RAPPORT Jämlik resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2013-11-27, 90. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET
2 Uppdragsplan 2013 rapport av punkt 4, jämlik resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet 1 Inledning 3 Sammanfattning 3 Syfte 4 Avgränsningar 4 Metod 5 Översikt 5 Jämlikhet som begrepp 5 Sverige och omvärlden 6 Norrköping i Sverige 6 Det demokratiska uppdraget 6 Idrottens dilemma 7 Kultur- och fritid som grundläggande rättighet 7 Kultur- och fritid och kommunal subvention 8 Idrott, fritid och kultur 9 Subventionerade idrottsanläggningar 9 Bidrag 10 Idrott och fritid 10 Kultur 11 Hinder för jämlikhet 12 Funktionshinder 12 Ålder 12 HBT 12 Övriga jämlikhetsfaktorer 13 Föreningsliv, jämlikhet och demokrati 13 Möjliga åtgärder 14 Striktare regeltillämpning 14 Offentlig debatt 15 Omfördelning 15 Riktade satsningar 15
Inledning Sammanfattning I visionen för Norrköping 1 uttrycks att Norrköping är tillgängligt för alla, och invånarna upplever ett samhälle som tar hänsyn till vars och ens behov Norrköping ska vara, eller bli mer, jämlikt med andra ord. Nämndens årliga subvention av idrotts- och fritidsanläggningar (ca 83 mkr), samt bidrag till idrotts- fritidsföreningar och det lokala kulturlivet (ca 26 mkr), är inte jämlikt fördelade bland kommunens invånare. Subvention av idrottsanläggningar kommer alla som använder dem till del. Eftersom anläggningarna till stor del hyrs ut till ungdomsidrott som bedrivs i föreningsregi är det unga som får mest del av kommunens skattesubvention. En stor del av ungdomsidrottare som är medlemmar i idrottsföreningar bor i sociokeonomiskt stabila områden. Det innebär att skattesubventionen mer kommer redan resursstarka till del, än till resurssvaga. I socioekonomiskt starka områden finns också resurser att driva processer om att bygga nya skattesubventionerade anläggningar, samt att erbjuda kommunen partnerskap med starka föreningar. Sådana processer har blivit vanligare på senare tid. Liknande processer förekommer sällan, eller aldrig, i socioekonomiskt svaga områden. Ojämlikheten ökar därför över tid. Bidragsystemet för att stödja idrotts- och fritidsföreningar och det lokala kulturlivet förutsätter viss integrering i och kännedom om den svenska modellen, med föreningen som centralpunkt. Det kan upplevas som ett hinder för individer och grupper som har alternativa normsystem eller lägre tilltro till en demokratiskt organiserad struktur. Trots att största delen av bidragen tillfaller aktiva och föreningsanknutna finns ändå ett visst fokus inom bidragshandläggningen mot att även stödja resurssvaga individer och grupper. Det gör att bidragen är mer jämlikt fördelade än anläggningssubventionerna. Orsaker till, och förebyggande av, ojämlikheter inom kultur- och fritidsområdet i Norrköping behöver studeras och analyseras mer. 1 Det goda livet finns i Norrköping En vision för 2030, www.norrkoping.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Trädgårdsgatan 8 011-15 00 00 011-16 01 71 kultur.fritid@norrkoping.se Kultur- och fritidskontoret Internet 601 81 Norrköping www.norrkoping.se
Det finns forskning på området som visar att överföring av offentliga medel till idrottsföreningar i Sverige inte är jämlik, utan tillfaller redan resursstarka samhällsdelar. 2 4 Syfte Kultur- och fritidsnämnden har i sin uppdragsplan 2013 gett förvaltningen i uppdrag att genomföra en inventering med fokus på jämlikhet. Nämnden vill att ojämlikheter i fördelning av nämndens resurser ska rättas till om det finns skäl för det. En åtgärdsplan för att komma till rätta med ojämlik resursfördelning ska tas fram. Eftersom ämnet är omfattande och komplext så syftar denna rapport till en introduktion till eller överblick, av jämlikheten som utgångspunkt för att värdera del av en specifik välfärdsproduktion, nämligen fritid, idrott och kultur. Ytterligare fördjupning av påverkan på jämlikheten inom varje del av nämndens verksamhet behöver ske. Avgränsningar Inventeringen begränsar sig till delar av nämndens verksamhet som omfattar följande områden: Bidrag till fritids- och kulturverksamhet (26 mkr) Subvention av anläggningar för föreningsdriven idrottsverksamhet samt organiserad kulturverksamhet (83 mkr) Kom m unalt stöd till kultur- och fritid i N orrköping 2012 (ca 307 m kr) Studerat om råde (bidrag och hyressubvention av K F N ) 36 % av to talt stö d Länsteatern SON Idrottsparken Övrig kultur- och fritidsverksam het (K S) N äm ndens institutionsverksam het Fritidsgårdverksam het Den verksamheten (109 mkr) omfattar cirka 2 procent av kommunens totala kostnader. 2 Engström, Lars-Magnus (1999) Idrott som social markör. Stockholm HLS förlag. Åkesson, Joakim Var hamnade handslagspengarna? RF Handslagsrapport 2007:22
Metod Statistiskt material om förhållanden i Norrköpings olika stadsdelar har använts. 3 5 För att kartlägga föreningslivet i Norrköping och bedöma dess geografiska upptagnings- och verksamhetsområde har dels uppgifter om lokalt aktivitetsstöd från RF 4 (Riksidrottsförbundet) och kultur- och fritidskontorets egna uppgifter använts. I de fall statistiskt underlag saknats dras slutsatser och bedömningar på mer allmänna analyser, som bygger på erfarenhet av verksamhetsområdet kulturoch fritid i Norrköping genom daglig kontakt med brukare och intressenter. Översikt Jämlikhet som begrepp Jämlikhet eller social jämlikhet är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda. Den minsta omfattningen av begreppet jämlikhet är att alla människor har lika rättigheter enligt lagen, exempelvis säkerhet (skydd mot faror, brott och skador), rösträtt, yttrandefrihet och mötesfrihet, rätt till egendom och att ta del av samhällets service och den gemensamma produktionen av bland annat välfärdstjänster. Jämlikheten omfattar därför även ekonomisk jämlikhet, det vill säga lika tillgång till exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård och socialförsäkringar. Jämlikhet innebär också lika möjligheter och skyldigheter, vilka omfattar samhället i sin helhet. 5 I definitionen ovan anges främst grundläggande sociala rättigheter som bas för jämlikhet. Det finns en mängd samhällsgrupperingar som jämlikheten kan analyseras utifrån. Ett tidigare belyst område (nämndens uppdrag 3) är jämställdhet eller könsjämlikhet. 6 Andra är: Ålder Etnisk/religiös tillhörighet 3 http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/omradesdef/stadsdelar/omradesfakta- 2013/ 4 http://www.rf.se/ekonomi--bidrag/lok-stod/statistik 5 Wikipedia 6 KFN-2012/0176-10, www.norrkoping.se/organisation/diarium
Sociala och ekonomiska förhållanden Funktionsnedsättning/funktionshinder HBT (Homosexuella, Bisexuella och Transpersoner) 6 Sverige och omvärlden Forskare har konstaterat 7 att Sverige i en internationell jämförelse är ett mycket jämlikt land. Att utveckla delar av den offentliga välfärdproduktionen mot att möta det ökande behovet av att få utvecklas som individ, på egna meriter och villkor, och mot bakgrund av den egna förmågan, blir därför alltmer aktuell. Kanske också en av förutsättningarna för Det Goda Livet 8. Idrott och kultur är redskap i det sammanhanget. Norrköping i Sverige Norrköpings kommun sticker inte ut särskilt när det gäller ekonomiska resurser för kultur- och fritidsverksamhet jämfört med övriga 289 kommuner i Sverige. År 2012 hade Norrköping plats 122 i nationsrankingen. 9 Av större städer som Norrköping kan jämföras med, satsar Umeå, Borås, Malmö, Västerås, Helsingborg, Örebro och Eskilstuna mer än Norrköping och Växjö, Uppsala, Linköping och Jönköping mindre. Norrköping är, i gruppen större städer i Sverige, särskilt utsatt när det gäller utanförskap och folkhälsa. Forskning pågår kring orsaker till det. 10 Det innebär att behovet att särskilt fokusera på jämlikhet i Norrköping kan vara större än i andra jämförbara kommuner. Det demokratiska uppdraget Utöver rena folhälsoaspekter är syftet med nämndens stöd, framför allt till idrotten, att förmedla en demokratisk modell inom vars ram folkhälsoaktiviteter äger rum. Det är, i ett internationellt perspektiv, en relativt unik modell för Sverige. Särskilt kommunens subvention av idrottsanläggningar, och i viss mån bidragsstöd till idrotts- och fritidsföreningar, förutsätter att utövaren är kopplad till en förening i någon form, för att få del av stödet. 7 Wilkinson och Pickett, The Spirit Level. 2009 8 http://www.norrkoping.se/organisation/mal-regler/vision/ 9 Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2012 www.scb.se 10 http://www.twincitiesr.se/folkhälsodata-1035316
Det demokratiska uppdraget är tydligt uttryckt i kommunfullmäktiges principer från 1996 11, och finns med i kultur- och fritidsnämndens bidragsregler. Dessa är i sin tur en spegling av regelverket kring statens styrning av idrotten via Riksidrottsförbundet olika stödformer. Nämndens stöd till studieförbund är också, sedan 1996, reglerat av fullmäktige. 12 Effekter av stödet till studieförbund, utifrån jämlikhetsaspekter, behöver studeras djupare. 7 Det finns trender i samhället som tyder på att föreningsformen tenderar att spela ut sin roll, och att människor söker andra former för gemenskap och självförverkligande. Det innebär att det demokratiska uppdraget kan behöva justeras. Idrottens dilemma Den pågående individualiseringen i samhället, och inom idrott och folkhälsa, är ett dilemma för idrotten och dess genomorganiserade struktur.medlemskap och aktivt deltagande i idrottsföreningar blir alltmer ifrågasatt. En tendens är att köpa sig fri snarare än att delta aktivt, kanske också med ideellt arbete. Idrottsutövaren vill idag alltmer träna på egna villkor utan att behöva bindas upp av en given form. Särskilt när det gäller breddidrott, som ökar i volym, delvis på elitidrottandets bekostnad. Alltfler företag bildas med utgångspunkt från den ideella föreningsidéns grundläggande vision. Man ser en kommersiell möjlighet i beteendemönstrets förskjutning från ideell gemenskap till folkhälsokonsumtion. Kultur- och fritid som grundläggande rättighet Kommunen har inte någon lagstadgad skyldighet att bedriva kultur- och fritidsverksamhet i den gängse betydelsen, annat än i vissa mer allmänt formulerade bestämmelser kring biblioteksverksamhet. Ser man till internationella överenskommelser som till exempel FN:s barnkonvention så tillmäts tillgång till kultur stor betydelse. Det indikerar ändå att just begreppet kultur, hur det nu än definieras, är av stort värde och därför inte helt kan avfärdas som grundläggande för ett jämlikt samhälle. Om idrott och övrig fritidsverksamhet ska tillmätas samma betydelse som kultur är inte givet. Att idrotten bidrar till att stärka sociala nätverk och öka tillgången till gemenskap, välbefinnande och folkhälsa i vidare bemärkelse, är ändå närmast självklart. Föreningslivet, som är nämndes målgrupp, når inte alla. Föreningslivet som bygger på frivilligt engagemang ideellt arbete kan heller aldrig omfatta alla, 11 http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/ersattningarbidrag/foreningsstod.pdf 12 http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/ersattningarbidrag/studieorganisationer.pdf
det ligger i sakens natur och struktur. De som inte deltar kan göra det av flera skäl. Dels kan man som aktiv bedöma att man når högre kvalitet i sitt engagemang i andra former än via föreningslivet, eller så står man helt utanför alla former av kollektiva eller enskilda aktiviteter inom det gängse fritids- eller kulturlivet. Genom att känna sig, eller vara, utelåst från samhällsgemenskapen. Det är de som är ofrivilligt utanför som är en viktig målgrupp för nämndens verksamhet. Hur ska då ett stödsystem som inte förstärker, eller befäster, redan uppkomna skillnader i jämlikhet vara uppbyggt? Ska kultur- och fritidsnämndens verksamhet ses som ett komplement till välfärdens kärna, i första hand riktad mot stöd för mer resursstarka delar av samhället, som i sin tur blir en förebild för det goda livet? Det skulle innebära att andra kommunala nämnder svarar för att kompensera fördelning av skattesubventionen, så att den totalt kommer alla till del i lika omfattning. Det är för övrigt så kultur- och fritidsnämndens roll fungerar rent praktisk idag. Eller ska nämndens verksamhet i första vara kompensatorisk, och rätta eller dämpa uppkomna skevheter eller fel, utifrån jämlikhetsaspekter, som man möter i kontakt med föreningar och det fria kulturlivet? Det skulle innebära att det mesta av nämndens resurser skulle riktas mot resurssvaga grupper med omprioriteringar, och ingrepp i nuvarande förhållanden, som följd. Och att större delen av dagens föreningsverksamhet får klara sig med en mindre del skattesubvention. Ett mer långsiktigt alternativ är att framtida, eventuella, nytillskott av resurser mer fokuserar på utsatta grupper. 8 Kultur- och fritid och kommunal subvention Generellt sett är kultur- och fritidsnämndens verksamhet inriktad på grundstöd och subvention till aktiva föreningar och enskilda som önskar stöd för sitt intresse. Till skillnad från samhällets grundläggande sociala skyddsnät blir därför kultur- och fritidnämndens bidrag och uthyrningssubvention ett stöd för aktiva och samhällsdeltagande individer och grupper, snarare än för utsatta och marginaliserade. Utifrån den aspekten är nämndens verksamhet, till sin natur ojämlik. Det finns problemet, utifrån jämlikhet, med att erbjuda starkt skattesubventionerad verksamhet till alla medborgare som sedan resursstarka väljer att nyttja i större grad än resurssvaga. För att få en utjämning till stånd behövs en långsiktig målsättning eller vision om att alla medborgare ska ha lika del i de gemensamma resurserna, och anpassa regelverk och skattesubventionering efter det. Det bör på sikt leda till att resursstarka bidrar i större omfattning än nu med egna insatser, och att gemensamma resurser mer kommer resurssvaga till del.
Idrott, fritid och kultur 9 Idrott bedrivs i föreningsform i samtliga kommunens stadsdelar och ytterkommundelar. De stadsdelar som har en stark föreningsstruktur och föreningsaktivitet är Smedby, Eneby och Lindö. I Hageby, Navestad och framför allt Klockaretorpet är föreningsaktiviteten svagare. Det kan vara svårt att dra slutsatsen att stadsdelar som har livaktiga föreningar också har aktiva utövare som bor i samma område. Det sker givetvis överspridning till andra områden. Smedby AIS som är en stor ungdomsfotbollsförening har många aktiva ungdomsmedlemmar som kommer från andra delar av staden, inte minst från närliggande Hageby och Navestad. Föreningstätheten, och storleken på föreningen, ger ändå en indikation på respektive stadsdels sociala struktur, och styrkan i det civila lokalsamhällets demokratiska delaktighet. De områden utanför staden som proportionellt sett har störst andel idrottsaktiviteter är Svärtinge, Åby/Jursla och Lindö. I Krokek och framför allt på Vikbolandet är föreningsaktiviteten betydligt lägre. Ytterområdenas föreningar bedöms mer knutna till områdenas befolkning än när det gäller de nära förorterna till staden och innerstadens olika delar. Det är alltså sannolikt att merparten av föreningsaktiva i exempelvis Skärblacka också bor där. Det är de stadsdelar och ytterkommundelar med de starkaste föreningarna med flest aktiva ungdomar som får största delen av nämndens bidrag och lokalsubventioner. När det gäller lokalsubventionerna är det de idrotter och deras medlemmar som använder de stora och dyra anläggningarna som får den största delen av skattesubventionen. Större delen av föreningsaktiviteterna 13 (ca 47 procent) för unga äger rum i Norrköpings inre stadsdelar. Föreningarna som verkar där har sitt upptagningsområdet inom hela kommunen, vissa även i andra kommuner. I förorternas föreningar sker ca 28 procent av de ungas idrottsaktiviteter och i ytterkommundelarna resterande 25 procent. När det gäller antalet ungdomsidrottsföreningar är det givetvis flest i innerstadsdelarna 47 stycken (baserat på föreningens hemadress) 14. I förorterna finns 36, och i ytterkommundelarna 31. Subventionerade idrottsanläggningar Hur fördelar sig de 80 mkr i hyressubvention på kommunens stadsdelar? 13 LOK statistik våren 2012. www.rf.se 14 uppgifter från kultur- och fritidskontorets administrativa system Booking
10 Det bestånd av större idrottsanläggningar, hallar, gymnastiksalar och bollplaner är historiskt lokaliserade till de områden där behoven bedömts som störst utifrån objektiva parametrar. Många anläggningar är kopplade till skolor. I stor utsträckning har kommunen styrt utvecklingen genom att förfoga över hela kedjan av resurser och initiativ för att få en rimlig resursallokering. Under senaste decenniet har en förskjutning skett från ett kommunalt planerings- och verkställighetsmonopol till ett mer dynamiskt utbyte mellan kommunen, föreningsliv och enskilda kring både behov och prioriteringar. En trend är att nya anläggningar, förutom de stora kommungemensamma, i första hand etableras i socialt och ekonomiskt starka kommundelar. Dels kan det bero på behovet av, och tillgången på, attraktiv mark för byggande av bostäder, som innebär att en befintlig idrottsanläggning behöver flyttas, eller att expanderande välbeställda förorter skapar ett tryck på att få en bättre eller modernare idrottsanläggning till en redan aktiv idrottsförenings verksamhet, oftast i samverkan med den lokala skolan och dess fritidsverksamhet. Dels kan det givetvis vara tillfälligheter, som i Åby, där den tidigare skolan dömts ut och byggnation ändå var nödvändig. I och med det finns inte utrymme, i ett kommunekonomiskt trängt läge, att samtidigt balansera kommunens satsning i områden som är socioekonomiskt svagare. Det sker alltså en förskjutning över tid av anläggningssubventioner från svaga till starka kommundelar. Något som skapar ökad ojämlikhet. Två aktuella exempel förutom Åby, är Svärtinge och Lindö. Samtliga tre kommundelar har valdeltagande och hushållsinkomster som kraftigt överstiger kommungenomsnittet. Bidrag Idrott och fritid Idrotten och fritidsföreningar fick år 2012 13,8 mkr i kommunalt bidrag. Större delen av bidragen bygger på ett formulerat och underbyggt behov av den som söker stödet. Begäran om stöd överstiger regelmässigt det beviljade beloppet. 70 procent av bidraget fördelas på det sättet. Merparten av det behovsprövade bidraget riktas till föreningar som äger en anläggning och har ett ekonomisk värde att vårda, med det ansvar och den kompetens som det kräver. De föreningarna verkar främst i socioekonomiskt stabila områden. Resterande 30 procent är ett generellt stöd som fördelas till idrotts- och fritidsföreningar med utgångspunkt från hur mycket ungdomsverksamhet man bedriver. Det är alltså neutralt i förhållande till om föreningen är rik
eller fattig, eller om den verkar i områden med socioekonomisk problematik eller inte. 11 Däremot gynnas de områden eller stadsdelar där föreningsaktiviteten är hög, det vill säga de socioekonomiskt stabila. Regelverket förutsätter medlemskap i en förening. Att välja medlemskap i en demokratiskt styrd förening är en inte alltid helt lätt process, särskilt för samhällsgrupper som är ovana vid, och kanske har dåliga erfarenheter av, formell organisering. Svenska folket är i ett internationellt sammanhang unikt i att lita på andra människor 15 och ger därför också formella offentliga organ hög legitimitet. Stödet till föreningar, särskilt inom idrottens område, är en djup, och närmast självklar, tradition i det svenska offentliga samhället som inte bara handlar om folkhälsa utan också om demokratisk fostran. Kultur Det fria kulturlivet i Norrköping fick år 2012 12,3 mkr i bidrag. Det finns, i det dagliga arbetet med bidragsgivning skillnader inom kulturområdet jämfört med idrotten, relaterat till jämlikhet. En faktor är att styrsystem som staten har av idrotten, via Riksidrottsförbundet, där föreningsanknutna pojkar gynnas särskilt, inte finns på samma sätt inom kulturområdet. Det återstår att analysera detaljer kring effekterna på jämlikhet av kulturbidragen i förhållande till bidrag till idrott/fritid. Kulturföreningarna finns geografiskt spridda över hela kommunen. Det finns ett par kluster som exempel i kv Hallen genom föreningen Kulturkammaren, i Hageby och på Strömbacken genom föreningen Mångfald. På dessa tre samlas flera föreningar under samma hägn, utnyttjar lokaler eller har egna. Skärblacka är ett exempel utanför innerstaden med ett starkt klusterfäste. Enskilda föreningar är spridda ganska jämnt, antingen med en egen lokal att förfoga över med verksamhet och styrelsearbete eller så träffas man hemma med styrelsearbete och har verksamhet i inhyrda lokaler för arrangemang eller liknande. Norrköping har sedan många år tillbaka ett starkt och vitalt kulturliv, dels genom den kulturella infrastrukturen staden besitter, historiskt genom ett starkt föreningsengagemang och en tillgång på relativt billiga lokaler. Men också mycket beroende på stödformer som finns inom kultur- och fritidsnämndens ansvar bland annat i form av arrangemangsstöd, produktionsstöd och uppdragsstöd. Idag är föreningsengagemanget på nedgång. Tillgången på lokaler är inte längre lika stor och de senaste åren har en del neddragningar gjorts i föreningsbidragen vilket påverkat verksamheten. 15 Wilkinson och Pickett, The Spirit Level, 2009
Stödet bedöms relativt jämnt spritt när det gäller könsfördelning och under de senaste åren har fokus legat på socioekonomiska aspekter. Förvaltningen har till exempel varit med i framtagande av en ansökan av projektet Konstpimpa, som förvaltningen också stöttar på olika sätt. Konstpimpa är ett projekt riktat till ungdomar boende i Marielund (socioekonomiskt utsatt område). Projektet har fått ekonomiskt stöd av Kulturrådet. 12 Hinder för jämlikhet Funktionshinder Funktionshindrade finns med som ett särskilt stödområde inom riksidrotten. I nämndens bidragsregler finns särskilda stödformer för funktionshindrade. Tillgänglighetsaspekter avseende kommunala lokaler bevakas av kommunens fastighetsägare. Nämnden arbetar kontinuerligt med att göra fritids- och friluftsanläggningar, spår och leder samt friluftsbad alltmer fysiskt tillgängliga. Ålder Nämnden, liksom fullmäktige i sin målbeskrivning, fokuserar på barn och unga. Det är en uttryckt prioritering. Utifrån allmäna jämlikhetsprinciper är det givetvis ett hinder för att alla ska vara lika delaktiga. Relativt stor del av nämndens bidrag och lokalsubvention kommer ändå vuxna och äldre till del både genom den generella lokalsubventionen men också via bidragsystemet. I nämndens ständigt pågående prioriteringsarbete minskar nämndens stöd till vuxna och äldre. Inom gruppen unga, som är prioriterade, får de ungdomar, som finns i socioekonomiskt starkare bostadsområden, mer del av nämndens subventioner och bidrag än andra. HBT Ett jämlikt samhälle gör ingen skillnad på individen. Alla omfattas på lika villkor. Homosexuella och bisxexuella ungdomar samt unga transpersoner har enligt en studie i Ungdomsstyrelsen regi 16 visat sig ha sämre hälsa än befolkningen i helhet. Ungdomsstyrelsen konstaterar att mycket kan göras hos offentliga aktörer för att öka kunskapen och därigenom kunna genomföra inkluderande åtgärder för hälsomässigt utsatta grupper. Ungdomsstyrelsen menar också att det finns en risk för att homosexuellas, bisexuellas och transpersoners villkor osynliggörs. Det handlar om att synliggöra dessa unga och ha perspektiv som inkluderar, inte exkluderar. 16 Han Hon Hen- en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2
Framför allt idrotten kan ha ett särskilt ansvar här. 13 Kultursektorn har i sin roll i samhället ett sökande och gränsöverskridande förhållningssätt. Det ligger i kulturens uppgift att belysa allmänmänskliga förhållanden och normer och i viss mån provocera till att tänka och handla i nya oprövade banor. Övriga jämlikhetsfaktorer Det finns flera andra faktorer som påverkar jämlikheten och som i vissa fall ingår i ovan nämnda rubriker och därför bör studeras mer, till exempel religiös och entnisk tillhörighet, utbildningsnivå. 17 Kön (jämställdhet) som hinder för jämlikhet har behandlats i en tidigare rapport. Föreningsliv, jämlikhet och demokrati Ett intressant område för vidare studier är att analysera samband mellan olika variabler för att hitta orsaker till hur och varför ojämlikhet skapas och vidmakthålls. Här är forskningsfältet givetvis omfattande och komplext. I mindre orter är idrottsföreningen ett viktigt inslag i samhällsgemenskapen, något som tycks avta med ökad befolkningstäthet, särskilt i områden där valdeltagandet är lågt. Valdeltagandet är dessutom större än kommungenomsnittet i ytterkommundelarna. Även om sambandet mellan valdeltagande och socioekonomiska förhållanden i allmänhet inte studerats närmare här, finns det anledning att anta att det finns starka samband. Som ett exempel kan man jämföra valdeltagande med föreningsaktivitet för unga i bostadsområden. En hypotes är att valdeltagande visar det förtroende som medborgarna i ett valdistrikt (eller bostadsområde) har för en demokratisk process, och att det sedan återspeglar sig i hur benägen man är att skapa, eller delta i, idrottsföreningar byggda på just en sådan process, för att sedan låta sina barn delta i verksamheten, och kanske själva som föräldrar delta i olika roller inom ramen för en demokratisk organisering. Det kan ju tyckas långsökt att ett sådant samband skulle finnas vid en första anblick. Men det visar sig att det är relativt starkt. 18 17 DO (Diskrimineringsombudsmannen) beskriver 7 diskrimineringsgrunder som kan definieras som hinder för jämlikhet: Kön, könsidentitet/könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning samt ålder. 18 Slutsatsen bygger på statistisk korrelation mellan antalet idrottsaktiviteter för ungdomar i en stadsdel, hämtat från RFs LOK-statistik avseende föreningar som finns i respektive stads-/kommundel, jämfört med valdeltagande i senaste kommunalval i Norrköping per
14 Det finns visserligen fallgropar som kan studeras vidare. Finns det till exempel ett samband mellan föreningar som är etablerade i en viss stadsdel eller förort och de ungdomar som bor där? Stora föreningar som exempelvis Smedby AIS har säkerligen ungdomar i sin verksamhet som kommer från närliggande stadsdelar. Däremot känns det mer logiskt att de flesta som deltar i Svärtinge BKs ungdomsverksamhet bor i Svärtinge. Det väcker ändå intressanta frågor. Om man lyckas öka valdeltagandet i en stadsdel, ökar då benägenheten att starta och delta i idrottsföreningar? Eller ju fler idrottsföreningar i en stadsdel desto fler går till valurnorna? Om kultur- och fritidsnämnden verkar för att skapa idrottsföreningar för ungdomar i stadsdelar med lågt valdeltagande ökar det då? Om det sedan finns ett samband mellan ett högt valdeltagande och det goda livet i Norrköping blir ju sedan den slutliga frågan. Möjliga åtgärder Jämlikhet är utgångspunkt för kommunens produktion av välfärdstjänster. En ständig bearbetning av hindren för att uppnå jämlikhet är därför ett övergripande mål. Den nuvarande uppdelningen av kommunen i skarpt avgränsade uppdragsområden, kan vara ett hinder i sig. Formella former och strukturer mer inriktade på samverkan och samarbete mellan verksamheter inom kommunen, kan därför underlätta jämlikhet. En utgångspunkt kan då vara att mer tydliggöra kompletterande alternativt kompensatoriska roller. 19 Det kan i sin tur öka möjligheten att samhällets gemensamma resurser kan fördelas mer jämlikt. Striktare regeltillämpning Utifrån den nuvarande organiseringen, med en kultur- och fritidsnämnd som ansvarar för allmänt kulturstöd, och stöd till idrott, kan en striktare tillämpning av det befintliga regelverket vara en möjlig väg att direkt angripa hinder för jämlikhet. Det finns i nuvarande bidragsregler särskilda krav på föreningslivet att verka jämlikt och demokratiskt. studerad stads-/kommundel. Urvalet var begränsat. Resultatet behöver därför bedömas med viss varsamhet. 19 SKL har tagit fram en vägledning för jämlik styrning och ledning i kommuner, landsting och regioner Göra jämlikt är att göra skillnad.bland annat ingår 8 kommuner i utvecklingsarbetet.
15 Offentlig debatt Massmedia speglar, debatterar och förmedlar kultur och idrott på ett omfattande sätt, mer än områdena motiverar utifrån kommunens totala produktion av välfärd. Det finns alltså goda möjligheter att aktivt och systematiskt nå ut med en bred dialog och debatt om idrott och kultur, och dess villkor. Omfördelning Att omfördela resurser inom en given ekonomisk ram, för att öka jämlikhet, är inte helt enkel att genomföra på kort sikt. Däremot, när det till exempel ska tillföras en ny idrottsanläggning eller införas någon ny bidragsform bör givetvis jämlikhetsaspekten beaktas. På senare tid har resursstarka i samhället, fått alltmer av gemensamma resurser. Riktade satsningar Genom att ytterligare använda lättillgänglig och lättkommunicerad statistik, som följer jämlikhetsutvecklingen i kommunen, kan riktade insatser sättas in där de mest behövs.
Kultur- och fritidskontoret i Norrköpings kommun har ett inspirerande uppdrag: att verka för ett rikare liv för människor i alla åldrar. Vi gör det dels genom att erbjuda kulturupplevelser och kunskapsäventyr som Cnema, Konstmuseum, Stadsmuseum, Kulturskolan och Stadsbiblioteket. En annan viktig uppgift är att ge stöd till föreningar och organisationer som genom sina aktiviteter sprider energi och väcker människors lust att skapa, glädjas och leva aktivt i Norrköping. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Adress: Trädgårdsgatan 8, 601 81 Norrköping Tel: 011-15 00 00 E-post: kultur.fritid@norrkoping.se www.norrkoping.se