TINGSTAD KYRKA Tingstad socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 TINGSTAD KYRKA Tingstad socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

TINGSTAD KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport november 2004. Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 TINGSTAD KYRKA... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 11 Kyrkogården... 11 Kyrkobyggnaden... 11 HÄNDELSELISTA... 12 Förkortningar... 16 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 16 KÄLLOR... 16 Övriga inventeringar... 16 Kartor... 17 2

INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3

från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anita Löfgren Ek vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4

TINGSTAD KYRKA Norrköping Tingstad 11:6, Tingstad socken, Norrköpings kommun, Lösings härad, Norrköpings kyrkliga samfällighet, Linköpings stift, Östergötlands län och landskap. Tingstad är en medeltida socken och fynden av runstenar och fragment av tidigkristna gravmonument i kyrkans murverk visar på kyrkplatsens långa kontinuitet. Kyrkan uppfördes med gråstensmurar under 1100-talet eller 1200-talets förra hälft. Troligen byggdes koret om på 1300-talet och på 1400-talet byggdes sakristian och valv slogs i kyrkans långhus, kor och sakristia. Utmed valvribborna, åtminstone i koret, målades enkla växtornament. Enstaka spår av figurmåleri har påträffats i koret. Kalkmålningarna togs fram vid en restaurering på 1950-talet. Kyrkans planlösning är ett rektangulärt långhus med ett smalare och långsträckt, rakavslutat kor, sakristia i norr och ett torn i väster. Tornet och tornlanterninen byggdes åren kring 1770. 1860 gjordes en större ombyggnad av kyrkan, då långhus och kor fick sitt nuvarande tak, strävpelarna uppfördes och fönstren gjordes enhetliga. Kyrkans fasader är slätputsade och avfärgade i vitt. Torntak och lanterninens tak är täckta med spån, medan övriga tak är plåttäckta. De stickbågiga fönstren är småspröjsade. Ingångar finns genom tornet i väster och korportalen. Kyrkorummet präglas framför allt av de medeltida valven och 1600- och 1700-talens inredning. Häradsekonomisk karta 1868 5

Socknen Tingstad är en medeltida sockenbildning. Thingstath nämns 1331 och Tingstad 1401. Troligen låg den äldsta tingsplatsen för Lösings härad här. I socknen finns en stor mängd fornlämningar, som tyder på tidig bosättning, nordöst om kyrkan finns två järnåldersgravfält. Ca en kilometer nordöst om kyrkan, vid Gullborg, ligger en av länets få arkeologiskt undersökta fornborgar. Den har daterats till folkvandringstid, ca 400-550 e Kr. När det gäller arealen är Tingstad en relativt liten socken. Landskapet utgörs av öppna lerslätter med berg och moränbackar dit bebyggelsen huvudsakligen lokaliserats. Stora delar av socknen utgörs fortfarande av åkermark, men jordbruket är inte längre den dominerande näringen bland dem som bor här. Tingstad omfattar numer bl a bostadsbebyggelsen i Navestad i södra delen av Norrköping. Järnvägen mellan Norrköping och Valdemarsvik gick genom socknen och väster om prästgården fanns en hållplatsstuga. Järnvägssträckningen är nu upplöjd. Väg E22 mellan Norrköping och Söderköping går genom socknen, ca 400 m väster om kyrkomiljön. Kyrkomiljön Tingstad kyrka ligger på en ås, som sträcker sig i öst/västlig riktning, med åkermark i norr och söder. På åsen, sydöst och öster om kyrkan, växer bl a ekar. Norr om kyrkan går landsvägen mot Tåby och väster om prästgården möter den vägen mot Styrstad. Öster om kyrkan ligger Tingstadgården, som är ett församlingshem i en våning med putsade fasader. Här ligger även två bostadshus. Det ena av dessa är en enkelstuga i två våningar. Väster om kyrkan ligger den f d prästgården. Bostadshuset har panelade, rödfärgade fasader och ett brutet tak. Det byggdes troligen under slutet av 1700-talet. Till prästgården hör flera rödfärgade uthus, bl a en f d ladugård/loge som är byggd i vinkel. Norr om landsvägen ligger den f d sockenstugan, en reveterad timmerbyggnad från 1700-talet. Enligt häradskartan från 1868 inrymdes skolan här och fattigstugan låg i vägskälet väster om prästgården. Kyrkogården På en karta från 1702 kan man se att kyrkogården har samma utsträckning som idag, med den något spetsiga formen i öster. Terrängen stiger mot berget i öster. Kyrkogårdsmuren ligger direkt på berget. I väst och nordöst finns det dubbelgrindar och i sydväst en mindre grind direkt till prästgården. Grindarna är i enkelt järnsmide. I sydöstra hörnet finns en öppning där en gång leder över åsen till församlingshemmet. Trädkransen består av askar. Öster om kyrkan och på delar söder om kyrkan finns det grusgravar omgärdade av tujahäckar. Söder om kyrkan är kyrkogården strikt indelad med rygghäckar i nord/sydlig riktning. Öster om kyrkan står en del höga vårdar på familjegravar. På gräsytorna norr om kyrkan finns det inga gravvårdar. I nordvästra hörnet finns bl a en stor grusgrav med stenram och två gravhällar. I nordöstra hörnet står ett gravkapell. Det har slätputsade väggar avfärgade i brutet vitt. Taket är utformat som en låg, svängd huv och är täckt med skiffer. De två fönstren är åttkantiga och har blyspröjsat antikglas. I väster finns kopparklädda dubbeldörrar. Gravkapellet invigdes 1952 och är ritat av stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee. Bildhuggare Nils Boiardt stod för den konstnärliga utsmyckningen. I sluttningen i öster står tre runstenar. Två av dem har hittats i kyrkan och en lär ha påträffats när man rev en stiglucka i kyrkogårdsmuren. I sydöstra hörnet finns en minneslund. 6

Kyrkobyggnaden År 1957 påträffades två fragment av tidigkristna gravmonument i Tingstad kyrka. De hade satts in i en igenmurad bågöppning i kyrkans västra del. Denna typ av gravmonument brukar sammankopplas med förekomsten av en träkyrka, föregångare till den nuvarande stenkyrkan. Den nuvarande kyrkan uppfördes i gråsten under 1100-talet eller 1200-talets förra hälft. Långhuset och det långa, smala koret med rak östvägg uppfördes samtidigt. Eventuellt fanns då också ett torn i väster som anslöt till långhuset genom en bågformad öppning. Det fanns både en syd- och en nordportal. Två rundbågiga fönsteröppningar högt upp på södra långväggen hör troligen till den här perioden. Den ena öppningen har idag en lucka och är ingång till långhusvinden. Den andra öppningen är enbart markerad i fasadputsen. Till de tidigaste inventarierna hör dopfunten, som tillskrivs den gotländske stenhuggaren mäster Sigraf omkring 1200. Av Östergötlands tidiga, bildrika dopfuntar finns de fyra som har ett gotländskt ursprung i kyrkor i landskapets östra del. Dopfunten från Tingstad kyrka köptes in av Statens Historiska Museum år 1886. Enligt en uppgift från fornforskaren Nils Månsson Mandelgren hade dopfunten år 1844 använts till att stöta blyerts i. Blyertsen blandades i tjäran, som användes till tjärstrykning av kyrkan. Sedan 1961 finns en kopia av dopfunten i kyrkan. Troligen någon gång under 1200-talet murades nordportalen och den ovan nämnda bågöppningen i kyrkans västra del igen. Under det följande århundradet byggdes sannolikt koret delvis om. Till den ombyggnaden hör troligen den något spetsbågiga korportalen och två spetsbågiga fönster, ett i söder och ett i norr. Ett typiskt drag för den arkitekturstil som 7

kallas gotik är just att man övergår från rundbågiga till spetsbågiga öppningar. Även triumfbågen, mellan långhus och kor är spetsbågig. Det ombyggda koret försågs troligen med kalkmålningar. Vid det östra korfönstret har delar av dessa målningar från 1300-talet senare frilagts. På 1400-talet byggdes sakristian vid korets norra vägg och tegelvalv slogs i koret och långhuset ett stjärnvalv i koret och två kryssvalv i långhuset. Även sakristian har ett kryssvalv. En målad inskrift i korvalvet säger att det är slaget av murmästare Olof. Olof började vid Urbans tid att måla valven, fullbordade efter den helige Damiani fest 1463. Under senare delen av 1400-talet utfördes kalkmålningar i kyrkan. Några figurmålningar i korets östfönster, som överlagrade 1300-talets måleri, överfördes till skivor vid en restaurering 1957. De hänger idag vid korportalen. Kyrkan har ett triumfkrucifix som är daterat till 1400-talets andra hälft. Det kompletterades 1671 med två kontursågade figurer Maria och Johannes. På det viset bildas en kalvariegrupp. Att komplettera triumfkrucifixet på detta sätt är i Östergötland även känt bl a från Östra Tollstad kyrka. I slutet på 1660-talet tillkom predikstolen i barockstil. Den tillverkades av mäster Göran. Ursprungligen lär den endast ha varit bonad och försedd med svarta lister. Predikstolen målades 1741 av Anders Wikström från Söderköping. Bland 1700-talets inventarier kan nämnas den lilla kyrkklockan. Den göts av Magnus Hultman i Norrköping (d 1764), ett namn som dominerar stort när det gäller klockgjutning. I tornet står även trampmaskinen till klockringningen. Under 1700-talet skedde en del förändringar av kyrkan och kyrkorummet. Mellan 1767 och 1769 uppförde klockaren och byggmästaren Anders Hansson i Kärna ett torn i väster på Tingstad kyrka. Därefter byggdes tornhuven och lanterninen av byggmästaren Petter Andersson. Båda byggmästarna var flitigt anlitade bl a för att bygga torn eller modernisera de medeltida kyrkorna. Urmakaren och klensmeden Anders Ruth i Norrköping tillverkade ett tornur, som byttes ut 1907. 1778 togs det medeltida altaret bort, men man använde den medeltida altarskivan till det nya altaret. Samma år tillkom den nuvarande altarringen och två år senare försågs den med allegoriska målningar. Under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal skaffade många kyrkor i Östergötland en ny altartavla, målad av tidens store kyrkomålare Pehr Hörberg. 1791 målade han en altartavla till Tingstad kyrka med Korsbärandet som motiv. År 1860 genomfördes en större renovering då man byggde kraftiga strävpelare på ömse sidor om långhusets västgavel. Det tyder på problem med murarnas stabilitet. Fönsteröppningarna fick en enhetlig utformning och yttertaket byggdes om med en flackare taklutning än tidigare. Man bytte även ut den äldre spåntäckningen mot plåt, som passar bättre på ett flackt tak. Vid samma tillfälle tillkom den profilerade taklisten. Sydportalen murades igen och vapenhuset framför portalen revs. (Det saknas uppgifter om när vapenhuset uppfördes). Även invändigt gjordes förändringar då bänkinredningen byttes ut och läktaren fick en ny barriär. 1862 tillkom den nuvarande orgeln som byggdes av Sven Nordström, orgelbyggare från Småland. Senare har orgeln byggts om och utvidgats. En omfattande restaurering skedde 1957. Den leddes av Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee, ansvarig för många kyrkorestaureringar och ombyggnader. Vid restaureringen 1957 togs de medeltida målningarna fram. De består till största delen av bladornament utmed valvribborna och målad tegelimitation. Målningarna utmed valvribborna liknar bl a målningarna i Örtomta kyrka. De gotiska figurmålningarna vid östra korfönstret monterades på pannåer som hängdes upp i koret. Kordörren byttes ut. Kyrkan putsades om utvändigt och man gjorde byggnadsarkeologiska undersökningar som visade på äldre, igenmurade öppningar. Dessutom fann man en gotisk fönsterbåge i det östra korfönstret och lät bågen bli 8

synlig i den igenmurade fönsteröppningen. För att tillgodose önskemålen om bl a toalett gjorde man 1991 en utvändig tillbyggnad mellan tornet och långhusets västra gavel. Tingstad kyrka har slätputsade fasader avfärgade i vitt. Torntak och lanterninens tak är täckta med spån, medan långhustak, kortak och sakristians tak är täckta med falsad, galvaniserad plåt. De stickbågiga fönstren är indelade i sex delar och småspröjsade. Genom senare tiders förändringar, framför allt ombyggnaden på 1860-talet, ger kyrkans exteriör inte något intryck av att det rör sig om en medeltida kyrka. Vad som talar för ett medeltida ursprung är att koret är smalare än långhuset och de medeltida, spetsbågiga öppningarna. Tornet, som har en spåntäckt klockformad huv och en mångkantig lanternin, är typisk för de kyrktorn och kyrkor som uppfördes under andra delen av 1700-talet. Lite speciell för Tingstad kyrka är urtavlan till tornuret, som är för stor för lanterninen. Det flacka, valmade sadeltaket på långhuset ger intryck av en nyklassicistisk kyrkoarkitektur. Det var troligen i samband med att man byggde om taket 1860, som långhus och kor fick ett gemensamt tak med en viss skillnad i övergången mellan långhus och kor. Strävpelarna, som tillkommit av byggnadstekniska skäl, i norr och söder är ovanliga inslag på en kyrka med den här karaktären. Kyrkorummet i Tingstad har en medeltida prägel, framför allt genom valven, det smalare koret och den markerade triumfbågen med triumfkrucifixet. I korets norra vägg finns ett sakramentsskåp och en igenmurad öppning högt upp på nordväggen. Det är troligen en medeltida fönsteröppning. Större delen av östfönstret döljs av den senare altaruppsatsen, men man kan ändå ana det storslagna intryck det bör ha utgjort. Av nu genomgånget material framgår det inte vilken typ av altarprydnad man haft tidigare i Tingstad. Om själva kyrkorummet präglas av medeltiden kan man säga att interiören främst präglas av 1600- och framför allt 1700-talen. Koret domineras idag av Pehr Hörbergs altartavla som omges av 9

delvis förgyllda lisener, krönta av urnor. Den raka överdelen kröns av en strålkrans. Den femsidiga altarringen är dekorerad med allegoriska motiv. Predikstolen finns på södra sidan och det kan vara den ursprungliga placeringen. Den slutna bänkinredningen från 1860, som går ända ut till ytterväggen, börjar vid västväggen och går fram till triumfbågen där sidoställda bänkar leder in i koret. Bänkarnas utformning anknyter till övrig inredning. På orgelläktarens södra sida finns gradänger med en sluten bänkinredning som har en äldre typ av bänkluckor. I kyrkan finns några gravhällar i mittgången, bl a en medeltida häll och en gravhäll över Jean de Rogier (d 1684). Han var lantmätare och upprättade bl a två innehållsrika landskapskartor över Östergötland. Under golvet i sakristian finns en murad familjegrav för kyrkoherden Johan Wiman, död 1747. 10

KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkomiljön i Tingstad har en mycket lång kontinuitet som viktig samlingspunkt för ett större område. Kyrkan med den f d prästgården och sockenstugan utgör ett värdefullt exempel på ett sockencentrum. Kyrkogården Kyrkogårdens nuvarande omfattning är åtminstone densamma som under början av 1700- talet. Trädkransen utgör en kulturhistoriskt viktig del av kyrkogården. Den visar på det parkideal, som slog igenom på våra landsortskyrkogårdar under andra halvan av 1800-talet. I Tingstad utgörs trädkransen av askar, som verkar ha varit ett vanligt trädslag i trädkransarna. Ett annat viktigt inslag är de häckomgärdade grusgravarna, en utformning av gravplatsen som under en period dominerade våra kyrkogårdar. Gravkapellet, som är ritat av Kurt von Schmalensee, är visserligen från 1952, men väl anpassat till kyrkan. Särskilt kulturhistoriskt värdefull är även grindöppningen till prästgården. När prästgården som här låg nära kyrkan var det vanligt med en särskild öppning i kyrkogårdsmuren. Den kulturhistoriska bedömningen innehåller ingen bedömning av gravvårdar och kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Tingstad kyrka karakteriseras av sin blandning av medeltid och 1700- och 1800-tal och visar tydligt de förändringar som bl a befolkningsökning och upplysningstidens ideal innebar för de medeltida kyrkorna. Långhus, kor och sakristia är från medeltiden och murverket är en viktig del av kunskapen om medeltidens stenbyggnadsteknik. Murverket innehåller även igensatta öppningar som visar på kyrkans utformning under medeltiden. I interiören är de medeltida valven av stort byggnadshistoriskt intresse. Kalkmåleriet ingår i en medeltida tradition och förutom att det pryder kyrkorummet har det en mycket stor betydelse för jämförande studier med annat medeltida kalkmåleri. Kyrkans torn med sin spånklädda huv och flersidiga lanternin är ett typiskt exempel på de torn som uppfördes vid medeltida kyrkor under senare delen av 1700-talet, eller som ingick som delar i helt nyuppförda kyrkor vid den tiden. Tornuret är karakteristiskt för Tingstad kyrka. I övrigt präglas kyrkans exteriör av ändringarna på 1860-talet. Kyrkans inredning och inventarier är till stor del från 1600- och 1700-talen och har inte förändrats i någon större utsträckning. Tillsammans med den slutna bänkinredningen, som går ända från västväggen och ansluter till ytterväggarna, utgör de en väl samlad enhet av mycket stort kyrkohistoriskt och konsthistoriskt intresse. Till bänkinredningen hör även de ålderdomliga bänkarna på orgelläktarens södra sida. I kyrkan finns ett epitafium och några gravhällar. De visar på bruket med gravläggningar inne i kyrkan och åskådliggör tydligt skillnaden i utformningen av gravvårdar under medeltid och stormaktstid. Dessutom har de ett personhistoriskt intresse. Sammanfattning Det medeltida murverket med markerade öppningar, sakramentsskåpet i koret och de medeltida kalkmålningarna utgör värdefulla historiska dokument. Fragmenten av tidigkristna gravmonument och runstenarna på kyrkogården minner om kyrkplatsens långa kontinuitet som mötesplats. 11

Det medeltida triumfkrucifixet har ett stort konsthistoriskt intresse och även kompletteringen från 1671 med Maria och Johannes är kulturhistoriskt intressant. Tornet, som uppfördes åren runt 1770, med sitt spåntäckta tak och flersidiga lanternin har ett stort arkitekturhistoriskt värde och är av en typ som är vanlig i stiftet. Tornuret ger en speciell karaktär åt kyrkan. Av kulturhistoriskt intresse är även trampmaskinen till klockringningen. Den används fortfarande i en viss utsträckning. Kyrkans inredning och inventarier bildar en väl sammanhållen enhet. Altartavlan, altarringen och predikstolen har ett stort konst- och kyrkohistoriskt värde. Detta gäller även bänkinredningen i långhuset, koret och på orgelläktarens södra sida. Epitafiet i sakristian över kyrkoherde Johan Wiman och hans familj, samt gravhällarna i kyrkans mittgång, bl a över lantmätare Jean de Rogier har ett stort personhistoriskt värde. De vittnar även om bruket med gravläggningar i kyrkan och gravhällarna visar på skillnaden i utformning av gravvårdar mellan olika epoker. HÄNDELSELISTA Företeckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1100-1250 Nybyggnad Kyrka av sten med rektangulärt långhus, ett smalare och rakslutet kor. Troligen även fundament till ett västtorn. Det är dock osäkert om tornet blev fullbordat. ÅN, Sockenk 1200-1250 Specifika inventarier dopfunt. Tillverkad av Sigraf i gotländsk sandsten. Relief av romansk kyrka på foten. Såldes till Statens Historiska Museum 1886. En kopia av dopfunten finns i kyrkan sedan 1961. ÖMD 1200-1299 Ändring. (Osäker datering). Igenmurning av nordportal och bågöppning i väster. ÅN 1300-1399 Ändring ombyggnad. Troligen har åtminstone koret delvis byggts om under höggotisk tid. ÅN 1300-1399 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmåleri. Nämns att den underliggande 1300-talsdekoren kunde friläggas när 1400-talsmålningarna i koret flyttades över på pannåer. ÖC 1957-12-20 1400-1499 Nybyggnad Sakristia på korets norra sida. Sockenk 1400-1499 Valvslagning. Valv av tegel i hela kyrkan. Två kryssvalv i långhuset och ett stjärnvalv i koret. Sockenk 1450-1499 Triumfkrucifix. Enligt minnestavla bekostades en restaurering av krucifixet 1671 av lantmätaren Jean de Rogier och hustru. (Se notering 1671). ÖLM 12

1463 Valvslagning. En målad inskrift i korvalvet säger att det är slaget av murmästare Olov. ( Olof började vid Urbans tid att måla valven, fullbordade efter den helige Damiani fest 1463 ) I övrigt se ovan. Sockenk, NT 1957-05-25 1450-1499 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålning. (Osäker datering). Figurmålningar i korets östfönster. Påträffades 1957 och är i dag monterade på träskivor. ÅN 1600-1699 Fast inredning orgel. En orgel med fem stämmor. ÅN 1671 Specifika inventarier. Två kontursågade figurer: Maria och Johannes som bildar en Kalvariegrupp med det medeltida triumfkrucifixet. Kan ha tillkommit samtidigt med ommålning av krucifixet. ÖLM 1665-1670 Fast inredning predikstol. Tillverkad av mäster Göran. Målades 1741 och restaurerades 1983. Var ursprungligen endast bonad och försedd med svarta lister. ÅN, Sockenk, ÖD 1941-10-31 1671 Specifika inventarier. Ett medeltida triumfkrucifix skänktes till kyrkan av landsingenjören Jean de Rogier och hans fru, född Schilling. Var ett tag deponerat på annat håll. Vid renoveringen 1941 placerades det över dörren till sakristian. ÖD 1941-10-31 1687 Specifika inventarier kyrkklocka. Storklocka, rikt ornerad och enligt inskrift gjuten av EPS PIS Green Klåkegivtar. ÅN 1724 Fast inredning orgelläktare. Barriären förnyades 1860. ÅN 1741 Fast inredning predikstol. Målades av Anders Wikström från Söderköping. Var övermålad med vitt och guld på 1800-talet, ny färgsättning 1941. ÅN, ÖD 1941-10-31 1747 Specifika inventarier kyrkklocka. Lillklockan gjuten av Magnus Hultman i Norrköping. ÅN 1760 omkr Fast inredning orgel. Ett orgelverk om 5 stämmor. 1767-1769 Nybyggnad Torn. Tornet uppförs i väster av av klockaren och byggmästaren Anders Hansson i Kärna. ÅN, Sockenk 1769-71 Nybyggnad. Tornets överbyggnad med svängd huv och lanternin. Byggmästare Petter Anders. ÅN, Sockenk 1772 Specifika inventarier tornur. Tillverkat och signerat av urmakaren och klensmeden Anders Ruth i Norrköping. Byttes ut 1907. ÅN, SvB 1778 Fast inredning altarring. Tillverkad av snickaren Jacob Löfgren från Mogata. 1778 Fast inredning altare. Det medeltida stenaltaret togs bort och det nuvarande altaret murades upp. Den gamla altarskivan återanvändes. ÅN 13

1780 Fast inredning altarring. Målades med allegoriska målningar. Sockenk 1791 Specifika inventarier altartavla. Korsbärandet målad av Pehr Hörberg. Sockenk 1860 Rivning. Det murade vapenhuset framför långhusets sydportal revs. ÅN, Sockenk 1860 Vård/underhåll exteriör. Kraftiga strävpelare på ömse sidor långhusets västgavel. ÅN, Sockenk 1860 Ändring restaurering exteriör. Enhetlig utformning av de stickbågiga fönsteröppningarna, flackare fall på yttertaket, som belades med plåt istället för den tidigare spåntäckningen. Långhus och kor försågs med profilerad taklist. ÅN, Sockenk 1860 Ändring restaurering, interiör. ÅN 1860 Fast inredning bänkinredning. Nytillverkades, liksom läktarbarriären. ÅN 1862 Fast inredning orgel. Sven Nordström. Verket är senare ombyggt och utvidgat, bl a 1941 och 1975. ÅN, ÖD 1941-10-31 1886 Specifika inventarier dopfunt. Såldes till Statens Historiska Museum. ÖMD 1907 Specifika inventarier tornur. Ersatte tornuret från 1772. SvB 1923 Specifika inventarier tornur. Överlämnades till Ög museum. ÖLM 1941 Ändring restaurering. Stadsarkitekt Kurt von Schmalensee och konservator Bertil Bengtsson. Planerad framtagning av medeltida kalkmåleri genomfördes ej. Befintlig plåtbeklädnad på kyrkporten avlägsnades. ÖD 1941-10-31 1941 Fast inredning orgel, orgelverk. Utökades från nio stämmor till tretton. ÖD 1941-10-31, NT 1941-09-13 1941 Teknisk installation el och värme. Elektriskt ljus och elektrisk värmeledning. a.-b AEG, Norrköping. ÖD 1941-10-31 1941 Vård/underhåll grundförstärkning. ÖD 1941-10-31 1941 Fast inredning predikstol. Målades enligt 1700-talets färgsättning. ÖD 1941-10-31 1955 Byggnadsarkeologisk undersökning. En runsten hittades vid sydvästra strävpelarens östra sida. Stenen låg delvis som sockel. ÖLM 1957 Ändring restaurering, interiör. De medeltida dekorationerna utmed valvribborna i koret togs fram. Själva valvkapporna uppges sakna dekormåleri. Rester av gotisk målningssvit på östväggen monterades på pannåer. Målning av 14

kyrkorummet. Troligen förändras bänkinredningen (ritning finns) och byggs om så att antalet bänkar blir färre. De bakre korbänkarna görs om till förvaring. Arkitekt Kurt von Schmalensee. ÅN, ÖC 1957-12-20, ÖLM 1957 Ändring restaurering, exteriör. Omputsning. Ny kordörr, klädd med kopparplåt. ÖD 1957-12-18, ÖLM 1957 Vård/underhåll grundförstärkning. ÖD 1957-12-18 1957 Byggnadsarkeologisk undersökning. Fragment av en s k Eskilstunakista funnen i den igenmurade medeltida bågöppningen i väster. Gotiskt fönster påträffat. Murverket uppvisade kraftiga lodräta sprickor i östväggen. ÅN, ÖLM 1961 Specifika inventarier dopfunt. En kopia av den medeltida dopfunten ställdes in i kyrkan. ÖMD 1977 Vård/underhåll exteriör. Förslag som omfattar putslagningar, ny sockelputs, plåtjusteringar, översyn av takspån, total ommålning av fasader, plåt och snickerier samt tjärstrykning av taken. Isolering av kyrkans valv. ÖLM 1975 Fast inredning orgel, orgelverk. Byggdes om och utvidgades av Åkerman&Lund. ÅN 1983 Fast inredning predikstol. Restaurerades av Sten Peterson. ÅN, ÖLM 1990 Specifika inventarier textilskåp i sakristian. Ahrén. Jacobsson Arkitekter. ÖLM 1991 Tillbyggnad. Mellan tornet och långhuset på södra sidan, innehållande bl a kapprum och toalett. Ingång från vapenhuset. F 1991-06-17 1991 Vård/underhåll takomläggning. Nytt spåntak som tjärats. (Måste vara tornoch lanternintak.) F 1991-06-17 1991 Vård/underhåll målningsarbete, interiör. Omkalkning av väggarna och renovering av takmålningar. F 1991-06-17 1991 Teknisk installation el. Nya elledningar, bänkvärmare. ÖLM 1991 Teknisk installation VA. Hör samman med tillbyggnaden. ÖLM 1991 Arkeologisk undersökning. Hör samman med tillbyggnaden. ÖLM 1991-1993 Konservatorsarbeten. Rengöring och konservering av kalkmålningarna. Och konservering av inventarier. ÖLM 2004 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnaden och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. 15

Förkortningar AR Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. F Folkbladet NT Norrköpings Tidningar SvB Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952. ÅN Nisbeth, Åke, Tingstads kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1983. ÖC Östgöta Correspondenten ÖD Östergötlands dagblad ÖMD Ullén, Marian och Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar, Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium. Stockholm 2003. BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Kyrkomiljön ingår i KE 60, Tingstad, miljö av riksintresse för kulturmiljövården. KÄLLOR Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev. 2003-12-09 Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet www.bebyggelseregistret.raa.se Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. Riksintressen för kulturmiljövården i Norrköpings kommun, Länsstyrelsen Östergötland, 2002. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952. Ullén, Marian och Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar, Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium. Stockholm 2003. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands Dagblad 1952-11-10 Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. 16

Kartor Arealavmätning 1702, akt nr 05-TIN-3 Häradsekonomisk karta 1868 Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 086 75 www.lantmateriet.se 17