UV SYD RAPPORT 2003:11 ARKEOLOGISK UTREDNING Borgeby 17:85 Skåne, Borgeby socken, Borgeby 17:85 Fredrik Svanberg Borgeby 17:85 1
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2003 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2003:11 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Fredrik Svanberg och Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3
Innehåll Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Förutsättningar för utredningen 7 Utredningens genomförande 8 Resultat 8 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markeradmed en ring. Skala 1:250 000. 4 Borgeby 17:85
Borgeby 17:85 Fredrik Svanberg Inledning Med anledning av Lomma kommuns planer på att exploatera fastigheten Borgeby 17:85 i Borgeby sn genom utbyggnad av Rutsborgsskolan har Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, genomfört en arkeologisk utredning. Ansvarig för utredningen var Fredrik Svanberg. Utredningen bekostades av Lomma kommun. Den aktuella fastigheten omfattar ca 13 000 m 2 (fig. 1-2) och kunde vid en besiktning innan utredningen konstateras bestå av för närvarande obrukad mark. Antikvarisk bakgrund Exploateringsområdet består av plan mark inom ett större lätt kuperat område av den lokala fullåkersbygden. Ytan ligger i direkt anslutning till det i söder belägna våtmarksområdet Domedejla mosse. Under det tidiga 1800-talet bestod området av ängsmark tillhörig Borgeby by (Skånska rekognoscerings-kartan 1812-1820). Denna odlades senare upp och på kartor från tidigt 1900-tal består ytan av åkermark (gamla ekonomiska kartan från 1912). Enligt Arrhenius fosfatkarta ligger fastigheten inom ett mindre område med förhöjda fosfatvärden. Fastigheten är belägen mitt i ett område med särskilt många kända fornlämningar inom vilket också ett flertal arkeologiska undersökningar utförts under senare år. Flera tidigare kända fornlämningar och antikvariska observationer kan nämnas från platsens omedelbara närhet: mindre än 100 m åt väster ligger den registrerade stenåldersboplatsen Borgeby sn RAÄ 51. Ungefär 150 m åt öster finns fyndplatserna för ett fragment av en tunnackig slipad flintyxa från mellenneolitikum samt en konisk kärna med plattform. Endast 150 m åt norr genomfördes en arkeologisk förundersökning 1990 som kunde belägga en förekomst av boplatslämningar (Borgeby sn RAÄ 53 och 57; Söderberg 1991). Några hundra meter åt nordväst finns ett antal kända stenåldersboplatser: Borgeby sn RAÄ 25, 26, 42 och 43. Dessa boplatser hör sannolikt huvudsakligen till yngre stenålder (Schmidt Sabo 1999). Ungefär 400 m åt norr finns ett område med stora högar Svinhögarna som sannolikt uppförts under den äldre bronsåldern (Borgeby sn RAÄ 3 och 4). Borgeby 17:85 5
Fig. 2. Områdets läge på ekonomiska kartan 1:10 000, med Domedejla mosse samt omgivande fornlämningar markerade. 6 Borgeby 17:85
I ett område ca 700 m åt sydost finns flera kända fornlämningar som undersökts i olika omgångar. De mest välkända är Flädie sn RAÄ 7 10. Särskilt i samband med byggandet av Österleden under de senaste åren har arkeologiska undersökningar av betydande omfattning genomförts i området. Flera större och mindre undersökningar utfördes redan innan Österleden byggdes, vilka kunde belägga förekomsten av boplatser från stenåldern till järnåldern (sammanfattningar med hänvisningar till olika rapporter i Schmidt Sabo 1999 samt Runcis 2000). De mest omfattande och uppmärksammade undersökningarna gällde ett vendel- och vikingatida boplatsområde (Kriig & Pettersson 1996; 1997). Vid utredningar och förundersökningar inför byggandet av Österleden berördes flera boplatsområden (Runcis 2000; 2000a). Större utgrävningar gjordes av en boplatsyta från yngre järnålder som ansluter till det ovan nämnda vendel- och vikingatida boplatsområdet (Becker 2001; Pettersson & Brorsson 2002) samt ett nyupptäckt gravfält från mellenneolitisk tid (Pihl & Runcis 2001; Runcis 2002). Sammanfattningsvis kan sägas att de kända förhistoriska lämningarna i området framförallt belägger en omfattande neolitisk närvaro, vilken främst kan konstateras med ledning av fornminnesinventeringens dokumenterade boplatslägen, ett antal indikationer från olika mindre arkeologiska undersökningar samt den vetenskapligt högintressanta och välpublicerade undersökningen av det mellanneolitiska gravfältet. Den yngre järnåldern är också påtaglig, men förefaller koncentrerad till det ovan nämnda vendel- och vikingatida boplatsområdet i anslutning till Flädie sn RAÄ 6, 8 och 9 (Pettersson & Brorsson 2002, s. 11ff). Förutsättningar för utredningen Utredningsområdet är beläget på sandig jord i direkt anslutning till ett våtmarksområde i söder vilket framförallt måste betraktas som ett bra läge för en stenåldersboplats. Närheten till våtmarken innebär också att depositioner av offerkaraktär kan finnas i anslutning till denna. I såväl väster, norr och öster finns registrerade boplatser eller starka boplatsindikationer 150 m eller närmare ytan. Området kan knytas till ett mindre område med förhöjda fosfatvärden och slutligen påträffades slagen flinta på två ställen inom ytan då denna besiktigades. Det fanns alltså indikationer på förekomsten av under mark dolda fornlämningar inom området, framförallt då boplatslämningar från stenåldern. Med ledning av den ovan presenterade fornlämningsbilden kan neolitikum framhållas som en i området mycket väl företrädd period. Detta förhållande framträder även i en områdesöversikt fokuserad på denna tid av Janis Runcis (2002, 19ff). De arkeologiska undersökningar som gjorts av neolitiska lämningar i området är dock, förutom utgrävningen av det ovan nämnda flatmarksgravfältet, av sporadisk natur. Möjligheten att få undersöka ett neolitiskt boplatsläge i området är därför av stort vetenskapligt intresse eftersom sådana undersökningar saknas inom området. På senare år har flera neolitiska boplatser undersökts i Skåne, vilket på avgörande sätt förändrat bilden av dessa boplatser (Artursson m.fl. 2003). Många viktiga vetenskapliga frågor återstår dock att besvara kring husens och Borgeby 17:85 7
boplatsernas funktion, typologi, organisation och regionala variation. Målet för utredningen var att klargöra förekomsten av under mark dolda fornlämningar inom utredningsområdet. Mot den ovan relaterade bakgrunden så fokuserades arbetet på den förmodade förekomsten av en stenåldersboplats, även om förekomsten av arkeologiska lämningar från andra perioder inte uteslöts. Utredningens genomförande Vid utredningen grävdes 403 m sökschakt med grävmaskin (fig. 3). I sökschakten grävdes växthorisonten och matjorden bort så att den underliggande och av åkerbruk opåverkade marken blottades. Matjordslagret var 20 30 cm mäktigt i områdets norra delar men bara kring 15 cm mäktigt i de södra delarna. Några torv- eller mosslager tillhöriga Domedejla mosse påträffades inte vid sökschaktningen. Den underliggande marken bestod i områdets norra del av grusig orange sand och i dess södra delar av fin ljus sand. I den underliggande markhorisonten påträffades ett mindre antal anläggningar av förhistorisk karaktär. Dessa bestod av fyra gropar, två stolphål och en ränna. Anläggningarna var koncentrerade till områdets östra del (fig.3). I ytan av en av groparna påträffades tre flintavslag och ytterligare avslag iakttogs på flera platser i matjorden i samma område. De påträffade anläggningarna kan bedömas som av plöjning kraftigt skadade boplatslämningar. Med ledning av flintavslagen tillhör de troligtvis sten- eller bronsåldern. Resultat Med anledning av den planerade utbyggnaden av Rutsborgsskolan utfördes en arkeologisk utredning av exploateringsytan, vilken sammanfaller med fastigheten Borgeby 17:85. Vid den sökschaktning som genomfördes framkom ett mindre antal sämre bevarade lämningar av förhistorisk karaktär. Dessa lämningar bekräftar den förmodade förekomsten av boplatslämningar inom området. Omfattningen och bevarandegraden av de påträffade lämningarna motiverar dock inte att vidare arkeologiska arbeten behöver utföras inom exploateringsytan. 8 Borgeby 17:85
Fig. 3. Schaktplan, Borgeby 17:85. Skala 1:1000. Borgeby 17:85 9
Referenser Artursson, M., Linderoth, T., Nilsson, M.-L. & Svensson, M. 2003. Byggnadskultur i södra och mellersta Skandinavien. I Svensson, M. (red.). I det neolitiska rummet. Skånska spår Arkeologi längs Västkustbanan. Lund Becker, N. 2001. En grophusbebyggelse vid Bjärred. Boplatslämningar och grophusbebyggelse från den äldre och yngre järnåldern. Skåne, Borgeby och Flädie socknar. Dnr 423-2468-2000. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, DAFF 2001:2. Kriig, S. & Pettersson, C. B. 1996. En vendel-/vikingatida boplats i Bjärred. Skåne, Flädie sn, Bjärred 9:5. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:61. Lund 1997. Den fattige grannen. Kustbönder och boskapsskötare i skuggan av Löddeköpinge. I Karsten, P. (red.). Carpe Scaniam. Axplock ur Skånes förflutna. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter no 22. Lund Pettersson, C. B. & Brorsson, T. 2002. Bott vid en landsväg. I Mogren, M. (red.). Märkvärt Medeltida. Arkeologi ur en lång skånsk historia. Riksantikvarieämbetet, arkeologiska undersöningar, Skrifter no 43. Lund Pihl, H. & Runcis, J. 2001. Ett mellanneolitiskt flatmarksgravfält och en flintverkstad i Borgeby. Skåne, Borgeby och Flädie socknar, RAÄ 7 m.fl. Dnr 423-2468-2000. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, DAFF 2001:3. Runcis, J. 2000. Ny väg förbi Borgeby samhälle (norra och östra delen). Skåne, Borgeby socken, Österleden. UV Syd Rapport 2000:80. Arkeologisk utredning. Lund 2000a. Gravar och boplatslämningar i Borgeby från stenålder till yngre järnålder. Skåne, Flädie socken, RAÄ 7-10. UV Syd Rapport 2000:99. Arkeologisk förundersökning. Lund 2002. Bärnstensbarnen. Bilder, berättelser och betraktelser. Riksantikvarieämbetet, arkeologiska undersökningar, Skrifter no 41. Lund Schmidt Sabo, K. 1999. Arkeologisk utredning steg 1. Österleden förbifart Borgeby. 1999. UV Syd Rapport 1999:56. Lund Söderberg, B. 1991. Rapport. Borgeby 13:341 Borgeby sn Fornlämning 53 Skåne 1990. Lund 10 Borgeby 17:85
Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1793-2003 Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: dnr 431-22102-03, beslutsdatum 2003-06-04 Projektnummer: 1420462 Undersökningstid: 3 4 juli 2003. Projektgrupp: Projektledare Fredrik Svanberg. Exploateringsyta: ca 13 000 m 2 Undersökt yta: 403 löpmeter schakt. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 6f, edition 1 Aug. 1970, x 6181736 y 1325325. Koordinatsystem: Rikets, 2,5 GON väst. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6181673 y 1325287. Dokumentationshandlingar som förvaras i arkiv: Digitala data, förvaras hos Riksantikvarieämbetet UV Syd i Lund. Fynd: Ett mindre antal flintavslag, tillvaratogs ej. Borgeby 17:85 11