2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning önskas per län. Rapporten presenterar statistik över de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga från 2011. Statistiken för callcentersektorn presenteras per län och juridiskt kön. Avslutningsvis sammanfattas en rapport om sysselsättningseffekter till följd av den totala nedsättningen. Avskaffande av nedsatta arbetsgivaravgifter för unga I denna del av rapporten redovisas beräkningar av kostnadseffekterna för arbetsgivare inom callcenterbranschen vid ett slopande av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga. Beräkningar görs med gällande regler som utgångspunkt. Enligt gällande regler betalar arbetsgivare en fjärdedel av de totala avgifterna exklusive ålderspensionsavgiften, som betalas till fullo. med arbetsgivaravgiftssatserna för 2014, där den nedsatta avgiften uppgår till totalt 15,49 procent av bruttolönen och den ordinarie arbetsgivaravgifter uppgår till 31,42 procent av bruttolönen. Beräkningarna görs utifrån registerdata från 2011 hos SCB. I tabell 1 och 2 redovisas hur många individer som omfattas av nedsättningen uppdelat på län och sektor. I dessa tabeller förekommer dubbelräkningar av individer som har inkomster från flera arbetsgivare. I tabell 3 redovisas hur många individer som omfattas av nedsättningen, exklusive dubbelräkningar. I tabell 1 redovisas hur stora nedsättningarna av arbetsgivaravgifterna var totalt sett år 2011 i respektive län samt totalt i Sverige. Initialt innebär ett avskaffande av nedsättningen ökade kostnader av motsvarande storlek för arbetsgivarna. För företag minskar också vinsten, vilket minskar den erlagda bolagsskatten. Effekten för Halland har utelämnats i redovisningen eftersom antalet individer blev för få. Huruvida det är så att callcenterverksamheten i Halland är av Jonas Edholm Utredningstjänsten Telefon: 08-7866576 E-post: jonas.edholm@riksdagen.se SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm Telefon 08-786 40 00 www.riksdagen.se 1 (5)
begränsad storlek, man anställer få under 27 år eller om huvudkontoret är beläget i ett annat län än Halland kan utredningstjänsten inte redogöra för. Tabell 1: Nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga 2011, enligt 2014 års arbetsgivaravgiftsnivåer samt antalet individer som omfattades av nedsättningen efter företagets säteslän, callcenterbranschen Stockholms län 8 819 76 213 978 Uppsala län 2 534 5 394 065 Södermanlands län 66 366 406 Östergötlands län 1 432 5 279 213 Jönköpings län 62 83 817 Kronobergs län 89 581 621 Kalmar län 92 392 728 Gotlands län 137 352 094 Blekinge län 413 2 333 410 Skåne län 5 028 25 499 795 Hallands län * * Västra Götalands län 1 012 4 168 252 Värmlands län 1 077 4 573 621 Örebro län 1 769 23 648 481 Västmanlands län 81 769 515 Dalarnas län 96 310 573 Gävleborgs län 929 8 837 641 Västernorrlands län 266 1 263 685 Jämtlands län 415 3 504 046 Västerbottens län 140 842 439 Norrbottens län 133 1 310 184 Riket 24 590 165 725 564 I tabell 2 framgår hur stor del av nedsättningen som riktades mot respektive sektor. Den totala nedsättningen i privat sektor, om utländskt ägande inkluderas, uppgick 2011 till ca 166 miljoner kronor. En generell förändring av arbetsgivaravgifterna väntas på lång sikt vältras över på de anställdas löner. Hur mycket av en partiell förändring, exempelvis när den gäller enbart för en viss åldersgrupp, som övervältras på lönerna är ännu okänt. Därför antas att hela nedsättningen ha övervältrats på företagens vinster. Det innebär att avskaffandet 2 (5)
av nedsättningen minskar företagens vinster med motsvarande belopp, vilket i sin tur innebär att statens inkomster från bolagsskatten minskar. minskar bolagsskatten med ca 36 miljoner kronor för privata företag [0,22 * (30,9 + 80,6 + 52,6)]. Tabell 2: Nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga 2011, enligt 2014 års arbetsgivaravgiftsnivåer, antalet individer som omfattades av nedsättningen, samt förändringen i bolagsskatt, callcenterbranschen Minskad bolagsskatt Statligt 40 1 194 137 Kommunalt 6 75 954 Landsting 20 321 996 Privat svenskt utan 8 164 30 882 549 6 794 161 koncern Privat svenskt med 12 842 80 641 716 17 741 178 koncern Utländskt 3 519 52 610 806 11 574 377 24 591 165 727 157 36 109 716 I tabell 3 framgår hur många kvinnor och män som omfattades av nedsättningen 2011. Det framgår också hur stor nedsättningen var totalt för dessa grupper. et individer i denna tabell återspeglar antalet individer som totalt sett omfattas av nedsättningen. I tabellen tas alltså hänsyn till dubbelräkningen som uppstår av att individer kan arbeta hos flera arbetsgivare i olika sektorer och län. minskar antalet anställda i branschen med ca 5 procent när en justering görs för dubbelräkning. Tabell 3: Nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga 2011, enligt 2014 års arbetsgivaravgiftsnivåer samt antalet individer som omfattades av nedsättningen, uppdelat efter kön, callcenterbranschen Män 11 072 90 289 096 Kvinnor 12 218 75 438 061 23 290 165 727 157 3 (5)
Sysselsättningseffekter av nedsatta arbetsgivaravgifter för unga Johan Egebark och Niklas Kaunitz undersökte sysselsättningseffekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i en rapport från IFAU 2013. Författarna undersökte sysselsättningseffekterna av den första sänkningen, 2007, och fann att den gav upphov till mellan 6 000 och 10 000 nya jobb på kort sikt 1, vilket de anser var en liten effekt. De undersökte också den ytterligare sänkningen 2009 och fann ingen effekt på sysselsättningen. Författarna noterar också att deras uppmätta effekter kan vara något överskattade på grund av att den likvärdiga arbetskraft som var precis för gammal för att omfattas av sänkningen troligtvis påverkats negativt när de blev relativt dyrare att anställa. Givet att mellan 6 000 och 10 000 nya jobb skapats, uppskattar författarna att kostnaden för varje enskilt nytt jobb uppgick till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket är fyra gånger så mycket som den genomsnittliga lönekostnaden för åldersgruppen. Författarna undersöker vidare om den lilla sysselsättningseffekten kan förklaras av att lönerna i målgruppen ökade när nedsättningen genomfördes. De finner signifikanta men små löneökningar efter reformen 2007 och även efter utökningen 2009. Dessa var dock så små att författarna inte anser att de kan förklara de uteblivna sysselsättningseffekterna. Författarna diskuterar avslutningsvis varför effekterna inte blev större. En tänkbar förklaring som de lyfter fram är att arbetsutbudet i målgruppen kanske inte var tillräckligt stort, att dessa ungdomar av olika anledningar inte ställt sig till arbetsmarknadens förfogande. I rapporten gör de dock en specialstudie av individer som skrivit in sig hos arbetsförmedlingen under föregående år, och därför kan anses stå till förfogande. De finner ingen sysselsättningseffekt i denna grupp, vilket får dem att anse att arbetsutbudsförklaringen inte håller. Enligt författarna kan förklaringen istället finnas på efterfrågesidan. De ser tre anledningar till att efterfrågan på ung arbetskraft kan ha varit oförändrad trots sänkningen. Den första förklaringen är att arbetsgivarna kanske inte kände till reformen eller antog att den skulle vara temporär. De finner dock inte detta vara troligt, på grund av den mediala uppmärksamhet reformen fått och att den infördes 2007 med en regering som garanterat var vid makten till och med 2010. En annan möjlig förklaring enligt författarna är att företagen inte hade utrymme att anställa fler på grund av kapacitetsbegränsningar, vilket stöds av faktumet att 1 Främst bland ungdomar med KY-utbildning. 4 (5)
reformen infördes under högkonjunkturen 2007. Denna förklaring tappar dock värde i och med att inga effekter kunde uppmätas heller på längre sikt. Deras tredje förklaring är att arbetskostnaden är för hög för att anställa outbildad och oerfaren arbetskraft, trots nedsättningen. Denna förklaring tycker de är trolig då den största effekten uppmättes bland med KY-utbildning, vilka kan antas ha en högre produktivitet. Källförteckning Egebark, J. Kaunitz, N. (2013) Sänkta arbetsgivaravgifter för unga, IFAU 5 (5)