INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013



Relevanta dokument
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2007 och 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013

Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Europeiska integrationsfonden

Integrationsstrategi Tusen års historia. Tusen möjligheter framåt. INTEGRATIONSSTRATEGI

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Integrationsplan

Europeiska integrationsfonden

REMISSVERSION. Integrationsstrategi Tusen års historia. Tusen möjligheter framåt. INTEGRATIONSSTRATEGI

Utskottet för regional utveckling ÄNDRINGSFÖRSLAG 543. Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE v04.

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning

Asyl,- migrations,- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Integrationsstrategi 2020

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Barnens Rättigheter Manifest

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

10062/19 sa/mhe 1 JAI.1

EUROPEISKA FLYKTINGFONDENS (ERF) FLERÅRIGA PROGRAM

Programmet Ett Europa för medborgarna

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Indikator

Program för Piteå kommuns integrationsarbete

Europeiska unionens officiella tidning

Projektplan Integrationsstrategi

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN

Program för ett integrerat samhälle

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)

Europeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en)

Programmet Ett Europa för medborgarna för oss alla

Riktlinjer för integration

KREATIVA EUROPA ( ) Delprogrammet Kultur. Inbjudan att lämna förslag:

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Strategi för integration i Härnösands kommun

Europeiska socialfonden

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Haninge kommuns internationella program

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april Dnr KS 2010:231

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

Inrikesminister Ville Itälä

Europeiska integrationsfonden

KREATIVA EUROPA ( ) Delprogrammet Kultur. Inbjudan att lämna förslag. EACEA 29/2015: Stöd till europeiska samarbetsprojekt

Bryssel den 12 september 2001

Folkuniversitetets internationella ramprogram

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EU-program

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

BESLUT RÅDET RÅDETS BESLUT. av den 25 juni 2007

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

11050/11 lym/al/chs 1 DG H

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Utanförskap. 29 september Anna Coyet. DG Sysselsättning, socialpolitik och inkludering

Översikt Socialfondsprogrammet samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Sociala tjänster för alla

Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Europeiska socialfonden

STRATEGI FÖR INTEGRATION I LJUSNARSBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 14 april

BpE: Becoming a part of Europe:

Personalpolitiskt program

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2008 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

POLICY. Integrationspolicy. Utbildning Arbete Integration

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

Svensk författningssamling

Riktlinjer integration KS2016/726/01

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

Transkript:

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013 PROGRAMMETS VERKSAMHETSMÅL I statsminister Matti Vanhanens regeringsprogram preciseras de viktigaste målen för Finlands invandringspolitik. Regeringens invandringspolitiska mål är att utveckla en aktiv, övergripande och konsekvent politik som fullt ut beaktar såväl behovet av arbetskraft som invandrarnas varierande utgångspunkter och de internationella förpliktelserna. En av de största nationella utmaningarna under de närmaste åren är förändringarna i befolkningens åldersstruktur och det behov av kompetent arbetskraft som de ger upphov till. Detta har också varit den centrala utgångspunkten för regeringens invandrarpolitiska riktlinjer och åtgärder. Enligt artikel 2 i rådets beslut om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007 2013 är fondens allmänna mål att stödja medlemsstaternas insatser för att göra det möjligt för tredjelandsmedborgare med olika ekonomisk, social, kulturell, religiös, språklig och etnisk bakgrund att uppfylla villkoren för bosättning samt att underlätta deras integration i de europeiska samhällena. För att främja detta mål skall fonden bidra till utvecklingen och genomförandet av nationella integrationsstrategier för tredjelandsmedborgare när det gäller alla aspekter av samhället, särskilt med beaktande av principen om att integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna. Integrationsfondens verksamhetsmål är följande: Stödja dubbelriktningen i integrationsprocessen genom att fokusera på invandrarnas individuella kompetens och behov. Den dubbelriktade processen förutsätter också att den lokala befolkningen har de färdigheter och samhällets strukturer och system den beredskap som behövs för att acceptera invandrarna som en del av samhället med dess tjänster, rättigheter och skyldigheter. Invandrarnas möjligheter att få del av de tjänster samhället erbjuder ska förbättras genom att myndigheternas kompetens utvecklas. Skapa ett vägledningssystem som tar hänsyn till individuella behov i syfte att göra det lättare för utlänningar att klara sig i arbetslivet och samhället under sin vistelse i Finland. Förberedelserna ska inledas redan i utreselandet. Nödvändiga samarbetsnätverk ska byggas upp mellan framför allt arbetstagare, arbetsgivare och andra nyckelaktörer och myndigheter både i Finland och i utreselandet. Utarbeta program för de mest sårbara kategorierna, såsom kvinnor och ungdomar, i syfte att ge dem behövliga kunskaper om det finländska samhället och arbetslivet. Utveckla invandrarnas utbildning inom ramen för vägledningssystemet genom att erbjuda flexibla studie- och utbildningsformer med vars hjälp språklärandet och yrkesskickligheten förbättras. Tillgodose invandrarnas behov av information, råd och vägledning.

Effektivisera vägledningen inom ramen för invandringssystemet genom att genomföra ramprogrammet för invandring, etniska relationer och integration. Utveckla uppföljningsindikatorer och utvärderingsmekanismer som kan göra integrationspolitiken effektivare. Ta fram individuella integrationsplaner och förbättra deras kvalitet och omfattning i samarbete med de lokala myndigheterna i syfte att förbättra effekterna av integrationen. Utveckla och testa en barometer för att komplettera olika indikatorer. Främja växelverkan mellan kulturerna och en positiv utveckling av den på samhällets olika nivåer, i arbetslivet och utanför hemmet. STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN 2007 2013 Strategin fokuserar på sådana aspekter av prioriteterna 1, 2 och 3, där medborgare, myndigheter och frivilligorganisationer i tredje länder har upptäckt problem och behov och där den finansiering som beviljats kompletterar den nationella finansieringen och EU:s andra redskap. Syftet med de åtgärder som vidtas är att samla tillförlitliga uppgifter om situationen och att skapa, testa och införa nya modeller med vars hjälp de gemensamma grundprinciperna kan inlemmas i den nationella integrationspolitiken. Ett viktigt mål är att låta tredjelandsmedborgare vara med om att utarbeta, genomföra och utvärdera integrationspolitiken, indikatorerna och utvärderingsmetoderna och att skapa politisk beredskap och utveckla interkulturell kompetens. Tredjelandsmedborgarnas medverkan har därför utsetts till en av de särskilda prioriteter som genomförs inom alla de tre prioriteringsområden som strategin tar upp. 3.1. PRIORITET 1 Åtgärder som syftar till att genomföra Europeiska unionens gemensamma grundprinciper för en integrationspolitik för invandrare För att genomföra de gemensamma grundprinciperna för en integrationspolitik för invandrare vidtar Finland åtgärder för att utveckla nyanlända tredjelandsmedborgares kompetens och utarbetar och testar utbildningsprogram för tiden före inresan. Finland vidtar också åtgärder som ökar tredjelandsmedborgares medverkan i planeringen, genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken på alla nivåer i samhället. Inom ramen för dessa åtgärder planeras, testas och införs nya och innovativa modeller för språklärande, såsom snabbkurser, kvällskurser och e-lärande, och program som ger kunskaper om landets språk, historia, kultur, sedvanor, normer och grundläggande värderingar samt främjas erkännande och komplettering av behörighet. Till grund för valet av denna prioritet ligger den strukturförändring i invandringen till Finland som redan har börjat och som kommer att fortsätta. De bättre arbetsmöjligheterna och den brist på arbetskraft som förutspås för kommande år gör det lätt för nyanlända tredjelandsmedborgare att få arbete, vilket leder till att arbetskraftens migration och den direkta rekryteringen från tredje länder kommer att öka. De nuvarande integrationsutbildningsmodellerna tillgodoser inte alla dessa behov.

Den nuvarande informationsservicen utvärderas och nya informations- och vägledningsmodeller som tillgodoser nyanlända och rekryterade tredjelandsmedborgares behov tas fram och testas både före och efter inresan. Dessutom vidtas åtgärder i syfte att upprätta ett nätverk av regionala och lokala serviceplatser där information ges om tjänster, förfaranden och frågor som gäller diskriminering. Denna prioritet har valts därför att tredjelandsmedborgare måste få korrekt och aktuell information om till buds stående tjänster, behövliga åtgärder, möjligheter som kan utnyttjas och rätten till lika behandling. Integrationsfrämjande åtgärder vidtas inom särskilda kategorier av tredjelandsmedborgare, bl.a. kvinnor, unga och personer med funktionsnedsättning. Till åtgärderna hör stöd och vägledning vid utvecklingen, planeringen och testningen av nya typer av integrationsplaner. Planer utarbetas för hela familjer, kvinnor, unga och andra sårbara kategorier, t.ex. personer med funktionsnedsättning. Syftet är att utveckla sådana stöd- åtgärder som är avsedda att förhindra social utslagning, förbättra tredjelandsmedborgarnas möjligheter att få information om sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter samt att utveckla nya funktioner till stöd för integrationen och växelverkan. Integrationsprogram skräddarsys för kvinnor som måste ges möjlighet att börja om från början i Finland, och för unga för att främja deras välmående och förebygga social utslagning. För att de gemensamma grundprinciperna ska kunna genomföras fullt ut i Finland i fråga om integrationspolitikens dubbelriktning, tas i den verksamhet som finansieras genom integrationsfonden under prioritet 3 in åtgärder som syftar till att öka interkulturell yrkesskicklighet, utveckla allmänna tjänster och använda ett internationellt samarbetsavtal (TCA). Till grund för valet av denna prioritet ligger behovet att utveckla åtgärder och positiva särskilda insatser anpassade för ovannämnda specialkategorier och att väga in de gemensamma grundprinciperna i den nationella, regionala och lokala politiken gällande dem. a) Strategins mål och exempel på nyckelåtgärder Målet är att skapa ett vägledningssystem som tar hänsyn till individuella behov. Systemet gör det lättare för tredjelandsmedborgare att klara sig i arbetslivet och i samhället under sin vistelse i Finland. Åtgärderna inleds redan i utreselandet. Nödvändiga samarbetsnätverk byggs upp mellan framför allt arbetstagare, arbetsgivare och andra nyckelaktörer och myndigheter både i Finland och i utreselandet. Som en del av vägledningssystemet utvecklas invandrarnas utbildning genom att de erbjuds flexibla och innovativa studie- och utbildningsformer med vars hjälp språklärandet och yrkesskickligheten förbättras. För de mest sårbara kategorierna, t.ex. kvinnor och ungdomar, utarbetas särskilda program i syfte att ge dem behövliga kunskaper om det finländska samhället och arbetslivet. Integrationens verkningar förbättras. Individuella integrationsplaner tas fram och deras kvalitet och omfattning förbättras i samarbete med de lokala myndigheterna. De lokala myndigheterna instrueras och stimuleras till att ta med tredjelandsmedborgare i planeringen av lokala integrationsprogram. Exempel på nyckelåtgärder: planering, testning och införande av innovativa modeller för undervisning i språk, historia och kultur

planering och testning av introduktionsprogram för tiden före inresan bedömning, utvärdering och etablering av informationstjänster utveckling av åtgärder för att främja integrationen av specialkategorier bland tredjelandsmedborgarna inbegripande av tredjelandsmedborgare i planeringen, genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken utveckling och förbättring av individuella integrationsplaner och lokala integrationsprogram b) Beskrivning av målet (målen) och använd(a) indikator(er) Långsiktiga mål: underlätta processerna för integration av tredjelandsmedborgare, göra det enklare att hitta arbete och komma in på en utbildning och att få del av andra tjänster i det mottagande samhället samt stärka integrationsprocessens utgångsläge förbättra språkkunskaperna och färdigheterna hos specialkategorierna bland tredjelandsmedborgarna och utöka antalet som deltar i integrationsprogrammen och åtgärderna och slutför dem med framgång bedöma tredjelandsmedborgares (framför allt sårbara kategoriers) särskilda behov utveckla riksomfattande informationstjänster som omfattar alla väsentliga aspekter av integration förbättra kunskapen om mottagarsamhällets kultur och värderingar och den ömsesidiga kunskapen om olika samhällens kultur och värderingar öka tredjelandsmedborgares delaktighet i planeringen, genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken Strategierna för prioritet 1 är främst avsedda att uppfylla kvalitativa mål. Ett kvantitativt mål för integrationen är t.ex. att på lång sikt öka antalet sysselsatta. Det är därför svårt att i detta sammanhang ange exakta indikatorer. Uppgifter samlas in från genomförda projekt och arbetskraftsbyråernas datasystem och separata utvärderingsrapporter. Exempel på indikatorer som använts är: projekt och åtgärder före inresan informationstjänsternas omfattning (före inresan) och antalet tredjelandsmedborgare som kontaktat informationscentralerna, sårbara kategorier separat angivna antalet utarbetade och testade flexibla och innovativa introduktions- och integrationsprogram andelen (i procent) tredjelandsmedborgare som deltagit i ett program och inom sex månader efter avslutat program har funnit sysselsättning antalet tredjelandsmedborgare som deltagit i åtgärder och program, sårbara kategorier separat angivna antalet utarbetade och testade introduktionsprogram avsedda för specialkategorier antalet tredjelandsmedborgare som deltagit i planeringen, genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken på samhällets alla nivåer antalet individuella integrationsplaner som utarbetats för tredjelandsmedborgare och antalet lokala integrationsprogram som utarbetats i samarbete med tredjelandsmedborgare

c) Vid behov en bedömning av vilka nyckelåtgärder som kan bidra till att genomföra de särskilda prioriteterna inom det valda prioriteringsområdet De särskilda prioriteterna inom prioriteringsområde 1 är: den särskilda prioriteten 3 genomförs genom nyckelåtgärderna planering, testning och införande av innovativa modeller för undervisning i språk, historia och kultur och utvärdering och etablering av informationstjänster den särskilda prioriteten 2 genomförs genom åtgärder som utvecklar integrationsfrämjande insatser för specialkategorier bland tredjelandsmedborgarna den särskilda prioriteten 1 genomförs bl.a. genom åtgärder som gör tredjelandsmedborgare delaktiga i planeringen av integrationspolitiken och integrationsåtgärderna den särskilda prioriteten 5 genomförs genom funktioner vars mål är att få det mottagande samhället att aktivt delta i integrationen. Alla särskilda prioriteter används inte nödvändigtvis varje år och de särskilda prioriteterna fastställs därför i detalj i de årliga programmen. 3.2. PRIORITET 2 Utveckla indikatorer och utvärderingsmetoder för att bedöma och utvärdera framstegen och anpassa politiken och åtgärderna samt för att samordna jämförande lärande Finland kommer att utveckla kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att mäta integrationen och ett uppföljnings- och utvärderingssystem med vilket effektiviteten i integrationspolitiken och de åtgärder som vidtagits på alla nivåer för att främja integrationen av tredjelandsmedborgare mäts. Preliminära planer har utarbetats för ramprogrammet för uppföljning av integrationen och goda etniska relationer. Undersökningar, översikter och andra redskap, såsom barometrar, med vilka uppgifter om integrationen av tredjelandsmedborgare samlas in och analyseras, kommer att utvecklas och testas med finansiering från integrationsfonden. Särskild vikt fästs vid tredjelandsmedborgarnas egna synpunkter och erfarenheter. Kartläggningar och undersökningar kommer därför att genomföras med hjälp av vilka offentliga och privata tjänster för att tillgodose behoven hos specialkategorier bland tredjelandsmedborgare ska kunna utvecklas samtidigt som redan utvecklade goda verksamhetsformer kommer att ges spridning. I detta syfte kommer kvalitativa och kvantitativa indikatorer att tas i bruk. Denna prioritering har valts för att det i framtiden, då migrationen och rekryteringen av arbetskraft från tredje länder ökar, kommer att behövas ett systematiskt, flerdimensionellt och övergripande uppföljningssystem för att följa upp genomförandet av Finlands integrationspolitik och dess effektivitet. a) Strategins mål och exempel på nyckelåtgärder Vägledningen som utgör en del av invandringssystemet görs effektivare genom att ramprogrammet för invandring, etniska relationer och integration genomförs. Uppföljningsindikatorer och utvärderingsmekanismer utvecklas för att göra integrationspolitiken

effektivare. Syftet är att samla in och analysera uppgifter om integrationen av tredjelandsmedborgare genom att utveckla undersökningar, översikter och barometrar. I det första skedet av genomförandet av det fleråriga programmet insamlas och analyseras existerande uppgifter och indikatorer och upprättas samarbetsnätverk. Dessutom skapas en testversion av en barometer. (Årliga programmen 2007 2008). Senare testas och vidareutvecklas barometern (Årliga programmen 2009 2013). Exempel på nyckelåtgärder: genomföra ramprogrammet för invandring, etniska relationer och integration utveckla kvalitativa och kvantitativa indikatorer för integrationen utveckla redskap för att följa upp integrationspolitikens effektivitet skapa en barometer webbdatabas för integrationsindikatorer politisk utvärdering av olika indikatorer b) Beskrivning av målet (målen) och använd(a) indikator(er) Långsiktiga mål: förbättra gemensamma redskap för uppföljning av integrationen och utvärdering av integrationspolitiken och utveckla gemensamma indikatorer och index > förbättra administrationen av invandrings- och integrationspolitiken effektivisera införandet av integrationspolitiken på alla nivåer och i alla sektorer i samhället skapa ett systematiskt uppföljningssystem förbättra kännedomen om styrkorna och svagheterna i de lokala integrationsprogrammen och avpassa dem för att tillgodose d e särskilda målgruppernas behov göra tredjelandsmedborgare delaktiga i planeringen, genomförandet och uppföljningen av integrationsundersökningarna och integrationsindikatorerna Det är svårt att ange exakta indikatorer i detta sammanhang. Uppgifter samlas in från avslutade projekt och separata utvärderingsrapporter. Exempel på indikatorer som använts är: antalet utförda undersökningar antalet och typen av utvecklade och testade uppföljningsindikatorer och utvärderingsmekanismer mängden av insamlade kvantitativa och kvalitativa uppgifter samt antalet publicerade rapporter antalet och typen av utfärdade rekommendationer antalet genomförda barometerundersökningar och mängden av analyserade resultat antalet tredjelandsmedborgare som deltagit i planeringen, genomförandet och uppföljningen av integrationsundersökningarna och integrationsindikatorerna politisk utvärdering av olika indikatorer och utförda undersökningar/upprättade rapporter

c) Vid behov en bedömning av vilka nyckelåtgärder som kan bidra till att genomföra de särskilda prioriteterna inom det valda prioriteringsområdet Alla särskilda prioriteter används inte nödvändigtvis varje år och de särskilda prioriteterna fastställs därför i detalj i de årliga programmen. Den viktigaste särskilda prioriteten inom prioriteringsområde 2 är den särskilda prioriteten 1 med hjälp av vars nyckelåtgärder tredjelandsmedborgare görs delaktiga i planeringen av integrationsundersökningarna och integrationsindikatorerna. 3.3. PRIORITET 3 Skapa politisk beredskap, samordna och utveckla interkulturell kompetens på alla nivåer och hos offentliga myndigheter i medlemsstaterna Finland utvecklar den interkulturella kompetensen inom allmänna tjänster, främjar dialog mellan olika kulturer och acceptans av olikheter samt vidtar åtgärder i syfte att öka tredjelandsmedborgares medverkan i planeringen, genomförandet och uppföljningen av dessa åtgärder. I åtgärderna ingår bl.a. utbildning och information, informationsutbyte om bästa metoder och stimulans till rekrytering av mångsidig personal med hjälp av handledning i jämlikhetsplanering. Ett övergripande tillvägagångssätt främjas genom att organisationer som grundats av tredjelandsmedborgare ges befogenhet att utföra integrationsrelaterade uppgifter, inrätta plattformar för interkulturell dialog och genom att styra och uppmuntra de lokala myndigheterna att göra tredjelandsmedborgare delaktiga i planeringen, genomförandet och uppföljningen av integrationsprogrammen. Acceptans av olikheter främjas genom information och informationsutbyte samt genom att sammanställa material som stöder jämlikhetsplaneringen i praktiken. Denna prioritet har valts för att integrationspolitikens inriktning på tjänsteproducenter och majoritetsbefolkningens strukturer måste göras effektivare. Åtgärderna för att göra tredjelandsmedborgare delaktiga i planeringen av lokala integrationsprogram hör till prioritet 3, eftersom syftet med dessa åtgärder är att främja dialog mellan kulturer och ge tredjelandsmedborgarnas organisationer utökade befogenheter. a) Strategins mål och exempel på nyckelåtgärder Målet är att stödja integrationens dubbelriktning genom att fokusera på individuell kompetens och individuella behov. Den dubbelriktade processen kräver även att den lokala befolkningen har de färdigheter som behövs och samhällets strukturer och system den nödvändiga beredskapen för att acceptera invandrarna som en del av samhället med dess tjänster, rättigheter och skyldigheter. Invandrarnas möjligheter att få del av de tjänster samhället erbjuder måste förbättras genom att myndigheternas kompetens utvecklas. Växelverkan mellan personer med olika kulturell bakgrund främjas och utvecklas i positiv riktning på olika samhällsnivåer, i arbetslivet och utanför hemmet. Ett viktigt mål är att ta med tredjelandsmedborgare i planeringen, genomförandet och uppföljningen av skapandet av den politiska beredskapen.

Exempel på nyckelåtgärder: främja interkulturella färdigheter bland myndigheterna och tjänsteproducenterna främja dialog mellan kulturer ordna upplysningskampanjer, informationsseminarier och plattformar ge handledning i jämlikhetsplanering främja tredjelandsmedborgares delaktighet planera material för att främja mångfaldig och interkulturell yrkeskunskap i den offentliga sektorn planera och testa modeller för rekrytering av mångsidig personal och mångfaldshantering. b) Beskrivning av målet (målen) och använd(a) indikator(er) Långsiktiga mål: förbättra växelverkan mellan personer med olika kulturell bakgrund fördjupa och effektivisera den interkulturella dialogen i samhället förstärka integrationens dubbelriktning och underlätta integrationen i samhället försvaga diskriminering förbättra tredjelandsmedborgares möjligheter att få del av de tjänster samhället erbjuder förbättra myndigheternas interkulturella kompetens ge tredjelandsmedborgare större möjligheter att påverka öka nätverksbildningen mellan myndigheterna och frivilligorganisationerna på alla nivåer Det är svårt att ange det exakta antalet indikatorer i detta sammanhang. Exempel på indikatorer som använts: antalet myndigheter och frivilligorganisationer (också tredjelandsmedborgares organisationer) som fått utbildning om olikheter och interkulturella dialoger antalet upplysningskampanjer, kurser, informationsseminarier och plattformar antalet publicerade rapporter antalet tredjelandsmedborgare som deltagit i planeringen, genomförandet och uppföljningen av upplysningskampanjer, kurser och seminarier antalet tredjelandsmedborgare (framför allt sådana som hör till sårbara kategorier) som deltagit i olika åtgärder antalet likställighetsplaner mängden av material för främjande av mångfaldig och interkulturell yrkesskicklighet i den offentliga sektorn antalet och typen av modeller för rekrytering av mångsidig personal och mångfaldshantering. c) Vid behov en bedömning av vilka nyckelåtgärder som kan bidra till att genomföra de särskilda prioriteterna inom det valda prioriteringsområdet Alla särskilda prioriteterna används inte nödvändigtvis varje år och de särskilda prioriteterna fastställs därför i detalj i de årliga programmen. Den viktigaste särskilda prioriteten inom prioriteringsområde 3 är:

åtgärder inom prioriteringsområde 4 som syftar till att främja inbördes växelverkan och utbyte, t.ex. utveckling av interkulturella dialoger för genomförande av prioritet 1 används åtgärder som främjar tredjelandsmedborgares deltagande i planeringen och genomförandet av informationen åtgärder inom den särskilda prioriteten 5 som bidrar till att det mottagande samhället aktivt tas med i integrationsprocessen.