Trygghet och socialt liv i Akalla en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14
2
Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD 5 FAKTA OM AKALLA 7 AKALLA 7 BEFOLKNING 8 RESULTAT 9 POLISANMÄLD BROTTSLIGHET 9 INLEDNING 9 ANMÄLD BROTTSLIGHET I AKALLA 10 OFFER- OCH TRYGGHETSUNDERSÖKNING 16 TIDIGARE TRYGGHETSUNDERSÖKNINGAR 16 NÅGRA GENERELLA PROBLEM MED OFFERUNDERSÖKNINGAR 16 OMRÅDESINDELNING 17 ANALYSMETOD OCH REDOVISNING 18 METOD OCH URVAL 19 SVARSFREKVENS 19 UNDERSÖKNINGSRESULTAT 20 OFFERUNDERSÖKNING 23 TRYGGHETSUNDERSÖKNING 26 TRIVSEL, ATTITYDER OCH SOCIALT LIV 46 SAMMANFATTNING 58 KÄLLFÖRTECKNING 63 LITTERATUR 63 ÖVRIGA KÄLLOR 63 BILAGA 1 64 S YNPUNKTER FRÅN DE BOENDE I AKALLA 64 BILAGA 2 75 3
ENKÄTRESULTAT, SAMTLIGA UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN 75 BILAGA 3 92 OMRÅDESINDELNING 92 4
Inledning Om kartläggningar av trygghet och säkerhet Ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsökande arbete i ett specifikt område förutsätter en grundläggande kartläggning av den rådande situationen. Det handlar om att identifiera problemen. Kartläggningen bör för detta ändamål i första hand fungera som ett verktyg i ett konkret trygghetsarbete. En kartläggning har dessutom fler syften; det blir betydligt lättare att utvärdera genomförda åt gärder, det blir sannolikt lättare att engagera andra intressenter i ett konkret arbete och myter kan avlivas. Det finns två traditionella sätt att mäta förekomsten av kriminalitet, dels genom att studera antalet anmälda brott i ett område och dels genom enkätundersökningar där de tillfrågade får uppge om de drabbats av brott och i så fall vilket eller vilka. Eftersom det är långt ifrån alla brott som anmäls till polisen ges den bästa kunskapen om båda dessa metoder används. Detta bör kompletteras med invånarnas bild av problemet. Det är invånarna själva som bäst känner till hur området upplevs. I en trygghetsenkät kan slumpvis utvalda invånare identifiera platser som upplevs som otrygga. Platser som känns obehagliga att vistas på kanske inte syns i polisanmälningsstatistiken men blir ett problem om människor inte vågar vistas där vissa tider på dygnet. Platserna lämnas öde och trivseln minskar i området. Detta är ett problem också för fastighetsägare, handlare och trafikföretag vars ekonomi påverkas av detta. En rad andra frågor kan också bli besvarade vid en enkätundersökning. Bilden av ett områdes problem breddas ytterligare om utvalda personer med speciell kunskap om området intervjuas. Bakgrund Denna studie ingår i en större kartläggning av boendeförhållanden i Järva som Svenska Bostäder uppdragit åt Malm Kommunikation AB att utföra. Trygghetsenkäten, som ingår i denna studie, har genomförts i samråd och samarbete med stadsdelsförvaltningen (SDF) Rinkeby-Kista. Parallellt har motsvarande kartläggningar gjorts i Husby, Rinkeby och Tensta/Hjulsta. Syfte och metod Föreliggande studie av trygghet i Akalla är en uppföljning av en kartläggning som genomfördes 2006. I den tidigare undersökningen ingick samma moment som i uppföljningen och i enkäten ställdes i stort sett lika många frågor. Ett syfte med studien är alltså att kunna följa utvecklingen i Akalla. Det huvudsakliga syftet med studien har dock varit att samla in fakta som kan 5
användas som kunskapsunderlag för fortsatta brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder. Föreliggande kartläggning av Akalla innehåller följande moment: 1. Kort geografisk och demografisk beskrivning av Akalla. 2. Sammanställning av polisanmäld brottslighet. 3. Enkätundersökning med frågor om utsatthet för brott, trygghet och socialt liv. Enkäten skickades ut i maj och samlades in i juni. Malm Kommunikation AB har tidigare genomfört kartläggningar av kriminalitet och trygghet i Hjällbo i Göteborg (1997), Bergsjön i Göteborg (1999), Dalen i Stockholm (2000), Grimsta i Stockholm (2000 och 2003), Kungsmarken i Karlskrona (2000 och 2003), Österängen i Jönköping (2000 och 2003), Ekön i Motala (2000 och 2003), Tynnered i Göteborg (2000 och 2003), Lövgärdet i Göteborg (2001 och 2004), Rannebergen i Göteborg (2001 och 2004), Gårdsten i Göteborg (2001 och 2004), Angered centrum i Göteborg (2001 och 2004), Haga i Göteborg (2001), Backa i Göteborg (2001 och 2005), Gamlestaden i Göteborg (2001, 2003 och 2005), Motala centrum (2002), Centrala Hisingen i Göteborg (2002 och 2006), Hammarkullen i Göteborg (2003), Norra Biskopsgården i Göteborg (2004), Länsmansgården i Göteborg (2004), Svartedalen i Göteborg (2004), Södra Biskopsgården i Göteborg (2004), Jättesten i Göteborg (2004), Vildanden i Lund (2005), Akalla i Stockholm (2006), Husby i Stockholm (2006), Rinkeby i Stockholm (2006), Tensta/Hjulsta i Stockholm (2006), centrala Landskrona (2007 och ), Bredäng i Stockholm (2007), Vårberg i Stockholm (2007), Skärholmen i Stockholm (2007), Sätra i Stockholm (2007), Hässelby Gård i Stockholm (2007), Hässelby Strand i Stockholm (2007), Kungsportsavenyn i Göteborg (2008), Stockholm Väster (2008), Orminge i Nacka (2008), Södermalm i Stockholm (), Bagarmossen i Stockholm (), Fagersjö i Stockholm () och Rågsved i Stockholm (). 6
Fakta om Akalla Akalla Akalla ligger i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm och består av basområdena Södra, Centrala och Norra Akalla. Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. I Akalla finns två bebodda basområden (Södra och Centrala Akalla). Basområden används som minsta indelning av polisen vid registrering av anmäld brottslighet. I denna kartläggning delas Akalla in i fyra undersökningsområden (UO, se avsnitt Offer- och trygghetsundersökning) för att kunna se geografiska skillnader i området. Samtliga fyra undersökningsområden och gatuadresser i Akalla redovisas med kartor och tabeller i Bilaga 3. Karta över Akalla 7
Befolkning I Akalla bodde sammanlagt 8.069 personer den 31/12 2008. Männen var något fler än kvinnorna och de två största åldersgrupperna var 25-44- åringarna och 45-64-åringarna (se tabell nedan). Befolkning 1 Kön: Antal Procent Man 4.084 51 Kvinna 3.985 49 Ålder: 0-17 år 1.539 19 18-24 år 718 9 25-44 år 2.414 30 45-64 år 2.393 30 65 år eller äldre 1.005 12 Antal inv ånare totalt 8.069 1 2008-12-31. Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 8
Resultat Polisanmäld brottslighet Inledning I följande avsnitt redovisas den anmälda brottsligheten i Akalla under 2008. I jämförande syfte omfattar redovisningen även valda delar av den anmälda brottsligheten i hela Stockholm. Brottsutvecklingen när det gäller vissa brott i Akalla 2007-2008 redovisas i särskilda diagram. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken (BrB), trafikbrottslagen (TBL), narkotikastrafflagen (NSL) och övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Till grund för statistiken har uppgifter från polisens databas RAR 2 (Rationell anmälningsrutin) använts. Statistiken över anmälda brott omfattar samtliga händelser som anmälts och av polisen registrerats som brott. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Relationen anmäld brottslighet och faktisk brottslighet Tillförlitligheten i de uppgifter som utgör underlag för statistiken över anmälda brott påverkas av olika förhållanden. Vid en bedömning av den faktiska brottsligheten på grundval av anmälningsstatistiken sammanhänger tillförlitligheten med relationen mellan anmäld och faktisk brottslighet. Tillförlitligheten sammanhänger också med svårigheten att räkna och klassificera brott (SCB, 1996). Vi vet att långt ifrån alla brott anmäls till polisen. Våldsbrott anmäls till exempel i högre grad om gärningsmannen är okänd för offret. Allvarliga brott anmäls i högre grad än mindre allvarliga brott. Vidare anmäls brott som begås på allmän plats i högre grad än de som begås i det privata (Wikström, 1991). När det gäller tillgreppsbrott tillkommer fler faktorer. Utöver brottets grovhet och offrets relation till gärningsmannen påverkar förekomsten av försäkringsskydd anmälningsbenägenheten. Om det tillgripnas värde överstiger försäkringens självrisk finns det goda skäl att anmäla brottet eftersom en av förutsättningarna för försäkringsersättning är en polisanmälan. Generellt sett gäller också det omvända, om det tillgripnas värde understiger självrisken är anmälningsbenägenheten troligtvis låg (Dolmén, 1994). 2 RAR-systemet utgör ett samordningsunderlag för registrering och återsökning av uppgifter om brott/händelser som anmälts, eller på annat sätt kommit till polisens kännedom. Förutom uppgifter om själva brottet/händelsen innehåller RAR-systemet uppgifter om i anmälan beskrivna objekt såsom offrets ålder och kön, samt uppgifter om gods, fordon med mer. De anmälda brotten klassificeras och ges en brottskod med hjälp av anvisningar som utfärdats av SCB, RPS och RÅ (Lindgren 1996 s 15). 9
Anmälningsbenägenheten påverkas också av den allmänna synen på brott och i vad mån brottstypen uppmärksammas i massmedier, politiker och andra. Av betydelse är också det bemötande offret förväntar sig av polisen och vilka konsekvenser offret bedömer polisanmälan kan få. Valet att polisanmäla påverkas också av huruvida offret tror att anmälan kommer att resultera i någon form av påföljd för gärningsmannen (BRÅ, 1993). På grund av varierande anmälningsbenägenhet bland allmänhet och hos olika institutioner samt förändringar i den polisiära verksamhetens omfattning eller inriktning kan relationen mellan anmäld brottslighet och faktisk brottslighet variera från en tid till en annan och mellan olika orter eller områden (SCB, 1996). För vissa brottstyper, som till exempel trafik- och narkotikabrott, finns dessutom ett direkt samband mellan polisens insatser och antalet anmälda brott. För dessa brott kan det vara särskilt svårt att dra slutsatser om den faktiska brottsligheten (SCB, 1996). Vid polisens klassificering av brott kan det uppstå rubricerings- och gränsdragningsproblem. Uppgifterna beträffande omständigheterna vid det anmälda brottet kan till exempel vara otillräckliga. Vidare kan det vara svårt att avgränsa olika svårighetsgrader av ett brott från varandra, till exempel misshandel och grov misshandel. Gränsdragningen mellan olika typer av brott kan variera över tid och mellan olika polisdistrikt (SCB, 1996). Anmäld brottslighet i Akalla Det polisanmäldes totalt 1.151 brott i Akalla under 2008. Den dominerande brottstypen i Akalla var tillgrepps- och skadegörelsebrott av olika slag. Dessa var bland annat fördelade på elva biltillgrepp, 23 cykeltillgrepp, 44 inbrott i bostad, 17 inbrott i källare/vind, 38 stölder ur eller från motordrivet fordon, 23 stölder/snatterier i butik/varuhus samt 411 skadegörelsebrott. Det anmäldes vidare 78 misshandelsfall i Akalla (se tabell nedan). Antalet polisanmälda brott i Akalla minskade något mellan 2007 och 2008, från 1.199 anmälda brott till 1.151 stycken. När det gäller utvalda brottstyper kan man konstatera att skadegörelsebrotten ökade relativt kraftigt. Även misshandelsfallen och bostadsinbrotten ökade mellan dessa år. Stölder ur/från motordrivet fordon etc minskade däremot kraftigt. Antalet fullbordade bilstölder var 2008 endast en tredjedel av antalet 2007 och inbrott i källare eller vindar stod kvar på samma antal 2008 som året innan (se figurer nedan). Det anmäldes färre brott i Akalla under 2008 jämfört med hela Stockholms stad i förhållande till folkmängden. I hela Akalla anmäldes 143 brott per 1000 invånare jämfört med 222 i hela staden. Motsvarande siffra för Centrala Akalla var 178 och för Södra Akalla 78 (se tabell nedan). Av de 204 misshandelsfall, olaga hot och ofredanden som anmäldes 2008 var 143 (70 procent) riktade mot kvinnor och barn. Utöver detta anmäldes sju fall av grov kvinnofridskränkning, det vill säga ofta upprepad och långvarig våldsbrottslighet mot enskilda kvinnor (se tabell nedan). 10
Anmäld brottslighet i Akalla 3 2008 Brottstyp Centrala Södra Akalla Akalla Samtliga brott (inte enbart de 932 219 1.151 som redovisas nedan) Fullbordat mord och dråp samt 0 0 0 misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel (ej 61 17 78 med dödlig utgång) Olaga hot 57 17 74 Ofredande 35 17 52 Grov kvinnof ridskränkning 5 2 7 Våldtäkt, grov våldtäkt 2 0 2 Försök till biltillgrepp 4 2 6 Fullbordat biltillgrepp 8 3 11 Tillgrepp av moped 0 1 1 Tillgrepp av cykel 15 8 23 Inbrottsstöld, inte av skjutvapen 63 16 79 därav i bostad 33 11 44 i källare eller vind 15 2 17 i kontor 1 1 2 Fickstöld 5 1 6 Övrig stöld och snatteri 98 37 135 därav i butik, varuhus o d 23 0 23 ur/från motordrivet fordon 26 12 38 Rån, grovt rån 17 7 24 Bedrägeri, grovt bedrägeri, 27 7 34 bedrägligt beteende Skadegörelsebrott 380 31 411 därav av motordrivet fordon 19 4 23 Mordbrand 6 0 6 Brott mot knivlagen 5 0 5 Brott mot v apenlagen 1 0 1 Olov lig körning, grov olovlig 2 1 3 körning Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 2 5 Brott mot narkotikastrafflagen 27 15 42 därav framställning 1 1 2 överlåtelse m m 5 1 6 innehav, eget bruk 21 13 34 3 Bebodda basområden (Centrala och Södra Akalla). 11
Brottsutvecklingen i Akalla 2007-2008 1400 1200 1000 800 2007: 1.199 anmälda brott 2008: 1.151 anmälda brott 600 400 200 0 2007 2008 Brottsutvecklingen i Akalla, utvalda brottstyper 2007-2008 450 400 350 300 250 200 150 100 Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind 50 0 2007 2008 12
Antal anmälda brott i Akalla 2008 per 1000 invånare (procent) Samtliga brott Misshandelsfall, inkl grov (brottskoder 0351-58, 0361-68, 0373-78, 0382-88 och 9301-56) C entrala Akalla (5.247 inv) 178 11,6 17,5 10,9 3,2 2,9 6,3 68,8 Olaga hot och ofredande (brottskoder 0405-10 och 0426-29) Bilrelaterade brott (brottskoder 0801, 0802, 0840 och 1201) Rån (brottskoder 0855-56, 0862-73, 0892-93, 0896-97 och 9806-13) Stölder genom inbrott i källare/vind (brottskod 0825) Fullbordat inbrott i bostad (brottskoder 9801-02) Skadegörelse-/åverkansbrott, ej motorfordon (brottskoder 1202-03, 1205 06 och 1208-09) Södra Akalla (2.803 inv ) 78 6,1 12,1 7,5 2,5 0,7 3,9 9,6 Akalla (8.069 inv ) 4 143 9,7 15,6 10,0 3,0 2,1 5,5 48,1 Stockholms stad (810.120 222 14,1 12,3 21,6 2,5 2,2 2,0 35,6 inv ) 5 4 Bebodda basområden (Centrala och Södra Akalla). 5 Källor: (Folkmängd) Statistiska Centralbyrån och (antal anmälda brott) BRÅ Anmälda brott. http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show &id=2&module_instance=21. Hämtat -08-28. 13
Anmälda våldsbrott i Akalla 2008 Misshandelsfall, inkl. grov, totalt 78 Offret kvinna, bekant m ed gärningsm annen Offret kvinna, obekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, bekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, obekant m ed gärningsm annen Offret m an, bekant med gärningsm annen Offret m an, obekant m ed gärningsm annen 29 10 8 4 12 15 Olaga hot totalt 74 Offret kvinna, 18 år och över 46 Offret barn, 0-17 år 8 Offret m an, 18 år och över 20 Ofredanden totalt 52 Offret kvinna 18 år och över 35 Offret barn, 0-17 år 3 Offret m an, 18 år och över 14 Grov kvinnofridskränkning 7 14
Brottsplatser, Akalla, 2008, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder 0351-0358, 0373-0378, 9301-9304, 9309-9312, 9317-9320, 9325-9328, 9333-9336, 9341-9344) Biltillgrepp (0802) Tillgrepp av cykel (0807) Inbrott i källare/vind (0825) Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840) Inbrott i bostad (9801, 9802) Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896, 9806, 9808, 9810, 9812) Skadegörelse på motorfordon (1201) 1 brottstillfälle 5 brottstillfällen 15
Offer- och trygghetsundersökning Tidigare trygghetsundersökningar När det gäller hur människor uppfattar sin trygghet visar Statistiska Centralbyråns (SCB) nationella offerundersökning från 1991 att oron för våld inte står i rimlig proportion till den faktiska risken att drabbas av det (SCB, 1991). Överhuvudtaget visar forskning, såväl i Sverige som internationellt, att de som i störst utsträckning oroar sig för att drabbas av våld eller andra brott är kvinnor. Samtidigt är det dessa grupper som är minst drabbade. De som säger sig vara minst otrygga är de som drabbas mest, yngre män. (Malm, 1997, 2000b; Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Varför det är så här vet vi inte säkert. Detta kan bero på flera olika faktorer. De som är mest otrygga är försiktigare och exponerar sig mindre för risksituationer. De fysiskt starkare upplever risken att de skadas allvarligt som mindre än bräckligare individer etcetera. Resultat från tidigare lokala offer- och trygghetsundersökningar visar samtidigt att den lokala problemnivån (hög problemnivå = stor förekomst av ordningsstörningar) har en stark påverkan på upplevelsen av trygghet i det egna bostadsområdet och dessutom att egen utsatthet för brott påverkar trygghetsupplevelsen. Detta visar att åtgärder mot ordningsstörningar inte bara kan påverka antalet brott utan också i hög grad de boendes trygghetsupplevelse (Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Några generella problem med offerundersökningar Bortsett från de problem som uppstår vid alla enkätundersökningar finns det några generella problem som är speciella för just offerundersökningar (Rättsstatistisk årsbok, 2000; Wikström, 1991). Svårigheter att minnas. Detta kan leda till att antingen för få eller för många brott rapporteras. Ligger tidpunkten för brottet längre bort än den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för överrapportering. Om brottet glöms bort trots att det hände inom den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för underrapportering. Svårighet att avgöra om en händelse är ett brott. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en händelse är brottslig eller inte. Några exempel: Plånboken är borta. Är den stulen eller förlorad? Bilen är skadad: skadegörelse eller olyckshändelse? Den rättsliga definitionen av vissa handlingar behöver inte heller överensstämma med den enskildes uppfattning om vad som är brottsligt. När det gäller moderna brott är det i många fall även rent juridiskt svårt att avgöra om en handling är brottslig. Svårigheter att bedöma huruvida en händelse är brottslig eller inte leder till såväl under- som överrapporteringar. 16
Ovilja att redovisa alla brott. Vissa brott som till exempel sexualbrott och brott inom familjen är känsliga för den enskilde. Underrapportering blir följden. Bortfall inom vissa befolkningsgrupper. Vissa grupper som är speciellt utsatta för brottslighet vill inte svara på frågorna. Detta gäller till exempel hårt kriminellt belastade personer och missbrukare. Flera studier av polisanmälda brott visar att socialt marginaliserade personer, som missbrukare och kriminella, är starkt överrepresenterade när det gäller utsattheten för grova våldsbrott, å andra sidan brukar de vara starkt underrepresenterade vid intervjuundersökningar om brottslighet beroende på att många av dessa saknar fast adress och därmed inte nås av postenkäter. Områdesindelning Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. I Akalla finns två bebodda basområden (Centrala Akalla och Södra Akalla). För att möjliggöra en mer detaljerad analys av svaren har vi valt att i denna kartläggning dela in Akalla i fler områden som vi kallar undersökningsområden (UO). Indelning av undersökningsområden i Akalla Undersökningsområde UO 1 Gatuadress Borgåsgatan Kotkagatan Nystadsgatan Saimagatan Sibeliusgången Sveaborgsgatan, ojäm na num mer UO 2 Kaskögatan M arieham nsgatan Porkalagatan Sveaborgsgatan, jämna numm er UO 3 Pargasgatan T avastegatan T orneågatan UO 4 Helsingforsgatan Im atragatan Nykarlebygatan 17
Karta över undersökningsområdena i Akalla 2 3 1 4 Analysmetod och redovisning Eftersom denna undersöknings syfte i första hand är att vara ett kunskapsunderlag för konkret trygghetsarbete i Akalla har statistiska analyser av skillnader i svar beroende på områdestillhörighet genomförts om det har bedömts vara motiverat. När det gäller en fråga om trygghet utomhus har statistiska analyser genomförts beroende på könstillhörighet, ålderskategori och mellan brottsdrabbade och icke brottsdrabbade. Det finns olika metoder för att se om skillnader mellan olika grupper, individer eller liknande är statistiskt säkerställda eller inte. I föreliggande undersökning används chi-två test. Att en skillnad är statistiskt säkerställd innebär att sannolikheten att den skulle ha åstadkommits genom slumpen är mycket liten. Om en skillnad är signifikant på femprocentsnivån (p <.05) kan slumpen ha åstadkommit den i fem fall av hundra. Nästan samtliga svar i denna enkätundersökning redovisas i diagram och i förekommande fall med jämförelser av svar från undersökningen 2006. Om en analys visar statistiskt säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena redovisas dessa svar i särskilda tabeller. I tabellernas högra kolumner redovisas svaren från hela Akalla. 18
De statistiska formlerna redovisas inte i den löpande texten utan i Bilaga 2 där samtliga svar från basområdena redovisas, även de som inte visar på någon statistiskt säkerställd skillnad mellan svaren. I Bilaga 2 redovisas även motsvarande svar från undersökningen 2006. Metod och urval Offer- och trygghetsundersökningens syfte är att ge en bild av den faktiska brottsligheten i Akalla. Vi vill också få en bild av anmälningsbenägenhet, upplevelse av trygghet, service, trivsel och sociala förhållanden med mer. Undersökningen gjordes i enkätform. Enkäten bestod av fyra delar; en allmän del med frågor om kön, ålder och bakgrund etcetera; en del med frågor om utsatthet för brott där de svarande hade möjlighet att markera i en lista med olika brottstyper samt besvara följdfrågor om anmälningsbenägenhet m.m.; en del med frågor om trygghet, rädsla och andra företeelser som är relevanta i sammanhanget och en del med frågor om service, trivsel, och socialt liv. Sammanlagt ställdes 46 frågor, varav några med följdfrågor. Svarspersonerna fick dessutom en möjlighet att uttrycka sina åsikter på en allmän fråga om kriminalitet och trygghet i Akalla. Alla skriftliga åsikter i sin helhet återges i Bilaga 1. Undersökningen omfattar 600 personer födda 1990 och tidigare, som med hjälp av en dator slumpmässigt valdes ur folkbokföringsregistret över aktuella postnummerområden i Akalla. Utskicket genomfördes på följande sätt: Dag 1 skickades enkät, följebrev och svarskuvert till urvalspersonerna. Dag 10 skickades en första påminnelse ut. Dag 18 skickades påminnelse två samt ytterligare en enkät med svarskuvert. Dag 28 skickades påminnelse tre ut. Dag 36 avslutades undersökningen och tackbrev sändes ut till dem som svarat. Alla som svarade belönades med en Trisslott och dessutom lottades en resa värd 3000 kronor ut. Enkätundersökningen genomfördes i maj-juni. Svarsfrekvens Tolv svarspersoner utgick ur undersökningen på grund av ofullständig eller okänd adress. Således kvarstod 588 utskickade frågeformulär. Av dessa besvarades och återsändes 340. Svarsfrekvensen uppgick således till 58 procent, vilket får anses som tillfredsställande. I samtliga 248 fall är det okänt varför frågeformuläret inte besvarades och återsändes. Det interna bortfallet 6 var relativt högt. 6 Med internt bortfall menas det bortfall som uppstår då en person som medverkar i undersökningen inte svarar på en eller flera frågor. 19
Svarsfrekvens Antal i urval 600 Antal personer i undersökningen 588 Antal svarande 340 Sv arsf rekv ens procent 58 Andelen män är underrepresenterade i undersökningen i förhållande till befolkningen, vilket man bör tänka på när resultaten tolkas. Vad gäller representiviteten i åldersgrupperna är de två yngsta grupperna underrepresenterade i förhållande till populationen i Akalla och de två äldsta överrepresenterade (se tabell nedan). Representivitet kön och ålder (procent) (n = 340) Kön: Intervjuade Population 7 Man 48 50 Kv inna 53 50 Ålder: 18-24 år 8 11 25-44 år 30 37 45-64 år 43 37 65 år eller äldre 20 15 Undersökningsresultat Av tabellen nedan framgår att fler kvinnor (53 procent) än män (48 procent) besvarade enkäten. Åldersgruppen 45-64 år är störst (43 procent). Av respondenterna är 55 procent gifta eller sammanboende, 32 procent ensamstående, sju procent boende hos förälder/föräldrar och fem procent änkor eller änklingar. Beträffande huvudsaklig sysselsättning uppgav 54 procent att de är förvärvsarbetande, fem procent att de är egna företagare, sju procent att de studerar, sex procent att de är arbetslösa, 18 procent att de är ålderspensionärer och nio procent att de är förtidspensionärer. En procent uppgav att de är hemmafruar/hemmamän. Av dem som förvärvsarbetade uppgav 13 procent att deras arbetsplats ligger i Akalla och 87 procent utanför. 7 Andel av befolkningen över 18 år. 2008-12-31. Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 20
Vad gäller födelseland är 52 procent av de svarande födda i Sverige, åtta procent i annat nordiskt land, sex procent i annat europeiskt land och 35 procent i utomeuropeiskt land. 42 procent av de svarande uppgav att båda föräldrarna är födda i Sverige, sex procent att en är född i Sverige och en utrikes och 52 procent uppgav att båda föräldrarna föddes utrikes. Av dem som svarade på enkäten har sex procent bott i Akalla i mindre än ett år, 20 procent har bott i området i mellan ett och fem år och 16 procent i mellan fem och tio år. Majoriteten, 58 procent, har bott i Akalla i över tio år (se tabell nedan). 21
Svarspersonernas bakgrund (n =340) Kön: Antal Procent Man 152 48 Kv inna 168 53 Bortf all: 20 Ålder: 18-24 år 27 8 25-44 år 103 30 45-64 år 144 43 65 år eller äldre 65 20 Bortf all: 1 Civilstånd: Gift/sammanboende 186 55 Boende hos förälder/föräldrar 22 7 Boende hos andra släktingar 3 1 Boende hos vän eller v änner 1 0 Ensamstående 106 32 Änka/änkling 18 5 Bortf all: 4 Huvudsaklig sysselsättning: Förv ärvsarbetande 178 54 Egen f öretagare 17 5 Hemmaf ru/hemmaman 4 1 Studerande 22 7 Arbetslös 19 6 Förtidspensionär 30 9 Ålderspensionär 59 18 Bortf all: 11 Arbetsort: I Akalla 28 13 Utanf ör Akalla 189 87 Bortf all: 123 Födelseland: Sv erige 171 52 Annat nordiskt land 27 8 Annat europeiskt land 19 6 Utomeuropeiskt land 115 35 Bortf all: 8 Föräldrars födelseland: Båda f ödda i Sv erige 139 42 En f ödd i Sv erige och en utrikes 19 6 Båda f ödda utrikes 174 52 Bortf all: 8 Kvarboende: 0-1 år 20 6 1-5 år 66 20 5-10 år 51 16 10 år eller mer 191 58 Bortf all: 12 22
36 procent av svarspersonerna har minst ett hemmavarande barn (n = 310). Av dessa går 28 procent i förskola/annan barnomsorg eller i skola i Akalla. Av de tillfrågade uppgav 93 procent att de har hemförsäkring (n = 331). Fem procent svarade nej på frågan Har ert hushåll hemförsäkring?. Två procent visste inte om de har hemförsäkring. I 63 procent av bostäderna bestående av ett rum och kök bor en enda person. Tre procent (1 lägenhet) av enrummarna bebos av så många som sex personer. Vidare bor det två personer i var fjärde bostad med fem rum och kök. Se vidare om antal personer i olika bostadsstorlekar i tabellen nedan. Antal personer i bostad, bostadsstorlek (procent) Bostadsstorlek: 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 1 rum och kök (n = 35) 63 34 0 0 0 3 2 rum och kök (n = 52) 56 33 10 2 0 0 3 rum och kök (n = 134) 22 42 16 16 3 1 4 rum och kök (n = 89) 14 30 19 24 11 2 5 rum och kök (n = 12) 25 25 33 0 17 0 Alla (n = 322) 95 115 48 44 16 4 Frågan lyder: Hur många personer bor i din bostad? Offerundersökning I syfte att försöka få en så fullständig bild som möjligt av Akallabornas utsatthet för brott kompletteras redovisningen av den polisanmälda brottsligheten ovan med en offerundersökning i enkäten. Respondenterna fick möjlighet att svara på frågan: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? Besvarades denna fråga med ett ja ställdes följande följdfråga: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? Därefter följde en lista med olika brottstyper. I en särskild kolumn kunde anges antal brottstillfällen. De alternativa brottstyperna var: Våldsbrott (ex. misshandel, rån, hot, sexualbrott), Stöldbrott (inkl. inbrott), Skadegörelse (OBS! ej skadegörelse i samband med stöld) och Annat brott. 23
Det överläts åt respondenterna att utifrån detta underlag själva avgöra under vilken rubrik deras brott hamnade. De hade också möjlighet att kontakta undersökningsledaren för att ställa frågor, vilket ingen gjorde. Av de 328 personer som besvarade frågan uppgav totalt tio procent att de drabbats av ett eller flera brott under det senaste året. När frågan ställdes 2006 svarade 15 procent att de hade drabbats av brott under de föregående tolv månaderna (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 400, n = 328) 100 80 60 85 91 40 20 15 10 0 Ja Nej Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? En statistisk analys visar att det finns inte finns några skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Av samtliga svarspersoner uppgav fyra procent att de har drabbats av våldsbrott. Sex procent har drabbats av stöldbrott. Tre procent har utsatts för skadegörelse och lika många, tre procent, har drabbats av något annat brott. Den största skillnaden mellan årets undersökning och den tidigare är att då angav elva procent att de drabbats av stöldbrott. I övrigt är skillnaderna små (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 413, n = 340) 12 11 10 8 6 4 2 3 4 6 3 3 3 2 0 Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Annat brott Frågan lyder: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? En analys visar inga statistisk säkerställda skillnader när det gäller utsatthet för våld, stöldbrott, skadegörelse eller annat brott beroende på områdestillhörighet. 24
Brottsplats Det främsta syftet med denna studie är att den skall ge kunskapsunderlag för konkret brottsförebyggande arbete i Akalla. Därför är det av intresse att veta hur stor del av den brottslighet som drabbar Akallaborna som sker i det närområdet. För att få svar på detta ställde vi följande följdfråga till dem som uppgivit att de drabbats av brott de senaste tolv månaderna: Var blev du utsatt för brott? Av samtliga 340 som besvarade enkäten uppgav nio procent att de blivit utsatta för brott i Akalla de senaste tolv månaderna. Tre procent hade blivit det i Husby eller Kista, två procent uppgav att de utsatts för brott på annan plats i Stockholm och endast en procent hade drabbats av brott utanför Stockholm. I 2006 års undersökning svarade 13 procent att de drabbades av brott i Akalla, fem procent på annan plats i Stockholm och en procent utanför Stockholm. Svarsalternativet I Husby eller Kista fanns inte med 2006. Det egna bostadsområdet är med andra ord fortfarande den vanligaste plats som Akallaborna blir utsatta för brott på (se figur nedan). Brottsplats (procent) (n 2006 = 413, n = 340) 14 12 10 8 6 4 2 0 13 9 I Akalla I Husby eller Kista Annan plats i Stockholm 3 5 2 1 1 Utanför Stockholm Frågan lyder: Var blev du utsatt för brott? Flera svarsalternativ kan markeras. Inga statistiska analyser av skillnader i denna fråga beroende på undersökningsområdestillhörighet är gjorda. Anmälningsbenägenhet För att få ett mått på Akallabornas benägenhet att anmäla de brott som de drabbats av ställde vi ytterligare två följdfrågor till dem som uppgivit att de drabbats av brott det senaste året: Anmälde du de brott du drabbades av under det senaste året till polisen? Och Anmälde du något av de brott du drabbades av till hyresvärden/ bostadsrättsföreningen? Av dem som drabbats av brott det senaste året uppgav 55 procent, att de inte anmälde brottet/brotten till polisen. Av de övriga brottsoffren uppgav 40 procent 25
att de polisanmält alla brott de drabbats av och fyra procent att de polisanmält vissa brott. 2006 svarade betydligt färre att de inte anmält något brott till polisen. Över hälften svarade att de polisanmält alla brott de drabbats av till polisen (se figur nedan). Anmälningsbenägenhet till polis (procent) (n 2006 = 77, n = 47) 60 50 40 52 40 35 55 30 20 10 13 4 0 Ja, alla Ja, vissa Nej Frågan lyder: Anmälde du det eller de brott du drabbades av under de senaste tolv månaderna till polisen? Betydligt färre offer anmälde de brott de drabbats av till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. 25 procent anmälde alla eller vissa brott till hyresvärden/föreningen och 75 procent inga alls (n = 48). Även när det gäller att anmäla brott till hyresvärden/bostadsrättsföreningen har anmälningsbenägenheten minskat sedan 2006, men skillnaderna är små; 27 procent anmälde den gången alla eller vissa brott de drabbats av och 73 anmälde inga (n = 78). En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader i frågan om benägenhet att anmäla brott beroende på områdestillhörighet. Trygghetsundersökning Brottslighet som problem Är brottsligheten i Akalla ett problem? Vi ställde frågan: Tycker du att den brottslighet som finns i Akalla är ett stort, litet eller inget problem? Hela 87 procent av invånarna ser brottsligheten i Akalla som ett problem. 39 procent anser att problemet är stort.13 procent anser att brottsligheten i Akalla inte är något problem. 2006 svarade fler, 92 procent att brottsligheten var ett problem och bara nio procent svarade att den inte var det (se figur nedan). 26
Brottslighet som problem (procent) (n 2006 = 400, n = 328) 60 50 40 30 47 45 39 48 20 10 9 13 0 Stort problem Litet problem Inget problem Frågan lyder: Tycker du att den brottslighet som finns i Akalla är ett stort, litet eller inget problem? En analys visar att det finns statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren beroende på UO-tillhörighet i denna fråga. I UO 3 och UO 4 tycker man att brottsligheten i Akalla är ett större problem än vad man tycker i UO 1 och UO 2, se tabell nedan. Brottslighet som problem (procent) (n = 166) (n = 55) (n = 46) (n = 60) (n = 327) Stort problem 34 29 48 55 39 Litet problem 46 58 46 42 47 Inget problem 19 13 7 3 14 Frågan ly der: Tycker du att den brottslighet som finns i Akalla är ett stort, litet eller inget problem? Trygghetsupplevelse För att få en uppfattning om den upplevda tryggheten i Akalla ställde vi frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i Akalla, hur känner du dig då? 38 procent av Akallaborna känner sig otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, 20 procent går inte ut alls och 42 procent känner sig trygga. 2006 svarade en betydligt mindre andel, 30 procent, att de känner sig trygga under dessa förhållanden. Vidare svarade 44 procent att de kände sig otrygga och 26 procent att de inte gick ut ensamma sent på kvällarna (se figur nedan). Av de 20 procent som i stort sett inte går ut ensamma sent på kvällarna uppger 67 procent att detta beror på rädsla att utsättas för brott (n = 91). I 2006 års undersökning svarade färre, 63 procent, att anledningen till att de inte gick ut var rädsla (n = 151). 27
Trygghetsupplevelse A (procent) (n 2006 = 406, n = 325) 50 40 30 20 30 42 44 38 26 20 10 0 Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Akalla, hur känner du dig då? Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. En analys visar däremot att sådana skillnader mellan svaren beroende på könstillhörighet finns. Endast 30 procent av kvinnorna känner sig trygga om de går ut ensamma sent en kväll i Akalla jämfört med 55 procent av männen. 44 procent av kvinnorna känner sig otrygga under samma förutsättningar jämfört med 32 procent av männen. Kvinnor väljer också i större utsträckning att stanna hemma på kvällen (26 procent) jämfört med männen (tolv procent). Trygghetsupplevelse, kön (procent) Kön: Trygg Otrygg Går ej ut Man (n = 148) 55 32 12 Kv inna (n = 159) 30 44 26 Alla (n = 325) 42 38 20 Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Akalla, hur känner du dig då? Möjlighet att påverka sin trygghet Det är intressant att veta hur stor tron är i Akalla när det gäller möjligheten att påverka sin trygghet. En viktig förutsättning för att föra en diskussion om trygghet och kriminalitet i Akalla och på sikt öka tryggheten är att invånarna själva tror att de har möjlighet att påverka denna. Vi ställde därför frågan: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i Akalla? Endast 40 procent av de boende Akalla tror att de kan påverka sin egen trygghet och 60 procent tror det inte. Skillnaderna från svaren 2006 är små, något fler trodde då på att de hade möjlighet att själva påverka tryggheten (se figur nedan). 28
Möjlighet att påverka trygghet (procent) (n 2006 = 404, n = 323) 70 60 50 40 30 20 10 0 42 Ja 40 58 Nej 60 Frågan lyder: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i bostadsområdet? Inga statistiska analyser av skillnader i svaren i denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Oro för att drabbas av brott För att få en uppfattning om oron för att drabbas av olika typer av brott ställde vi följande tre frågor: 1. Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i Akalla? 2. Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i Akalla? 3. Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i Akalla? 22 procent av Akallaborna uppger att de mycket ofta eller ganska ofta är oroliga för att utsättas för våldsbrott i Akalla. 41 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för våldsbrott. Oron för att drabbas av våldsbrott har minskat bland Akallaborna sedan förra gången frågan ställdes (se figur nedan). 29
Oro för att drabbas av våldsbrott (procent) (n 2006 = 408, n = 332) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 9 9 Ja, mycket ofta 20 13 Ja, ganska ofta 35 38 Ja, någon enstaka gång 24 28 Nej, nästan aldrig 11 13 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. När det gäller oro för att drabbas av stöldbrott uppger hela 39 procent av de svarande, att de ofta eller ganska ofta oroar sig. 27 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för stöldbrott. Oron för att drabbas av denna typ av brott skiljer sig inte mycket från 2006 års undersökning, men den har ökat något (se figur nedan). Oro för att drabbas av stöldbrott (procent) (n 2006 = 408, n = 332) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 15 18 Ja, mycket ofta 23 21 Ja, ganska ofta 36 35 Ja, någon enstaka gång 20 20 Nej, nästan aldrig 6 7 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i ditt bostadsområde? Inte heller i denna fråga finns det några statistiskt säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena. Akallaborna är inte lika oroliga för att drabbas av skadegörelsebrott som av stöldbrott. 30 procent av de svarande oroar sig mycket ofta eller ganska ofta för att drabbas av skadegörelse. 33 procent av de svarande gör det aldrig eller nästan 30
aldrig. Jämfört med svaren 2006 oroar sig Akallaborna mindre för att drabbats av skadegörelsebrott nu (se figur nedan). Oro för att drabbas av skadegörelse (procent) (n 2006 = 407, n = 332) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 15 13 22 17 34 38 23 25 7 8 Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena. Trygg parkering Upplever Akallaborna att de eller deras besökare har möjlighet parkera bilen på en trygg parkeringsplats? Vi ställde frågan: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i Akalla? Endast 43 procent av de boende anser att det alltid eller ofta går att parkera en bil på en trygg parkeringsplats i Akalla. 18 procent av de svarande anser att det aldrig eller nästan aldrig går att hitta en trygg parkeringsplats i Akalla. Frågan ställdes även 2006 och då svarade 41 procent att de alltid eller ofta hittade en trygg parkeringsplats och 24 att de aldrig eller nästan aldrig gjorde det (se figur nedan). 31
Möjlighet att parkera på trygg plats (procent) (n 2006 = 406, n = 327) 35 30 25 20 15 10 13 11 28 32 15 17 11 12 13 6 21 22 5 0 Ja, alltid Ja, ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Ingen uppfattning Frågan lyder: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar att det finns säkerställda skillnader i denna fråga mellan svaren baserade på UO-tillhörighet. Jämförelsevis få boende i OU 1 hittar alltid eller ofta en parkeringsplats på en trygg plats åt sin bil (se tabell nedan). Möjlighet till trygg parkering (procent) (n = 161) (n = 55) (n = 49) (n = 61) (n = 326) Ja, alltid 8 13 20 13 11 Ja, ofta 24 38 33 44 31 Ja, någon enstaka gång 22 16 6 13 17 N ej, nästan aldrig 14 9 12 10 12 N ej, nästan aldrig 6 6 6 8 6 H ar ingen uppfattning 27 18 22 12 22 Frågan ly der: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? Parkeringsplats Även om det är svårt att parkera en bil på ett tryggt ställe i Akalla behöver man ändå, om man har en bil, parkera den någonstans. Nästa fråga löd: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? Hälften som besvarade frågan parkerar sin bil på hyrd parkeringsplats i garage. Tolv procent parkerar bilen utomhus och fem procent på gatan. 33 procent svarade att de inte har någon bil (se figur nedan). 32
Parkeringsplats (procent) (n 2006 = 405, n = 323) 60 50 52 50 40 30 30 33 20 10 14 12 4 5 0 Hyrd parkering i garage Hyrd parkering utomhus Gatuparkering Har ingen bil Frågan lyder: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på UO-tillhörighet. Stora problem Vilka brottsliga eller störande företeelser uppfattar de boende som stora problem i Akalla? Vi gav följande uppmaning: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Akalla så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Inbrott i bostäder, källare eller vindar, nedskräpning och brott mot bilar eller motorcyklar uppfattas som de största problemen i Akalla. Av samtliga 340 personer som deltog i enkäten uppgav 50 procent eller fler att dessa företeelser är stora problem i Akalla. Vidare anser 48 procent att buskörning med moped eller motorcykel är ett stort problem och 46 procent att ungdomsgäng som bråkar och stör är det. 44 procent anser att skadegörelse ut gör ett stort problem. Vidare tycker 35 procent tycker att bilkörning inne i bostadsområdet är ett problem. Övriga angivna företeelser uppfattas som stora problem av 27 procent eller färre. Förra gången frågan ställdes, 2006, var skadegörelse det största problemet i Akalla. Från att då ha varit ett stort problem för 56 procent av Akallaborna är det ett sådant för 44 procent enligt årets undersökning. Några av de listade företeelserna är ett problem för betydligt färre Akallabor idag än vad de var då; våld eller hot om våld och kamphundar eller andra stora hundar. Utvecklingen har dock gått åt andra hållet när det gäller andra, t.ex. inbrott i bostäder, källare eller vindar, brott mot bilar eller motorcyklar (se tabell nedan). 33
Stora problem i Akalla (procent) 2006 (n = 413) (n = 340) Inbrott i bostäder, källare eller vindar 45 55 Nedskräpning 50 52 Brott m ot bilar eller m otorcyklar 35 50 Buskörning m ed m oped eller m otorcykel 48 48 Ungdom sgäng som bråkar och stör 46 46 Skadegörelse 56 44 Bilkörning inne i bostadsom rådet 35 35 Cykelstölder 31 27 Berusade eller drogpåverkade personer utom hus 28 26 Våld eller hot om våld 30 21 Kamphundar eller andra stora hundar 28 18 Buskörning m ed bil 15 18 Störande grannar 20 17 Handel med narkotika 12 13 Bråk i anslutning till restauranger 9 9 Något annat 6 7 Illegalt spel 1 1 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som stora problem. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. En statistisk analys visar att inbrott i bostäder, källare eller vindar uppfattas som ett stort problem av jämförelsevis få boende i OU 3. Problemet med störande grannar uppfattas som störst i UO 1 och som minst i UO 3 (se tabell nedan). Stora problem (procent) (n = 170) (n = 55) (n = 50) (n = 64) (n = 339) Inbrott i bostäder, källare eller vindar 54 64 36 64 55 Störande grannar 24 16 4 8 17 Frågan ly der: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Akalla så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Otrygga platser På vissa platser i Akalla känner sig många otrygga. Med vetskap om vilka platser detta är finns förutsättningar att med olika åt gärder göra dessa platser tryggare. Med anledning av detta ställde vi frågan: Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? 34
Om svarspersonerna svarade ja på den frågan har de därefter haft möjlighet att ange en eller flera platser i frågeformuläret. Av de 316 respondenter, som besvarade frågan uppgav 145, 46 procent, att de ibland känner sig otrygga av att vistas på vissa platser i sin stadsdel. Andelen som svarade samma sak 2006 var 60 procent. Den otryggaste offentliga miljön ligger i Husby, nämligen torget vid ICA i Husby centrum. Av alla 340 som deltog i enkäten uppgav 26 procent att de ibland känner sig oroliga för att vistas i där. Därefter följer T-banestationen i Akalla och torget vid Husby träff i Husby centrum (båda 24 procent), utanför Tempo i Husby centrum (22 procent), Sibeliusgången (18 procent), torget vid ICA (17 procent), i anslutning till Husby träff (15 procent) och Kista busstation (15 procent). När det gäller övriga platser anges de av 13 procent eller färre som otrygga. När frågan ställdes 2006 var, till skillnad från i år, de två otryggaste platserna belägna i Akalla; T-banestationen i Akalla och Sibeliusgången. De flesta svarsalternativen kryssades för att en mindre andel Akallabor vid årets undersökning jämfört med 2006. När det gäller Sibeliusgången svarade 32 procent att den var en otrygg plats 2006 jämfört med 18 procent i år (se tabell nedan). Otrygga platser i offentliga miljön (procent) 2006 (n = 413) (n = 340) Husby centrum, torget vid ICA 30 26 I T -banestationen i Akalla 36 24 Husby centrum, torget vid Husby träff 24 24 Husby centrum, utanför Tempo 24 22 Längs Sibeliusgången 32 18 T orget vid ICA - 17 I anslutning till Husby träff 14 15 Kista busstation 17 13 På Järvafältet - 12 T orget vid Akalla träff 16 10 I anslutning till Akallskolans skolgård 12 10 I grönom rådena mellan husen 14 8 T -banestationen i Kista 12 8 Busshållplatsen vid Sveaborgsgatan 10 8 I Kista Galleria 6 7 I anslutning till Oxhagsskolans skolgård 9 6 Vid infarten till faren 5 5 Vid bollplanen vid Akalla gård 5 4 Annan plats 4 4 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående platser som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. 35
Torget vid ICA upplevs som en otrygg plats av fler boende i UO 3 än av övriga Akallabor och förhållandevis många i UO 4 tycker att torget vid Akalla träff är en sådan. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. (se tabell nedan). Otrygga platser i Akalla (procent) (n = 170) (n = 55) (n = 50) (n = 64) (n = 339) Torget vid IC A 11 16 32 22 17 Torget vid Akalla träff 7 6 12 22 10 Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är Ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. När det gäller de platser i närmiljön där vissa av de boende i Akalla ibland kan känna sig rädda utmärker sig främst källaren, garaget och gatan utanför bostaden som platser där de boende ibland kan känna sig oroliga (16, elva respektive tio procent anger dessa platser). Övriga platser anges av nio procent eller färre. I 2006 års undersökning angavs samma platser i närmiljön som de mest otrygga, men av en högre andel svarande (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) 2006 (n = 413) (n = 340) I källaren 22 16 I garaget 16 11 På gatan utanför bostaden 14 10 På parkeringsplatsen 9 7 I trapphuset 8 5 På gården 5 5 I tvättstugan 8 4 I bostaden 1 2 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. Även när det gäller otrygga platser i närmiljön har en statistisk analys visat att det förekommer säkerställda skillnader mellan svaren beroende på UO-tillhörighet. Jämförelsevis många boende i UO 1 känner sig otrygga när de vistas i garaget. Likaså känner sig fler boende i UO 1 och UO 2 otrygga av att vara i sin egen källare än vad övriga Akallabor gör (se tabell nedan). 36
Otrygga platser i närmiljön (procent) (n = 170) (n = 55) (n = 50) (n = 64) (n = 339) I källaren 25 18 2 2 16 I garaget 17 7 6 5 11 Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är Ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. Avstår från kollektivtrafik Många av de boende i Akalla känner sig otrygga när de vistas i sitt bostadsområde. Betyder detta att vissa avstår från att åka buss eller tunnelbana för att de känner sig otrygga? Vi ställde frågan: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? På den frågan svarade knappt en femtedel, 19 procent, av de svarande ja, 77 procent nej och fyra procent att de inte åker kollektivt, men av andra orsaker. Förra gången frågan ställdes svarade 25 procent att de ibland avstod från att åka kollektivt för att de kände sig otrygga (se figur nedan). Avstår från kollektivtrafik på grund av otrygghet (procent) (n 2006 = 407, n = 331) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 25 19 71 77 Ja Nej Åker aldrig, av andra orsaker 5 4 Frågan lyder: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? Inga statistiska analyser är gjorda av skillnader mellan svaren beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Avstår från att besöka Akalla Centrum Visserligen tycker fler Akallabor i den här undersökningen att Husby Centrum är en otrygg plats än att Akalla Centrum är det, men hur många avstår från att vistas vid Akalla Centrum? Vi frågade: Händer det att du låter bli att besöka Akalla Centrum för att du känner dig otrygg? 37