BEVARANDEPLAN Fastställd 2006-01-27 Diarienummer: 511-7432-2004 Naturvårdsfunktionen Ulrika Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410176 Blötö-Kidö Kommun: Ronneby Områdets totala areal: 82 ha Naturgeografisk region: Boreal Områdestyp: psci Kontinental Markägarförhållanden: Svenska kyrkan Natura 2000-områden avsätts till skydd för utvalda och listade naturtyper och arter inom hela EU. Bevarandeplanen är ett dokument som beskriver syftet med utpekandet av varje enskilt Natura 2000-område och anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. Observera att det i området även kan förekomma andra värdefulla naturvärden som inte omfattas av Natura 2000 och detta dokument. Bevarandesyfte och bevarandemål formuleras med utgångspunkt från vilka lokala förutsättningar som krävs för att listade arter och naturtyper skall ha gynnsam bevarandestatus. För en listad art kan det innebära att tillräckligt många individer finns inom området, att reproduktion sker, och att artens livsmiljö är tillräckligt stor. För naturtyper kan det handla om att området är tillräckligt stort, att viktiga strukturer och funktioner finns, att de arter som är typiska för området är livskraftiga. En typisk art för en naturtyp är mindre allmän, lätt att hitta och känna igen och den indikerar gynnsam bevarandestatus för naturtypen. Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen (7 kap 27-29 miljöbalken). Bevarandeplanen ska underlätta bedömningen av om tillstånd krävs och kan beviljas. Bevarandeplanen fastställs av länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Nedanstående naturtyper och arter enligt EU:s habitat- och fågeldirektiv ingår i området (* anger att arten/naturtypen är prioriterad i vissa sammanhang). I kolumnen beslutad areal anges vad som är av regeringen beslutat. I kolumnen konstaterad areal framgår vad länsstyrelsen efter fältbesök eller på annat sätt anser är korrekt areal. Information om ändrad areal eller ny kunskap om arter/naturtyper inom området meddelas till Naturvårdsverket. Regeringen tar sedan beslut om eventuella ändringar. Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 1 av 10
Naturtyper Beslutad Konstaterad areal(ha) areal(ha) 1160 Stora grunda vikar och sund 48,4 1630 *Havsstrandängar av Östersjötyp 4,9 6270 *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 13,9 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ 13,9 Arter Beslutad Skalbaggar 1084 Osmoderma eremita *Läderbagge Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 2 av 10
Bevarandesyfte Det främsta syftet med området Blötö-Kidö inom nätverket Natura 2000 är att bevara ekhagmarken med grova träd, naturtypen Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ (9070), vilken är förutsättning för *läderbagge (1084), som finns i området. Dessutom ska gynnsam bevarandestatus upprätthållas eller återskapas för *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ (6270), *Havsstrandängar av Östersjötyp (1630) och Stora, grunda vikar och sund (1160). Beskrivning av området Natura 2000-området Blötö-Kidö, i Listerby skärgård i Ronneby kommun, utgörs av en ekhagmark och strandängar på Blötö udde samt den med en bevuxna ön Kidö och mellanliggande havssund. Området gränsar i norr till åkermark och öster därom ytterligare betesmark. En relativt okänd och svårhittad stig leder mot hagmarken från småbåtshamnen i Slättanäs. Blötö udde domineras av grova, vidkroniga ekar, äldre lind och buskar av en, hassel, slån, björnbär och nypon, vilka röjts vintern 2005. En del av lindarna har spår av tidigare hamling. Det finns på östra sidan av udden en vandrande lind, stammen har fallit och skjutit rotskott, vilket lett till flera stammar i rad. Strandängarna är på det hela taget helt i avsaknad av träd- och buskskikt. Spår av läderbagge har påträffats på Blötö udde bl a vid inventering 1998 och 2004. Kidö är en karaktäristisk ö, vilken präglar utsikten från hamnen i Slättanäs. Ön reser sig om en drakrygg i nord-sydlig riktning och karaktäriseras av sina väl spridda enbuskar. Enligt ängs- och hagmarksinventeringar i området 1990 och 2004 växer på Blötö bl a backnejlika, blåsuga, kattfot, darrgräs, ljung, prästkrage, stagg, ängsvädd, havssälting, slåtterfibbla, och gulkämpar. På Kidö kan man enligt samma inventering hitta backtimjan, stagg, gåsört, strandkrypa, gulkämpar och vårtåtel. Både Blötö och Kidö är mycket välhävdade, Blötö med kreatur och Kidö med får. Historiskt har strandängarna varit hårdvalls- och sidvallsängar. Inom området kan finnas befintlig anläggning/utrustning för militär kraftledning och/eller telekommunikation. Förutsatt att ingen påverkan sker på de naturtyper och arter som skall skyddas inom Natura 2000-området så kan skötsel och underhåll av dessa anläggningar ske även fortsättningsvis. Hotbild. Vad kan påverka negativt? Marina miljöer: - Utsläpp av olja och kemikalier i havsmiljön, även bensinspill från båttrafik kan vara ett problem. - Havet kan påverkas av närsalter och bekämpningsmedel från närliggande jordbruksmark. - Övergödning av havet, vilket resulterar i minskat siktdjup och förändrad artsammansättning. Bottnarna och de fleråriga algerna täcks av fintrådiga ettåriga alger, vilket gör att blåstångsbältenas djuputbredning minskar. Den ökade sedimentationen av organiskt material kan också ge upphov till syrebrist på bottnarna. - Drivande algmattor av fintrådiga alger kan också ge upphov till ett antal sekundära effekter, t ex kan algerna ge upphov till syrebrist, de kan utsöndra giftiga ämnen och hindra fisk att söka föda, samt hindra ryggradslösadjur med planktoniska larvstadier att bottenfälla. - Påtaglig störning av t ex fritidsbåtar och vattenskoter. - Fiske med redskap som skadar bottnarna och icke selektiva fiskeredskap som hotar den biologiska mångfalden av däggdjur, fåglar, fisk och bottenlevande djur. Betesmarken: - Svårigheter med föryngring av ek p g a för hårt bete och överdriven buskröjning kan utgöra ett hot. Föryngringen av ek är förutsättning för framtida jätteträd och kontinuitet av grova träd. - Bortförsel av död ved i alla former. Den döda veden är förutsättning för flera arter av svampar och insekter. Grov död ved bör lämnas även i hävdade områden. Bortförsel av död ved i anslutning till kultur- och fornlämningar utgör inget hinder. Död ved vid röjning av fornlämningar ska föras till annan plats inom området. Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 3 av 10
- Minskat eller upphört bete. Upphörd eller minskad hävd leder på sikt till igenväxning av buskar och träd och en utarmning av den hävdgynnade floran och faunan. - Bete med fel djurslag. Häst bör undvikas i områden med lind och grov ek, då de gärna gnager på träden, vilket skadar barken och träden dör. - Tillskottsutfodring av betesdjuren ger indirekt näringstillförsel till marken och missgynnar den hävdgynnade floran. - Användning av parasitbekämpningsmedel som utsöndras i aktiv form med spillning, t ex avermectin, är negativ för den dynglevande insektsfaunan. Läderbaggen: - Läderbaggen hotas av att glesa bestånd med gamla ädellövträd generellt blir allt mer sällsynta, samt av att bristen på död, grov ved blir vanligare i markerna. Långt mellan värdefulla livsmiljöer för ekoxe och läderbagge, minskar dess spridningsmöjligheter och möjlighet till genutbyte med andra populationer. - En alltför exponerad livsmiljö i överdrivet buskröjd hagmark nära havet kan vara ogynnsamt för läderbaggen. Särskilt på våren då solen inte värmer lika mycket som på sommaren. Buskar i ridå mot havet utgör ett gott skydd inte bara för läderbaggen. - Predation av läderbaggen och dess larver (t ex av grävling, fåglar och även vildsvin). - Eventuell förekomst av stackmyror, då myrorna är effektiva rovdjur som gärna äter insekter, bl a larver av läderbagge. Även lavar och andra växter på stammen kan påverkas negativt, då stackmyrornas luktspår av myrsyra sänker ph-värdet på olika ytor, exempelvis trädbark. Lågt ph innebär risk för att etablerade arter försvinner och att nya arter inte kan etablera sig. Andra arter av myror utgör inget hot. Bevarandeåtgärder Områdesskydd - Strandskydd gäller enligt 7 kap. 13-18 miljöbalken. Strandskydd gäller generellt 100 meter från strandlinjen (ut i vattnet och inåt land). Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden till exempel uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller till exempel för byggnader som behövs för de areella näringarna eller verksamheter till vilka tillstånd har ämnats enligt miljöbalken. Området har delvis utökat strandskydd, upp till ca 235 meter på land. - Miljöersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar enligt Miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige år 2000-2006 finns på hela landarealen. Vid eventuell utebliven ersättning för hävdade betesmarker bör möjligheten ses över att bilda naturreservat eller annan form av avtal med Svenska Kyrkan, som är markägare. - Läderbaggen är fridlyst (1 a Artskyddsförordningen (1998:179) samt NFS 1999:12). Artskyddsförordningen (1998:179) förbjuder import, export och förvaring av levande exemplar, samt försäljning av levande och döda exemplar av läderbagge. (Vissa undantagsregler finns angivna I artskyddsförordningen). - Nyckelbiotopsinventering har genomförts under 1996, varvid en nyckelbiotop om knappt 10 ha noterades. Nyckelbiotoperna är skyddade via samrådsplikt i 12 kap. 6 miljöbalken. Samrådsplikt råder för verksamhet eller åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. - Till skydd för landskapsbilden gäller inom området förbud enligt 19 naturvårdslagen (före 1974) mot att odla skog på tidigare inte skogbärande mark samt att omföra lövskog till barrskog utan tillstånd av länsstyrelsen. I området gäller även förbud mot att uppföra ny byggnad, etc utan tillstånd av länsstyrelsen. - Blötö har av Svenska kyrkan förklarats som kyrkoreservat. Kyrkoreservat innebär inget skydd i juridisk mening, men är en av markägaren frivillig avsättning av mark för att gynna naturvärden. Behov av skötselåtgärd Området är mycket välskött tack var djurhållarna i området och inga åtgärder är för närvarande nödvändiga. Däremot är moss- och lavfloran klent inventerad och bör inventeras senast 2007. Eventuellt kan detta göras i ett uppdrag tillsammans med inventering inom naturreservat på Johannishus gods marker. Även den marina floran behöver inventeras, framförallt kransalger.. Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 4 av 10
. Uppföljning av naturtyper och arter Metod och tidplan för uppföljning av naturtyper och annexarter, enligt habitatdirektivet, formuleras efter ytterligare riktlinjer från Naturvårdsverket och efter avslutad nationell Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden. Litteratur/Referenser - Abenius J. m fl. 2005. Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Naturvårdsverket. Rapport 5434. Dnr 0190-2351-04. - Björn, S. 1998. Inventering av läderbagge (Osmoderma eremita). Länsstyrelsen i Östergötlands Län. - Länsstyrelsen Blekinge län. 1993. Ängar och Hagar i Ronneby. ISBN 91-86810-45-6. Objekt 81.221 och 81.228. - Länsstyrelsen Blekinge län. 2001. Åtgärdsplan inom ramen för EU:s miljöstöd K1123 delplan A och F. - Länsstyrelsen i Blekinge län. 2004. Ängs- och betesmarksinventeringen. Ännu opublicerat material. - Rikets Allmänna Kartverk. 1917-1918. Häradsekonomiska kartan. Nättraby, Ronneby, Blekinge län. Digitalt material Lantmäteriet. www.lantmateriet.se. - Skogsstyrelsen 2002. A Larsson (red.). Handbok för inventering av nyckelbiotoper (NBI). - Skogsvårdsstyrelsen. 1996. Nyckelbiotopsinventering objekt 26:1, Ronneby. Objekt ID: 030555261. - Länsstyrelsen i Blekinge Län. 1996. Odlingslandskapet i Blekinge - bevarandeplan. 81.49. Bilagor Bilaga 1: Karta med Natura 2000-områdets gräns. Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 5 av 10
Ingående naturtyper För generella beskrivningar av naturtypens förutsättningar, se "Art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. (www.naturvardsverket.se) 1160 Stora grunda vikar och sund Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen stora vikar och sund ska vara minst 48 ha. - Flytande trådalger ska inte öka i täckningsgrad. Fintrådiga alger ska inte täcka mer än 20% av naturtypens yta. - Andelen vass får inte öka med mer än 10 % under 6 år och totalarealen utgöra högst 5 % av naturtypen. - Totalkväve, totalfosfor samt klorofyll a skall uppfylla minst tillståndsklass 2 (Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913, NV99). - Kärlväxters och algers täckningsgrad ska vara minst 25 % och de ska förekomma ned till minst 10 meters djup. - Förekomsten av typiska arter för naturtypen är idag okänd. Möjligen inventeras typiska arter i kommande Basinventering för Natura 2000 och skyddade områden, därefter formuleras mål för dessa. Enligt definitionen av naturtypen Stora grunda vikar och sund har dessa ett begränsat inflytande av sötvatten. De är ofta skyddade från kraftiga vågor samt innehåller olika typer av sediment och substrat med artrika bottenlevande växt- och djursamhällen. Karaktärsarter är ålgräs, nateväxter, hårnating och bentiska alger. Den mobil epifauna (djur som rör sig på bottnen) har ofta en hög individrikedom och stor produktivitet. Områdena är viktiga lekoch uppväxtmiljöer för många fiskarter, samt viktiga födosöks- och häckningslokaler för fåglar. Den marina floran och faunan i området är inte närmare känd. Hornsärv, Ceratophyllum demersum, har dock påträffats, liksom den i Östersjön relativt vanliga kransalgen Chara aspera. Bevarandestatus: Gynnsam bevarandestatus för Stora grunda vikar och sund innebär: - God vattenkvalitet och en naturlig vattenomsättning. - Att bottnens beskaffenhet varierar med olika sediment och substrat, vilket ger stor variation i vegetation. - Att de typiska arterna för området ska ha långsiktigt hållbara populationer. Bedömning av bevarandestatus sker i samband med den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden, som kommer att genomföras under 2005-2008. Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 6 av 10
1630 *Havsstrandängar av Östersjötyp Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen strandäng är minst 4,9 ha. - 85 % av naturtypens areal är väl avbetade varje år vid vegetationsperiodens slut och ingen skadlig ansamling av förna förekommer (metod enligt rapporten Uppföljning av Natura 2000 i Sverige). Avbetningen ska dock bedömas med hänsyn till variationen i nederbörd mellan år. Obetade tuvor och rator får förkomma. - Inga träd och buskar förekommer, möjligen någon enstaka buske eller träd. - Minst en av de typiska kärlväxterna strandkrypa, gulkämpar och havssälting ska förekomma i minst 60% av provytorna (metod enligt rapporten Uppföljning av Natura 2000 i Sverige). Naturtypen omfattas av strandbetesmarker och strandängar vid Östersjön. Strandängarna är eller har varit påverkade av slåtter/eller betesdrift. Naturtypen är i allmänhet helt öppen, men enstaka träd och buskar kan förekomma. De hävdade strandängarna är viktiga för häckande vadare, gäss och änder. I området Blötö-Kidö är endast en mindre del strandäng. Den är välhävdad av kreatur, får och även betande gäss. Strandängarna är helt öppna, möjligen med någon enstaka buske eller träd. Växter som förekommer är gulkämpar, gåsört, havssälting och strandkrypa. Bevarandestatus: Gynnsam bevarandestatus för strandängarna i Blötö-Kidö innebär: - Kontinuerlig hävd för att bevara den karaktäristiska artsammansättningen. - Att betesdjuren betar ända ut i vattenlinjen, så att vassvegetationen hålls tillbaka. Ingen stängsling mot vattenlinjen bör förekomma. Om stängsling är nödvändig måste denna ske en bra bit ut i vattnet så att djuren kan hålla tillbaka grov vegetation som annars bildas. - På strandängar med häckande fåglar bör inte betespåsläppet ske mitt under fåglarnas häckningssäsong. Detta för att minimera störning i området och trampskador på äggen. Antingen bör betespåsläppet ske före eller efter fåglarnas häckning. Ett tidigt påsläpp innebär att djuren kan springa av sig och fåglarna kan anpassa sitt boplatsval efter betesdjurens aktivitet. Ett sent påsläpp i början av juni innebär att fåglarna hinner kläcka sina ungar. Oavsett vid vilken tidpunkt betespåsläppet sker är det viktigt att strandängen hävdas när lågvatten råder och vassvegetationen är smaklig för betesdjuren. Förlängd betesperiod på hösten är en fördel. En mosaik av olika hårt betade ytor är gynnsamt för fågellivet. - Näringsstatusen i marken ska vara naturlig, d v s ingen tillförsel av handelsgödsel. Ingen stödutfodring inom betesfållan (annat än två veckor vid betespåsläpp och installning) får ske. - Att det inte förekommer kalkning, dikning eller insådd av arter. - God vattenkvalitet, vilket är en förutsättning för bete. - Återkommande översvämningar. - Att de typiska arterna för området har långsiktigt hållbara populationer. Bevarandestatus bedöms vara mycket god. Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 7 av 10
6270 *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ Bevarandemål: Beskrivning: Bevarandestatus: - Arealen låglandsgräsmark är minst 14 ha. - 85 % av naturtypens areal är väl avbetade varje år vid vegetationsperiodens slut och ingen skadlig ansamling (rätta Vambåsanäs) av förna förekommer (metod enligt rapporten Uppföljning av Natura 2000 i Sverige). Avbetningen ska dock bedömas med hänsyn till variationen i nederbörd - Krontäckning av träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap ska inte överstiga 30%. (med träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap avses sådana träd och buskar som haft en funktion i den äldre markanvändningen, och präglats av denna, och sådana som genom ålder, grovlek och växtsätt tydligt visar att de kunnat växa upp i ett välhävdat landskap). - Ingen gran förekommer. - Minst två av de typiska arterna liten blåklocka, backnejlika, slåtterfibbla, ängsvädd och backtimjan ska finnas i mer än 60 % av inventeringsrutorna (metod enligt rapporten Uppföljning av Natura 2000 i Sverige). Kompletterande mål för typiska arter kan tillkomma efter genomförd inventering av Natura 2000 och skyddade områden. Enligt naturtypens definition finns Artrika, hävdpräglade gräsmarker nedanför trädgränsen på torra friska, silikatrika jordar. Berggrunden på Blötö udde utgörs av granodiorit, Tvingsgranit och på Kidö av Blekinge kustgnejs. Låglandsgräsmarken utvecklas genom lång hävdkontinuitet. Naturtypen förekommer på en mindre del av Blötö samt troligen hela Kidö förutom strandängarna. Möjligen bör Kidö föras till naturtypen Torra hedar (4030), om det vid basinventeringen visar sig att den är av hedtyp och täckningsgraden av enbuskar understiger 5%. Karaktärsarter i naturtypen i Blötö-Kidö är bl a liten blåklocka, backnejlika, slåtterfibbla, ängsvädd och backtimjan. Gynnsam bevarandestatus för gräsmarken inom området Blötö-Kidö innebär: - Kontinuerlig hävd och vid behov röjning av igenväxningsvegetation för att behålla dess öppenhet och den karaktäristiska artsammansättningen. - Högst 30 % krontäckning av träd och buskar. - Att näringsstatusen i marken är naturlig d v s det förekommer inte någon tillförsel av t ex handelsgödsel eller stödutfodring (annat än två veckor vid betespåsläpp eller installning). - Kalkning, dikning eller inplantering och insådd av arter inte förekommer. - De typiska arterna för området har långsiktigt hållbara populationer. Bevarandestatus bedöms vara mycket god. Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 8 av 10
9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ är minst 14 ha. - 85% av naturtypens areal ska vara väl avbetade varje år vid vegetationsperiodens slut och ingen skadlig ansamling av förna ska förkomma. (metod enligt rapporten Uppföljning av Natura 2000 i Sverige). Avbetningen ska dock bedömas med hänsyn till variationen i nederbörd mellan år. Obetade tuvor och rator får förekomma. - Krontäckning av träd och buskar, som vuxit upp i välhävdade landskap ska vara max 75%. (Med träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap avses sådana träd och buskar som haft en funktion i den äldre markanvändningen, och präglats av denna, och sådana som genom ålder, grovlek och växtsätt tydligt visar att de kunnat växa upp i ett välhävdat landskap). - Antalet grova (>100 cm i diameter) och ihåliga träd är minst fem per hektar. - Det finns minst två ersättningsträd för varje grovt träd i området. - Minst två av de typiska arterna liten blåklocka, stagg, slåtterfibbla, ängsvädd och ärenpris ska finnas i mer än 60 % av inventeringsrutorna (metod enligt rapporten Uppföljning av Natura 2000 i Sverige). Kompletterande mål för typiska arter kan tillkomma efter genomförd inventering av Natura 2000 och skyddade områden. - Den typiska arten grå skärelav förekommer i minst 60% av provytorna (metod enligt rapporten Uppföljning av Natura 2000 i Sverige). De trädklädda betesmarkerna förekommer enligt definitionen på fastmark och är torr-blöt och näringsfattig-näringsrik. Naturtypen ska ha en lång hävd- och trädkontinuitet och inslag av gamla träd ska finnas. Bete förekommer normalt i naturtypen. Trädklädda betesmarker med grova solbelysta lövträd är särskilt värdefulla eftersom träden i regel är artrika för fler organismgrupper. Så gott som hela Blötö udde, förutom strandängarna, utgörs av Trädklädd betesmark. Förekomsten av grova ekar och gammal lind karaktäriserar hagmarken. Vid inventering 1998 noterades omkring 10 mulmträd, varav tre lindar och resten ek. Död ved förekommer både som stående torrträd men även liggande grova grenar och träd. Förutom ek och lind växer träd av björk, fågelbär och rönn. Buskskiktet är bitvis tätt av björnbär, slån, nypon och hassel. Dessa tätare partier med buskar är förmodligen förutsättning för föryngring av ek. Ekhagmarken ingår i ett större landskap med flera fina betesmarker med grova ekar, alltifrån Östranäs bort till Tromtö, österut. Karaktärsarter för naturtypen som förekommer i Blötö- Kidö är ek, björk, lind, hassel, gökärt, ängsvädd, kattfot, gulpudrad spiklav, grå skärelav, guldlockmossa, blekticka och slånlav. Bevarandestatus: Gynnsam bevarandestatus för den trädklädda betesmarken i Blötö-Kidö innebär: - Kontinuerlig hävd med betesdjur som inte skadar de grova träden. - Att vidkroniga träd, som växt upp i öppet solbelyst läge, även fortsättningsvis har ljus och värme för att inte konkurreras ut. Många av de organismer som lever på dessa träd, t ex lavar och insekter minskar vid ökad beskuggning. - Att fältskiktet får ljus och hävdas för att inte grässvålen ska luckras upp och kärlväxterna konkurreras ut av skuggtåliga arter. Hassel varunder fältskiktet är mer lundartad får dock stå kvar och bidra till mångfalden av bl a vedinsekter. - Att näringsstatusen i marken är naturlig d v s det förekommer inte någon tillförsel av handelsgödsel eller stödutfodring (annat än två veckor vid betespåsläpp eller installning). - Att kalkning, dikning eller inplantering av främmande arter inte förekommer. - Att krontäckning av träd och buskar är mellan 30 % och 75 %. - Trädkontinuitet och inslag av gamla träd. - Att blommande buskar av t.ex. hagtorn, slån och rosenbuskar förekommer, vilket ökar diversiteten och är hemvist för många fjärilar och andra insekter. Buskagen kan vara förutsättning för föryngring av lövträd, vilka annars hotas av bete. De skyddar även träden mot kalla havsvindar på våren och ger ett mer gynnsamt klimat för t ex läderbaggen. - Att det finns lämpliga substrat för bl a lavar, mossor, svampar, insekter och landmollusker, t ex i form av död ved som grenar, torrträd, hålträd och lågor i olika dimensioner och nedbrytningsstadier, samt gamla och/eller grova träd. Bortförsel av död ved vid röjning runt kultur- och fornlämningar utgör inget hinder. Död ved ska vid sådana röjningar föras till annan plats inom området. - De typiska arterna för området har långsiktigt hållbara populationer. Bevarandestatusen bedöms vara mycket god. Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 9 av 10
Ingående arter För generella beskrivningar av artens förutsättningar, se "Art- och Naturvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. (www.naturvardsverket.se) 1084 Osmoderma eremita *Läderbagge Skalbaggar Bevarandemål Beskrivning - Läderbaggen har en reproducerande, ej minskande population, vars storlek om möjligt kommer att preciseras efter genomförd basinventering och ytterligare riktlinjer från Naturvårdsverket. - Läderbaggen ska ha möjlighet att sprida sig mellan bestånd eller hålträd så att livskraftiga populationer säkras. - Arealen trädklädd betesmark är minst 14 ha. - Minst 10 väl framröjda, grova (100 cm i diameter) mulmträd finns per hektar. - Minst 20 livskraftiga framröjda ersättningsträd finns per hektar. Förutsättningar för läderbaggens långsiktliga överlevnad tillgodoses genom kontinuitet av lövträd med rödmurket innandöme och mulm i områden med varmt mikroklimat tillgodose. I Sverige förekommer den främst i ek, men även i ask, lind, bok och andra lövträd som blir ihåliga. På Blötö udde har spår av läderbagge påträffats bl a vid inventering 1998 och 2004. God solexponering påverkar mikroklimatet inne i hålträden, men mulmen får inte bli för torr. Läderbaggen föredrar träd som står fristående eller halvöppet och det är sällan man ser arten i helt slutna bestånd. Sverige härbärgerar en avsevärd del av den samlade Västeuropeiska populationen. De flesta fyndplatserna ligger i sydöstra Sverige. Larven lever inne i stamhåligheternas mulm, där de gnager på den omgivande fastare döda veden. Arten kan stanna mycket länge i samma träd, vilket gör att stora mängder av de karaktäristiska exkrementerna efter hand ansamlas inuti träden. Larvutvecklingen sträcker sig över två till fyra år. Förpuppningen sker under sommaren i en ganska fast kokong i stamhåligheterna. Den fullbildade skalbaggen lever upp till en månad och uppträder i juli och augusti inne i hålträden. Läderbaggen har begränsad spridningsbenägenhet och de flesta individer stannar under hela sin livstid i det träd där de kläckts. Individer som förflyttar sig över upp till 190 m avstånd mellan träd har iakttagits. Gynnsam bevarandestatus för läderbaggen innebär: - Förekomst av äldre ädellövbestånd med tillgång på mulmträd, vanligen ek. På öar och vid kusten är det dock viktigt att kalla vindar inte får fritt spelrum. En skog kan under stora delar av sommaren vara varmare än en solbelyst hagmark med kalla vindar från sjön. - Betesdrift och plockhuggning eller motsvarande ingrepp som håller trädskiktet glest och luckigt, med god möjlighet för ljuskrävande träd som t ex ek att utveckla mulmträd och att föryngra sig. - Ett inte alltför långt avstånd mellan mulmträden för att undvika isoleringseffekter och god spridningsmöjligheten till närliggande områden med livsmiljöer för läderbaggen. Bevarandestatus Bevarandestatusen för läderbaggen i området bedöms vara god. Tillgången till framtida värdträd behöver säkras och populationsstorleken behöver inventeras. Utskriven 2006-01-24 13:22:46 Sida 10 av 10