Kunskap för en hållbar utveckling

Kunskap för en hållbar utveckling ÅRSREDOVISNING 2011

SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 Utgivningsår: 2012 Grafisk form: Michael Kvick, SLU kommunikationsavdelningen Projektledare: Kristina Julin, ledningskansliet och Mikael Propst, kommunikationsavdelningen Omslagsillustrationer: Fredrik Saarkoppel, Kobolt Media AB och Michael Kvick SLU Tryck: SLU Repro Papper: Colotech 100g (FSC), omslag Colotech Silk Coated 170g (FSC) Typsnitt: Berthold Akzidenz Grotesk och Bembo SLU, Sveriges lantbruksuniversitet

Innehåll REKTOR HAR ORDET 4 1. Verksamhetsidé, vision och mål 6 1.1 Verksamhetsidé 6 1.2 Vision 6 1.3 Strategiska mål 6 2. Underskrifter 8 3. Utbildning på grund- och avancerad nivå 9 3.1 Rekrytering 9 3.2 Program på grundnivå 10 3.3 Program på avancerad nivå (masterprogram) 11 3.4 Helårsstudenter och helårsprestationer 12 i utbildningen 3.5 Internationalisering 13 Avgiftsskyldiga studenter 13 Studentutbyten 14 3.6 Kvalitets- och utvecklingsarbete 15 3.7 Jämställdhet och mångfald 15 3.8 Samverkan inom utbildningen 16 3.9 Studentinflytande 16 3.10 Examinerade 17 3.11 Genomströmning 18 3.12 Kompetensutveckling för yrkesverksamma 18 3.13 Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- 19 och avancerad nivå 3.14 Prestationsmått utbildning på grund- och avancerad nivå 20 4. Utbildning på forskarnivå 21 4.1 Rekrytering 21 4.2 Aktiva forskarstudenter och nyantagna 21 4.3 Examinerade 22 4.4 Studiefinansiering 22 4.5 Genomsnittlig nettostudietid 23 4.6 Universitetsgemensamma kurser 24 4.7 Forskarskolor 24 5. Forskning 25 5.1 Extern finansiering 25 5.2 Internationell forskningsfinansiering 26 5.3 Vetenskaplig publicering 26 5.4 Strategiska satsningar 29 5.5 Utmärkelser och prestigefyllda anslag 32 till SLU:s forskare 5.6 Institutsuppgifter 33 5.7 Forskning om non food crops 34 5.8 Bruka utan att förbruka 34 5.9 Hållbar utveckling 35 5.10 Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) 36 5.11 Ekonomisk redovisning av forskning och utbildning på forskarnivå 38 6. SLU möter omvärlden 40 6.1 Centrum för biologisk bekämpning 40 6.2 Remisshanteringen inom SLU 40 6.3 Prestationsmått för samverkan 41 6.4 Innovation 42 6.5 Prestationsmått innovation 43 7. Fortlöpande miljöanalys 44 7.1 Miljöanalys för hållbart nyttjande av 44 naturresurserna 7.2 Växelverkan mellan miljöanalys och 44 övriga redovisningsområden 7.3 Internationell samverkan 46 7.4 Beslutsunderlag med helhetssyn 47 7.5 Särskilda medel enligt Klimatpropositionen 47 7.6 Stöd till kommunikation, kvalitetsarbete och 47 karriärväg 7.7 LifeWatch, Svenska artprojektet och 48 Nationalnyckeln 7.8 Ekonomisk redovisning av fortlöpande miljöanalys 48 8. Personal och jämställdhet 50 8.1 Personalstruktur 50 8.2 Kompetensförsörjning och ledarskap 52 8.3 Arbetsmiljö 53 8.4 Jämställdhet och mångfald 53 8.5 Sjuktal 54 9. Gemensamma verksamheter 55 9.1 Stöd till kärnverksamheterna 55 9.2 Lokalförsörjning 56 9.3 Fastighetsförvaltning och lantbruksdrift 56 9.4 Universitetsdjursjukhuset, UDS 57 10. Övrig återrapportering 58 10.1 Intern styrning och kontroll 58 10.2 Engagemang i organisationsbildningar 58 10.3 Fiskeriverkets avdelning för forskning och 59 utveckling 10.4 Möjlighet för vissa lärosäten att upplåta lägenheter 59 för bostadsändamål 10.5 Östersjöstrategin 60 11. Finansiell redovisning 61 11.1 Resultatutveckling 61 11.2 Personalutveckling 61 11.3 Kapitalutveckling och likviditet 62 11.4 Finansiering 64 12. Väsentliga uppgifter 84 13. Förkortningar och definitioner 85 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 3

Rektor har ordet SLU är ett universitet med en unik profil, med verksamhet av hög kvalitet inom områden av stor strategisk betydelse för samhälle och den gröna sektorn nationellt och internationellt. SLU arbetar med forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys för att uppfylla regeringens vision om att bruka utan att förbruka. SLU är ett av Sveriges mest forskningsintensiva universitet med uppdraget att utveckla kunskapen om hur människan kan nyttja de biologiska tillgångarna på ett hållbart sätt. Utbildning och forskning vid universitetet har en spännvidd som sträcker sig från gener och molekyler till biologisk mångfald, djurens hälsa och välfärd, uthålligt skogsbruk, livsmedelsförsörjning, samhällsplanering och hållbar utveckling av stad och land. Forskningen genererar också nödvändig kunskap om effekter på produktion och miljö av globala fenomen som till exempel ett förändrat klimat. Efter höstbudgeten har utbildningarna stått i fokus för vårt interna arbete. Under 2011 blev det tydligt att anslaget för utbildning vid SLU skulle behöva höjas om målet om ökad utbildning ska kunna uppnås utan att åsidosätta kvalitetsmålen. Istället kom regeringens oväntade besparing på 30 mnkr för SLU att försvåra universitetets ambitioner när det gäller att nå en större utbildningsvolym. Restriktioner i regleringsbrevet på hur statsanslaget får användas medförde att besparingen till största delen måste tas från utbildningen och SLU har arbetat intensivt under hösten för att klara regeringens krav på nedskärning. Internationalisering är en viktig del av SLU:s strategi och målet att det internationella utbytet ska öka. Andelen inresande studenter är förhållandevis stor vid SLU, men de nyligen införda avgifterna har medfört att inslaget av utländska studenter sammantaget har minskat. SLU har under en längre tid arbetat aktivt för att öka antalet avtal med universitet i de engelskspråkiga länder som är populära bland studenterna. Samtidigt har resurser avsatts för att utveckla SLU:s kursutbud på engelska så att det blir attraktivt för studenter i de engelsktalade länderna. Besparingarna inom utbildningen äventyrar emellertid även kursutbudet på engelska, vilket är negativt för universitetets internationalisering. SLU Global som arbetar för att stärka engagemanget i internationella frågor, och för att koordinera universitetets implementering av Sveriges politik för global utveckling (PGU), har under året inrättat programmet Agricultural Sciences for Global Development (SLU Global). Programmet har rönt stort intresse både inom och utanför SLU och verksamheten utvecklas positivt. Positivt är att SLU:s forskning sammantaget ökar, både tack vare ökade statsanslag och ökade externa bidrag och uppdrag. Särskilt ökade beviljade medel från forskningsråden, men anslagen från EU står också för en stor del av ökningen. Den internationella publiceringen av forskningsresultat fortsatte också att öka, vilket till viss del beror på ökad sampublicering. En sammanfattande bedömning är således att utvecklingen inom universitets forskning är dynamisk och väl i linje med universitetets mål. Värt att notera är SLU:s anknytning till Science for Life Laboratory (SciLifeLab) - ett nationellt resurscentrum i Stockholm-Uppsala regionen för storskalig biovetenskap. SLU med sina institutioner i Uppsala och Umeå (UPSC) medverkar 4 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474

bland annat med två plattformar; en för metabolomik och en inom biobanksområdet, samt en så kallad core facility inom bioinformatik. Vid det nyligen färdigställda BioCentrum på Campus Ultuna finns bland annat utrustning som kommer att nyttjas för denna typ av forskning. Även faciliteterna i den nya VHC-byggnad som är under uppförande kommer att kunna spela en viktig roll i samarbetet. Fortlöpande miljöanalys är per definition kontinuerlig och långsiktig. Tyvärr aviserades i höstbudgeten 2011 att cirka hälften av de medel som går till SLU:s miljöanalys dras in, vilket innebär att delar av verksamheten måste avbrytas under 2012. Inför neddragningen har arbetet inom rådet för fortlöpande miljöanalys under hösten fokuserats på att prioritera dels långa dataserier, dels sådana projekt som är samarbeten nationellt och internationellt med andra aktörer. Samtidigt har flera stora anslag erhållits inom området, bland annat kan nämnas Life-projektet som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan 1 juli i år införlivades Fiskeriverkets avdelning för forskning och utveckling i SLU. Verksamheten bildar en ny institution för akvatiska resurser. Under hösten har ett intensivt arbete pågått med att införliva den nya institutionen i universitetets organisation och SLU:s styrelse väntas ta beslut om institutionens fakultetstillhörighet i början av 2012. Med detta tillskott har SLU nu landets största samlade kompetens inom vattenområdet inklusive fiske och vattenbruk. SLU:s ekonomi följer plan. De stora investeringar som gjorts i nya forsknings- och utbildningslokaler på campus i Umeå, Ultuna och Alnarp, medför ökade hyreskostnader. När campusförnyelsen är genomförd beräknas universitetets lokalkostnader hamna i paritet med andra universitets. SLU har en stark likviditet som delvis förklaras av den positiva resultatutvecklingen tidigare år. Universitetet strävar därför nu efter att minska kapitalet till att uppgå till högst 10 % av omsättningen. Ytterligare en förklaring till likviditeten är att de oförbrukade bidragen har ökat. Balansen mellan inbetalningar av bidrag och hur snabbt de förbrukas är dock rimlig i ett forskningsperspektiv. Det går fortsatt bra för SLU Holding AB. En extern utvärdering av SLU Holding gjordes i början av året av ISIS Innovation vid Oxford University. Utvärderingen visade att verksamheten vid SLU Holding bedrivs professionellt och att resurserna nyttjas effektivt. Satsningen på ledarskap vid SLU fortsätter inom ramen för projektet Hållbart akademiskt ledarskap. Erfarenheterna och responsen från medarbetarna hittills är mycket goda. Samtliga program utgår från den ledaridé som fastställdes av rektor i början av 2011 och satsningen fortsätter under kommande år. Slutligen vill jag framföra ett varmt tack till alla medarbetare och studenter som under året bidragit både till den avsevärda positiva utvecklingen för universitetet inom flera områden men också till det intensiva arbete som de oväntade besparingarna genererade Lisa Sennerby Forsse Rektor SLU SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 5

1 Verksamhetsidé, vision och mål Under 2009 fastställde SLU:s styrelse verksamhetsidé, vision och mål för verksamheten som tar sin utgångspunkt i det uppdrag som är fastställt i universitetets förordning. Målen ska följas upp i årsredovisningen och ligga till grund för den interna styrningen och kontrollen. 1.1 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. 1.2 Vision SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper. 1.3 Strategiska mål SLU:s gemensamma mål är att verksamheten är av högsta internationella klass och kännetecknas av en stark koppling mellan utbildning och forskning, forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys bedrivs i samverkan med utvalda lärosäten, sektorerna och samhället i övrigt, forskningens resultat är kända och nyttjas i samhället, ha en stark internationell dimension, bl.a. genom strategisk samverkan med utländska universitet och forskningsinstitut, vi stärker Sveriges ställning som kunskapsnation och bidrar till utveckling av global förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser, studenter och personal har en arbetsmiljö och arbetsförutsättningar som tillhör de mest attraktiva, organisationen är väl fungerande med ett tydligt ledarskap och en effektiv resursanvändning, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har en stark ställning i hela verksamheten, personal och studenter är våra bästa ambassadörer. SLU:s mål för forskningen är att fokusera på områden av strategisk betydelse för SLU:s verksamhetsidé och utbildningsuppdrag, den är av högsta kvalitet och internationellt ledande inom sådana strategiska områden, erbjuda miljöer som främjar och stimulerar nydanande excellent forskning. SLU:s mål för utbildning på grund- och avancerad nivå är att utbildningen uppfyller såväl högt ställda vetenskapliga och pedagogiska kvalitetskrav som samhällets behov av kompetens inom SLU:s utbildningsområden, den är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv, utbildningsvolymen är större än år 2009 med en stor andel studenter på avancerad nivå. Mål för utbildning på forskarnivå vid SLU är att doktorer utbildade vid SLU är eftertraktade för sin höga kompetens, nationellt såväl som internationellt, 6 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474

omfattningen av utbildningen är dimensionerad så att såväl forskning som övrig arbetsmarknad kan förses med forskarutbildad arbetskraft, rekrytera de bästa forskarstudenterna och att en ökad andel har anställning under studietiden, utbildningen i hög grad bedrivs inom ramen för forskarskolor i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och internationella partners. SLU:s mål för fort-, vidareoch uppdragsutbildning är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. SLU:s mål för fortlöpande miljöanalys är att det finns en stark koppling mellan fortlöpande miljöanalys och övriga verksamhetsgrenar inom SLU, verksamheten är ledande i Europa och bidrar aktivt till internationell utveckling av vetenskapligt grundad miljöanalys, leverera beslutsunderlag som medger att resursutnyttjande och miljökonsekvenser kan vägas samman. SLU:s mål för stöd till kärnverksamheterna är att kärnverksamheterna erbjuds goda servicenivåer, minimera kostnaderna för stödverksamheten inom överenskommen servicenivå, ha en kvalitetssäkrad och effektiv myndighetsutövning. SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 7

2 Underskrifter Årsredovisning 2011 för SLU Styrelsen har vid sitt sammanträde den 20 februari 2012 fastställt årsredovisningen för budgetåret 2011. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Ingrid Petersson Ordförande Lisa Sennerby Forsse Rektor Inger Andersson Maria Andersson Marlene Areskog Lennart Båge Göran Ericsson Bo Jonsson Rolf Lidskog Johan Lindman Sofia Lloyd Eva Thörnelöf Peter Sylwan Inger Åhman Ingrid Öborn 8 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474

3 Utbildning på grundoch avancerad nivå Antalet studenter vid SLU ökar. Universitetet har sedan införandet av 2007 års examensreform aldrig redovisat så många helårsstudenter och utfärdat fler examina än 2011. Det är helt i linje med SLU:s strategi för 2009-2012 där målet är att utbildningens volym ska vara större än 2009. Redan 2010 varslade SLU emellertid om att anslaget för utbildning behöver ökas om målet om ökad utbildning ska kunna uppnås utan att åsidosätta kvalitetsmålen. Regeringens neddragning på 30 mnkr försvårar universitetets ambitioner när det gäller att nå en större utbildningsvolym, eftersom det finns restriktioner i regleringsbrevet på hur anslaget får användas. Antalet helårsstudenter 2011 överstiger redan den nivå som, med nuvarande ersättningsnivåer, kan finansieras med tillgängliga medel för utbildning på grund- och avancerad nivå. Med anledning av den plötsliga neddragningen har SLU beslutat genomföra en översyn av utbildningens utbud, struktur och lokalisering. SLU:s utbildningsutbud består till största del av program, det är därför inte görligt att på några månaders varsel genomföra en så stor besparing eftersom effekterna av att dra in på platsantalet får genomslag först på längre sikt. Eventuella åtgärder med anledning av utredningens resultat kan beslutas först under senare delen av 2012. Det som ger omedelbar effekt är att minska utbudet av fristående kurser. På SLU är dock antalet fristående kurser begränsat och neddragningarna kommer därför oundvikligen att begränsa programstudenternas valmöjligheter. Detta kommer främst att få konsekvenser för utbudet på avancerad nivå, eftersom antal studenter på masterprogrammen samtidigt har minskat drastiskt på grund av studieavgifternas införande. 3.1 Rekrytering SLU behöver öka och bredda studentrekryteringen av flera skäl; för att få antagning i konkurrens till alla program, för att försöka motverka den könsmässigt sneda fördelningen inom flera av utbildningarna, för att säkerställa kompetensförsörjning inom SLU:s ämnen på sikt, och sist men inte minst för att nå målet om att utöka utbildningens volym. SLU beslutade om särskilda insatser redan inför 2010 för att förbättra marknadsföringen och kommunikationen särskilt på engelska. Resurserna användes framför allt för att förstärka marknadsföring med webben som verktyg. Närvaro i sociala medier är nya inslag som tillsammans med en kampanjwebb gett goda resultat, åtminstone vad avser unika besök på SLU:s webbplats. Sett i ett längre perspektiv förefaller dock inte SLU:s utbildningsutbud vara så trendkänsligt, antalet antagna är relativt konstant över tid. Variationerna i ungdomskullarna får inte samma genomslag i studentpopulationen, eftersom åldersspannet inom högskolan är bredare. En slutsats är ändå att andelen ungdomar som väljer SLU måste öka på sikt om universitetet ska kunna behålla dagens utbildningsvolym, universitetets rekryteringsbas behöver således både breddas och ökas. Dessvärre medför den nya gymnasieskolan som infördes 2011, att det blir svårare för elever från naturbruksprogrammet att bli behöriga till högskolestudier. Dessa utgör idag ca 16 procent av det totala antalet antagna vid SLU, på de treåriga programmen utgör de ca 25 procent. SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 9

Tabell 1 Sökande och antagna till program på grundnivå 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Behöriga sökande individer 3 627 3 652 5 253 5 152 4 512 Andel kvinnor, % 78 % 72 % 75 % 76 % 79% Antal platser 1 080 1 150 1 150 1 086 1 165 Antal antagna 935 942 999 989 1 041 Andel kvinnor, % 72 % 67 % 68 % 66 % 64% Fyllnadsgrad, % 87 % 82 % 87 % 91 % 89% Den påfallande stora ökningen av sökande mellan 2008 och 2009 förklaras till stor del av ändrade behörighetskrav till djursjukskötarprogrammet; det krävs inte längre sex månaders praktik för att bli behörig. Sedan dess har djursjukskötarprogrammet haft fler behöriga sökande än veterinärprogrammet. Skogligt basår Återrapportering: Av anslaget ska 1 980 000 avse anordnande av skogligt basår med minst 16 utbildningsplatser per år. Verksamheten ska redovisas i årsredovisningen. Innevarande läsår (2011/12) går 24 elever det skogliga basåret varav 7 kvinnor. Hösten 2011 antogs totalt 58 studenter till Skogsmästarutbildningen varav 15 av kom från basåret. Det var 7 kvinnor som antogs till Skogsmästarprogrammet varav 2 kom från basåret. 3.2 Program på grundnivå SLU:s utbildningsutbud reviderades i anslutning till den nya examensordningen 2007. Det är alltjämt yrkesutbildningarna som utgör basen i utbudet av utbildningar på grundnivå och som attraherar merparten av studenterna. Samtliga yrkesutbildningar som tidigare varit tvååriga ges nu som treåriga kandidatprogram, vilket är i linje med både vetenskapliga kvalitetskrav och den nya examensordningen. Dessvärre är vissa yrkesexamina enligt SLU:s förordning ännu inte uppdaterade till 2007 års reform; SLU:s agronomexamen är enligt förordningen fortfarande 4,5 år och de kortare yrkesexamina är tvååriga. SLU har vid upprepade tillfällen påtalat det olyckliga i att alla universitetets yrkesexamina ännu inte är i linje med ambitionerna som beslutats inom EU. Under 2011 blev det tydligt att detta får oönskade konsekvenser även i samband med det nationella kvalitetsutvärderingssystemet som utgår från att reformen är genomförd och därför planeras inga utvärderingar av examina som enligt förordningen är kortare än tre år. Tabell 1 visar sökande och antagna individer till program på grundnivå. Söktrycket till programmen är alltjämt mycket varierande. Hösten 2011 fanns 29 sökalternativ på grundnivå, varav 17 fyllde platserna. Djurrelaterade utbildningar har flest antal sökande (i fallande ordning: djursjukskötarprogrammet, veterinärprogrammet, etologi och djurskydd, agronom med husdjursinriktning). Därefter kommer landskapsarkitektprogrammet, jägmästarprogrammet och trädgårdsingenjör - odling. Inom agronomutbildningen är den senast tillkomna inriktningen landsbygdsutveckling mer populär än de traditionella inriktningarna livsmedel och mark/växt, som inte fyller platserna. 10 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474

Tabell 2 Sökande och antagna till program på avancerad nivå 2008-2011 2008 2009 2010 2011 Sökande 7 098 6 261 6 318 1 249 Behöriga sökande 1 420 995 1 681 1 052 Antagna 471 605 787 180 Registrerade 122 154 273 126 Andel registrerade av antagna (procent) 26% 25% 38% 70% 3.3 Program på avancerad nivå (masterprogram) Hösten 2011 utlyste SLU 24 masterprogram på avancerad nivå, varav de flesta har engelska som undervisningsspråk. Från 2011 är studenter som kommer utanför EU/EES-området skyldiga att betala studieavgifter. Masterprogrammen har en stor andel utländska studenter, vilket är betydelsefullt för universitetets strävan att skapa en internationell miljö. SLU får inte registrera och lagra uppgifter om varifrån studenterna kommer, men enligt en enkät till studenter på masterprogram 2010, angav de flesta att de kom från från länder utanför EU/EES-området, främst från Asien och Afrika. Tabell 2 åskådliggör tydligt effekterna av avgifternas införande. Fram till 2010 ökade antalet antagna och registrerade. Det var främst två förklaringar till detta, dels blev rekryteringsbasen större; hösten 2010 var de första studenterna som läst till kandidatnivå enligt 2007 års examensordning behöriga för masterprogrammen, dels var 2010 det sista året som studier i Sverige var avgiftsfria för studenter utanför EU/EES. Redan vid årsskiftet 2010/2011 stod det klart att antalet sökande till masterprogrammen minskat med cirka 75 procent inför hösten 2011. Antalet antagna till program på avancerad nivå har mer än halverats, men det är en betydligt större andel av de antagna som faktiskt påbörjar studierna. SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 11

Tabell 3 Helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) 2007 2011*. HST 2007 2008 2009 2010 2011 Grundnivå 2 630 2 572 2 793 2 795 2 863 Avancerad nivå 579 815 949 1 146 1 238 Ej nivåklassade kurser 407 141 50 46 1 Totalt 3 616 3 529 3 793 3 987 4 102 HPR 2007 2008 2009 2010 2011 Grundnivå 2 369 2 343 2 485 2 555 2 560 Avancerad nivå 337 726 786 938 1 114 Ej nivåklassade kurser 405 156 19 18 15 Totalt 3 111 3 225 3 290 3 510 3 689 Prestationsgrad, % 2007 2008 2009 2010 2011 Grundnivå 90 91 89 91 89 Avancerad nivå 58 89 83 82 90 3.4 Helårsstudenter och helårsprestationer i utbildningen Återrapportering: Under perioden 2009-2011 har minst 10 700 helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU. SLU ska redovisa deltagandet i utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och i forskarutbildningen uppdelat på män och kvinnor. Liksom förra året har 2011 inneburit en ökning av utbildningen på grund- och avancerad nivå. Under perioden 2009-2011 uppgår SLU:s resultat för grundutbildningen till 11 882 helårsstudenter, vilket innebär att regeringens mål om minst 10 700 hst har uppnåtts med råge. Prestationsgraden har också bibehållits på en förhållandevis hög nivå (tabell 3). Antalet helårsstudenter har ökat med ungefär 15 procent jämfört med 2009. Resultatet för 2011 stämmer således väl överens med målet att öka utbildningens volym, samtidigt som SLU tillfredsställer den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Tyvärr saknas medel för att bibehålla den nivån. Skillnaden avseende helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) på avancerad nivå mellan 2007 och 2008 beror till stor del på att den nya examensordningen infördes inför hösten 2007, de kurser som gavs under våren 2007 följde inte den nya ordningen. Skillnaden är således inte en faktisk ökning av utbildning på avancerad nivå. Ökningen av hst på avancerad nivå från 2008 och framåt är däremot en faktisk ökning som består både av att fler studenter nu går senare del av långa program och av masterprogrammen. De kurser som inte är nivåklassade kan nu betraktas som utfasade, vilket är i linje med SLU:s kvalitetsarbete. Uppdelningen mellan män och kvinnor framgår av tabell 5 sid 15. 12 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474

3.5 Internationalisering Återrapportering: I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den avgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på SLU:s övriga verksamhet. SLU ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som deltagit i utbytesverksamhet och de ev. förändringar som har skett i utbytesavtalsverksamheten. Avgiftsskyldiga studenter Inför höstterminen 2011 antogs 51 avgiftsskyldiga studenter i urval två, varav 13 antingen betalade avgift eller beviljades stipendium. För resterande 38 upphävdes antagningsbeslutet. Av de 13 studieavgiftsskyldiga hade 3 stipendier från Internationella programkontoret (IPK), 2 hade stipendier från Svenska institutet och 8 betalade själva. Två av IPK-stipendiaterna tackade nej sent till sina platser, och två betalande studenter har begärt, och kommer att få, sina studieavgifter återbetalade efter tidiga avhopp. Efter en termin återstår således 9 avgiftsskyldiga studenter, varav 3 är stipendiater. Som framgår av tabell 2, sidan 11, har införandet av avgifter medfört en drastisk minskning av antalet studenter på SLU:s masterprogram. När studentunderlaget minskar får det konsekvenser för hela kursutbudet på avancerad nivå. Situationen förvärras av regeringens oväntade besparing. Det ekonomiska läget för SLU:s utbildningar är mycket kärvt och kurser med få studenter måste ställas in. Det administrativa merarbetet har varit omfattande i förhållande till antalet betalande studenter. För att utveckla nya rutiner har SLU inrättat en universitetsövergripande arbetsgrupp för att lösa principiella frågor. Gruppen består av företrädare för flera olika enheter inom SLU:s administration, representerande strategisk, juridisk, ekonomisk samt studieadministrativ kompetens. Som exempel på frågor som hanterats i gruppen kan nämnas betalnings- och antagningsrutiner för studenter på utbildningsprogram som ges i samarbete med andra universitet, tolkning av övergångsbestämmelser, policys som ska säkerställa att studenter som betalar avgift så långt möjligt får jämförbara villkor med reguljära studenter (även avgiftsskyldiga studenter vill kunna läsa en kurs på ett annat universitet och tillgodoräkna den i sitt SLU-program). Det omfattande administrativa merarbetet kan komma att påverka benägenheten att utveckla ytterligare samarbeten mellan svenska lärosäten. SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 13

Tabell 4 Antalet in- och utresande studenter per utbytesprogram 2007-2011 Inresande studenter 2007 2008 2009 2010 2011 Bilateralt utbyte* 24 34 42 59 72 Erasmus Mundus Action I**) 41 40 66 50 72 Erasmus Mundus Action II*) 13 Erasmus 262 224 211 200 182 EU tredje land* 10 Nordplus 27 30 41 31 40 Nordnatur 3 Linneaus Palme* 4 2 7 Totalt antal inresande 354 328 364 342 399 Inresande stud, andel av hst. (procent) 10 9 10 9 10 Utresande studenter Bilateralt 55 45 41 25 28 Erasmus 42 45 44 48 68 Nordplus 4 7 18 9 6 Nordnatur 2 Linnaeus Palme 2 1 6 Totalt antal utresande 101 97 105 83 110 Minor Field Study 30 29 28 35 39 Utresande (utbyten+mfs) andel av hst (procent) 4 4 4 3 4 *) vänder sig enbart till tredjelandsstudenter. **) avser program som både har studenter både från EU och tredjeland. Studentutbyten SLU:s mål är att utbildningarna ska vara attraktiva både internationellt och nationellt och att det internationella utbytet ska öka. Andelen inresande studenter är förhållandevis stor vid SLU, men det sker ingen relativ ökning av det internationella utbytet sett över ett antal år (tabell 4). Det råder alltjämt obalans mellan det sammanlagda antalet in- och utresande studenter. De bilaterala utbytena bygger på ömsesidighet; det krävs att fler studenter vid partneruniversiteten kommer till SLU för att antalet utresande ska öka. SLU har under en längre tid arbetat aktivt för att öka antalet avtal med universitet i de engelskspråkiga länder som är populära bland de svenska studenterna. Samtidigt har resurser avsatts för att utveckla SLU:s kursutbud på engelska så att det blir attraktivt för studenter i de engelsktalande länderna. Förestående besparingar riskerar emellertid att leda till konsekvenser för kursutbudet på engelska, vilket kan få konsekvenser på sikt för universitetets internationalisering. Antalet tredjelandsstudenter (tabell 4) har ökat, men det är ett resultat av tidigare beviljade ansökningar från Internationella programkontoret (IPK) samt universitetets långsiktiga strävan att få bättre utväxling av universitetets egna avtal. Avgifternas införande har hittills inte påverkat vare sig antalet inresande studenter via utbyten eller SLU:s arbete med utbytesavtalen. Intresset från studenterna ökar för att skaffa sig utlandserfarenhet via Minor Field Study, 14 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474

Tabell 5 Kvinnor och män inom utbildning på grund- avancerad- och forskarnivå 2009-2011 Utbildning på grundoch avancerad nivå, hst 2009 2010 2011 Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt 2 440 1 353 3 793 2 562 1 425 3 987 2 665 1 437 4 102 64% 36% 64% 36% 65% 35% Utbildning på forskarnivå 402 310 712 409 320 729 418 324 742 56% 44% 56% 44% 56% 44% MFS, som är ett Sida-finansierat stipendium för studenter som vill göra sitt examensarbete i utvecklingsländer. År 2011 hade SLU 42 stipendier att fördela varav 39 gick till SLU-studenter. SLU är aktivt inom MFS jämfört med andra lärosäten och har beviljats en ökning till 50 stipendier inför 2012. Förutom utbytesprogrammen samverkar SLU inom nätverken Nova (The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network) och ELLS (Euroleague for Life Sciences) avser främst utbildningar och kurser på den avancerade och forskarnivån, till exempel inom Plant Biology (Norpath). Deltagandet i nätverken är ett led i strävandena mot ökad internationalisering och ökat utbyte mellan partneruniversiteten. 3.6 Kvalitets- och utvecklingsarbete SLU ska enligt högskoleförordningen bedriva utbildning på vetenskaplig grund. Universitetet har fastställt Kunskap för en hållbar framtid som är universitetets forsknings- och utbildningsstrategi 2009-2012. För utbildningen betonas där bl.a. ett starkt samband mellan utbildning och forskning, samspelet med samhället och arbetsmarknaden, internationalisering och samverkan med andra lärosäten, kvalitetsutveckling och studentrekrytering. SLU har sedan minst 15 år tillbaka årligen avsatt strategiska medel för pedagogiska utvecklingsprojekt som kan sökas av SLU:s lärare. De senaste åren har sådana projekt prioriterats som är i linje med universitetets strategi. Inför 2011 års utlysning skulle projekt inom följande områden prioriteras: Hållbar utveckling, läromedel i tiden inkl. sociala medier, samt planering av kurser som vänder sig till studenter på flera SLU-orter. Projekten presenteras sedan på SLU:s pedagogiska dag som infaller i mars varje år. 2011 inkom 41 ansökningar till ett sammanlagt belopp om 6,8 mnkr varav tolv projekt till ett sammanlagt belopp om 1,7 mnkr beviljades stöd. På grund av regeringens neddragning har SLU inte avsatt medel för pedagogisk utveckling inför 2012. 3.7 Jämställdhet och mångfald Ett mål för SLU är att jämställdhet och mångfaldssperspektivet ska ha en stark ställning i hela verksamheten. Jämställdhets- och mångfaldsfrågor hanteras inom ramen för arbetet med lika villkor som är gemensamt för studenter och anställda. Det finns en handlingsplan som beskriver hur ansvaret är fördelat och hur likabehandlingsarbetet ska pågå fortlöpande och rutinmässigt inom olika delar av organisationen. Detta konkretiseras sedan genom specifika uppdrag i handlingsplanen som är fördelade till olika enheter inom universitetet. SLU:s studiesociala råd har ansvar för att handlingsplanen tas fram, uppdateras och följs upp. Specifikt för 2011 identifierades ett behov av att öka kännedomen om likabehandlingsfrågor bland studenter men även bland anställda. Därför påbörjades ett arbete för att säkerställa att alla studenter inom respektive utbildningsprogram ska ges möjlighet att diskutera värderingsfrågor kopplade till likavillkor. SLU:s rutiner vid misstanke om trakasserier har också uppdaterats under året. Se även sidan 53 om jämställdhet och mångfald. SLU:s utbildningar har sned könsfördelning. Inom fakulteten för skogsvetenskap finns flest män, medan det nästan bara är kvinnor på djurrelaterade utbildningar. Av alla nya programstudenter hösten 2011 var det 87 procent som hamnade SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 15

i en grupp där könsfördelningen per definition är sned (utanför intervallet 40-60 procent). Det innebär att 23 av 27 program har sned könsfördelning. Det är ett grovt sätt att räkna och ska endast ses som en indikation, vissa studentgrupper är så små att enstaka studenter ger oproportionerligt stora utslag. Fördelningen mellan kvinnor och män inom utbildning på grund- avancerad och forskarnivå framgår av tabell 5. Det finns inte några tecken på att övergången till forskarnivån skulle missgynna kvinnor. Den högre andelen män förklaras snarare av att där finns en högre andel studenter som kommer från länder med andra utbildningstraditioner än våra. 3.8 Samverkan inom utbildningen SLU samverkar med närliggande universitet om utbildningsprogram och kurser. Tillsammans med Uppsala universitet ger SLU två civilingenjörsutbildningar; i energisystem respektive miljö- och vattenteknik, samt masterprogrammet Hållbar utveckling. Trots avgifterna attraherar det senare många studenter. Samarbetet med universiteten i Uppsala och Stockholm inom Plant Biology, riskerar dock att upphöra som en konsekvens av neddragningarna. Samarbeten förekommer också i mindre omfattning för att komplettera utbildningsprogrammen med kompetens som inte finns inom SLU:s egna områden, exempelvis juridik. Det sker för närvarande främst genom gästföreläsningar eller andra överenskommelser. Samverkan sker också med andra utbildningsanordnare, t.ex. ger SLU kurser i fiskbiologi inom Forshagaakademins utbildningar och de skogliga basåren sker även de i nära kontakter med andra skolor. Samverkan är också viktig för att underlätta studenternas inträde på arbetsmarknaden. Genom SLU Karriär ska studenterna få stöd till en bra start på yrkeslivet. Verksamheten startade 2009 och syftet är att ge möjlighet för studenter och arbetsgivare att mötas. SLU Karriär har tre målgrupper, studenter, SLU-anställda och arbetsgivare. Fokus är emellertid på studenterna, anställda kan t.ex. få stöd att bemöta studenternas frågor kring framtida yrkesval. SLU Karriär samverkar med flera etablerade nätbaserade tjänster, t.ex. Gröna jobb, Nationella Exjobbs-poolen, och I praktiken högskola. Under 2011 genomförde SLU Karriär för andra gången Life Science Challenge. Företag inom SLU:s näringar kunde anmäla ett uppdrag eller ett problem som SLU-studenter fick 24 timmar på sig att gruppvis genomföra eller hitta lösningen. Evenemanget planeras vara årligen återkommande och är ett led i att stärka näringslivsanknytningen för studenterna. SLU Alumni syftar till att universitetet ska kunna hålla kontakt med sina före detta studenter. I dagsläget är det drygt 2 000 numera yrkesverksamma som aktivt anmält sitt intresse för nyhetsbrev och information t.ex. om SLU:s kompetensutveckling för yrkesverksamma. Inom de beslutande organen för flera av SLU:s utbildningar finns näringslivsrepresentanter t ex från Hushållningssällskapet, Distriktsveterinärerna, LRF, Nordens Ark och Hästnärningens nationella stiftelse. För veterinärprogrammet bildades ett branschråd under 2011 och för agronomprogrammet kommer ett motsvarande råd att bildas under 2012 för att stärka kontakten med avnämarna. S-fakulteten har ett fakultetsråd med externa representanter där fakultetsledningen regelbundet diskuterar olika frågeställningar, såväl inom utbildning som inom forskning och fortlöpande miljöanalys. SLU deltar också i flera internationella nätverk, bland annat ett som rör ackreditering av veterinärer. 3.9 Studentinflytande Återrapportering: SLU ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. (SFS 1993:221) En förutsättning för att nå SLU:s mål för utbildningen, är att samarbetet med studenterna är väl fungerande, både i SLU:s olika rådgivande och beslutande organ och via det inflytande som utövas genom kurs- och programvärderingar. Den första juli 2010 avskaffades kårobligatoriet. Inför detta bistod SLU kårerna med expertis för att utreda juridiska och ekonomiska konsekvenser 16 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474

Tabell 6 Antal examina inom reguljär utbildning och uppdragsutbildning 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Examina från program (ej uppdragsutbildning) 540 669 607 691 778 Examina utan programantagning 43 58 87 96 94 Totalt antal utfärdade examina 583 727 694 787 872 Examina i uppdragsutbildning med programantagning 38 12 1 9 10 och förbereda övergången till en kårverksamhet i enlighet med de nya förutsättningarna. Samtliga åtta då verksamma kårer vid SLU beviljades kårstatus från 1 juli 2010 till 30 juni 2013. Kårerna förväntas även fortsättningsvis samverka i samarbetsorganet SLUSS (SLU:s samlade studentkårer). Det är SLUSS som utser representanter till universitets- och fakultetsorgan. SLU värnar om samarbetet med kårerna och bidrar till kårernas arbete, dels ekonomiskt, dels genom att årligen genomföra utbildningsdagar för nytillträdda representanter. Det ekonomiska bidraget ska enligt rektors beslut användas för att stödja studentkårernas arbete med att stärka studentinflytandet vid SLU. För anvisade medel ska studentkårerna, förutom utbildningsbevakning, bedriva social verksamhet (t.ex. mottagande av nya studenter) och utåtriktad verksamhet (t.ex. kontakter med arbetsmarknaden och med nationella och internationella studentnätverk). Härutöver ska medlen finansiera doktorandombudsmannen och SLUSS presidium. Forskarstudenternas engagemang främjas genom s.k. prolongering, vilket innebär att representanter för forskarstudenter får förlänga sin studietid för att kompensera för den tid de lägger ned på olika former av styrelse- rådseller nämnduppdrag. En viktig fråga för SLU blir att följa hur övergången till ett kårmedlemskap baserat på frivillighet påverkar studentinflytandet. Tillströmningen av medlemmar har under 2011varit god, såväl bland nyantagna som bland tidigare studenter, och verksamheten inom kårerna har i stort sett kunnat bibehållas. I enlighet med intentionerna i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) ingår jämställdhetsarbetet vid SLU som en del i ett större sammanhang om likabehandling. Jämställdhetsfrågor behandlas främst i de ortsvisa studiesociala grupperna och i det SLU-gemensamma studiesociala rådet, men tas även upp i Rådet för utbildning på forskarnivå och Rådet för utbildning på grundoch avancerad nivå. SLUSS upprättar en förteckning över studentrepresentanter i beredande och beslutande organ. Under 2011 innehades 250 poster av 115 individer, varav 29 procent var män. Det betyder att andelen män som är engagerade i kårens studiebevakning är något lägre än i studentpopulationen som helhet, där andelen uppgår till 35 procent. (Poster av tillfällig art, t.ex. olika arbetsgrupper, är inte inkluderade i SLUSS lista.) Universitetet ska inte påverka valet av studentrepresentanter. 3.10 Examinerade Antalet examina ökar vid SLU (tabell 6). Ökningen av antalet examina från program har tre förklaringar; tidigare utökningar av platsantalet på befintliga utbildningar, studenter på nya program börjar bli klara; samt examensordningen från 2007. Den nya examensordningen medger nämligen att studenter även på yrkesprogrammen har möjlighet att ta ut en kandidatexamen efter tre år och en masterexamen efter ytterligare två år. Det betyder att studenter på långa yrkesprogram på sikt har möjlighet att ta ut tre examina från ett och samma program. Examina utan programantagning innebär att studenterna tar ut generell examen vid SLU utan att vara antagen till ett program. Examen i uppdragsutbildning avser studenter som tagit examen från ett program som i sin helhet är uppdragsutbildning, de här redovisade examina avser prestationer från 2010. SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 17

3.11 Genomströmning Genomströmning bedöms nationellt genom att mäta andelen av antagna och registrerade studenter som examineras, dvs. kvoten av examinerade per antagna. Så har även SLU gjort tidigare. Måttet har vissa svagheter, även Högskoleverket har noterat att examina inte är ett bra mått på genomströmning, annat än på vissa yrkesutbildningar, främst de som leder till legitimationsyrken (HSV 2009:29). Ett alternativ till det traditionella sättet att mäta genomströmning är att analysera tidiga avhopp. De senaste tillgängliga uppgifterna från Högskoleverkets databas (2008) visar att andelen studenter som är kvar vid SLU efter termin två ( kvarvaro ) är ca 77-78 procent, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet (63-64 procent). SLU:s kvarvaro är på samma nivå som exempelvis Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet. Endast Chalmers och Handelshögskolan har högre kvarvaro (78-79 procent). Ett annat nationellt nyckeltal är andelen studenter som examineras eller har tagit minst 180 högskolepoäng inom 7 år. Även här är SLU:s resultat (74-76 procent) bättre än riksgenomsnittet (67 procent) och på samma nivå som lärosäten med liknande utbildningsutbud. Endast Karolinska institutet är bättre (80 procent), vilket förklaras av att andelen utbildningar som leder till legitimationsyrken är högre där än vid SLU. Genomströmningen vid SLU är således god i förhållande till övriga svenska lärosäten. 3.12 Kompetensutveckling för yrkesverksamma SLU:s mål är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. I syfte att öka omfattningen av sådan utbildning, inrättade SLU 2010 ett sekretariat för uppdragsutbildning. Sekretariatet ska stödja utveckling och genomförande av efterfrågad, högskolemässig uppdragsutbildning inom SLU:s områden. Tabell 7 Helårsstudenter och intäkter i uppdragsutbildning År 2007 2008 2009 2010 2011 Hst 40 15 28 18 3 Intäkter - 8 871 14 790 14 434 13 361 Tabell 7 visar antalet helårsstudenter i uppdragsutbildning 2007-2011. Med uppdragsutbildning avses att uppdragsgivaren köper utbildning på högskolenivå, där kursplanerna godkänts av fakultetsnämnden. Merparten av SLU:s uppdragsutbildning har under 2007-2010 bestått av två utbildningar beställda av Sida, utöver dem förekommer endast ett fåtal kurser som genererar poäng. Sekretariatet har under 2011 etablerat ett SLUövergripande kontaktnät och diskuterat strategier på SLU:s orter om utveckling av nya koncept för uppdragsutbildning. Det är först på lite längre sikt som det är realistiskt att förvänta sig resultat i form av helårsstudenter på nya kurser för nya målgrupper. Vid sidan av regelrätt uppdragsutbildning finns en tradition inom SLU att erbjuda kortare kurser, seminarier, exkursioner och aktiviteter som syftar till kompetensutveckling av yrkesverksamma inom SLU:s områden. Dessa aktiviteter ingår i den ekonomiska redovisningen av uppdragsutbildning. De räknas emellertid inte som uppdragsutbildning enligt Högskoleförordningen, men är en form av kunskapsöverföring som är efterfrågad av näringen. Kurser inom livsmedelssektorn, för hästnäringen eller kurser inom Movium om stadens utemiljö är några exempel på detta. S-fak hade i särklass flest sådana aktiviteter, varav försöksparkerna står för merparten. SLU utarbetar metoder för att följa upp dessa aktiviteter och avser även se över rutiner för redovisning av uppdragsutbildning och den kunskapsöverföring som sker i andra former. 18 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474

3.13 Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå Återrapportering: SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag. Av tabell 8 framgår intäkter, kostnader och finansiering för redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. Det ekonomiska resultatet för utbildning på grund- och avancerad nivå uppgår till -29 mnkr för 2011. Sammantaget redovisar utbildning på grund- och avancerad nivå ett negativt utgående kapital på 48 mnkr. Därutöver drabbas redovisningsområdet hårt av den budgetneddragning som regeringen genomför 2012. SLU följer utvecklingen inom redovisningsområdet noggrant och styrelsen har gett rektor i uppdrag att göra en utredning om utbildningarnas struktur, ekonomi och lokalisering. Ett av syftena med utredningen är att effektivisera utbildningarna och anpassa kostnaderna efter tillgängliga medel. Djursjukvården redovisas under utbildning på grund- och avancerad nivå. Avgiftsintäkterna från djursjukvård uppgick till 114 mnkr för 2011 (2010: 107 mnkr). Av intäkterna till redovisningsområdet, exklusive avgifter i djursjukvården, utgör statsanslaget 92 procent (2010: 92 procent). Tabell 8 Intäkter, kostnader och finansiering för redovisningsområdet utbildning på grund och avancerad nivå. 2009 2010 2011 Balanserad kapitalförändring -40 545-37 520-19 268 Justering av kapital * 17 220 961 Intäkter ** 591 494 622 242 624 451 varav grundutbildning 576 704 607 808 611 090 varav uppdragsutbildning 14 790 14 434 13 361 Kostnader -588 469-621 210-653 748 varav inom grundutbildning -574 362-607 715-640 475 varav inom uppdragsutbildning -14 107-13 495-13 273 Årets kapitalförändring 3 025 1 032-29 297 Summa kapital -37 520-19 268-47 604 Finansiering via Anslag 453 917 471 257 466 323 Bidrag 8 723 9 067 9 535 Avgifter 128 847 141 888 148 514 * En stor översyn gjordes 2010 då kapital började bokföras på redovisningsområde ** I intäkter ingår även finansiella intäkter. SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 19

Tabell 9 Kostnad per helårsstudent och helårsprestation (tkr) 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Kostnad 430 201 457 450 440 522 476 006 492 741 Helårsstudenter 3 616 3 529 3 793 3 987 4 102 Kostnad per helårsstudent 119 130 116 119 120 Kostnad 430 201 457 450 440 522 476 006 492 741 Helårsprestationer 3 105 3 221 3 290 3 510 3 689 Kostnad per helårsprestation 139 142 134 136 134 Prestationsmått utbildning på grundoch avancerad nivå I tabell 9 redovisas kostnad per prestation inom redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. I beräkning av kostnaden är uppdragsutbildning, beställd utbildning och djursjukvård exkluderade. Tabell 9 visar att kostnaden per helårsstudent varit förhållandevis stabil under tidsperioden, medan kostnaden per helårsprestation minskat något. Detta indikerar att det skett en viss effektivisering i utbildningen. Kostnaden per helårsstudent har ökat från 2009 och framåt, vilket till stor del beror på att de utbildningar som ökat mest är de som är dyra, exempelvis ökade veterinärprogrammet platsantalet från 80 till 100 studenter år 2007. 20 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474

4 Utbildning på forskarnivå Ett mål för universitetet är att doktorer utbildade vid SLU ska vara eftertraktade för sin höga kompetens, nationellt såväl som internationellt. För att nå målen inom utbildning på forskarnivå prioriterar SLU sex olika delar: 1. öppen rekrytering, 2. avhandlingsarbeten grundade i forskningsprojekt med internationell konkurrenskraft, 3. kurser och andra aktiviteter som stödjer forskarstudenternas utveckling, 4. pedagogiskt tränade handledare, 5. utbildningsstrukturer som främjar kontakter och diskussioner vilket i sin tur leder till en förståelse av forskningens villkor, sammanhang och samhällsroll, 6. att den enskilde forskarstudenten erbjuds en förutsägbar försörjning på en rimlig nivå under utbildningstiden. 4.1 Rekrytering Ett viktigt mål för SLU är att kunna rekrytera de bästa forskarstudenterna. En öppen rekryteringsprocess är en förutsättning för detta. Under 2011 utannonserades merparten (ca 90) utbildningsplatser på forskarnivå, främst via universitetets hemsidor men även i dagspressen och i internationella forskningstidskrifter. En mindre del av rekryteringen sker i samband med internationella forskningssamarbeten eller genom att utländska studenter med stipendieförsörjning från sitt hemland kontaktar presumtiva handledare. För att garantera såväl rättssäkerheten för studenterna som kvalitetsmålen antas samtliga forskarstudenter i fakultetsnämnderna. 4.2 Aktiva forskarstudenter och nyantagna Återrapportering: SLU ska redovisa deltagandet i utbildningen på grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå. De senaste åren har antalet aktiva forskarstudenter ökat något varje år för att 2011 uppgå till knappt 750 varav drygt hälften är kvinnor (diagram 1, sid 22). Ökningen av antalet aktiva beror sannolikt på den ökade antagningen från 2007 och framåt (diagram 2, sid 22). Under åren 2005 2007 antogs i genomsnitt knappt 100 forskarstudenter per år. Därefter har den årliga antagningen ökat till i genomsnitt knappt 140, diagram 2. Under 2011 antogs 130, varav drygt 20 procent antogs till licentiatexamen. Enligt den årliga utbildningsstatistiken från Högskoleverket har ungefär 30 procent av forskarstudenterna på SLU en internationell bakgrund. Forskarstudenter med grundutbildning och erfarenhet från andra länder är en viktig del av SLU:s internationalisering och bidrar till SLU:s mål om en stark internationell dimension. SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474 21

Diagram 1 Antal aktiva forskarstudenter 1997 2011 1000 800 600 400 200 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagram 2 Antal nyantagna forskarstudenter och beräknande examina per år under åren 1997 2011 250 200 150 100 50 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Beräknade examen Antagning 4.3 Examinerade Mål: Under perioden 2009-2012 har minst 415 examina i utbildning på forskarnivå avlagts vid SLU. Som framgår av diagram 2 har examinationen på forskarnivå minskat fram till 2010, men under 2011 noteras en viss ökning; 107,5 examina. Det innebär att det krävs 110 så kallade beräknade examina under 2012 för att SLU ska nå utbildningsuppdraget på 415 examina under perioden 2009-2012. Begreppet beräknade examina grundar sig på att en licentiatexamen ger en halv poäng och en doktorsexamen utan en licentiatexamen på vägen ger en poäng. Följaktligen ger en doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen en halv poäng. Av dem som antas till licentiatexamen är det några som övergår till doktorsutbildning redan innan de tagit licentiatexamen. Därför är det färre som tar ut en licentiatexamen än som antas. Vid SLU är det alltjämt ovanligt att först ta licentiatexamen och därefter en doktorsexamen. Antalet individer som avslutar utbildningen med en licentiatexamen växlar mellan åren men det rör det sig om 10 15 årligen. Tabell 10 visar att hälften av alla examinerade är kvinnor (doktors- och licentiatexamen). 4.4 Studiefinansiering SLU strävar efter att en ökad andel av forskarstudenterna har anställning under studietiden. Doktorandanställning är fortfarande den vanligaste försörjningsformen vid SLU, två tredjedelar av de aktiva forskarstudenterna återfinns i denna grupp, tabell 10. Andelen som har doktorandanställning har ökat från 62 procent 2007 till 72 procent under 2011. Utbildningsbidrag är ovanligt och används så gott som alltid i kombination med annan SLU-anställning. Antalet som har annan SLU-anställning har stadigt minskat. Gruppen med övrig finansiering har under ett par år ökat något, men den trenden tycks nu ha vänt. Utländ- 22 SLU Årsredovisning 2011 Dnr: SLU ua Fe.2012.1.4-474