Facköversättarprogrammet - en alumnstudie vid Institutionen för språk och litteratur våren 2012

Linnéuniversitetet Institutionen för språk och litteratur Våren 2012 Facköversättarprogrammet - en alumnstudie vid Institutionen för språk och litteratur våren 2012 Daniel Larsson

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte... 2 Metod och tillvägagångssätt... 2 Studentgruppens sammansättning... 3 Om utbildningen... 7 Bilagor Enkät Figurförteckning Diagram 1 Åldersfördelning... 3 Diagram 2 Programavslutande... 4 Diagram 3 Språkinriktning... 5 Diagram 4 Att välja samma utbildning igen... 7 Diagram 5 Sammanfattande betyg på utbildning... 8 Diagram 6 Förnöjsamhet med färdighetsträning... 9 Diagram 7 Det är/var svårt att få jobb motsvarande min kompetens...10 Diagram 8 Överensstämmelse mellan nuvarande jobb och utbildning.12 Diagram 9 Nuvarande arbetes innehåll och förutsättningar...13 Diagram 10 Framtida utsikter...14

2 Bakgrund och syfte Magisterprogrammet i facköversättning har funnits på halvfart distans i Växjö sedan höstterminen 2008 och helfart distans fr.o.m. höstterminen 2012. I detta material återfinns alumner med avslutade studier från 2004 och senare. 1 Den undersökning som denna rapport baseras på genomfördes våren 2012 och omfattar nästan 100 alumner med avslutade studier fram t.o.m. 2011. 2 Under de år som programmet funnits har det inte gjorts någon liknande studie, d.v.s. som följer upp de studenter som varit inskrivna på programmet, på det sätt som vi gör här. Vi följer dels upp studenternas väg in i studierna, dels lyfter vi fram erfarenheter under studietiden liksom vad som hände därefter. I den meningen är undersökningen unik. Syftet med studien är sprunget ur just ovanstående, att söka förklara vad som får studenter nuvarande alumner att välja att studera på programmet, vilka förväntningar som fanns och i vilken grad dessa förväntningar sedan infriats ur en retrospektiv synvinkel. På så sätt är ambitionen att fånga bilden av såväl programmets brister som förtjänster, såsom dåvarande studenter och nuvarande alumner uppfattar dem. Metod och tillvägagångssätt Undersökningen är kvantitativ och arbetet med enkätkonstruktionen påbörjades under hösten 2011. 3 Empiri inhämtades under våren 2012. Enkäten innehåller 23 frågor och totalt 111 variabler (frågor och påståenden). Totalt skickades 279 enkäter ut varav 26 gick i retur och ytterligare 52 kunde bortdefinieras. 4 94 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 47 procent. Kodning och bearbetning av data har skett i SPSS. 1 Observera att det inte per automatik innebär att examen är avlagd eftersom avslutade studier dels kan vara såväl avbrutna studier som examen etc. 2 Totalt 94 personer varav tre, fyra stycken avslutade sina studier under 2012, men övriga alltså senast 2011. 3 I detta arbete har programansvarig och stf. prefekt Magnus Levin (SOL) stor del, liksom prefekt Maria Lindgren (SOL). Den enkät som slutligen blev är således frukten av ett förhållandevis nära samarbete för att därigenom få en så bra enkät som möjligt både vad gäller form och innehåll. 4 Det gäller företrädesvis studenter som skrivits in på programmet, men aldrig påbörjat studierna liksom studenter som vid undersökningstillfället fortfarande var kvar i programstudier.

3 Studentgruppens sammansättning I likhet med studentpopulationerna vid SOL är det även i det här sammanhanget en övervägande del kvinnor, hela 85 procent. 53 procent studerade distansbaserat och 47 procent på campus. Delas populationen in i just campusalumner respektive distansalumner är andelen kvinnor ännu större i den sistnämnda kategorin, hela 94 procent. Om andelarna kvinnor och män visar på ojämn fördelning är åldersfördelningen desto jämnare vilket diagrammet nedan också visar. Diagram 1. Åldersfördelning (%, N = 93) 5 34% 37% 29% < 1970 1970-1979 1980-1989 En tredjedel av alumnerna är födda 1980 eller senare. En marginellt högre andel är födda 1970 eller tidigare och däremellan finner vi kategorin 1970-1979 med en knapp tredjedel. Eftersom kohorten man är så liten (endast 14 personer) är det svårt att säga något om åldersfördelningen mellan kvinnor och män, men utifrån befintlig data är tendensen att andelen unga män på programmet är högre än andelen unga kvinnor (7 av14 respektive 25 av 79 ger 50 respektive 32 procent). Äldsta alumnen i materialet är född 1929 och yngsta är född 1988. Distansalumner har en betydligt äldre åldersprofil jämfört med campusalumner. T.ex. är 47 procent av distansalumnerna födda före 1970 medan motsvarande andel bland campusalumnerna endast är 23 procent. 14 procent av distansalumnerna är födda 1980-1989 medan motsvarande andel campusalumner är 58 procent. 5 Staplarna visar andelar, vilket t.ex. innebär att antalet kvinnor i kategorin 19-20 inte är färre än antalet män. I denna kategori finns 31 kvinnor och 12 män vilket således ger andelarna 17,8 respektive 25,0 procent av antalet kvinnor respektive antalet män. Önskas svar på hur hög den totala andelen är inom respektive ålderskategori adderas antalet kvinnor respektive män (t.ex. 31 + 12 i kategorin 19-20-åringar) och divideras med det totala antalet (222).

4 Diagram 2. Programavslutande (%, N = 71) 6% 7% 7% 6% 31% 3% 25% 8% 7% 2004,00 2005,00 2006,00 2007,00 2008,00 2009,00 2010,00 2011,00 2012,00 71 personer har svarat vilket årtal de avslutade sina studier på programmet och av dessa svarar en klar majoritet 2010 och 2011 (56 procent). Alumner som avslutat studierna före 2009 fördelas, med något undantag, mellan sex och åtta procent (d.v.s. fem till sju personer) per år. Delar vi upp kohorterna i tredjedelar innebär det att de som avslutat studierna 2011 eller senare utgör en dryg tredjedel, de som avslutat 2009-2010 en tredjedel och de som avslutat före 2009 en knapp tredjedel. 6 Som tidigare nämnts kan studierna avslutas av en rad olika skäl. 53 procent uppger att de tagit samtliga poäng medan 47 procent således inte gjort det. 7 40 procent har avlagt examen 8, vilket följaktligen innebär att några tagit samtliga poäng men valt att vid tiden för denna studies genomförande inte plocka ut examen. Främsta anledningarna till att inte ta samtliga poäng uppges vara anställning eller byte till annan utbildning eller tidsbrist. Så här säger några av alumnerna: Annan utbildning och arbete kom emellan. Han inte avsluta uppsatsen eftersom jag var tvungen att återgå till mitt ordinarie arbete. Jag startade eget och hade inte nog med tid att lägga på studierna. Jag har en rest på 7,5 hp som inte har kunnat prioriteras. 6 I princip samtliga distansalumner avslutade sina studier 2009 eller senare. Mönstret bland campusalumner är inte riktigt detsamma då endast drygt hälften avslutade sina studier under samma tid. 7 Bland campusalumner uppger 70 procent att de tagit samtliga poäng medan motsvarande andel bland distansalumner endast är 36 procent. 8 Bland distansalumnerna är andelen 33 procent.

5 Jag skrev aldrig klart uppsatsen. Tiden räckte inte. Någon nämner även att privatlivet inte tillät studier medan andra menar att de en dag kommer att återuppta programstudierna. En kategorisering av de öppna svaren visar att 22 procent angivit vad som kan betraktas som arbetsrelaterade orsaker till att inte ha tagit poängen, 18 procent pekar på andra studier som orsak och följaktligen 60 procent på personliga/övriga orsaker. 9 Diagram 3. Språkinriktning (%, N = 93) 2% 20% 16% 62% Engelska Franska Tyska Spanska 62 procent nästan två tredjedelar hade språkinriktning engelska. 20 procent läste inriktning tyska, 16 procent franska och två procent spanska. 10 Alumnernas bakgrund, d.v.s. tiden före de påbörjade sina facköversättningsstudier, ser lite olika ut. Förutom att de har erfarenhet av språkutbildning är det flera som studerat vid lärarutbildningen, litteraturvetenskap och ekonomi. Drygt en tredjedel 35 procent har bedrivit akademiska studier efter att de avslutat programmet. Majoriteten av dessa har fortsatt med språkstudier i en eller annan form. Alumnerna fick frågan vad som var bäst med magisterprogrammet i facköversättning och nedan följer några citat: Alla de varierande översättningsuppgifterna samt uppsatsen. 9 Personliga orsaker anges i högre grad som skäl bland distansalumnerna. Detsamma gäller arbetsrelaterade orsaker. 10 Språkinriktning spanska tillkom först 2011 som ett inriktningsalternativ. Andelen med inriktning engelska är betydligt större bland campusalumner än distansalumner.

6 Att det ingick översättningsteori, men även en hel del praktiska övningar. Det var jättebra att få prova på ett CAT-verktyg i en praktisk övning. Att få fördjupa sig i språket och gå på djupet med det. Att jag blev ännu säkrare språkligt inom det fackliga språket. Magnus Levins expertis. Kompetenta och engagerade lärare. Mycket kompetent handledning på examensarbetet. I övrigt att jag förbättrat/fördjupat mina kunskaper väsentligt. Seriös utbildning på hög nivå. Alumnerna fick tillika frågan om vilka förbättringsområden de kunde se för att utbildningen framgent ska kunna hålla en ännu högre nivå: Att man under uppsatsarbetet använder sig mer av peer-review vad gäller analysen av översättningarna som man gjort. Bättre och tydligare riktlinjer gällande uppsatsen. Bättre upplägg för distansstudier, t.ex. torsdag-lördag och färre sammankomster det blev mycket dyrt med resor. Det behövs kurs i något/några fackområden som är gångbara på arbetsmarknaden, annars är det svårt att som nybörjare komma in i branschen. Mer om CAT-verktyg. Kanske en praktikperiod hos något översättningsföretag. Mer träning vad gäller hjälpmedel, t.ex. Trados.

7 Om utbildningen Diagram 4. Att välja samma utbildning igen (%, N = 89) 3% 25% 26% 46% Def initivt Förmodligen Förmodligen inte Definitivt inte En fjärdedel av alumnerna hade valt samma utbildning igen om det stått inför val av studier. Nästan hälften hade förmodligen gjort det medan en fjärdedel förmodligen inte hade gjort det. Ett fåtal procent hade definitivt inte valt samma utbildning igen. Andelen som svarar definitivt är större bland distansstudenterna (30 procent jämfört med 19 procent). Alumnerna fick dels besvara frågan om vilket mål de hade med studierna innan de påbörjades liksom vilka förväntningar som fanns. Nedan följer några citat med koppling till alumnernas mål med studierna: 1) Att blir mer attraktiv på arbetsmarknaden med förstklassiga engelskkunskaper, 2) bli översättare. Att arbeta som frilans. Att bli kvalificerad översättare och att fördjupa mina ämneskunskaper. Att få spetskompetens som översättare och sedan jobba med översättning/språkgranskning. Att själv få studera efter alla år som lärare. Att få en inblick i översättare arbete och därefter själv börja med översättning i egen regi.

8 I princip samtliga alumner uttrycker mål som att fördjupa sina kunskaper liksom att på ett eller annat sätt arbete med översättning. Ett fåtal uttrycker allmänna intresseskäl och inget specificerat mål. Förväntningarna på vad utbildningen skulle innebära skiftar. Här är några citat från de alumner som besvarat enkäten: Att det skulle ge en god grund att stå på inför framtida översättningsarbete. Att det skulle vara mer översättning än vad det var inledningsvis. Ansåg att grammatik och allt vi gjorde på svenska var mer än vad som var nödvändigt. Tyckte det tog för lång tid innan översättningen tog fart, men efter genomgången utbildning har jag ändrat uppfattning. Det är ett bra upplägg. Bra med all teori för att sedan bättre förstå hantverket. Trevliga och roliga lärare med kompetens. Mina förväntningar var höga. Jag söker ett alternativ till läraryrket och kursplanen lovade gott. Alumnerna fick även lämna ett sammanfattande betyg på den programutbildning de genomfört vilket redovisas i diagrammet nedan. Diagram 5. Sammanfattande betyg på utbildning (%, N = 88) 9% 1% 39% 51% Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Nio av tio alumner lämnar ett gott betyg till utbildningen så till vida att de tycker att den var mycket (39 procent) eller ganska (51 procent) bra. 11 Alumnerna fick även ett frågebatteri innehållande bedömning av färdighetsträning inom en rad olika områden. 12 Överlag är de nöjda med det de en gång tränats i. 11 Några tydliga skillnader mellan campus- och distansalumner finns inte. 12 Jfr. bilaga.

9 Diagram 6. Förnöjsamhet med färdighetsträning (%, N = 80 83) Tillämpa kunskaper från huvudämne Självständigt lösa problem Göra skriftliga presentationer Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Hålla tidsplaner Tänka kritiskt Vara kreativ Praktiska färdigheter Ta egna initiativ Argumentera och övertyga Skriva artiklar/utredningar/rapporter Förstå olika kulturyttringar Anv. IT för insaml, bearbetning/analys av info Vidareutv. kunskaper/forska inom huvudämne Använda kunskaper i forskningsmetodik Göra muntliga presentationer Hantera olika sociala situationer Arbeta med internationella frågor Anv. IT som elektroniskt översättningsverktyg Analysera etiska problem Förstå motiv för individers/gruppers agerande Handleda/instruera/utbilda 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mest nöjda är de med färdighetsträningen i att tillämpa kunskaper från huvudämnet i sin utbildning (53 procent mycket nöjda) liksom att självständigt lösa problem (90 procent mycket eller ganska nöjda). Goda omdömen få även att göra skriftliga presentationer, hålla tidsplaner, tänka kritiskt, vara kreativ, praktiska färdigheter och att argumentera och övertyga. En del områden har fått höga värden på varken eller vilket skulle kunna tolkas som att det är områden som kurs- och utbildningsplaner inte utlovar något om eller som att alumnerna inte hade några särskilda förväntningar inom dessa områden eller en kombination av dessa tolkningar. Vidare var nästan samtliga svarande antingen förvärvsarbetande eller studerande vid tiden då studierna inom facköversättning på börjades. Andelen med arbetsrelaterad sysselsättning var 56 procent, studierelaterad 32 procent och de som hade en kombination av dessa sysselsättningar åtta procent (övriga 4 procent utgörs bl.a. av föräldralediga). Här återfinns stora skillnader mellan kategorierna campus- och distansalumner. 81 procent av distansalumnerna hade arbetsrelaterad sysselsättning medan motsvarande andel campusalumner är 31 procent. Det omvända förhållandet råder inte helt oväntat individer med studierelaterad sysselsättning; 52 procent av bland campusalumnerna och 12 procent bland distansalumnerna. 22 procent (drygt en femtedel således) arbetade helt parallellt med sina studier, 51 procent delvis och 27 procent inte alls. Av alumner som endast delvis arbetade parallellt med sina studier var det 33 procent som arbetade 1-10 h/v, 37 procent 11-20 h/v, 14 procent 21-30 h/v och 16 procent 31-40 h/v. Endast fyra procent av distansalumnerna svarade att de inte alls arbetade parallellt med sina studier. Motsvarande andel campusalumner är 51 procent. 43 procent har inte sökt något arbete efter avslutade studier eftersom de redan hade anställning då studierna avslutades. Tre procent studerar fortfarande och har av den anledningen inte sökt anställning. 54 procent har således sökt arbete efter avslutade studier

10 och av dessa har 24 procent sökt en till tre stycken, 16 procent fyra till sex stycken, 16 procent sju till tolv stycken och 44 procent mer än tolv. En dryg tredjedel menar att de fortfarande inte fått ett arbete som de anser motsvarar utbildningen medan drygt en av tio redan hade ett arbete som motsvarade utbildning de gick. För övriga drygt hälften har det tagit alltifrån ingen till 18 månader att hitta ett arbete, inte i alla fall inom facköversättning. Någon har dessutom startat eget under tiden utbildningen varade. På påståendet att det är/var svårt att få jobb som motsvarar kompetensen svarar alumnerna enligt nedan. Diagram 7. Det är/var svårt att få jobb som motsvarar min kompetens (%, N = 69) 6% 4% 23% 19% 48% Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Drygt 70 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att det är/var svårt att få ett arbete som motsvarande den kompetens utbildningen gett. Tio procent tar avstånd medan knappt 20 procent svarar varken eller. 13 Hälften menar också att det är/var svårt att få ett jobb överhuvudtaget och att söka jobb tar all tid och kraft. 27 procent menar att det är/var roligt och intressant att söka jobb och 42 procent menar att det ger/gav många positiva erfarenheter för framtiden. Hälften söker/sökte enbart arbeten som motsvarar deras kompetens. 42 procent söker arbete över hela landet och en nästan lika hög andel 40 procent söker arbeten även utomlands. Drygt en tredjedel menar att det viktigaste är att överhuvudtaget få ett arbete, oavsett vilket, men det är företrädesvis campusalumnerna som är av den uppfattningen. Två tredjedelar anser att de i allt väsentligt blivit väl bemötta av arbetsgivare. Endast tre procent tar avstånd från det påståendet. Av alumner med anställning (N = 76) har 57 procent 13 Distansalumner instämmer i betydligt lägre grad i att det var svårt att finna ett arbete som motsvarade den kompetens de skaffat sig, vilket således kan tolkas som att deras väg till ett arbete, åtminstone för flertalet av dem, varit förhållandevis friktionsfri.

11 tillsvidareanställning, 16 procent tillfällig anställning/vikariat/projekt eller motsvarande och tolv procent är egenföretagare. Övriga 15 procent har en kombination av dessa anställningsformer. 38 procent arbetar inom kommunal sektor, 32 procent inom privat och 14 procent inom statlig. 14 Övriga uppger annan anställningsform (t.ex. intresseorganisation). 50 procent arbetar heltid (100 procent) eller mer. Åtta procent arbetar helt (100 procent) med facköversättning, fyra procent 50-75 procent, elva procent 25-49 procent och 25 procent arbetar med facköversättning i en omfattning av 1-24 procent. 52 procent arbetar inte i någon omfattning med facköversättning. Nedan följer ett antal exempel på alumnernas nuvarande yrkestitlar: Antagningshandläggare, översättare och tolk Administrativ assistent och översättare Bibliotekarie Chief accountant Frilansande facköversättare Gymnasielärare Handläggare Lektor Project Coordinator Teknisk skribent Utbildningsadministratör Språkkonsult Alumnerna har, som ovan anges, hamnat inom flera olika yrkesområden. Flera av dessa har dock koppling till översättarområdet, men också inom utbildning ofta inom språk och administration. Arbetsuppgifterna är tillika skiftande och några exempel är översättning, korrekturläsning, språkgranskning, dokumenthantering, språkundervisning, administrativ service, möteshantering, konferensplanering, vägledning, samordning, webbutvärdering m.m. 53 procent svarar att de är nöjda med sitt nuvarande jobb, 14 procent att de inte är det och 33 procent både och. Det som till stora delar utgör kärnan i förnöjsamheten är att det är stimulerande och intressanta arbetsuppgifter, att det anknyter till utbildningen och att det är omväxlande. Så här svarar några av alumnerna: 14 Av distansalumnerna är det dock ingen (!) som arbetar statligt.

12 Därför att det är en unik möjlighet att skapa kontakter och att lära sig vikten av en bra översättning inför framtida jobb. Man lär sig hantera stress och jonglera många projekt samtidigt. Därför att det är självständigt, utmanande, stimulerande, intressant. Därför att jag har det som krävs för att hålla distansen. Lagom stressigt. Givande på många sätt. Därför att jag verkligen har nytta av mina språkstudier och att det är roligt, utmanande jobb med utvecklingspotential Omdömen som beskriver missnöjsamhet med det nuvarande jobbet är bl.a. att arbetsbelastningen är för hög, osäkra anställningsförhållanden etc. Så här säger några av alumnerna. Därför att arbetsbelastningen ökat enormt de senaste tio åren, dokumentationsarbetet har ökat mycket. Därför att det är ekonomiskt tufft, tendenser till prispressning inom branschen. Osäker beläggning, svårt att hitta seriösa och pålitliga kunder med god betalningsmoral. Belastning på axlar, skuldror, ögon. Därför att det är stressigt, ibland tröstlöst, och även till viss del enformigt. Därför att jag hellre skulle vara anställd än att arbeta på frilansbasis eftersom frilansarbete är förenat med mycket osäkerhet och ensamhet. 25 procent fick sitt nuvarande jobb genom egna kontakter och nätverk, 17 procent genom arbetsförmedlingen, elva procent genom kontakter under studietiden och fyra procent genom bemanningsföretag eller motsvarande. Övriga svarar att det var en kombination av dessa eller på annat sätt (t.ex. tidningsannons).

13 Diagram 8. Överensstämmelse mellan nuvarande jobb och utbildning (%, N = 78) 10% 45% 33% 12% Arbetet är helt eller till största delen inom det område som utbildningen var inriktad mot Arbetet är till viss del inom samma område som utbildningen var inriktad mot Arbetet är till viss del inom ett annat område än det som utbildningen var inriktad mot Frågan är inte relevant för mig Tio procent menar att deras nuvarande jobb helt eller till största delen är inom det område deras utbildning varit riktad mot. 33 procent menar att det till viss del är så medan tolv procent svarar att det till viss del är inom annat område. 45 procent menar att frågan inte är relevant (t.ex. för att de inte har anställning/arbete eller för att de fortfarande studerar) och största andelen av dessa 45 procent utgörs av distansalumner.

14 Diagram 9. Nuvarande arbetes innehåll och förutsättningar (%, N = 70 75) Väldigt mycket Ganska mycket Varken eller Väldigt lite Inte alls Självständigt lösa problem Hålla tidsplaner Ta egna initiativ Tillämpa praktiska färdigheter Vara kreativ Tänka kritiskt Använda IT för insamling, bearbetning/analys av info Förstå olika kulturyttringar Handleda/instruera/utbilda Förstå motiv för individers/gruppers agerande Kommunicera på engelska Argumentera och övertyga Tillämpa kunskaper från huvudämne Göra skrifltiga presentationer Upptäcka/analysera etiska problem Göra muntliga presentationer Översätta till svenska Arbeta med internationella frågor Översätta till engelska Skriva artiklar/utredningar/rapporter Kommunicera på tyska Vidareutveckla kunskaper/forska inom huvudämne Använda kunskaper i forskningsmetodik Kommunicera på franska 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ett antal frågor om det nuvarande arbetets innehåll ställdes till alumnerna. 15 Att självständigt kunna lösa problem, hålla tidsplaner, ta egna initiativ, tillämpa praktiska färdigheter, vara kreativ och tänka kritiskt är betydande inslag i de flesta alumnernas arbetsuppgifter. Likaså är det betydande inslag av att kunna använda IT för insamling, bearbetning och analys av information liksom att kunna förstå olika kulturyttringar. 15 Frågorna ställdes på likartat sätt, t.ex. I vilken utsträckning innefattar ditt nuvarande arbete att du skall kunna vidareutveckla kunskaper/forska inom ditt huvudämne?

15 Diagram 10. Framtida utsikter (%, N = 74 80) Mycket goda Goda Varken eller Dåliga Mycket dåliga Få en fast anställning Möjlighet till stimulerande jobb på nuvarande bostadsort Göra karriär Möjlighet att få stimulerande jobb på annan ort Få god löneutveckling 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Nästan fyra av tio menar att de har mycket goda utsikter till att få en fast anställning. Det är ungefär en dubbelt så hög andel som de som anser sig ha mycket goda möjligheter att få ett stimulerande jobb på nuvarande eller annan arbetsort liksom andelen som anser sig ha mycket goda möjligheter att göra karriär. Tio procent menar att de har mycket goda möjligheter till att få uppleva en god löneutveckling. Låter vi slå ihop kategorierna mycket goda och goda är det mer än hälften som anser att framtidsutsikterna inom samtliga nämnda områden är goda eller mycket goda. Campusalumnerna de som är mest positiva i sina omdömen om framtida utsikter, alltifrån när det gäller att få en fast anställning till att få en god löneutveckling. En möjlig förklaring till det är att distansalumnerna, med stöd i en något högre åldersprofil, sedan tidigare etablerat sig på arbetsmarknaden och därför har lättare att se och bedöma möjligheter liksom begränsningar.

16 Summering Överlag får programutbildningen positiva omdömen. Det som ligger till grund för valet av utbildning är ofta kopplat till ett gediget intresse för språk. Detta märks också i alumnernas olika studiebakgrunder där många har erfarenhet av språkstudier i olika omfattning. Flera har i dag dock tjänster med översättning på hel eller deltid som arbetsinslag. 16 Nyfikenheten liksom förväntningen på utbildningen är av allt att döma stor och även om inte alla hamnar inom översättning efter avslutade studier är graden av nöjdhet med utbildningen stor. Detta kan sannolikt, åtminstone i delar, kopplas till att programmet inte enbart attraherar studenter med hunger efter formell utbildning inom översättningsområdet utan även bildning. 17 Av alumnerna, inte minst distansalumnerna, är det ju flera som sedan tidigare etablerat sig på arbetsmarknaden genom tillsvidareanställning och som ser utbildningen som en intressant och rolig erfarenhet som ger dem stöd i det yrke han/hon har (t.ex. som språklärare). Det flexibla studiesättet liksom studietakten påbjuder även möjligheter till såväl ett brett upptagningsområde som ett brett studenturvalsområde. Detta framkommer emellanåt i insamlad data. Studenterna (de nuvarande alumnerna) har olika ingångsvärden och värdet av studierna blir därför också olika alltifrån just utbildning till bildning. 16 Jfr. diagram 8. 17 På så sätt liknar de i delar en annan studentkohort som jag arbetat med under åren, nämligen studenterna som studerat vid programmet för personal och arbetsliv. Jfr. t.ex. Larsson 2006, Vägvalets problematik och möjligheter liksom Larsson 2011, Programmet för personal och arbetsliv (i antologi Med sikte på profession, red Olofsson & Petersson).