LÄNNÄS KYRKA Lännäs socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift RENOVERING AV SAKRISTIA 2012 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson antikvarisk konsult
1 2013-01-15 INLEDNING Senhösten 2012 utfördes invändiga åtgärder i Lännäs kyrkas sakristia för att eliminera dålig lukt. Arbetet omfattade i korthet borttagning av befintlig vägg- och takfärg, ommålning samt inmontering av nya skåp. Under arbetet påträffades en äldre väggdekor. HISTORIK LÄNNÄS KYRKA Lännäs kyrka består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och sakristia i norr. Det är en ursprungligen medeltida kyrka, som fick nytt långhus 1777. Ingångar finns i långhuset i söder, i tornet i väster samt i västra väggen i sakristian. Som alla andra kyrkor har även Lännäs genomgått olika renoveringar. Det framgår dock sällan om åtgärderna i kyrkorummet även berört sakristian. Bland invändiga renoveringstillfällen i kyrkorummet under de senaste drygt 100 åren kan nämnas 1892, 1925, 1933, 1961, 1977 och 1998. Lite utförligare upplysningar finns om de tre senaste restaureringarna, 1961, 1977 och 1968 1. Vid arbetena 1961 erhöll kyrkan centralvärme och målades kyrkorummets väggar antagligen med oljefärg eller emulsionsfärg (enligt handlingar i Länsmuseets arkiv). Då åtgärdades också sakristian, där bl.a. en oljepanna installerades (arbetet skedde under ledning av ark. Rolf Jansson, Landsbygdens Byggnadsförening). 1977 skedde nya åtgärder, då bl.a. kyrkorummets väggar målades med emulsionsfärg (arbetet skedde under ledning av ark. Jerk Alton, Kumla). Det är oklart om sakristian då berördes eller inte. Vid den ut- och invändiga renoveringen 1998 borttogs den organiska färgen på både tak och väggar i kyrkorummet (byggledning Leif Brorson, LB Byggkonsult, Örebro). Då berördes däremot inte alls i sakristian. SAKRISTIAN Sakristian består dels av ett större rum, dels av tre mindre biutrymmen i väster; toalett, farstu och ett utrymme för kyrkans värmeanläggning. På norra väggen i själva sakristian finns ett gallerförsett fönster, på södra väggen finns såväl en dörr till kyrkorummet som en trappförsedd dörr till predikstolen och på västra väggen en dörr till farstun med tillhörande biutrymmen samt utanförliggande ytterdörr. Framför större delen av östra väggen finns väggfasta skåp. 1 Rapport Lännäs kyrka, Ut och invändig renovering 1998, Estrid Esbjörnson, Örebro läns museum.
2 Sakristian har putsade väggar och tak, där övergången mellan tak och vägg utgörs av en hålkälslist. Vid golvet finns på tre av väggarna en ca 35 cm hög, utskjutande sockel. På den fjärde väggen, den västra, var sockeln bara markerad genom en avvikande färg. Framför fönstret finns ett järngaller och här har det förmodligen tidigare även suttit plåtluckor, att döma av bevarade upphängningsjärn i fönsternischen. Väggarna och taket var målade i bruten vit kulör, hålkälslisten grå liksom sockeln, dörrarna ljust grå, skåpet brutet vitt och fönstret med gallret vitt. Golvet är av lackade bräder. I rummet finns mot västra resp. södra väggen två lösa säkerhetsskåp, som flyttades ut i rummet under arbetet och sedan återflyttades. Detaljerade upplysningar om när olika åtgärder utförts i sakristian har inte undertecknad tillgång till. Man vet att centralvärme med oljeeldning installerades i kyrkan 1961. Ett foto i Länsmuseets arkiv visar sakristians västra vägg, som är uppbruten. Här ser man också att det är ett visst avstånd mellan västväggen och trappan till predikstolen. I dag ansluter den västra innerväggen direkt mot predikstolstrappan, vilket visar att denna vägg flyttats inåt rummet. Rimligen har nuvarande toalettutrymme, farstu och pannrum tillkommit vi detta tillfälle. Av fotot av döma förefaller det dock som om det redan då fanns utrymmen utanför med tanke på den dörr som syns på fotot. Med andra ord, det är lite oklart exakt vilka åtgärder som utfördes vid detta tillfälle. Foto från 1961, då centralvärme installerades i Lännäs kyrka. Här är västra väggen i sakristian genombruten. Var det då den utvändiga dörren till sakristian togs upp? Foto Bertil Waldén, (Örebro läns museums arkiv.) Lännäs kyrka före 1959, då kyrkan erhöll sitt nuvarande koppartak. Här ser man att sakristian inte har någon ingång utifrån. Om dörren togs upp 1961 eller tidigare har inte kunnat beläggas. Avfotografering Lars-Ove Larsson. Lännäs kyrka 2012.
3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens diarienummer: 433-3357-2012 Tillstånd från Länsstyrelsen: 2012-05-18 Byggprogram: Byggprogram, vid renovering av sakristia och biutrymmen i Lännäs kyrka, upprättat av Leif Brorson, LB Byggkonsult, 2012-04-20 Entreprenörer: Pe Lindströms Måleri AB, Åsbro Paul Larsson Snickeri AB, Stora Mellösa Antikvarisk kontroll och dokumentation: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult, Vintrosa Fotografier: Leif Brorson (före arbetet), Estrid Esbjörnson (under och efter arbetet) samt Lars-Ove Larsson, Lännäs (ordförande i fastighetsutskottet) Tidpunkt för arbetenas utförande: Oktober december 2012 Slutbesiktning: 2013-01-10 UTFÖRDA ARBETEN Det var dålig, unken lukt i sakristian. För att få en bättre ventilation av väggarna ville man ta bort den täta vägg- och takfärgen och ersätta med material, som andas bättre. I samband därmed förnyades också de väggfasta skåpen. När väggskåpen tagits bort syntes det enligt målaren mögel på väggen bakom. Det kunde inte helt klarläggas vad de befintliga färgskikten i sakristian bestod av. Församlingen hade innan arbetet planerades låtit utföra en analys av färgen, vilken visade att det var en svag plastfärg. Enligt handlingarna, som undersöktes i samband med kyrkans renovering 1998, skulle oljefärg eller emulsionsfärg tidigare ha använts i kyrkorummet. Enligt det nu aktuella byggprogrammet var väggar, tak m.m. i sakristian strukna med latexfärg på underliggande oljefärg. Enligt målaren kan dock det yttersta skiktet ha varit en alkydoljefärg med underliggande två oljefärgsskikt. Vid borttagningen av de övre färgskikten framträdde på tre av väggarna rester av ett dekormåleri. Se utförligare beskrivning under Antikvariska iakttagelser nedan. Följande arbeten utfördes. - Borttagning av organisk färg på väggar och tak med skrapning. Sammanlagt tre skikt togs nu bort. Bakom väggskåpen var inte de två senaste strykningarna utförda. På hålkälslisten vid taket togs dock inte färgskiktet bort, eftersom det var svårt att göra det utan att förstöra listen. - Putslagning med hydrauliskt kalkbruk. - Avfärgning med Gotlandskalk.
4 - Av antikvariska skäl avfärgades inte vissa delar av östra väggen med det blottade dekormåleriet bakom de nya väggskåpen. Här putslagades endast skadorna. - Ommålning av fönster- och fönstergaller, samtliga dörrar, trappa till predikstol, radiatorer o.dyl. - Slipning och lackning av golvet. - Insättning av nytillverkade skåp av samma storlek som tidigare, där baksidan av det högra skåpet upptill består av plexiglas så att man kan se dekormåleriet på väggen bakom. - Ommålning av väggar och tak i toalettutrymmet och i farstun. Generellt gavs väggar och tak samma kulör som tidigare. Taklisten gjordes något ljusare, sockeln markerades inte med avvikande färg, trappan till predikstolen blev också något ljusare. Alla snickerier, fönster, fönstergaller, dörrar, predikstolstappa o.dyl. gavs samma enhetliga gråa ton. Fotona t.v. före arbetet, fotona t.h. efter arbetet.
5 Fotona t.v. före arbetet, fotona t.h. efter arbetet. ANTIKVARISKA IAKTTAGELSER Då de yttre färgskikten avlägsnades från väggarna framträdde en underliggande dekor i form av ett vegetativt mönster på tre av väggarna; norr, öster och söder, däremot inte åt väster med den sentida väggen. Väggfärgen i övrigt var ockragul. Under detta lager fanns ett vitt kalkputsskikt. Ur mina anteckningar efter besiktning 2012-10-08: Östra väggen: Man ser en böljande slinga i mörka färger (svart), som böljar rätt nära hålkälslisten. Mellan böljorna en liten blomsterslinga. Man ser att den övre slingan har burits upp av tre målade pilastrar. Det kan ha varit fler men putsen i nordöstra hörnet är skadad. Det har nog stått en eldstad där.
6 Norra väggen: Man ser denna slinga även på denna vägg, i synnerhet väster om fönstret. Man ser också att det funnits mörk färg runt fönsteröppningen som en omfattning. Denna mörka färg går inte helt och hållet runt fönstret utan döljs där av hålkälslisten. Omfattningen där är inte helt snygg. Kan det innebära att listen är yngre än målningen, men det stämmer inte riktigt heller. Runt fönstret finns också rester av en omfattning, målad med en mot grönt bruten vit oljefärg. Södra väggen: Runt dörren till kyrkorummet finns en drygt decimeterbred - uppskattningsvis ca 12-13 cm - omfattning, målad med en aning mot grönt bruten vit oljefärg. Denna avgränsas av en 7-8 mm bred svart linje. Man ser spår av samma omfattning runt dörren till predikstolen. Under omfattningen till dörren mot kyrkorummet tyckte jag mig ana samma svarta mörka färg som runt fönstret. Invid dörren till predikstolen påträffades under skrapningen ett par gulvita sega skikt (spackel?). Underst föreföll det vara en ljust grå kulör. Taket: Taket hade underst en ganska mörk/grå kulör (smuts, efter eldning i en tidigare eldstad?). Taklisten: Taklisten hade under den befintliga, relativt mörka gråa färgen, en kraftigt grön kulör (ytterligare lager undersöktes inte). Rummet har således vid något tillfälle haft en målad dekor i form av mörka/svarta pilastrar, som nära taklisten burit upp en böljande linje, omslingrad av en tunn blomstergirlang, båda i samma färger. Väggen har då varit målad ockragul. Det är svårt att säga hur gammal denna dekor är. Man vet att det skedde invändiga åtgärder i kyrkan bl.a. 1892, 1925 och 1933. Om även åtgärder då utfördes i sakristian är obekant. Stilmässigt skulle målningarna dock kunna vara från 1920- eller 1930-talet, möjligen även från 1890-talet. Något 1700-talsmåleri torde det knappast vara frågan om, inte heller har målningarna drag av jugendstil. En större referensyta med det blottade dekormåleriet har lämnats synlig bakom en plexiglasskiva längst upp till vänster på norra väggen. Som nämnts ovan har heller inte väggen bakom skåpen övermålats utan här finns delar av väggdekoren kvar intakt, efter putslagning. Man kan också se måleriet längst upp i högra väggskåpet, där skåpsryggen består av en plexiglasskiva. Dessutom fanns runt fönster- och dörröppningarna rester efter målade omfattningar. Dels var det en mörk omfattning, som föreföll ligga underst. Dels var det en ljusare omfattning, ca 12-13 cm bred, målad med vit oljefärg med dragning åt grönt, och som var avgränsad av en ca 7-8 mm bred svart linje. Det var svårt att säga om någon av dessa omfattningar hörde samman med väggdekoren eller inte. Att den västra väggen - mot toalett, farstu och pannrum var annorlunda framgick tydligt under arbetet. Men det är dock värt att notera att hålkälslisten är lika prydlig runt om rummet. Biutrymmena har på något sätt inrymts i en från början större sakristia. Då skulle man kunna vänta sig att hålkälslisten skulle finnas kvar i dessa sekundära utrymmen men det gör den inte. Man har tydligen bemödat sig om att göra en snygg hålkälslist även på den nya västra väggen (och tagit bort den som inte längre syntes i de sekundära utrymmena). Denna västra vägg har dock ingen utskjutande sockel som de tre övriga väggarna. Estrid Esbjörnson Antikvarisk konsult
7 MATERIAL- OCH KULÖRREDOVISNING Material: Putsbruk Hydrauliskt kalkbruk, Målarkalk AB Färg puts Gotlandskalk, Målarkalk AB Färg snickerier Linoljefärg, Engvall & Classon Kulörer: Väggar och tak: Brutet vita, platsbrutet med lite grön umbra Dörrar, fönster, järngaller, skåp, taklist: Ljust grått, NCS S 2500
8 FOTOGRAFIER ANTIKVARISKA IAKTTAGELSER Östra väggen med rester av dekormåleri. Överst ett översiktsfoto, nederst detalj av väggen med målade pilastrar, som bär upp en böljande linje.
Detaljer av de böljande linjerna och de tunna blomstergirlangerna. 9
10 Norra väggen, där man dels ser den böljande linjen, dels att fönstret tidigare haft en mörk omfattning. Detalj av fotot ovan, där man ser omfattningen väster om fönstret samt den böljande dekorlinjen.
11 Överst södra väggen med dörren in till kyrkorummet. I mitten syns en målad omfattning med vit oljefärg med dragning åt grönt, avgränsat av en mörk linje. Underst syns en kraftigt grön färg under den grå taklisten.
12 Norra och östra väggarna efter putslagning och avfärgning med det bevarade dekormåleriet men innan skåpen sattes in. Foto Lars-Ove Larsson. Det nya skåpet täcker det bevarade måleriet, som kan ses genom en plexiglasruta överst i skåpet.
13 Sakristians nordvästra hörn med dekormåleriet under och efter arbetet. Dekormåleriet i nordvästra hörnet skyddas av den plexiglasskiva.