FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 25.1.2012 2011/0129(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om miniminormer för brottsoffers rättigheter samt stöd till och skydd av brottsoffer (COM(2011)0275 C7-0127/2011 2011/0129(COD)) Föredragande: Antonio López-Istúriz White PA\888979.doc PE480.514v01-00 Förenade i mångfalden

PA_Legam PE480.514v01-00 2/16 PA\888979.doc

KORTFATTAD MOTIVERING Ett typiskt fall för Europeiska unionens domstol handlar om en brittisk medborgare, Ian Cowan, som under ett kort besök i Paris utsattes för ett våldsamt överfall utanför en metrostation. Gärningsmännen kunde inte identifieras. Han begärde därför ersättning från de franska myndigheterna för de skador han ådrog sig vid överfallet. Det visade sig att Frankrikes krav för att bevilja statlig ersättning för de fysiska skador som offret ådragit sig vid överfallet var att offret måste vara innehavare av ett uppehållsbevis eller vara medborgare i ett land som har ingått ett avtal om ömsesidighet med Frankrike. Ian Cowan uppfyllde inte några av dessa krav och fick därför ingen ersättning. På begäran av det nationella skadeersättningsorganet förklarade EU-domstolen att en sådan begränsning stred mot förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet, som finns inskrivet i fördraget. Föredraganden anser att detta rättsfall visar i vilken utsträckning som bristande eller till och med diskriminerande åtgärder för att skydda offren på den inre marknaden, och nu på området med frihet, säkerhet och rättvisa, kan begränsa unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter, särskilt de medborgare som väljer att utöva sin rätt till fri rörlighet. Som domstolen mycket riktigt förklarade är skydd av offer en naturlig följd av rätten till fri rörlighet 1. EU säkerställer den fria rörligheten för personer och måste också kunna garantera lämpliga normer och regler när det uppstår problem. Föredraganden välkomnar därför varmt kommissionens förslag till direktiv, som fastställer minimikrav för brottsoffrens rättigheter samt stöd till och skydd av offren, i synnerhet med tanke på bristerna när det gäller innehåll och genomförande i samband med de EU-instrument som antagits tidigare 2. Föredraganden anser att det är av central betydelse att dessa rättigheter stärks och främjas, något som borde ha skett för länge sedan, i syfte att skapa en god balans i förhållande till pågående EU-initiativ om misstänkta eller åtalade personers rättigheter. Generellt sett tenderar straffrättsliga system att fokusera på gärningsmännen och allmänheten, vilket ibland kan vara till nackdel för offret och förstärka den traumatiska upplevelsen av brottet. Offren ska inte behöva känna sig uteslutna från sådana förfaranden. Föredraganden anser att man bör stärka och effektivisera vissa delar av förslaget, samtidigt som förslaget förblir kostnadseffektivt och ekonomiskt hållbart. Föredraganden stöder kommissionens strategi om att fastställa minimikrav och därmed göra det möjligt för medlemsstaterna att gå längre om de så vill när det gäller skydd av offren. Denna strategi bör fastställa en grundnivå för stöd till offren i de medlemsstater som inte har några väletablerade stödorganisationer för brottsoffer. 1 Domstolens dom av den 2 februari 1989 i mål 186/87, Ian William Cowan mot Trésor public, REG 1989, s. 195, svensk specialutgåva, s. 1, punkt 17. 2 Rådets rambeslut av den 15 mars 2001 om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden (2001/220/RIF), EGT L 82, 22.3.2001, s. 1; kommissionens rapport av den 20 april 2009 COM(2009)0166; rådets direktiv 2004/80/EG av den 29 april 2004 om ersättning till brottsoffer, EUT L 261, 6.8.2004, s. 15; kommissionens rapport COM(2009)0170. PA\888979.doc 3/16 PE480.514v01-00

I vissa fall, t.ex. efter storskaliga brott, kan offren vara särskilt traumatiserade. Detta är i allmänhet fallet med personer som fallit offer för terroristbrott men kan även gälla offer för organiserad brottslighet. Skälet är att omfattningen och det sätt på vilket dessa brottsliga handlingar utförs förstör offrens vardagsliv för gott och gör att offren förlorar känslan av normalitet. Förtroendet hos t.ex. ett offer för ett terroristiskt bombangrepp och ett offer för människohandel kan oåterkalleligen skadas på liknande sätt. Dessa offer behöver bygga upp sina liv på nytt. Därför anser föredraganden att offren för sådana brott bör behandlas som sårbara offer. Även om en rad minimirättigheter är ett nödvändigt fundament, behöver offren framför allt få särskild och respektfull uppmärksamhet i det berörda rättssystemet. Slutligen anser föredraganden att medlemsstaternas straffrättsliga system bör vara mer inriktade på skydd av offret i stället för att bara fokusera på svaranden. Denna kulturförändring kan inte uppnås bara med hjälp av lagstiftning, utan det behövs konsekventa utbildningssatsningar, praktisk vägledning och utbyte av bästa praxis. EU har en privilegierad ställning när det gäller att ta initiativ i frågor om ökad medvetenhet om offrens rättigheter, bättre kontroll av efterlevnaden av dessa rättigheter och lämplig utbildning, särskilt för personal inom rättsväsendet och rättstillämpare. ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande: 1 Skäl 13 (13) Stöd från staten eller icke-statliga organisationer bör lämnas från det att brottet ägt rum och hela tiden under de straffrättsliga förfarandena och efteråt beroende på brottsoffrets behov. Stöd bör lämnas i en rad olika former, utan onödig formalia, och med tillräcklig geografisk spridning för att alla brottsoffer ska kunna använda sig av det. Vissa kategorier av brottsoffer, till exempel personer som utsatts för sexuellt våld, könsrelaterat eller rasrelaterat våld, andra typer av hatbrott eller terrordåd kan kräva specialistvård på (13) Stöd från staten eller icke-statliga organisationer som registrerats och övervakas enligt nationell lagstiftning bör lämnas från det att brottet ägt rum och hela tiden under de straffrättsliga förfarandena och efteråt beroende på brottsoffrets behov. Stöd bör lämnas i en rad olika former, utan onödig formalia, och med tillräcklig geografisk spridning för att alla brottsoffer ska kunna använda sig av det. Vissa kategorier av brottsoffer, till exempel personer som utsatts för sexuellt våld, könsrelaterat eller rasrelaterat våld, andra PE480.514v01-00 4/16 PA\888979.doc

grund av den särskilda karaktären på det brott de utsatts för. typer av hatbrott eller terrordåd kan kräva specialistvård på grund av den särskilda karaktären på det brott de utsatts för. 2 Skäl 24 (24) Tjänstemän som i samband med straffrättsliga förfaranden kan väntas komma i kontakt med brottsoffer bör få lämplig utbildning för att kunna identifiera och uppfylla brottsoffrens behov både genom inledande utbildning och fortbildning som är anpassad till graden av kontakt med brottsoffer. Detta bör vid behov även omfatta särskild fortbildning. (24) Tjänstemän som i samband med straffrättsliga förfaranden kan väntas komma i kontakt med brottsoffer bör få lämplig utbildning för att kunna identifiera och uppfylla brottsoffrens behov både genom inledande utbildning och fortbildning som är anpassad till graden av kontakt med brottsoffer. Detta bör vid behov även omfatta särskild fortbildning, till exempel om sexualbrottsoffer, familjer där en eller flera familjemedlemmar mördats, unga brottsoffer eller personer som utsatts för gränsöverskridande brott. 3 Skäl 26a (nytt) (26a) I enlighet med medlemsstaternas och kommissionens gemensamma politiska förklaring av den 28 september 2011 om förklarande dokument har medlemsstaterna åtagit sig, när det är motiverat, att till sin anmälan PA\888979.doc 5/16 PE480.514v01-00

av införlivandeåtgärder bifoga ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan ett direktivs olika delar och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är motiverat. 1 1 Kommissionen översände en skriftlig motivering till rådet om X (X). 4 Artikel 3 stycke 1 inledningen Medlemsstaterna ska se till att brottsoffer utan onödigt dröjsmål får följande information vid den första kontakten med den myndighet som är behörig att ta emot anmälan av brott: 1. Medlemsstaterna ska se till att brottsoffer utan otillbörligt dröjsmål får följande information vid den första kontakten med den myndighet som är behörig att ta emot anmälan av brott: 5 Artikel 3 stycke 1 led f f) i vilken utsträckning och på vilka villkor de har rätt till juridisk rådgivning, rättshjälp och andra typer av rådgivning, f) på vilka villkor de har rätt till juridisk rådgivning, rättshjälp och andra typer av oberoende rådgivning och expertrådgivning, PE480.514v01-00 6/16 PA\888979.doc

6 Artikel 3 stycke 1 led fa (nytt) fa) i vilken utsträckning de har rätt till kostnadsfri tolkning och översättning, 7 Artikel 3 stycke 2a (nytt) Den information som föreskrivs i punkt 1 ska tillhandahållas antingen muntligen eller skriftligen och på ett enkelt och lättillgängligt språk, med beaktande av sårbara misstänkta eller åtalade personers eventuella särskilda behov. 8 Artikel 4 punkt 2 2. Medlemsstaterna ska se till att brottsoffren har möjlighet att få information om när den som åtalats eller fällts för brott i ett ärende som berör dem försätts på fri fot. Brottsoffren ska få dessa upplysningar om de uttryckt en sådan 2. Medlemsstaterna ska se till att brottsoffren har möjlighet att få information om när den som åtalats eller fällts för brott i ett ärende som berör dem försätts på fri fot eller flyr från fängsligt förvar. Brottsoffren ska få dessa upplysningar om de uttryckt en sådan PA\888979.doc 7/16 PE480.514v01-00

önskan. önskan. 9 Artikel 4 punkt 2a (ny) 2a. Medlemsstaterna ska se till att de upplysningar och den information som föreskrivs i punkterna 1 och 2 tillhandahålls på ett enkelt och lättillgängligt språk, med beaktande av sårbara misstänkta eller åtalade personers eventuella särskilda behov. 10 Artikel 4 punkt 3a (ny) 3a. Medlemsstaterna ska garantera brottsoffrens rätt att när som helst ändra sitt beslut angående önskan att få eller inte få den information som nämns i punkterna 1 och 2. PE480.514v01-00 8/16 PA\888979.doc

11 Artikel 6 punkt 4 led a a) brottsanmälan till den behöriga myndigheten, (Berör inte den svenska versionen.) 12 Artikel 7 punkt 4a (ny) 4a. Medlemsstaterna ska respektera brottsoffrets val att inte utnyttja statligt stöd. 13 Artikel 11 punkt 1 led c c) Den misstänka, tilltalade eller dömda måste ha tagit på sig ansvaret för gärningen. c) Den misstänkta, tilltalade eller dömda måste ha tagit på sig ansvaret för gärningen och måste be brottsoffret om ursäkt och ge en förklaring. PA\888979.doc 9/16 PE480.514v01-00

14 Artikel 11 punkt 2 2. Medlemsstaterna ska underlätta överlämnande av ärenden till medling eller annan reparativ rättvisa, däribland genom att upprätta protokoll om villkoren för överlämnandet. 2. Medlemsstaterna ska underlätta överlämnande av ärenden till medling eller annan reparativ rättvisa, däribland genom att fastställa förfaranden för villkoren för överlämnandet. 15 Artikel 11 punkt 2a (ny) 2a. Medlemsstaterna ska se till att medling och annan reparativ rättvisa som tillhandahålls av icke-statliga organisationer registreras och fortlöpande övervakas enligt nationell lagstiftning. 16 Artikel 14 Medlemsstaterna ska se till att brottsoffer vars egendom beslagtagits i samband med straffrättsliga förfaranden utan dröjsmål återfår egendomen om den kan återställas till brottsoffren och om detta kan ske utan Medlemsstaterna ska se till att brottsoffer vars egendom beslagtagits i samband med straffrättsliga förfaranden utan dröjsmål återfår egendomen, om detta kan ske utan skada för det straffrättsliga förfarandet. PE480.514v01-00 10/16 PA\888979.doc

skada för det straffrättsliga förfarandet. 17 Artikel 15 punkt 2 2. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att förövarna betalar ut lämplig ersättning till brottsoffren. 2. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att förövarna betalar ut lämplig ersättning till brottsoffren samt bistå brottsoffren med att verkställa beslut om ersättning. 18 Artikel 18 punkt 2 led ba (nytt) ba) Personer som fallit offer för terroristhandlingar eller organiserad brottslighet 19 Artikel 19 Medlemsstaterna ska gradvis upprätta de villkor som krävs för att förhindra kontakt Medlemsstaterna ska upprätta de villkor som krävs för att förhindra kontakt mellan PA\888979.doc 11/16 PE480.514v01-00

mellan brottsoffer och tilltalade eller misstänkta i lokaler där brottsoffren kan behöva ta personlig kontakt med offentliga myndigheter med anledning av sin ställning och i synnerhet i lokaler där straffrättsliga förfaranden hålls. brottsoffer och tilltalade eller misstänkta i lokaler där brottsoffren kan behöva ta personlig kontakt med offentliga myndigheter med anledning av sin ställning och i synnerhet i lokaler där straffrättsliga förfaranden hålls. 20 Artikel 20 punkt 1 led a a) brottsoffren förhörs utan onödigt dröjsmål efter det att brottet anmälts till de behöriga myndigheterna, a) brottsoffren förhörs utan otillbörligt dröjsmål efter det att brottet anmälts till de behöriga myndigheterna, 21 Artikel 20 punkt 1a (ny) 1a. Medlemsstaterna ska verka för att tillfälle ges för vittnen att genom besök i domstolslokalerna vänja sig vid domstolsmiljön innan de avger sitt vittnesmål. PE480.514v01-00 12/16 PA\888979.doc

22 Artikel 21 punkt 2 led d d) alla förhör med personer som utsatts för sexuellt våld ska utföras av personer av samma kön. d) alla förhör med personer som utsatts för sexuellt våld ska utföras av personer av samma kön om inte brottsoffret begär något annat. 23 Artikel 23 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska se till att de rättsliga myndigheterna under rättegången vidtar lämpliga åtgärder för att skydda brottsoffrens och deras familjemedlemmars personliga integritet samt undvika fotografering. 1. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtas, framför allt under utredningen, lagföringen och rättegången, för att skydda brottsoffrens och deras familjemedlemmars personliga integritet samt undvika fotografering. 24 Artikel 23 punkt 1a (ny) 1a. Medlemsstaterna ska se till att alla instanser som kommer i kontakt med brottsoffer antar tydliga standarder enligt vilka de för tredje part får röja information som de fått från brottsoffer eller som rör brottsoffer endast om brottsoffren i fråga har gett sitt samtycke till detta eller om det föreligger PA\888979.doc 13/16 PE480.514v01-00

lagstadgade krav på eller tillstånd för detta. 25 Artikel 24 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska se till att poliser, åklagare och anställda vid domstolar får både allmän och särskild fortbildning som är anpassad till graden av kontakt med brottsoffer, för att uppmärksamma dem på brottsoffrens behov och lära dem att hantera situationen opartiskt, med respekt och professionalism. 1. Medlemsstaterna ska se till att poliser, åklagare och anställda vid domstolar får både allmän och särskild fortbildning på en nivå som motsvarar graden av kontakt med brottsoffer, för att uppmärksamma dem på brottsoffrens behov och lära dem att hantera situationen opartiskt och med respekt och professionalism. 26 Artikel 24 punkt 2 2. Medlemsstaterna ska se till att dormare och åklagare har tillgång till både allmän och särskild fortbildning för att uppmärksamma dem på brottsoffrens behov och lära dem att hantera situationen opartiskt, med respekt och professionalism. 2. Utan att det påverkar rättsväsendets oberoende och skillnaderna i rättssystemens organisation inom unionen ska medlemsstaterna se till att domare och åklagare har tillgång till både allmän och särskild fortbildning för att göra dem medvetna om brottsoffrens behov och behovet att bemöta dessa brottsoffer på ett opartiskt, respektfullt och professionellt sätt, och medlemsstaterna ska även se till att domare och åklagare uppmuntras att delta i sådan fortbildning och, vid behov, ytterligare fortbildning. PE480.514v01-00 14/16 PA\888979.doc

27 Artikel 24 punkt 2a (ny) 2a. Medlemsstaterna ska se till att advokater har tillgång till både allmän och särskild fortbildning för att uppmärksamma dem på brottsoffrens behov och hjälpa dem att bemöta brottsoffren på ett opartiskt, respektfullt och professionellt sätt. 28 Artikel 24 punkt 3 3. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de som ger brottsoffren stöd eller som arbetar med reparativ rättvisa får lämplig fortbildning som är anpassad till graden av kontakt med brottsoffer och för att se till att de i enlighet med yrkesnormerna tillhandahåller tjänsterna på ett opartiskt, respektfullt och professionellt sätt. 3. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de som ger brottsoffren stöd eller som arbetar med reparativ rättvisa får lämplig fortbildning på en nivå som motsvarar graden av kontakt med brottsoffer och för att se till att de i enlighet med yrkesnormerna tillhandahåller tjänsterna på ett opartiskt, respektfullt och professionellt sätt. PA\888979.doc 15/16 PE480.514v01-00

29 Artikel 27a (ny) Artikel 27a Rapport 1. Kommissionen ska senast fem år efter detta direktivs ikraftträdande offentliggöra en rapport om dess genomförande. 2. Rapporten ska vid behov åtföljas av förslag till ändringar av detta direktiv. PE480.514v01-00 16/16 PA\888979.doc