtrygghetsnämnd o Ingå- Miljöförening rf o Nylands närings-, trafik- och miljöcentral De ändringar som föredraganden har gjort i beskrivningsdelen har beaktats i protokollet. Enligt förslaget. = = = = = GRTRN 7 Kompletterande material Miljö- och byggnadsnämnden ber grundtrygghetsnämnden om utlåtande gällande utkastet till klimatprogram i. Utlåtandet har begärts till miljö- och byggnadsnämnden t.o.m. 6.2.2015.

Sida 13 I kommun har ett klimatprogram uppgjorts och det är huvudsakligen avsett för kommunorganisationen men även kommuninvånarna och de i kommunen verksamma företagen har tagits i beaktande i programmet. Avsikten med programmet är att styra kommunens verksamhet i en mera klimatvänlig riktning och att föra fram hur var och en genom sina dagliga val kan verka dämpande på klimatförändringarna. År 2012 anslöt sig kommun till HINKU-projektet (för en kolneutral kommun). Till projektet har dessutom anslutit sig Lojo stad, Raseborgs stad och Hangö stad. kommuns klimatprogram kommer att ersätta den klimatstrategi som uppgjorts år 2006. En mellanmålsättning med klimatprogrammet är att minska växthusgasutsläppen med 30 % till år 2020 jämfört med nivån år 2007. Då det gäller att minska på växthusgasutsläppen är det väsentliga att öka energieffektiviteten. kommuns klimatmålsättningar per tema fram till år 2020 är: energieffektivitet, användning av förnybar energi, transport och trafik, materialeffektivitet, anskaffningar och tjänster, markanvändning och planering, kommunikation och samarbete och beredskap gällande klimatförändringar. I programmet ingår även tilläggsåtgärder avdelningsvis. Åtgärdsförslagen är inte ovillkorliga utan meningen med dem är att utvisa vilken skala av åtgärder målsättningen förutsätter. Ur tabellen över åtgärdsförslag framgår målsättningarna, åtgärdsförslagen, situationen år 2014, uppföljningen år 2020 och ansvarsparten. Som ansvarspart har fastställts antingen en avdelning, en enhet eller alla. De allmänna åtgärdsförslagen (ansvarspart alla ) berör enligt programmet alla och det är meningen att de skall ingå i den dagliga verksamheten. Uppnående av de allmänna målsättningarna kan dock vara utmanande och de kan variera inom olika avdelningar/enheter ifall inte ansvarsparten är särskilt utnämnd. Ansvarsparten borde informera, ge anvisningar och stöda personalen så att de gemensamma målen uppnås och att man förbinder sig till åtgärderna. Klimatprogrammet och som stöd för den kommuninvånarenkäten kommer också att ge tilläggsvärde för välfärdsplanen. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material utkastet till klimatprogram för kommun Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 050 386 1240, e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar att som sitt utlåtande om kommuns klimatprogram framföra följande:

Sida 14 - Uppnående av de allmänna målsättningarna kan vara utmanande och de kan variera inom olika avdelningar/enheter ifall inte ansvarsparten är särskilt utnämnd. Ansvarsparten borde informera, ge anvisningar och stöda personalen så att de gemensamma målen uppnås och att man förbinder sig till åtgärderna. - Klimatprogrammet och som stöd för den kommuninvånarenkäten kommer också att ge tilläggsvärde för välfärdsplanen. Enligt förslaget.

Sida 15 PERUSTLTK:11 /2015 GRTRN 8 PATIENTOMBUDSMANNENS RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 Bilaga 3 Enligt lagen om patientens rättigheter (1992/785) skall vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård en patientombudsman utses. Lagen omfattar regler om patientens rättigheter och om patientombudsmannens verksamhet. I lagen poängteras patientens rätt till god hälso- och sjukvård samt till gott bemötande, god information och sekretess. Patientombudsmannen är en opartisk part som informerar patienter, anhöriga, yrkespersonal och andra klienter. Patientombudsmannen löser inte problemsituationer och tar inte heller ställning till medicinska frågor, utan uppgiften är att - informera om patientens rättigheter - arbeta för att främja patientens rättigheter - ge patienten råd i frågor som gäller tillämpningen av lagen vägleda patienten att driva sina egna förmåner i enlighet med vad lagen föreskriver. Patientombudsmannen hade kontaktats sammanlagt 19 gånger. Samma patient kan ha varit i kontakt både gällande serviceproduktion och bemötande. Kompletterande material och bilagor: - som bilaga 3 patientombudsmannens rapport för verksamhetsåret 2014 (på finska). Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 044 386 1240, e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar anteckna patientombudsmannens rapport för verksamhetsåret 2014 för kännedom och skickar det vidare till kommunstyrelsen för kännedom. Antecknades för kännedom.

Sida 16 GRTRN 9 Förslag: ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden - Budgetuppföljningen - s verksamhetsmål Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom. Antecknades för kännedom.

Sida 17 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 1-9 Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun Parkstigen 1 02580 sjundea@sjundea.fi Paragrafer: Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

Sida 18 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.