för att göra Kalmar kommun till en

Handlingsprogram för att göra Kalmar kommun till en Allergianpassad kommun Reviderad version 2005-11-14 1

Kriterier som gäller för en Allergianpassad kommun: 1. Kommunstyrelsen har fattat politiskt beslut om att arbeta allergiförebyggande (Se beslut i kommunfullmäktige 30 okt 1995) 2. En allergikommitté har bildats. (Bildades i mars 1995) 3. Handlingsprogram upprättas och beslutas (följande sex punkter) 1. Plan för god arbetsmiljö åt alla och goda offentliga lokaler sid. 4 2. Beslut om rökfrihet i offentliga lokaler sid. 6 3. Beslut om djurfrihet i offentliga lokaler sid. 8 4. Plan för godkänd allergistandard i daghem och skolor sid. 9 5. Plan för upphandling av allergianpassade produkter sid. 11 6. Plan för utbildning om matallergi sid. 12 Kriterierna är framtagna av Folkhälsoinstitutet som också sköter utnämningen till Allergianpassad kommun. Kalmar uppfyller kriterierna och finns med på Folkhälsoinstitutets lista på deras hemsida. Beslut i Kommunfullmäktige Fullmäktige antog handlingsprogrammet den 27 april 1998, 54 med vissa ändringar. Ändringarna enligt beslutet har gjorts i handlingsprogrammet. Handlingsprogrammet ska utgöra underlag för nämndernas och de kommunägda företagens arbete med att göra Kalmar till en allergianpassad kommun. Allergikommittén fick i uppdrag att under 1999 utarbeta en plan för att förbättra elmiljön i Kalmar kommuns förvaltningar och bolag. En plan blev färdig 1999-11-30. Kommunstyrelsen/Kommunhälsan har i uppdrag att i samråd med allergikommittén följa upp handlingsprogrammet och därefter lämna en redovisning till kommunfullmäktige. En uppföljning gjordes 2001. Revidering 2004 och 2005 En revidering av programmet gjordes 2004, se kommentarerna på varje punkt. Våren 2005 fick Allergikommittén i uppdrag av kommunledningskontoret via det handikappolitiska programmet (åtgärd 5:1.5) att arbeta in frågan om en doftfri policy i handlingsprogrammet. Frågan om doftfrihet är nu inarbetad under punkt 1.3, 1.8 och 4.2. Lagar Arbetsmiljölagen 3 kapitlet 2a Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 Hygieniska gränsvärden AFS 2005:17 Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 Tobakslagen Miljöbalken Förordningen om tekniska egenskapskrav BVE 1994 avsnitt 4 Funktionskontroll av ventilationssystem SFS 1991:1273 Föreskrifter och allmänna råd om märkning av livsmedel SLV FS 1993:19 (2004:27 fr.o.m. 25/11 2005) 2

Bakgrund Allergi och annan överkänslighet är idag vår tids stora folksjukdom. I Sverige räknar man med att ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen har någon form av allergi eller överkänslighet. Allergierna ökar och är idag den vanligaste sjukdomen hos barn. Allergi och annan överkänslighet är till en del miljöbetingade och kan därför i stor utsträckning förebyggas. Genom bättre kunskap, ökad information och åtgärder i miljön kan vi minska allergierna och därmed både den enskildes besvär och samhällets kostnader. Det allergiförebyggande arbetet måste bedrivas lokalt och tvärsektoriellt. Utarbetande av handlingsprogrammet Kalmar Allergikommitté fick kommunfullmäktiges uppdrag att under 1996 ta fram ett handlingsprogram. Handlingsprogrammet är framtaget av Kalmar Allergikommitté och är sammanställt av Anna Dahl, miljökontoret under juni-oktober 1996. Allergikommittén Allergikommittén består av representanter från: Kalmar kommun: * Barn- och ungdomsförvaltningen * Fastighets- och inköpskontoret * Kalmarsunds gymnasieförbund * Kommunhälsan * Samhällsbyggnadskontoret * Omsorgsförvaltningen * Socialförvaltningen Landstinget: * Lindsdals vårdcentral BVC * Barn- och ungdomsmottagningen (privat mottagning) Arbetsmiljöinspektionen Astma- och Allergiföreningen i Kalmar med omnejd Linden Hälsa & Miljö (företagshälsovård) Handlingsprogrammets genomförande Kommunstyrelsen är ansvarig för genomförandet av handlingsprogrammet. Handlingsprogrammet ska genomföras under perioden augusti 1998 december 2008. (Olika tider för olika delmål). Utvärdering av vidtagna åtgärder ska ske en gång vart annat år under programtiden. Allergikommittén ska medverka vid initiering, fördjupning och utvärdering av programmet. Berörd förvaltning, bolag och gymnasieförbund ska genomföra de åtgärder i handlingsprogrammet som ligger inom dess ansvarsområde. Åtgärder skall utföras med befintliga resurser. Om åtgärden inte har påbörjats inom ett års tid efter handlingsprogrammets antagande så skall orsaken till detta redovisas till respektive nämnd eller till gymnasieförbundet. 3

1. Plan för god arbetsmiljö åt alla och goda offentliga lokaler Mål: Alla arbetsplatser ska ha en god arbetsmiljö. Offentliga lokaler skall vara goda ur allergisynpunkt. Speciellt ska uppmärksammas allergiframkallande miljöer och inomhusklimat. Syfte Ge anställda och skolelever en god arbetsmiljö samt allmänheten goda offentliga lokaler ur allergisynpunkt.. Vad ska göras? 1. Allergiaspeken ska tas upp vid skyddsronder. Problem som ej löses lokalt ska rapporteras till centrala arbetsmiljögruppen, när det gäller kommunala arbetsplatser. Ansvar: Den som ansvarar för skyddsronden. Tid: Fr.o.m. augusti 1998 2004: Sker vid behov. 2. Utbildning av alla skyddsombud. Ansvar: Centrala arbetsmiljögruppen Tid: januari 1999 december 2001. 2004: Detta sker 3. Allergianpassa arbetsmiljön vid behov. Detta kan tex handla om doftfrihet. Ansvar: Berörd förvaltning, bolag eller gymnasieförbundet Tid: Fr.o.m. augusti 1998 2004: Sker 4. Ge alla en möjlighet att diskutera vad god arbetsmiljö innebär. Hur: Det ska tas upp på förvaltningsmöten och samverkansgrupper. Kommunhälsan står till förfogande som sakkunniga. Ansvar: Förvaltningar, bolag och gymnasieförbundet Tid: januari 1999 december 2001 2004: Har skett och sker vid behov 5. Vid ny- och ombyggnad, renovering och drift av kommunens egna lokaler gäller de rutiner och riktvärden för god inomhusmiljö som ingår i fastighets- och inköpskontorets verksamhets-ledningssystem. I detta arbete skall brukarenkäter om inomhusmiljön användas regelbundet. Ansvar: Fastighets- och inköpskontoret Tid: Fortlöpande fr.o.m. augusti 1998 2004: Se ovan. Klassificering av olika material finns. 4

6. Vid ny- och ombyggnad, renovering och drift, där kommunen är beställare, ska kommunen ställa krav på att mätbara värden som temperatur, lufthastighet, luftfuktighet, koldioxid samt luftomsättning, under större delen av lokalens användning, ska hålla värden enligt AFS 2000:42. Ansvar: Förvaltningar, kommunala bolag, gymnasieförbundet Tid: Fortlöpande fr.o.m. augusti 1998 2004: Se ovan klassificering av olika material finns. 7. Städning ska ske med tanke på risk för allergier. Hur: Utbilda all berörd personal. Val av städmetod, intervall och tidpunkt ska ske med tanke på risk för allergier. Vid upphandling av städning ska Socialstyrelsens allmänna råd användas som underlag. Ansvar: Förvaltningar, kommunala bolag, gymnasieförbundet Tid: Fr.o.m. augusti 1998 2004: De allmänna råden om städning kan inte alltid uppfyllas. Checklistan tänk städning som handlar om städbarhet ska användas vid ny- och ombyggnad. Kemikalier undviks vid städning. 8. Doftfrihet vid möte med allmänheten Hur: Vid arbete med mycket kontakter med allmänheten bör man sträva efter en parfymfri miljö. Ansvar: Förvaltningar och bolag, gymnasieförbundet. Tid: Fr.o.m januari 2006 5

2. Beslut om rökfrihet i offentliga lokaler och kommunala arbetsplatser Mål: Rökfrihet i alla kommunens offentliga lokaler, arbetsrum, fordon, färdtjänst, skolbuss och skoltaxi. Tobakslagen ska följas. Minska passiv rökning. Förhindra att barn och ungdomar börjar använda tobak. Minska tobaksanvändningen hos skolbarn och kommunanställda. Syfte Minska tobakens skadeverkningar. Vad ska göras? 1. Avveckla rökrum samt vid behov anordna rökplatser utomhus. Ingen rökning ska ske på arbetsrum, fordon, färdtjänst, skolbuss och skoltaxi. Hur: Diskussioner på förvaltningsmöten och samverkansgrupper. Kommunhälsan står till förfogande som sakkunniga. Var: På förvaltningar, kommunala bolag och gymnasieförbundet Ansvar: Förvaltningar, kommunala bolag, gymnasieförbundet Tid: Införs 1998, genomfört till december 2000, uppföljning augusti december 2001 2004: Rökrummen är avskaffade i kommunal verksamhet men rökning förekommer i en del tjänstebilar. Ingen rökning sker i färdtjänstens fordon, skolbussar eller skoltaxi. 2. Skolan ska aktivt arbeta för att förhindra tobaksdebuten. Hur: Barn, ungdomar och vuxna diskuterar. En arbetsgrupp tillsätts för att arbeta vidare. Med gymnasieförbundet som sammankallande Ansvar: Enhetscheferna inom barn- och ungdomsförvaltningen, samt gymnasieförbundet Tid: augusti 1998 december 2008 2004: Detta görs i olika former 3. Tobaksinformatörerna i 9:an ska få fortsätta sina projekt med att informerar 6:e och 7:e klassare. Hur: Fortsätta med tobaksinformatörernas utbildning samt ge dem det stöd som behövs för att genomföra projektet Ansvar: Enhetscheferna inom barn- och ungdomsförvaltningen Tid: augusti 1998 december 2008 2004: Projektet fortlever 4. Effektivt rökslutarstöd ska erbjudas alla när det efterfrågas. Hur: Kommunhälsan informerar samt lämnar rökslutarstöd till alla anställda i kommunen. Skolsköterskorna ger rökslutarstöd till elever Ansvar: Förvaltningar, kommunala bolag och gymnasieförbundet Tid: Vid efterfrågan 2004: Finns 6

5. Dagbarnvårdares hem ska vara rökfria. Ansvar: Enhetschefer som anställer dagbarnvårdare Tid: Fr.o.m. augusti 1998 2004: Ingen rökning sker inomhus när barnen är hos dagbarnvårdaren, men troligtvis sker rökning utomhus och eventuellt inomhus när barnen inte är hos dagbarnvårdaren. 6. Efterlevnaden av tobakslagens bestämmelser om rökfri miljö ska aktivt kontrolleras. Rutiner skall finnas så att inte arbetstagare utsätts för rök i vårdtagares bostäder. Detta kan t.ex. ske genom frivillighet från vårdtagaren, förstärkt ventilation eller skyddsmask (vårdtagaren kan ej förbjudas att röka i sin bostad). Hur: Genom samhällsbyggnadskontoret och arbetsmiljöinspektionens tillsyn enligt tobakslagen Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden, arbetsmiljöinspektionen Tid: Enligt samhällsbyggnadsnämndens och arbetsmiljöinspektionens planering 2004: Inventering av serveringar 2003. tobakslagen följs på 70 % av ställena, hälften är rökfria. Ny lag 2005 då alla serveringar måste vara helt rökfria. Problem med rökning utanför skolor, cementrör som askkoppar Läget 2004 landstinget Landstinget har rökfritt inomhus. Barnavårdscentralerna är aktiva för en rökfri miljö för barnen. De har även rökregistrering av föräldrar och informerar om passiv rökning. 7

3. Beslut om djurfrihet i offentliga lokaler Mål: Det ska vara fritt från pälsdjur inom kommunens egen verksamhet. Undantag: Ledarhundar. Halten av pälsdjursallergin ska hållas så låg som möjligt i kommunal offentlig miljö. Syfte Kommunen ska ha en bra miljö för pälsdjursallergiker. Vad ska göras? 1. Pälsdjursfrihet ska råda inom kommunens egen verksamhet. Hur: Diskussion på förvaltningsmöten och i samverkansgrupper. Kommunhälsan ställer upp som sakkunniga. Var: På förvaltningar, kommunala bolag och gymnasieförbundet. Undantag: Eget boende inom omsorgsförvaltningen. Ansvar: Förvaltningar, kommunala bolag, gymnasieförbundet. Tid: Klart december 1998. 2004: Det är förbjudet att ta med sig pälsdjur till kommunens lokaler men det förekommer att anställda tar med sig sina hundar tillfälligt till arbetsplatsen. 2. Barn, elever och vuxna inom skola och barnomsorg som umgås med pälsdjur, bör vid behov byta kläder innan de går till daghemmet eller skolan. Hur: Informera och diskuteras på personalmöten och föräldramöten. Ansvar: Enhetscheferna, barn- och ungdomsförvaltningen. Tid: Fr.o.m. december 1998. 2004: Detta är endast aktuellt när någon är svårt allergisk eftersom det endast är de som är djurallergiska som är i behov av en miljö fri från djurallergéner. 3. Pälsdjursfria familjedaghem ska finnas inom varje enhet för barn med allergi. Ansvar: Enhetscheferna på barn- och ungdomsförvaltningen. Tid: Klart december 1998. 2004: Antalet dagbarnvårdare har minskat. Det är svårt att få fram djurfria platser på landsbygden och där är det även långt till daghem. 4. Föreningar som har djur ska informeras om pälsdjursallergikers problem. Diskutera hur de ska ta hänsyn till pälsdjursallergikerna. Hur: Genom fritidskontorets tidning KFN-kontakten. Ansvar: Fritidskontoret. Tid: Klart december 1998. 2004: Detta har skett. 5. Färdtjänsten, skolbussar och skoltaxi ska vara pälsdjursfri. Ansvar: Omsorgsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. Tid: Klart december 1998. 2004: Detta är genomfört. Färdtjänsten sköts numera av KLT, men reglerna om djurfrihet finns kvar. Skolbussar och skoltaxi är djurfria. 8

4. Plan för godkänd allergistandard i daghem och skolor Mål: Alla skolor, daghem, fritidshem och familjedaghem ska ha en god inom- och utomhusmiljö. Syfte Minska besvären för allergiska barn och minska riskerna för att barn utvecklar allergier. Vad ska göras? 1. När behov finns ska allergianpassning göras av daghem/avdelning eller klassrum. Hur: Vid behov bildas en projektgrupp inom allergikommittén som stöd åt aktuell enhet inom barn- och ungdomsförvaltningen eller gymnasieförbundet. Ansvar: Aktuell enhetschef eller gymnasieförbundet. Tid: Vid behov. 2004: Finns allergianpassat daghem. 2. Verka för att allergirond genomförs i samband med skyddsrond minst en gång per år på alla skolor, daghem och fritidshem samt på gymnasieförbundet. Vid allergironden bör man särskilt ta upp frågan om behovet av en doftfri miljö. Hur: Genomföra allergirond i samband med skyddsrond. Ansvar: Enhetscheferna inom barn- och ungdomsförvaltningen samt gymnasieförbundet. Tid: Fr.o.m. januari 1999 ska alla enheter gå allergirond i samband med skyddsrond. 2004: Sker. 3. Öka kunskapen om sambandet mellan allergi och miljö. Hur: Utbilda all berörd personal. Ansvar: Enhetscheferna inom barn- och ungdomsförvaltningen samt gymnasieförbundet. Tid: augusti 1998 december 2002. 2004: Detta har genomförts. Eventuellt behov av ny utbildning. 4. Se till att lagstiftningens krav på bra inomhusmiljö uppfylls. Hur: Genom krav vid bygglov- och bygganmälan, anmälan av lokaler enligt miljöbalken, tillsyn och olika projekt. Ansvariga: Samhällsbyggnadskontoret och arbetsmiljöinspektionen. Tid: Enligt respektive verksamhets tillsynsplaner och verksamhetsplanering. 2004: Under 2004 har ett arbete med miljödiplomering startat. 5. Vid ny- och ombyggnad, renovering och drift av kommunens egna lokaler gäller de rutiner och riktvärden för god inomhusmiljö som ingår i fastighets- och inköpskontorets verksamhetsledningssystem. I detta arbete ska brukarenkäter om inomhusmiljön användas regelbundet. I de fall kommunen är beställare skall kommunen ställa krav på att mätbara värden som temperatur, lufthastighet, luftfuktighet, koldioxid samt luftomsättning, under större delen av lokalens användning ska hålla värden enligt AFS 2000:42. Hur: Genomförs med hjälp av fastighets- och inköpskontorets verksamhetsledningssystem. Ansvar: Fastighets- och inköpskontoret och beställare. Tid: Fortlöpande fr.o.m. januari 1999. 9

2004: Se ovan. En klassificering av olika material finns. Under 2004 har ett arbete med miljödiplomering startats av daghemmen. 6. Städning ska ske med tanke på risk för allergier. Socialstyrelsens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar ska beaktas, SOFS 1996:33. Hur: Utbilda alla berörd personal. Val av städmetod, intervall och tidpunkt ska ske med tanke på risk för allergier. Vid upphandling av städning ska Socialstyrelsens allmänna råd användas som underlag. Ansvar: Enhetscheferna inom barn- och ungdomsförvaltningen samt gymnasieförbundet. Tid: Fr.o.m. augusti 1998. 2004: De allmänna råden om städning kan inte alltid uppfyllas. Checklistan tänk städning som handlar om städbarhet ska användas vid ny- och ombyggnad. Kemikalier undviks vid städning. Läget 2004 landstinget Barnavårdscentralerna samarbetar med daghem och förskolor. De har information till personalen om allergiförebyggande åtgärder. MVC-BB-BVC håller samma preventiva informationslinje. 10

5. Plan för upphandling av allergianpassade produkter Mål: Vid upphandling av produkter ska man, där det är befogat, i första hand välja varor som inte är allergiframkallande. För allergiker bör det finnas alternativa produkter. Syfte Att minska risken för allergiska besvär eller överkänslighet av kemiska produkter. De som arbetar, går på daghem eller i skolan ska inte behöva få allergiska reaktioner av produkter som används inom kommunen. Vad ska göras? 1. Utbildning till inköpsansvariga inom förvaltningar och bolag samt gymnasieförvaltningen. Hur: Fastighets- och inköpskontoret samt förvaltningar, kommunala bolag, gymnasieförbundet. Tid: Fr.o.m. augusti 1998. 2004: Har skett. 2. Informerar och diskutera på personalmöten. Ansvar: Inköpsansvarig på varje förvaltning, kommunalt bolag och gymnasieförbundet. Fastighets- och inköpskontoret står till förfogande som sakkunniga. Tid: Fr.o.m. augusti 1998. 2004: Har skett. 3. Ta fram ett alternativt sortiment för allergiker för vissa produkter. Ansvar: Fastighets- och inköpskontoret. Tid: januari 1999 december 2002. 2004: Har skett. Kemprodukter används ej i den dagliga städningen. Allergianpassade livsmedel finns samt parfymfria produkter. Produkter med Astma- och Allergiförbundets symbol och/eller är parfymfria markeras på hemsidan. 4. Vissa produkter som köps in ska granskas ur allergi/överkänslighetssynpunkt och att redovisningen finns angående detta. Ansvar: Fastighets- och inköpskontoret. Tid: januari 1999 december 2002. 2004: Sker löpande. 5. Vid upphandling av mat ska allergiaspekten beaktas. Ansvar: Fastighets- och inköpskontoret. Tid: januari 1999 december 2002. 2004: Sker löpande. 11

6. Plan för utbildning om matallergi Mål: Alla som arbetar med inköp, tillagning och servering av mat vid kommunala institutioner ska fortlöpande få utbildning om allergikost. Syfte Personer som är matallergiker ska kunna få en säker kost vid de måltider som serveras genom kommunens försorg. Vad ska göras? 1. Alla som arbetar med inköp, tillagning och servering av mat vid olika kommunala institutioner ska få utbildning om allergikost. Ansvar: Kostavdelningen på barn- och ungdomsförvaltningen, gymnasieförbundet samt omsorgsförvaltningen. Tid: Fortlöpande, klart till december 2000. 2004: Skolmåltidsverksamheten på barn- och ungdomsförvaltningen utbildar varje år sin personal i allergikost med hjälp av dietister. Det är sällsynt med misstag numera. Gymnasiets kostpersonal bjuds in till dietutbildning vartannat år. 2. Kontakt mellan hem, barnavårdscentral, läkare och måltidspersonal ska fungera så att barnen får en bra allergikost. Hur: Informerar och diskutera på personalmöten. Ansvar: Kostavdelningen på barn- och ungdomsförvaltningen. Tid: Fortlöpande. 2004: Sker Läget 2004 landstinget Barnhälsovården har en kontinuerlig rådgivning under barnets BVC-tid (0-6 år) för att förebygga allergiutveckling, samt lindra besvären när barnet har allergi 12