Fullmäktigeguide 2016/2017

Fullmäktigeguide 2016/2017

VÄLKOMMEN TILL KÅRFULLMÄKTIGE 2016/2017 Kårfullmäktige (FUM) är studentkårens viktigaste och högsta organ med 21 mandat. Här diskuteras och beslutas om färdriktning för Studentkåren i Borås, val av förtroendevalda, budget och andra övergripande frågor för organisationen. Vi i fullmäktiges arbetsutskott ser fram emot verksamhetsåret och hoppas på att det blir ett spännande och givande år, där våra fullmäktigemöten blir möjligheter att hålla en kreativ debatt om vår studentkår. Tillsammans vill vi att alla deltar i att skapa ett klimat på våra möten så att alla känner sig lika delaktiga och betydelsefulla. Stöttar och hjälper vi varandra blir det en bra stämning på våra möten och det ger oss en stabil grund på för att fatta bra beslut. För det är därför som vi är på FUM, det är vår uppgift och vårt ansvar att fatta beslut som gynnar Studentkåren i Borås och dess medlemmar. Det är nu som chansen finns för dig som ledamot att påverka och bidra till Studentkåren i Borås utveckling. 2

INNEHÅLL 1 FULLMÄKTIGES ROLL... 4 1.1 VEM FÖRETRÄDER EN FULLMÄKTIGELEDAMOT?... 4 2 INFÖR SAMMANTRÄDET... 4 2.1 LEDAMÖTER... 4 2.2 KALLELSEN... 4 2.3 FÖREDRAGNINGSLISTAN... 5 3 SAMMANTRÄDET I KRONOLOGISK ORDNING... 5 3.1 FORMALIA... 5 3.1.1 Mötets öppnande... 5 3.1.2 Sammanträdets behöriga utlysande... 5 3.1.3 Justering av röstlängden... 5 3.1.4 Val av justerare tillika rösträknare... 5 3.1.5 Tid för protokolljustering... 5 3.1.6 Adjungeringar... 6 3.1.7 Godkännande av föredragningslista... 6 3.1.8 Föregående mötesprotokoll... 6 3.2 BESLUTSPUNKTER... 6 3.2.1 Bordlagda frågor... 6 3.2.2 Fastställande av beslut... 6 3.2.3 Nya frågor... 6 3.2.4 Propositioner... 6 3.2.5 Motioner... 7 3.2.6 Interpellation... 7 3.3 INFORMATIONSPUNKTER... 7 3.3.1 Information... 7 3.3.2 Bolag... 7 3.3.3 Övriga frågor... 7 3.4 AVSLUTNING... 7 3.4.1 Mötets avslutande... 7 4 UNDER MÖTET... 8 4.1 TALMANSPRESIDIET... 8 4.2 BESLUT... 8 4.2.1 Votering... 8 4.2.2 Reservation och protokollsanteckning... 9 4.2.3 Yrkanden... 10 4.2.4 Propositionsordning... 11 4.3 DISKUSSIONSREGLER... 11 4.3.1 Talarlista... 11 5 ORDLISTA... 13 6 BILAGA 1... 15 7 BILAGA 2... 16 3

1 FULLMÄKTIGES ROLL Fullmäktige, FUM, är Studentkårens i Borås, SiB, högsta beslutande organ och ska besluta i frågor som rör SiBs övergripande verksamhet. Det är FUM som beslutar hur studentkåren som helhet skall arbeta. I Studentkåren i Borås stadga beskrivs hur FUM ska dra riktlinjer för den övergripande verksamheten och att behandla frågor som är gemensamma mellan våra tre sektioner. FUM beslutar också om vilken verksamhet som ska bedrivas och de ekonomiska ramarna för verksamheten. Vi önskar att det ska kunna hållas en kreativ debatt på FUM, att både idéer som beslut i konkreta frågor är välkomna. Varje FUM bör föregås av diskussion inom den sektionsspecifika FUM-gruppen samt under för-fum, för att kunna minska diskussionerna under sittande möte. Fullmäktiges uppgift är också att granska styrelsens och sektionernas verksamhet. 1.1 Vem företräder en fullmäktigeledamot? Som FUM-ledamot är du personvald av din sektions medlemsmöte. Det finns inga krav att du ska rösta som övriga sektionsmedlemmarna eller som sektionsstyrelsen tycker. Dock sitter du på mandat från sektionen du representerar, dvs alla studenter vid din akademi. När du som FUM-ledamot röstar i en fråga är det viktigt att tänka på att det beslut som ska fattas ska gynna hela organisationen och dess medlemmar, inte enbart din egen sektion. En viktig sak att tänka på är att alla studentkårens medlemmar har närvaro- och yttranderätt, detta gör att alla studentkårens medlemmar har möjlighet att medverka och påverka sammanträdena. Förslags- och rösträtt tillkommer endast FUM-ledamot eller dennes ersättare. 2 INFÖR SAMMANTRÄDET 2.1 Ledamöter FUM-ledamot skall vara vald av sin sektions medlemsmöte, alternativt vara vald ersättare, för att få rösta under FUM. Protokollsutdrag med beslut om FUM-ledamöter och ersättare ska lämnas in till Studentkåren i Borås styrelse efter medlemsmötets protokoll är justerat. Sker byte eller fyllnadsval av ledamot eller ersättare skall detta tillsammans med protokollsutdrag lämnas till kårstyrelsen senast en vecka före FUM. FUM-ledamot har ett personligt ansvar som sträcker sig under SiBs verksamhetsår, d.v.s. mellan den 1 juli och den 30 juni. Detta ansvar innefattar att ledamoten, både ordinarie och ersättare närvarar vid fullmäktigesammanträdena. Men självklart även att ledamöter och ersättare är pålästa och har satt sig in i de frågor som ska behandlas på FUM. Du som fullmäktigeledamot är skyldig att närvara vid alla fullmäktigesammanträden utom vid laga förfall. Vid förfall, dvs. om du har anledning att inte komma, ska du som ledamot meddela detta till kansliet senast klockan 12.00 dagen före sammanträdet. Du ska då också meddela någon av de ersättare som din sektion har. 2.2 Kallelsen Kallelse till sammanträden sker i enlighet med SiBs stadgar via e-post, senast 4 veckor före mötet. Kallelsen upplyser om tid och plats för sammanträdet. Om ordinarie ledamot inte kan närvara ska ersättare meddelas snarast, detta åligger den enskilde ledamoten. 4

2.3 Föredragningslistan En föredragningslista är en förteckning över de ärenden som skall behandlas av sammanträdet. Föredragningslistan med tillhörande föranmälda frågor skickas ut via e-post 14 dagar före sammanträdet. På sammanträdet får endast beslut fattas i de frågor som finns med på föredragningslistan. Detta för att ledamöterna skall ha möjlighet att förbereda sig i alla frågor och hinna tänka igenom alla problemställningar. Undantag från detta får göras om samtliga FUM-ledamöter anser att en ny fråga kan tillföras föredragningslistan. Föredragningslistan ser normalt ut på följande sätt: 3 SAMMANTRÄDET I KRONOLOGISK ORDNING 3.1 Formalia 3.1.1 Mötets öppnande Talmannen förklarar mötet öppnat och hälsar välkommen. För att mötet skall få öppnas krävs enligt stadgarna att minst hälften av ledamöterna skall vara närvarande. Räknat på 21 mandat innebär detta att minst 11 ledamöter måste närvara. Annars kan FUMsammanträdet inte hållas. 3.1.2 Sammanträdets behöriga utlysande Beslut tas om mötet är stadgeenligt utlyst, d.v.s. att kallelsen skickades senast 4 veckor innan mötet. Om mötet inte är stadgeenligt utlyst kan mötet inte genomföras. Fullmäktige kan dock besluta om att anse mötet stadgeenligt utlyst även om kallelsen inte skickades ut i tid. 3.1.3 Justering av röstlängden Beslut tas om att fastställa röstlängden. Detta innebär att vice talman läser upp namnen på röstlängden och tilldelar var och en ett röstkort med röstnummer antecknat. När namnet på respektive ledamot läses upp, svarar denne med ja och vice talman fortsätter att läsa respektive sektions lista till dess att sju personer svarat ja eller listan är tom. Vid speciella tillfällen kan justering av röstlängd krävas, även om det redan gjorts vid uppstart av mötet. Önskar ledamot inte längre närvara under mötet krävs att denne blir utjusterad. 3.1.4 Val av justerare tillika rösträknare Här väljs två ledamöter för att justera protokollet, vilket innebär att de läser igenom sekreterarens protokoll och intygar att protokollet stämmer överens med vad som skedde på sammanträdet. De två personerna skall också räkna röster vid beslut som äger rum med rösträkning. 3.1.5 Tid för protokolljustering Protokollet justeras genom att sekreteraren, talmannen samt de två justerarna skriver under protokollet. Fram till att protokollet är justerat kan reservationer samt protokollsanteckningar föras till protokollet. (Se 4.2.2) Omedelbar justering innebär att protokollet justeras under mötet gällande en viss punkt och får till konsekvens att beslutet omedelbart blir giltigt. 5

3.1.6 Adjungeringar Fullmäktigemöten är offentliga, såvida inte FUM beslutar om annat. Medlem i SiB äger närvaro- samt yttranderätt. Fullmäktigeledamot har närvaro-, yttrande-, yrkande- samt rösträtt. För att icke SiB-medlem, exempelvis expert i viss fråga, skall få yttra sig krävs att denne adjungeras med yttranderätt, dvs. ges rätt att begära ordet under mötet. Adjungering kan vara av olika slag; närvarorätt = rätt att närvara, yttranderätt = rätt att begära ordet och tala, förslagsrätt = rätt att ge förslag, yrka i fråga, beslutsrätt = rätt att fatta beslut/rösta. Vanligtvis adjungeras ickemedlemmar med endast närvaro- och yttranderätt. Om beslut tas om att endast adjungera någon innebär detta samma rättigheter som ledamöterna. En adjungering kan dras tillbaka genom beslut och kan också begränsas till viss punkt eller viss tid. 3.1.7 Godkännande av föredragningslista Här beslutas om sammanträdets dagordning. Frågorna kan flyttas om, tas bort eller läggas till. Om inga ändringar gjorts frågar talmannen om Fullmäktige kan besluta att arbeta efter den föreslagna föredragningslistan har ändringar gjorts sker frågan med tillägget med gjorda ändringar. 3.1.8 Föregående mötesprotokoll Här beslutas om föregående mötesprotokoll kan läggas till handlingarna. Det innebär att FUM inte kan finna några oegentligheter i protokollet och att justering har skett. 3.2 Beslutspunkter 3.2.1 Bordlagda frågor Frågor som bordlagts vid tidigare FUM skall tas upp först på nästkommande FUM (D.v.s. efter att formalian är avslutad) (Se 4.3.1.1) 3.2.2 Fastställande av beslut Eftersom Fullmäktige är SiBs högsta beslutande organ skall kårstyrelsens interimistiska beslut godkännas av FUM. 3.2.3 Nya frågor De frågor som finns i föredragningslistan behandlas i den angivna turordningen. Frågorna kan vara i form av proposition, motion eller interpellation (Se 3.2.4, 3.2.5 och 3.2.6) 3.2.4 Propositioner En proposition är ett förslag från kårstyrelsen som FUM skall besluta om. Propositionen kan gå på remiss till berörda instanser inom SiB. 6

3.2.5 Motioner En motion är ett förslag ställd från en medlem i SiB. Motionen kan beröra vad som helst som berör SiBs övergripande verksamhet, som någon vill att FUM skall besluta om. Varje medlem av SiB har rätt att motionera. Motionsstopp infaller 21 dagar före sammanträdet. Motionen behandlas av kårstyrelsen. Kårstyrelsen skriver ett motionssvar där styrelsens syn på motionen avges samt förslag på hur FUM skall besluta. Av motionen skall det framgå vem som har skrivit den, att den är riktad till FUM och vad som föreslås skall beslutas. Förslaget kan vara en idé om förändrad eller ny verksamhet för SiB. När man skriver en motion som innebär en ny eller ändrad kostnad för SiB bör man också beskriva i förslaget hur det ska finansieras. I motionen bör det så utförligt som möjligt redogöras för frågan, gärna med bakgrundmaterial, samt avslutas med förslag på av FUM skall besluta: s.k. att-satser. Exempel: Nn föreslår fullmäktige besluta: att SiB ska verka för att världens största bubbelpool byggs på torget mellan Balder och Sandgärdet. Om du vill se en mall, se bilaga 1. 3.2.6 Interpellation Interpellation är skriftlig fråga från medlem i eller organ inom SiB till av SiBs Fullmäktige valda styrelser, till av SiBs förtroendevalda, eller till övrigt organ inom SiB. Interpellation ska vara kårstyrelsen tillhanda senast 7 dagar före SiB:s Fullmäktigemöte. Interpellationssvar avges skriftligt, samt föredras vid FUM:s möte. 3.3 Informationspunkter 3.3.1 Information Aktuell information från kårstyrelsen om Studentkåren i Borås löpande verksamheter. 3.3.2 Bolag Information gällande Studentkåren i Borås bolag både ekonomisk och om den löpande verksamheten. 3.3.3 Övriga frågor Frågor som väckts vid mötet men där beslut inte får fattas, eftersom frågorna inte finns med på föredragningslistan 3.4 Avslutning 3.4.1 Mötets avslutande Talmannen förklarar mötet avslutat. 7

4 UNDER MÖTET 4.1 Talmanspresidiet Talmannen tillsammans med vice talman och sekreteraren utgör talmanspresidiet. Talmannens uppgift är att leda mötet och se till att det flyter så smidigt som möjligt. Talmanspresidiet skall ej uttala sig i sakfrågor eller söka styra debatten annars än om den tenderar flyta iväg åt olika håll eller gå i cirklar. Talmannen bör då och då sammanfatta debatten och ge objektiva synpunkter på debatten. Vice talmans uppgift är att föra talarlistor och på andra sätt vara talmannen behjälplig under mötet, till exempel genom att ge talmannen förslag på propositionsordning. Sekreterarens uppgift är att föra beslutsprotokoll för mötet. 4.2 Beslut Det viktigaste som fullmäktige gör är att ta beslut. Detta sker på ett speciellt sätt. När talmannen märker att debatten i en fråga börjar bli avklarad frågar denne om Fullmäktige är redo att gå till beslut. Talmannen frågar vidare om Någon är däremot. Om det finns någon som inte är redo, utan vill fortsätta diskussionen svarar denne ja, varvid diskussionen skall fortsätta. Om ledamot är redo att gå till beslut svarar denne ja vid den första frågan. Om samtliga svarar ja vid första frågan bekräftar talmannen detta genom att säga Finner att fullmäktige är redo att gå till beslut och slår klubban i bordet. Efter att fullmäktige valt att gå till beslut är diskussionen avklarad och inga fler yrkanden får inkomma. (Om yrkanden se 4.2.3) Talmannen skall nu bestämma propositionsordningen d.v.s. bestämma hur beslut skall fattas samt i vilken ordning olika yrkanden skall avhandlas. (Om propositionsordning se 4.2.4) Har inga yrkanden inkommit, finns endast det liggande förslaget att ta ställning till, kårstyrelsens förslag eller motionärs förslag, som finns i föredragningslistan. Talmannen läser då upp de att-satser som finns i förslaget genom att exempelvis säga: Kan fullmäktige besluta att fastställa kåravgiften till 260 kronor?. Talmannen kan också välja att fråga om Fullmäktige kan besluta i enlighet med liggande förslag? om liggande förslag skulle vara mycket långt och tidskrävande att läsa upp. Efter detta skall ledamöterna svara ja om de vill besluta så, om inte svarar man ingenting, utan väntar på att talmannen skall fråga Någon där emot? då svarar man Ja. Talmannen har nu lyssnat och bildat sig en uppfattning om vad de flesta valde att rösta. Talmannen säger då Finner bifall om han ansåg att de flesta sade Ja först, alternativ säger Finner avslag om han ansåg att de flesta sa Ja på frågan Någon där emot, väntar ett ögonblick och slår därefter klubban i bordet. Skulle någon ledamot anse att talmannens uppfattning ej överensstämmer med hur rösterna föll skall denna snarast högt ropa Votering innan klubban har fallit. Observera att det räcker med att endast en person begär votering för att det skall genomföras. Det är mycket viktigt att detta sker innan klubban har fallit, sker det efteråt är beslutet fattat och någon votering får ej genomföras. (Om votering se 4.2.1) 4.2.1 Votering Votering skall genomföras om någon begär detta. Vanligtvis sker detta genom att talmannen säger: Votering är begärd och skall genomföras. Vi börjar med försöksvotering 8

4.2.1.1 Försöksvotering Försöksvotering innebär att röstkorten används. Talmannen ställer samma frågor på nytt och i stället för att ropa Ja på de olika frågorna sträcks röstkorten upp. Talmannen bildar nu sig igen en uppfattning om var de flesta rösterna låg och säger Finner bifall/avslag. Anser någon att talmannens uppfattning ej är den korrekta skall denne (innan klubban fallit) högt ropa rösträkning alternativt röstprotokoll. 4.2.1.2 Rösträkning Rösträkning innebär att röstkorten används på samma sätt som vid försöksvoteringen men nu räknas rösterna av de valda rösträknarna. Rösträknarna meddelar talmannen resultaten och talmannen meddelar hur omröstningen utfallit. Skulle rösträknarna komma till olika resultat skall omröstningen gå om. 4.2.1.3 Röstprotokoll Önskar någon veta exakt hur rösterna har fallit eller hur de olika ledamöterna har röstat i en fråga kan röstprotokoll begäras. Proceduren med röstprotokoll är mycket tidskrävande och bör i det längsta undvikas. Det hela går till så att röstlängden läses upp (eventuellt kan den behöva justeras först) och ledamöterna får muntligen avge sin röst genom att ropa Bifall, Avslag eller Avstår. Varje person ska antecknas med namn och röst på ett särskilt röstprotokoll, vilket sköts av sekreteraren. 4.2.1.4 Sluten omröstning Normalt sker omröstning öppet, dock kan enskild ledamot kräva att sluten votering skall genomföras. Detta genomförs genom att varje ledamot får skriva på en lapp hur denne röstar. Lapparna räknas av rösträknarna och protokollförs. Efter sluten votering kan röstprotokoll inte begäras. I SiBs stadga regleras de fall då sluten votering skall användas. (Exempelvis vid personval) 4.2.1.5 Olika majoriteter 4.2.1.6 Val Vanligtvis fattar fullmäktige beslut genom s.k. enkel majoritet, d.v.s. det förslag som fått flest röster segrar. Enkel majoritet finns i två varianter: Absolut majoritet och Relativ majoritet. Av praxis tillämpar SiB relativ majoritet, dvs. den som får flest röster vinner. Absolut majoritet innebär att ett förslag måste få minst 50% av rösterna för att segra. Beslut kan också fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att en gräns uppställs för hur många röster som måste tillfalla ett visst förslag för att det skall fattas beslut om det. Exempelvis framgår det av SiBs stadga att Ändring av stadga, värdegrund och vision görs om två (2) på varandra följande fullmäktigesammanträden, med minst fyra veckors mellanrum, varav minst ett (1) ordinarie, så beslutar med 2/3 majoritet. Val inom SiB regleras av SiBs stadgar, samt av den arbetsordning FUM antar vid terminens första möte. 4.2.2 Reservation och protokollsanteckning 4.2.2.1 Reservation Om man anser att mötet fattat ett felaktigt beslut som man inte kan ställa sig bakom, går det att reservera sig mot beslutet. Reservationen skall anmälas muntligt direkt efter att klubban har fallit, genom att Reservation! ropas. Talmannen bekräftar detta genom att 9

säga: Reservation är anmäld och skall inkomma. Reservationen skall sedan inkomma skriftligt innan mötet är slut. Reservationen innebär att man inte står bakom och inte heller kan ställas till svars för ett visst beslut. Endast genom reservation kan man friskriva sig. Av den skriftliga reservationen skall det framgå datum, punkt, reservantens namn och anledningen till reservationen. Det bör framgå på ett tydligt sätt vad det är som reservanten inte accepterar hos beslutet. Om det är hela beslutet, del av beslutet eller det sätt som beslutet tillkom. 4.2.2.2 Protokollsanteckning Protokollsanteckningen används när man önskar försäkra sig om att något förs till protokollet. T.ex. förtydliga eller förklara något. Protokollsanteckningen kan sålunda innehålla vad som helst och lämnas till sekreteraren på särskild blankett. En speciell variant av protokollsanteckning är röstförklaring. Denna används för att i protokollet förklara exempelvis en anledning till att man valt att rösta på ett visst sätt. Det kan röra sig om att man anser att FUM har fattat ett dåligt beslut men ändå inte vill gå så långt som att reservera sig, eller att vissa bakomliggande omständigheter bör förklaras. Dock bör observeras att en röstförklaring aldrig kan innebära att man inte står bakom majoritetens beslut. 4.2.3 Yrkanden Ett yrkande är en begäran riktad till mötet att ta ställning till. Bifall eller avslag är de beslutsvägar som finns. Yrkanden kan delas in i två kategorier: ordningsfråga samt sakliga eller materiella yrkanden. (Om ordningsfråga se 4.3.1.1) Under fullmäktiges möten sker yrkanden alltid skriftligt, genom en eller flera personer och på särskilda yrkandelappar som återfinns hos talmanspresidiet. På dessa lappar skall antecknas datum, punkten som yrkanden berör, namn på den/de ledamöter som yrkar, samt själva yrkandet. På yrkandelappen skall dessutom framgå vilken typ av yrkade som avses. Dock är det alltid talmannen som avgör hur ett yrkande skall kategoriseras. 4.2.3.1 Sakyrkanden Sakyrkanden, d.v.s. förslag som berör själva diskussionen och därmed ett besluts materiella form kan delas in i fyra grupper Originalyrkanden är förslag som ligger till grund för en diskusson. Normalt finns det alltid ett liggande förslag från kårstyrelsen eller annan i original, men en punkt kan också öppnas blank. Exempel: Kårstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att godkänna förslaget till policy Nytt yrkande är ett förslag som är helt nytt för en punkt och som inte överensstämmer med det liggande förslaget. Tilläggsyrkanden är förslag som i princip tillstyrker det liggande förslaget, men som på någon eller några mindre delar är annorlunda utformat. Exempel: Nn föreslår fullmäktige besluta att i 5 kap 2 stycket göra tillägget stödmedlem. Ändringsyrkanden är förslag på ändringar i det liggande förslaget. Exempel: Nn föreslår fullmäktige besluta att i 5 kap 3 stycket byta ut kåravgift mot kårskatt 10

4.2.4 Propositionsordning Att ställa proposition innebär att man frågar mötet vad de röstar på. Talmannens uppgift är här att sammanställa de förslag som finns och redovisa dessa för mötet. Huvudregeln är att ordningen skall vara logisk och att alla förslag tävlar med varandra på samma villkor. 4.2.4.1 Ett eller två huvudförslag Om det bara finns ett förslag blir propositionsordningen enkel. Talmannen ställer förslaget mot avslag. Finns två förslag, som strider mot varandra, ställs dessa mot varandra genom att talmannen frågar om Fullmäktige kan bifalla det första yrkandet? och sedan om Fullmäktige kan bifalla det andra yrkandet?. Det alternativ som får flest Ja får bifall. Finns ett yrkande och det liggande förslaget skall alltid yrkandet behandlas först. Ofta brukar man dessutom ställa det alternativ som vann mot avslag för att möjligheten skall finnas att inte ta något beslut. 4.2.4.2 Fler än två huvudförslag Tre eller fler huvudförslag innebär vissa problem då det inte är bra att ställa fler än två förslag mot varandra. Vanligtvis brukar proceduren vara så att yrkanden som inte strider mot varandra sparas till senare. Finns tre förslag (A, B & C) som strider mot varandra utses ett till huvudförslag (A), vilket vanligtvis är det liggande förslaget. Förslag B och C ställs mot varandra och det vinnande förslaget ställs mot A. Sedan ställs det framvaskade förslaget mot avslag. 4.3 Diskussionsregler 4.3.1 Talarlista Vice talmannens viktigaste uppgift är att hålla ordning på talarordningen. För att klara detta har denne en sk första- och andratalarlista vilket innebär att två talarlistor förs under varje punkt och där den som inte yttrat sig tidigare under punkten antecknas på förstatalarlistan. Talarna antecknas i den ordning de anmäler sig. Önskar man skriva upp sig på talarlistan sker detta genom att handen räcks upp med röstkortet. Begärs ordet av någon efter att denne redan ha yttrat sig under punkten antecknas man på andratalarlistan. De personer antecknade på andratalarlistan får yttra sig först när ingen längre finns kvar på förstatalarlistan. Detta för att ge så många som möjligt en chans att yttra sig och för att främja nya inlägg i debatten. Fullmäktige eller talmannen kan dessutom besluta om att tidsbegränsa anföranden Talmannen fördelar ordet i den ordning som ledamöterna är antecknade på talarlistan genom att exempelvis säga Nu ger jag ordet till Åsa Svensson, efter honom är det Daniel Wallins tur Detta för att ge efterkommande talare en möjlighet att förbereda sig och att gå fram till talarstolen. Det är av mycket stor vikt att talarlistan följs och att ingen ledamot talar utan att ha fått ordet. Endast i tre fall får talarlistan brytas. Dessa är ordningsfråga, sakupplysning samt replik. 4.3.1.1 Ordningsfråga En ordningsfråga berör själva sammanträdesordningen. Det kan t.ex. gälla ajournering, utjustering eller tidsbegränsning av talare. Ordningsfråga anmäls till talmannen genom att högt ropa Ordningsfråga. Inkommer en ordningsfråga skall talmannen genast ta upp frågan till diskussion. Därvid får den som vill yttra sig angående detta begära ordet. När 11

debatten är avklarad frågar talmannen om Fullmäktige är redo att gå till beslut? och beslut fattas. Efter detta återgår debatten enligt talarlistan. En ordningsfråga är streck i debatten. Detta är en ordningsfråga som kan väckas av ledamot som anser att debatten drar ut på tiden och börjar gå i cirklar. Efter att streck i debatten begärts hålls kort debatt om detta varvid mötet går till beslut. Fattas beslut om streck i debatten får alla som vill sätta upp sig på talarlistan (en gång) efter detta dras ett streck och ingen mer får skriva upp sig. Efter att streck har dragits bör inga nya fakta tillkomma och inga fler yrkanden. Efter streck i debatten tillåts inte heller några repliker. För att ledamot skall få lämna mötet krävs att denne blivit utjusterad ur röstlängden. Endast då kan ledamoten inte ställas till svars för de beslut FUM tar. Andra ordningsfrågor kan vara: 4.3.1.2 Sakupplysning 4.3.1.3 Replik Ajournering är det samma som paus. Mötet uppskjuts under en viss tidsperiod, kortare eller längre tid. När mötet återupptas är det frågan om samma möte. Beslut om ajournering kan även fattas av talmannen. Bordläggning innebär att den sakdiskussion som pågår skjuts upp och återupptas vid nästa möte. Remiss/Återremiss innebär att en viss punkt/ärende hänskjuts för vidare behandling av ett organ eller en person. Har ärendet redan beretts men ytterligare arbete krävs är det frågan om en återremiss. Om någon önskar få eller ge sakupplysning anmäls det till talmannen genom att högt ropa Sakupplysning. Väljer talmannen att ge ordet för detta skall sakupplysningen ges snabbt och vara relevant för den pågående debatten. Sakupplysning får absolut inte utnyttjas för att hålla långa anföranden i sakfrågan. Den ledamot som känner att hen blivit personligen angripen har rätt att begära replik. Med replik menas att man har rätt att gå i svaromål på den föregående talarens inlägg. Repliken skall endast beröra den personliga aspekten av angreppet och bör inte vara längre än en minut. Önskar man tala längre får man anmäla sig på talarlistan. Replik bör endast ges till den som blivit apostroferad d.v.s. nämnd vid namn och därmed personligt angripen. 12

5 ORDLISTA Acklamation Adjungera Ajournera Ansvarsfrihet Att-sats Avslagsyrkande Balansräkning Beslutsmässig Beslutsprotokoll Bifalla Bifallsyrkande Bokslut Bordlägga Budget Dagordning Diskussionsprotokoll Enkel majoritet Fullmäktige FUM Föredragande Föredragningslista Förtroendevald Huvudförslag Justera Justerare Jämka sig Jäv Konstituera Kontrapropositionsvotering Kvalificerad majoritet Könskvotering Majoritet Mandat Motförslag Motion Nominera Ordningsfråga Omedelbar justering Plenum Beslut fattat med ja-rop Att ta in en tillfällig ledamot utan rösträtt i t ex en styrelse Beslut om att ta paus i mötet Godkännande av styrelsens arbete för föregående år Själva kravet i ett yrkande, motion eller förslag Krav på att förslag ska avslås - rösta emot Visar organisationens tillgångar Med rätt att fatta beslut Protokoll som bara tar upp besluten, inte diskussionen Gå med på, rösta för Förslag att mötet ska bifalla (rösta för) ett förslag Ekonomisk sammanställning med balans- och resultaträkning Uppskjuta beslut till nästa möte Plan för beräknade utgifter och inkomster Program för ett möte där såväl förhandlingstider som tidpunkter för andra aktiviteter finns med Protokoll som, förutom besluten, innefattar vem som sagt vad Mer än hälften av rösterna Studentkåren i Borås högsta beslutande organ. Här beslutas det om ramarna för studentkårens verksamhet Förkortning av fullmäktige, används i dagligt tal Den som redogör för en fråga Förteckning över ärenden som ska behandlas på mötet Personer som demokratiskt utsetts till förtroendeuppdrag Det förslag som fått mest stöd. Läsa igenom, kontrollera och skriva under ett protokoll Person som utsetts att justera ett protokoll Ändra sitt förslag så att det kommer att sammanfalla med ett annat förslag När man väljer att avstå att rösta för att man är partisk i frågan Fördela poster inom styrelsen Mötesteknisk utslagsturnering Majoritets beslut som omfattar minst en förutbestämd andel av rösterna (oftast två tredjedelars majoritet) Bestämmelse om att ett visst antal män eller kvinnor måste ingå i någonting Flertal, röstövervikt Uppdrag, befogenhet Förslag som ställs mot huvudförslag Skriftligt förslag som inkommit till fullmäktige, styrelse eller stormöte i förväg Föreslå person/er till förtroendeuppdrag Ärende som inte direkt berör pågående debatt, utan som handlar om mötets former, mötesordningen. Kan tas upp när som helst under ett möte Beslut av mötet att anse en paragraf i protokollet omedelbart justerad, så att den kan träda i kraft innan protokollet dess helhet har blivit justerat Sammanträde 13

Presidium I kårstyrelsen syftande till de som lyfter en arvodering. I kårfullmäktige de som leder mötet Proposition Förslag från en styrelse Propositionsordning Den ordning förslagen kommer att ställas mot varandra Protokoll Skriftlig sammanställning av beslut Protokollsanteckning Går att göra för att få med ett uttalande i protokollet t.ex. varför en ledamot väljer att reservera sig mot ett beslut Remiss Skrivelse som skickas till fler som får möjlighet att lämna synpunkter innan beslut tas Replik Bemötande svar i debatt Reservation Notering i protokollet att ledamot/ledamöter inte instämmer i ett nyss taget beslutet. Detta är något som också tydligt ska framgå under plenum Resultaträkning Sammanställning av intäkter och kostnader under ett räkenskapsår Revisor En person vars uppgift är att granska så att ekonomin sköts Revisionsberättelse Revisorernas rapport med förslag efter revisionen Räkenskapsår Den tid bokföringen omfattar Röstlängd Förteckning över röstberättigade Rösträknare Mötesdeltagare som räknar röster vid votering Sluten omröstning Skriftlig och anonym omröstning Stadgar Interna regler organisationen måsta följa. Streck i debatten En ordningsfråga som kan begäras mitt i en debatt. Om mötet beslutar om streck i debatten får alla en chans att sätta upp sig på talarlistan, sedan sätts ett streck och ingen mer får sätta upp sig på talarlistan under den pågå ende debatten Suppleant Ersättare i råd eller nämnd Talarlista Förteckning över dem som begärt ordet. Oftast tillämpas en andra talarlista för att skilja på de som talar för första gången under en punkt och som då har företräde Talman Person som är ordförande för fullmäktigemötet och därmed leder mötet Valberedning Förtroendevalda som har till uppgift att förbereda val Verksamhetsberättelse Styrelsens rapport över vad som hänt under föregående år. Votering Omröstning Värdegrund Dokument som innehåller de värden organisationen står för. Yrka Föreslå om det är något du inte förstår - ett ord, en propositionsordning, eller vadsomhelst - be presidiet förklara! Om det är något du tror att någon annan inte förstår - be presidiet förklara! Åsiktsdokument Dokument som innehåller de åsikter organisationen står för Återremittera Något som gör om plenum anser att beslutsunderlaget är för dåligt och behöver göras om 14

6 BILAGA 1 Det här är en mall på hur en motion ska vara uppställd. STUDENTKÅREN I BORÅS Förening/sektion/utskott Förnamn Efternamn MOTION Datum Rubrik Brödtext som beskriver bakgrunden och syftet med motionen. Om det är en motion som innebär en ny eller ändrad kostnad för SiB bör man också beskriva i förslaget hur det ska finansieras. Ett äskande ur styrelsens disposition ska innehålla en kalkyl. Jag/förening/sektion/utskott föreslår Fullmäktige besluta: att -satsen beskriver konkret själva förslaget, vad som ska göras eller ändras. Underskrift Förnamn Efternamn ev titel 15

7 BILAGA 2 Det här är en mall på hur en interpellation ska vara uppställd. STUDENTKÅREN I BORÅS Förening/sektion/utskott Förnamn Efternamn INTERPELLATION Datum Rubrik Brödtext som beskriver bakgrunden och syftet med interpellationen. Jag/förening/sektion/utskott vill ha svar på följande frågor: 1. 2. 3. 4. Underskrift Förnamn Efternamn ev titel 16