Årsredovisning 2004 FÖRSVAR FLYG RYMD. Reviderad utgåva

Årsredovisning 2004 FÖRSVAR FLYG RYMD Reviderad utgåva

Saab Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd. Inom Saab finns en rad spetskompetenser och förmåga till systemintegration. Saab utvecklar, tillverkar och marknadsför avancerade produkter och tjänster för försvarsmarknaden, men också för de civila marknader där vår kompetens skapar affärsmöjligheter. Saab har, genom egen styrka och strategiska partnerskap världen som marknad, men forskning, utveckling och tillverkning sker huvudsakligen i Sverige. Saab har 12 000 anställda. Den totala omsättningen är 17 848 Mkr. Forskning och utveckling utgör drygt 20 procent av omsättningen. Innehåll VD-kommentar och nyckeltal... 3 Affärsområden och viktiga händelser... 4 Styrelsens ordförande... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt... 8 Övergång till IFRS 2005... 18 Redovisning enligt IAS 39... 23 Finansiell riskhantering... 25 FINANSIELL INFORMATION Resultaträkning... 29 Kvartalsuppgifter... 30 Balansräkning... 31 Förändring i eget kapital... 35 Kassaflöde... 36 Redovisningsprinciper... 38 Noter... 41 Förslag till vinstdisposition... 58 Revisionsberättelse... 59 5 år i sammandrag... 60 INVESTERAR- OCH AKTIEÄGARINFORMATION Corporate Governance... 61 Personal... 63 Miljöarbetet... 64 Styrelse och revisorer... 66 Koncernledningen... 68 Saab-aktien... 70 Aktieägarinformation... 75 Informationstillfällen 2005... 75

VD-KOMMENTAR OCH NYCKELTAL Genom en målmedveten satsning på forskning och utveckling kan Saab erbjuda världsledande produkter, system och tjänster som möter samhällets förändrade krav på skydd och säkerhet. Åke Svensson Koncernchef och verkställande direktör Saabs orderingång under 2004 uppnådde förväntad nivå och orderstocken ligger på en fortsatt hög nivå och uppgår till 43 miljarder kronor. Orderingången skedde framförallt på den internationella marknaden. Tjeckiens Gripenbeställning, omfattande beställningar på robot- och pansarvärnssystem samt stora framgångar i USA för signaturanpassade kamouflagenät bidrog till den ökande exportandelen i orderstocken. Omsättningen uppgick till 17 848 miljoner kronor. Med hänsyn tagen till dekonsolideringen av Nexplo blev den organiska tillväxten därmed 5,4 procent, vilket låg i linje med våra förväntningar. Koncernens resultat fortsatte att förbättras och den underliggande resultatgenereringen visar att vi efter ett starkt fjärde kvartal nådde över 10 procent rörelsemarginal före strukturkostnader. Den negativa påverkan av det brasilianska torpedkontraktet balanserades av reavinster och positiva kontraktsavslut medförande ett resultat något över vår prognos. Inklusive strukturkostnader uppgick rörelsemarginalen till 9,3 procent. NYCKELTAL SAAB 2004 2003 2002 Nettoomsättning, Mkr 17.848 17.250 16.538 Rörelseresultat, Mkr 1.657 1.293 1.220 Rörelsemarginal, % 9,3 7,5 7,4 Resultat efter finansiella poster, Mkr 1.511 1.073 993 Nettovinst, Mkr 1.091 746 732 Vinst per aktie, kr 10,08 7,00 6,87 Utdelning per aktie, kr 1) 3,75 3,50 3,50 Operativt kassaflöde, Mkr 325 545 92 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 15,5 12,7 11,6 Räntabilitet på eget kapital, % 14,5 10,8 10,8 Soliditet, % 29,7 24,4 24,3 Orderingång, Mkr 16.444 19.606 19.521 Orderstock vid årets slut, Mkr 43.162 45.636 43.082 Investeringar i anläggningar, Mkr 348 472 623 Utgifter för FoU, Mkr 3.929 3.690 4.138 Antal anställda vid årets slut 11.936 13.414 14.036 1) 2004 enligt styrelsens förslag. För definition av nyckeltal, se sid 40. 3

SAAB-GRUPPEN Saabs affärsområden Andel av Saabs totala omsättning Saab Aviation Services 7% Saab Bofors Dynamics 17% Saab Technical Support and Services 15% Saab Systems and Electronics 26% Saab Aerospace 35% Det svenska försvaret är den enskilt största kunden. Övriga större kunder är bland annat försvarsmakterna i USA, Tyskland, Australien, England, Schweiz och de övriga nordiska länderna. Nettoomsättning Rörelseresultat Mkr 6.000 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000 SAAB SYSTEMS AND ELECTRONICS Mkr 600 500 400 300 200 100 Orderstock Orderingång Mkr 10.000 8.000 6.000 4.000 2.000 0 0 0 00 01 02 03 04 00 01 02 03 04 Gripen konkurrerar i stridsflygplansupphandlingar över hela världen. Satsningen på obemannade flygande farkoster, UAV:er, har väckt internationellt stort intresse. Inom den civila verksamheten är Airbus den största kunden. Saab Ericsson Space är Europas ledande oberoende leverantör till rymdindustrin. Nettoomsättning Rörelseresultat Mkr 6.000 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000 SAAB AEROSPACE Mkr 600 500 400 300 200 100 Orderstock Orderingång Mkr 30.000 20.000 10.000 0 0 0 00 01 02 03 04 00 01 02 03 04 2004 2003 2002 2001 Nettoomsättning 5.223 4.677 4.499 3.964 Rörelseresultat 462 327 311 260 Rörelsemarginal % 8,8 7,0 6,9 6,6 Orderingång 4.481 4.293 5.327 4.262 Orderstock 8.802 9.249 9.703 8.590 Investeringar 88 80 109 118 FoU 1.269 1.084 1.340 1.060 Antal anställda 2.699 2.651 3.026 2.744 Avskrivningar 199 194 198 168 2004 2003 2002 2001 Nettoomsättning 6.410 5.775 5.387 4.897 Rörelseresultat 677 558 517 380 Rörelsemarginal % 10,6 9,7 9,6 7,8 Orderingång 5.725 7.502 3.780 4.879 Orderstock 26.142 27.388 25.411 27.894 Investeringar 100 193 299 154 FoU 1.459 1.476 1.779 1.667 Antal anställda 4.237 4.697 5.013 4.799 Avskrivningar 208 180 178 190 Viktiga händelser 2004 Saab visade fortsatt starkt resultat under 2004. Rörelsemarginalen uppgick till 9,3 procent. Orderingången, i nivå med förväntningarna, dominerades av exportbeställningar. Amerikanska försvaret beställde signaturanpassade kamouflagenät till ett värde av drygt 1,2 miljarder kronor. En första order på pansarvärnsvapnet AT4CS tecknades också. Luftvärnssystemet RBS70 beställdes av Tjeckien,Venezuela, Australien och Lettland.Totalt ordervärde 2004 var 850 miljoner kronor. Sjömålsrobotsystemet RBS15 Mk3 beställdes till tyska marinens korvetter. Ordervärde 120 miljoner kronor. Avtal om serieförberedelser för IR-jaktroboten IRIS-T ingicks med tysk samarbetspartner. Ordervärde 115 miljoner kronor. Saab fick beställning på datahanteringssystemet till en ny generation jordobservationssatelliter till ett värde av 120 miljoner kronor. Tjeckien tecknade avtal om leasing av 14 Gripenplan. Saab ansvarar för modifieringsarbeten samt tekniskt stöd under den 10-åriga leasingperioden. Ordervärdet uppgår till drygt 1,3 miljarder kronor. 4

SAAB-GRUPPEN SAAB TECHNICAL SUPPORT AND SERVICES Största kunderna är det svenska försvaret, statliga verk och myndigheter i Sverige samt försvarsindustri och andra högteknologiska företag i såväl Sverige som utlandet. SAAB BOFORS DYNAMICS Kunderna är försvarsmakter världen över. Den enskilt största kunden är det svenska försvaret. Övriga större kunder är bland annat de brittiska, amerikanska, tyska, finska, franska, australiska och brasilianska försvaren. SAAB AVIATION SERVICES Saabs regionalflygplan leasas och opereras av flygbolag världen över, med tyngdpunkt i Nordamerika. Underhåll för dessa tillhandahålls där kunderna finns. Kommersiellt flygunderhåll till andra operatörer levereras främst i Australien och Sydostasien. Nettoomsättning Rörelseresultat Mkr 6.000 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000 Mkr 600 500 400 300 200 100 Orderstock Orderingång Mkr 4.000 3.000 2.000 1.000 0 0 0 00 01 02 03 04 00 01 02 03 04 Nettoomsättning Rörelseresultat Mkr 6.000 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000 Mkr 600 500 400 300 200 100 Orderstock Orderingång Mkr 10.000 8.000 6.000 4.000 2.000 0 0 0 00 01 02 03 04 00 01 02 03 04 Nettoomsättning Rörelseresultat Mkr 6.000 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000 Mkr 600 500 400 300 200 100 Orderstock Orderingång Mkr 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000 0 0 0 00 01 02 03 04 00 01 02 03 04 2004 2003 2002 2001 Nettoomsättning 2.966 3.032 2.922 3.144 Rörelseresultat 257 232 207 195 Rörelsemarginal % 8,7 7,7 7,1 6,2 Orderingång 3.102 2.950 2.946 3.062 Orderstock 1.115 868 1.006 1.046 Investeringar 48 96 89 119 FoU 33 45 119 123 Antal anställda 2.776 2.905 2.760 3.061 Avskrivningar 120 120 113 116 2004 2003 2002 2001 Nettoomsättning 3.073 3.113 2.825 2.493 Rörelseresultat 150 172 102 85 Rörelsemarginal % 4,9 5,5 3,6 3,4 Orderingång 2.836 4.574 7.000 2.280 Orderstock 9.263 9.793 8.300 4.088 Investeringar 71 65 63 62 FoU 1.160 1.020 845 934 Antal anställda 1.655 1.718 1.904 1.903 Avskrivningar 86 85 97 77 2004 2003 2002 2001 Nettoomsättning 1.180 1.095 1.328 1.539 Rörelseresultat 103 87 136 137 Rörelsemarginal % 8,7 7,9 10,2 8,9 Orderingång 1.195 1.202 1.423 1.454 Orderstock 0 340 210 139 Investeringar 37 20 10 15 FoU 0 0 0 0 Antal anställda 353 799 815 842 Avskrivningar 488 541 543 540 Saab fick beställning på stödoch utbildningssystemet PETRA till Gripen. Leveranser ska ske till Sverige, Ungern och Tjeckien. Ordervärde drygt 500 miljoner kronor. Saab tecknade avtal med Airbus om leveranser till A400M. Ordervärdet kan uppgå till 400 miljoner kronor. Saab genomförde en helt autonom flygning med sin obemannade farkost, teknikdemonstratorn SHARC. Svenska flygvapnet beställde uppgradering på luftförsvarssystemet STRiC till ett värde av 250 miljoner kronor. Finland beställde eldledningssystem till Stridsfordon CV9030. Ordervärdet uppgick till 150 miljoner kronor. Saab förvärvade 100 procent av aktierna i finska försvarsindustriföretaget Elesco. Konsortiet Saab, Nokia och Eltel vann upphandlingen om RAKEL, radiokommunikationssystem till Sveriges säkerhets- och skyddsmyndigheter. Saabs andel uppgår till ca 500 miljoner kronor. Orderingång under januari 2005. 5

STYRELSENS ORDFÖ RANDE Saab ett alltmer internationellt företag Sedan Saab börsintroducerades 1998 har företaget genomgått en kraftig internationalisering. Även forsknings- och utvecklingssamarbeten som Saab deltar i sträcker sig i stor utsträckning över nationsgränserna. Gripens internationella exportframgångar, med de långsiktiga åtaganden som det medför gentemot kunden, är naturligtvis också en viktig del. Saabs tillväxt sker i ökad utsträckning internationellt. Under året har Saab bland annat varit med och bildat ett av Europas ledande krut- och sprängämnesföretag, EURENCO. Saab söker aktivt intressanta förvärv som passar inom Saabs kompetensområden för att därigenom ytterligare kunna bredda sin internationella närvaro. Fullföljandet av denna förvärvsstrategi är en prioriterad uppgift för Saabs styrelse. Saabs förvärv av Barracuda LLC, som genom två stora order förstärkt sin position som ensam leverantör av ultralätta kamoflagenät till den amerikanska armén, är ett exempel på Saabs lyckade förvärv under senare år. Saab breddar sitt arbete med att bidra till samhällets försvar Den traditionella militära hotbilden har idag ersatts av en mer diffus hotbild, som i allt större utsträckning riktar sig mot civilbefolkningen och mot samhällets civila infrastruktur. Fokuseringen har ökat på hur vi kan göra våra samhällen säkrare och robustare. På dessa områden har Saab mycket att erbjuda. Saab har erfarenhet från både civil och militär verksamhet och en gedigen kompetens av att få komplexa system att fungera tillsammans. Arbetet med att göra våra samhällen säkrare och öka vår förmåga att hantera hot av olika slag har ännu bara inletts, men är ett område där Saabs kompetens passar väl in. Strategi för teknikspridning skapar nya företag Genom ett långsiktigt samarbete med det svenska försvaret, där Saab tagit huvudansvaret för stora och tekniskt krävande utvecklingsprojekt, har Saab byggt upp sin tekniska spetskompetens. Den har sedan fördjupats ytterligare genom ett stort antal samarbetsprojekt med högskolor och universitet, både i Sverige och internationellt. Samtidigt har Saab systematiskt arbetat med att ge sitt tekniska kunnande en bredare tilllämpning. Uppfinningar och affärsidéer som inte rymts inom Saabs kärnverksamhet får växa inom Saab tills de kan stå på egna ben och knoppas av till nya företag. Detta har visat sig vara en god affär för Saab och för samhället. Genom denna typ av teknikspridning, och genom de forsknings- och utvecklingsprojekt med högskolor och universitet där Saab är drivande, fungerar Saab som teknikgenerator för hela samhället. Ett strategiskt viktigt försvarsbeslut I det försvarsbeslut som fattades i Sverige 2004 identifierades ett antal strategiska områden där svensk försvarsindustri ska finnas bland de ledande och delta i internationella avancerade utvecklingssamarbeten. Dessa områden stämmer väl överens med Saabs kompetensområden. Saab kommer dock att få genomföra ytterligare strukturförändringar inom främst de områden där beställningar på utvecklingsprojekt inte längre kommer att göras i samma omfattning som tidigare av det svenska försvaret. Denna strukturförändring kommer dessvärre också att medföra ytterligare personalneddragningar. En fortsatt satsning på utvecklingsprojekt från det svenska försvarets sida är av central betydelse för Saabs, och svensk försvarsindustris, möjligheter att delta i internationella samarbeten. Inte minst är detta nödvändigt för att de närmaste åren kunna bibehålla den höga kompetens som byggts upp inom Saab på strategiskt viktiga områden, som också gett betydande civila spridningseffekter. Risken är annars stor att Saab på grund av för få utvecklingsuppdrag med tillräcklig teknisk höjd, tvingas skära ned på den forskning och utveckling som gör att Sverige på flera områden har en världsunik spetskompetens. Saabs styrelsearbete I Saabs styrelse är arbetet främst inriktat på det längre perspektivet. Ansvaret för den operativa verksamheten ligger på företagets ledning. Styrelsen har i huvudsak fem uppgifter: Tillsammans med företagets ledning lägga fast strategi och inriktning; Tillsammans med företagets ledning fastställa verksamhetens mål, operationellt och finansiellt; Fatta övergripande beslut om hur företagets tillgångar används investeringar, förvärv, försäljningar, utdelningar etc.; 6

STYRELSENS ORDFÖ RANDE Anders Scharp Styrelsens ordförande Följa företagets operationella och finansiella utveckling; Se till att bolaget har en ledning med styrka och kompetens att utveckla företaget, inklusive att fastställa den övergripande organisationen. Jag vill också särskilt framhålla det betydande arbete som läggs ned av styrelsens revisionskommitté rörande revisionens omfattning och inriktning samt den kontinuerliga kontakten med revisorerna och uppföljningen av deras rekommendationer. Saabs finansiella mål Styrelsen har som finansiella mål över en konjunkturcykel satt upp en rörelsemarginal (EBIT) på 10 procent, en avkastning på eget kapital på 15 procent och en soliditet på 30 procent. Målsättningen är att dela ut 20 40 procent av vinsten till aktieägarna. Styrelsen föreslår en utdelning på 409 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,75 kronor per aktie. Tillbakablick och framtidsperspektiv I den osäkerhet som rått under 2004 i väntan på det svenska försvarsbeslutet, har frånvaron av nya utvecklingsbeställningar tvingat Saab att minska antalet anställda med 350 personer. Samtidigt har Saab under det gångna året flyttat fram positionerna ytterligare, både på den internationella arenan och inom det nya och växande område som samhällets säkerhet består av. Det visar att Saabs kunnande står sig synnerligen väl i en internationell konkurrens och att den kompetens som finns samlad inom Saab kommer att efterfrågas i än större utsträckning i framtiden, delvis i nya sammanhang och tillämpningar. Från styrelsens sida vill jag framföra mitt tack till Saabs ledning och medarbetare för det hängivna arbete de lagt ned under 2004 och som gjort det möjligt att även genomföra krävande strukturförändringar. Anders Scharp Styrelsens ordförande 7

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Ekonomisk översikt Saab AB, org-nr 556036-0793, med säte i Linköping, är sedan 1998 noterat på Stockholmsbörsens O-lista och från 2005 på O-listans Attract 40. Största ägare är Investor AB med 20 procent av aktierna, motsvarande 36 procent av rösterna, och BAE Systems med 34 procent av aktierna, motsvarande 34 procent av rösterna. Resterande 46 procent av aktierna handlas på Stockholmsbörsen. I ett pressmedelande den 22 oktober, 2004 meddelade BAE Systems att de avser att minska sitt ägande till cirka 20 procent av aktierna motsvarande cirka 20 procent av rösterna. Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd. Marknaden är global, men forskning, utveckling och tillverkning sker huvudsakligen i Sverige. Verksamheten är organiserad i affärsområdena Saab Systems and Electronics, Saab Aerospace, Saab Technical Support and Services, Saab Bofors Dynamics och Saab Aviation Services. STRUKTURAFFÄRER Förvärv och avyttringar under året Saab har förvärvat 21 procent av aktierna i sydafrikanska Grintek som är verksamt inom telekommunikation, försvar och ledningssystem. Saab avser att förvärva ytterligare aktier i Grintek upp till 70 procents ägarandel. Under året förvärvades 100 procent av det finska försvarsindustriföretaget Elesco. Bolaget är i huvudsak inriktat på systemintegration till det finska försvaret. Saab och Jernkontoret etablerade tillsammans teknikkonsultföretaget CSM NDT Certifikation AB, verksamt inom teknisk kvalitetskontroll, så kallad oförstörande provning. Arbetet med att avyttra icke-kärnverksamhet pågår kontinuerligt. Den 10 juli 2003 undertecknade det franska företaget SNPE Materiaux Energétiques ett bindande avtal med Saab och finska Patria, som gemensamt äger Nexplo Industries AB, om sammanslagning av sina krut- och sprängämnesverksamheter i det nybildade företaget EURENCO (European Energetics Corporation). Genom denna sammanslagning skapades ett av Europas ledande krut- och sprängämnesföretag. Sammanslagningen av verksamheterna fullbordades den 22 januari 2004. Saab äger 19,9 procent i det nybildade bolaget. Saab har avyttrat Saab Communications verksamhet inom korthållsradiokommunikation, Short Range Radio. Genom en riktad nyemission till minoritetsägaren i Hawker Pacific har ägarandelen minskat från 75 procent till 49 procent. Under hösten 2004 har Saab etablerat ett eget bolag i Sydafrika, Saab South Africa Ltd. Interna omstruktureringar Med effekt från den 1 januari 2005 sker den primära indelningen av gruppens affärsenheter i tre affärssegment samt Corporate. De tre segmenten benämns Defense & Security Solutions, Systems & Products samt Aeronautics. Redovisning och rapportering till koncernledning, styrelse samt till aktiemarknaden och övriga externa intressenter kommer att ske i enlighet med den nya indelningen. I samband med att gruppens rapport avseende 1:a kvartalet 2005 publiceras kommer även jämförelsesiffror för tidigare perioder att lämnas. Ledningen för affärssegmenten utövas av koncernledningen genom att strategisk inriktning bestäms och genomförande av uppgjorda planer initieras. Uppföljning sker genom koncernledningens ordförandeskap i de olika affärsenheterna som alla ingår i något av de tre affärssegmenten. Inom koncernledningen ska delegering av det samlade ansvaret ske för respektive segment. Defense & Security Solutions affärer omfattar leverans av tekniskt stöd och tjänster, ledningssystemprodukter, system-av-system -lösningar samt livscykelåtaganden rörande dessa tjänster och lösningar. Området präglas av en stark ställning på hemmamarknaden med inriktningen att utveckla en svensk ledarposition inom NBF (Nätverks- Baserat Försvar) och samhällssäkerhet. En etablering sker även på utvalda internationella marknader baserat på en stark lokal närvaro. Ingående affärsenheter är Saab Systems, AerotechTelub, Saab TransponderTech, Saab Contracting, Saab Metech samt CSM Materialteknik. Segmentet beräknas svara för cirka 25 procent av gruppens omsättning varav cirka 40 procent omsätts på exportmarknaden. Systems & Products affärer utgörs av utveckling och produktion av kompletta system på olika nivåer, inklusive vidareutveckling och uppgraderingar, studier och demonstratorer samt även leverans av underhåll och komponenter. Livscykelåtaganden, även innefattande drift av levererade system, ingår också i utbudet. Verksamheten är global och utvecklas genom förvärv och effektiva internationella samarbeten och partnerskap. Viktiga produktområden utgörs av telekrigsystem, avionik, system för träning och simulering, signaturanpassning, robot- och pansarvärnssystem, torped- och undervattenssystem samt utrustning för rymdindustrin. Ingående affärsenheter är SaabTech, Saab Training Systems, Saab Barracuda, Saab Bofors Dynamics, Saab Underwater Systems samt Saab Ericsson Space. Segmentet beräknas svara för cirka 40 procent av gruppens omsättning varav cirka 65 procent omsätts på exportmarknaden. Aeronautics inriktning mot flygområdet omfattar både militär och civil verksamhet och domineras av det avancerade och viktiga Gripen-programmet. En utveckling sker av den civila verksamheten genom leverans av delsystem och komponenter till de stora tillverkarna av passagerar- och transportplan, Airbus och Boeing. Leverans av underhåll och support till flottan av Saab 340 och Saab 2000 samt vissa andra flygplanstyper sker även från segmentet. I affärsmodellen ingår att erbjuda livscykelåtaganden för Gripen-programmet 8

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE både på hemmamarknaden och som stöd för ett effektivt exportprogram. Satsningarna på nya program baseras bland annat på svenskt deltagande i internationella program samt riskdelning i de civila programmen. Ingående affärsenheter är Saab Aerosystems, Gripen International, Saab Aerostructures, Saab Aviation Services, Saab Aviocomp samt Saab Nyge Aero. Segmentet beräknas svara för cirka 40 procent av gruppens omsättning varav cirka 40 procent omsätts på exportmarknaden. Den starka hemmamarknaden baseras på leveranser av Gripen till Sverige. I orderstocken är exportinslaget större, innehållande bland annat order för Gripen från Sydafrika, Ungern samt Tjeckien. Corporate omfattar staber och koncernavdelningar, vissa centrala satsningar samt perifera verksamheter under avveckling. Inom Corporate redovisas även leasingflottan bestående av cirka 266 Saab 340 och Saab 2000. Operativt ansvar för leasingflottan ligger inom Aeronautics. Eliminering av internfakturering utgör cirka 5 procent. Under 2004 har varsel lagts omfattande cirka 350 personer, främst som en följd av minskade utvecklingsbeställningar från svenska försvaret. Varslen omfattar samtliga affärsområden med inriktning mot försvar. VERKSAMHETEN Affärsområde Saab Systems and Electronics är verksamt inom informations-, lednings- och simuleringssystem, avionik, telekrigs- och signaturanpassningssystem samt civil verksamhet inom elektronik. Affärsområdet, som svarade för 26 procent av s totala omsättning, har goda förutsättningar att spela en central roll i utvecklingen av det moderna nätverksbaserade försvaret. Verksamheten kännetecknas av hög aktivitet på exportområdet, med produkter och system levererade till cirka 40 länder. I affärsområdet ingår bland annat SaabTech, i Sverige och intressebolaget Grintron (49 procent) i Sydafrika, Saab Systems, i Sverige och Australien, Saab Training Systems, Saab Barracuda i Sverige och USA, Saab TransponderTech, och intressebolaget Grintek (21 procent) i Sydafrika. Affärsområdets viktigaste produkter är marina lednings- och eldledningssystem, telekrigssystem som radarvarnare, störare, motmedel och fällare (främst för stridsflygplan), avioniksystem, stridsledningssystem, lasersimulatorsystem och stridsträningsanläggningar, signaturanpassning samt automatiska identifikationssystem (AIS) för sjö- och luftfart. Affärsområde Saab Aerospace, som har den övergripande systemintegrationsförmåga som krävs för att bygga hela flyg- och försvarssystem, utvecklar och tillverkar militära flygsystem och deltar som partner och leverantör av delsystem till tillverkare av stora civila flygplan. Affärsområdet svarade för 35 procent av koncernens totala omsättning. I affärsområdet ingår affärsenheterna Aerosystems, Aerostructures, Saab Ericsson Space samt Saab Nyge Aero. Den enskilt största produkten inom Aerosystems är stridsflygplanet Gripen, som är ett integrerat och flexibelt informations-, lednings- och verkanssystem, som kommer att hållas modernt under lång tid framöver. Världens första fjärde generationens stridsflygplan är operativt i det svenska försvaret. Sydafrika har beställt 28 flygplan, 14 flygplan har leasats ut av svenska staten till Ungern och 14 flygplan till Tjeckien. I nettoomsättningen för 2004 ingår 16 Gripenflygplan till svenska flygvapnet och därmed har 170 flygplan omsatts av de totalt 204 flygplan som beställts av Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmaterielbeslut är till sin natur politiska, vilket gör att de är föremål för omfattande och ofta utdragna processer. Dessutom handlar det i vissa fall om mycket stora investeringar. Krav på till exempel investeringar, teknologiöverföring och industrisamarbeten utöver själva produktleveransen förekommer därför. Saab har sådana åtaganden i flera exportkontrakt. Saab Aerosystems är systemsammanhållande för Saabs del i det svenska medeltunga helikopterprogrammet. Saab Aerostructures ska dessutom leverera 270 framkroppar till huvudleverantören NH Industries. I det med BAE Systems gemensamägda bolaget, Gripen International, bedrivs marknadsföring och försäljning av Gripen på export. Saab och BAE Systems har överenskommit om att Saab från och med 2005 tar över hela ansvaret för Gripens affärsverksamhet med avseende på nya affärer. Samarbete avseende redan tagna affärer kommer att fortsätta enligt gällande avtal. I samarbete med den svenska regeringen finns också möjligheter att hyra ut Gripen till exportkunder. I det långsiktiga arbetet med att marknadsföra Gripen på export har under året information och offerter lämnats till flera länder. Marknadsföringsoch försäljningsarbetet kan sträcka sig över flera år och präglas av långsiktighet där framgångar leder till samarbeten som varar i decennier. Aerostructures är partner och underleverantör till Airbus. Aerostructures är också intern leverantör till Gripen samt av reservdelar till Saab Aircraft. Som partner till Airbus-konsortiet ansvarar Saab för utveckling och produktion av vingens framkant inklusive frambalk till superjumbon A380. Svenska staten stödjer via Riksgäldskontoret Saabs engagemang i projektet genom ett villkorslån. Saab och Airbus tecknade under 2003 ett avtal avseende utveckling och produktion av vingbalken till A380. Det totala kontraktsvärdet beräknas uppgå till cirka en miljard US-dollar under en 20-årsperiod. Inom detta avtal har Airbus lagt beställningar på cirka 1,3 miljarder kronor. Saab Ericsson Space, som ägs till 60 procent av Saab och 40 procent av Ericsson, utvecklar och tillverkar datorer, antenner, mikrovågselektronik och mekaniska system till rymdindustrin. Cirka hälften av verksamheten avser kommersiella telekommunikationsprojekt och den andra hälften av verksamheten är inriktad mot offentligt finansierade projekt, till exempel European Space 9

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Agency, ESA, samt bilaterala och nationella program. Den offentliga verksamheten har ökat i betydelse medan den internationella marknaden för kommersiella telekommunikationssatelliter för närvarande är svag. Saab Nyge Aero är verksamt inom mål- och specialflyg samt flygplansunderhåll. Affärsområde Saab Technical Support and Services fokuserar på den växande marknaden för högteknologiska tjänster inom flyg, ledning, information, kommunikation och sensorer. Dessa tjänster tillhandahålls till såväl militära som civila kunder. Vidare bedrivs verksamhet inom komponentunderhåll för civilt flyg samt inom mät- och materialteknik. Affärsområdet svarade för 15 procent av koncernens totala omsättning och två tredjedelar av faktureringen är försvarsrelaterad. Affärsområdet domineras av AerotechTelub, som är ett tjänsteföretag framförallt inriktat mot att tillhandahålla kvalificerade tekniska tjänster, underhåll och kundanpassade systemlösningar inom informationsteknik, kommunikation, elektronik och medicinteknik. I affärsområdet ingår också Saab Aviocomp, med verksamhet inom komponentunderhåll av regionalflygplan. Saab Metech, verksamt inom mätteknik, levererar fullservicelösningar till stora industriföretag. Vidare ingår Saab Contracting, som är verksamt inom anläggningstekniska tjänster, entreprenader och systemleveranser för telekommunikations- och andra elektronikanläggningar. Saabs verksamheter inom precisionsverkan har samlats i affärsområde Saab Bofors Dynamics, som utvecklar och tillverkar missilsystem, bärbara pansarvärnssystem och undervattenssystem. Affärsområdet är idag ett komplett missilsystemhus med produkter som jaktrobotar, luft- och pansarvärnsrobotar, mark- och sjömålsrobotar, burna pansarvärnsvapen samt torpeder och undervattensfarkoster. Affärsområdet, med närvaro på många exportmarknader över hela världen, svarade för 17 procent av koncernens totala omsättning. År 2004 levererades system till ett 30-tal länder. Saab Bofors Dynamics deltar i flera internationella samarbetsprojekt på missilområdet, som femnationersprojektet avseende den korträckviddiga IR-jaktroboten IRIS-T och i ett sexnationssamarbete om den medelräckviddiga radarjaktroboten METEOR. I samarbete med EADS-LFK deltar Saab i utvecklingsarbete av Taurus, en kryssningsmissil, som också är anpassad för att kunna integreras med Gripen. Bland de egenutvecklade produkterna märks främst luftvärnsrobotsystemen RBS23 BAMSE och RBS70, sjömålsroboten RBS15, nästa generations lätta pansarvärnsvapen NLAW, pansarvärnsroboten BILL 2 samt granatgevärssystemet Carl- Gustaf och pansarskottet AT4. Saab Aviation Services kärna utgörs av Saabs leasing- och kundsupportverksamhet inom regionalflyg. Som tidigare tillverkare av regionalflygplan Saab 340 och Saab 2000 har Saab stora intressen av att dessa flygplan har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 266 av dessa ingår i Saabs leasingflotta. För att sänka riskexponeringen i leasingverksamheten har Saab skaffat olika skydd för leasingflottan. Till AMR levererades 55 flygplan i början av 1990-talet och dessa har så kallad non-recourse finansiering, vilket begränsar Saabs risk till 7 procent av flygplanens anskaffningsvärde. 42 flygplan är finansierade med EKN-garanti, vilket begränsar Saabs riskexponering till cirka 15 procent av flygplanens försäljningsvärde. Den försäkring, som Saab tecknade under år 2000, omfattar 168 flygplan. Denna försäkring täcker den marknadsmässiga risken i leasingflottan och begränsar Saabs exponering till 10 procent av beräknade framtida leasingintäkter. Då självriskerna uppgår till betydande belopp är en fortsatt effektiv förvaltning för maximering av intäkterna viktig. Tidigare gjorda reserveringar täcker Saabs bedömda risk. Vid utgången av 2004 ingick 266 (282) Saab regionalflygplan i leasingflottan. Per årsskiftet var 27 (37) flygplan inte uthyrda. I affärsområdet ingår Saab Aircraft Leasing och Saab Aircraft samt det 49- procentiga innehavet i australiska Hawker Pacific, som är verksamt inom modifierings- och underhållsverksamhet av civila flygplan. Inom Other operations finns ett fåtal mindre nischbolag kvar. För att realisera värden och för att placera dessa i mer lämpliga miljöer söker Saab strukturlösningar för dessa. TRE STRATEGISKT VIKTIGA OMRÅDEN Saab fokuserar sin verksamhet inom följande strategiska områden: Defense & Security Solutions Saab har kompetens att hantera stora och komplicerade systemintegrationsprojekt att bygga system av system. Kompetens finns inom utveckling av ledningssystem samt livscykelåtaganden vad gäller drift, modifieringar och underhåll. Saab bedriver utveckling kring nätverksbaserade försvarslösningar i syfte att på ett flexibelt sätt länka samman sensorer, informationssystem, beslutsfattare och insatsresurser i ett nätverk. Denna kompetens kan även överföras till det civila samhället, där militära och civila system knyts samman för att bygga en säkrare tillvaro. Den internationella dimensionen blir allt viktigare. Multinationella styrkor, som sätts in för fredsbevarande uppdrag, kräver att system från olika nationers försvarsmakter och civila myndigheter kan operera tillsammans. Saab kan ta ansvar för systemintegrationstjänster på såväl en övergripande nivå som för enskilda delsystem. Saab utvecklar ledningssystem för land-, sjöoch lufttillämpning. Exempel på det senare är ledningssystem med automatiskt luftförsvar mot ett stort antal hot och som finns installerat på bland annat de svenska korvetterna av Visby-, Göteborgs- och Stockholms-klasserna samt på de australiska Anzac-fregatterna. 10

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Saab har också en världsledande position inom marina lednings- och eldledningssystem för små och medelstora örlogsfartyg samt inom siktessystemet (UTAAS) till stridsfordon. Saab har ett mycket konkurrenskraftigt system för transpondrar för automatisk identifiering, som används för att identifiera fartyg och underlätta trafikledning samt att understödja räddningsuppdrag. Saabs kompetens inom ledningssystem, i kombination med avancerade tekniska tjänster, underhåll och nätverkstänkande, gör att Saab kan svara för egna och andra tillverkares produkter, vidareutveckla dem och säkerställa deras funktionalitet under hela deras livscykel. Kvalificerade tjänster och eftermarknadslösningar erbjuds kunder inom både den militära och civila marknaden och de flesta affärerna kommer från kunder som anskaffar underhållsoch testutrustningar samt integrations-, verifierings- och valideringsstöd. Tjänster utförs också inom material- och mätteknikområdet. De nya hoten har lett till en stark fokusering på samhällssäkerhet i många länder. Området har tidigare inte i nämnvärd grad kännetecknats av avancerade tekniska lösningar men nu sker en omsvängning mot internationella strukturer med integrerade sensorer, nätverk, informationsspridning samt ledningsfunktioner. Saabs samlade kunnande av försvarslösningar utgör en bra grund för att möta de mera krävande behoven inom samhällssäkerhetsområdet. Ett exempel är beställningen på det gemensamma radiokommunikationssystemet för medborgarnas skydd och säkerhet (RAKEL). Åtagandet för Saab med partners omfattar system och infrastruktur byggt på TETRA-standard och gäller utbyggnad, drift, underhåll och utbildning för samtliga svenska skyddsoch säkerhetsmyndigheter, såsom polisen, kommunal räddningstjänst, tullen, kustbevakningen och försvarsmakten. Systems & Products Saab utvecklar system och produkter för såväl den svenska som internationella marknaden. Luft Saab utvecklar och tillverkar avancerade telekrigssystem som störare, varnare och motmedel för flygapplikationer. BOL är ett mycket framgångsrikt skenmålssystem för att vilseleda robotar. Till såväl militära som civila kunder levererar Saab dessutom avioniksystem för uppdragsstyrning och flygsäkerhet. Saab har lång erfarenhet inom missilområdet och deltar bland annat i samarbeten dels med IR-jaktroboten, IRIS-T, med kort räckvidd och dels med Meteor, som är en radar-jaktrobot med medellång räckvidd, som utvecklas för Gripen och ett flertal andra flygplan. På luftvärnsområdet har Saab flera system, bland annat RBS70, som är ett luftvärns-robotsystem, ASRAD-R, fordonsburet luftvärnssystem, och BAMSE, som är ett mobilt system med hög försvarsförmåga mot både flygplan, missiler och obemannade farkoster. Sjö Saab utvecklar system för bekämpning av sjömål både på och under havsytan. RBS15 är ett mycket kraftfullt system, som kan verka i alla ljus- och väderförhållanden. Saab besitter specialkompetens inom undervattensteknik och har utvecklat Torped 2000, som är effektiv mot ytfartyg och ubåtar på både djupt och grunt vatten. Saab har utvecklat, för bland annat minjakt, fjärrstyrda undervattensfarkoster. De framtida tillämpningsområdena för dessa farkoster finns både inom den civila och militära sidan. Land Saab leder utvecklingen inom pansarvärnsområdet, där Carl Gustaf, AT4 och AT4CS är världsledande system. Till det brittiska försvaret utvecklas NLAW, nästa generations bärbara pansarvärnssystem, som har krav på att vara både robust och enkelt att använda. I likhet med AT4CS ska NLAW vara möjlig att avfyra från trånga utrymmen. Signaturanpassning är ett ytterligare område där Saab är världsledande. Produkterna ger skydd mot upptäckt inom det synliga, nära infraröda och infraröda spektrumet, samt mot radar och styrda vapen. Saab är ensam leverantör av ultralätta kamouflagenät (ULCANS) till den amerikanska armén. Saab utvecklar världsledande system för militär utbildning och träning, som säljs till ett stort antal länder. Systemen är baserade på realistiska och robusta simulatorer, vilka omfattar allt från målmateriel till avancerade stridsträningsanläggningar. Rymd Med förankring i både försvarsteknologi och civil telekommunikation är Saab, som majoritetsägare i Saab Ericsson Space, Europas ledande oberoende leverantör av högklassig utrustning till rymdindustrin. Saabs huvudprodukter är datorsystem, mikrovågselektronik och antenner till satelliter samt styr- och separationsutrustning för bärraketer. Inom det senare området har Saab en dominerande ställning på den globala civila marknaden. Aeronautics Saab har en heltäckande kompetens inom flyg, ett område som har lång tradition inom Saab. Den innefattar allt från Gripen, världens modernaste stridsflygplan, till service och underhåll, utveckling och produktion av delsystem till civila flygplan inklusive flygplan ingående i Saabs leasingportfölj. Inom Gripen sker kontinuerliga uppdateringar samt service och support till de flygvapen som använder planet. En viktig verksamhet för Saab är livscykelåtaganden för både militära och civila flygsystem. Gripen har valts av Sverige, Sydafrika, Tjeckien och Ungern för att förnya respektive lands flygvapen, ett åtagande som innebär en långvarig relation mellan beställarlandet och Saab. En intensiv utveckling pågår av nya och mer avancerade obemannade flyg- 11

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE farkoster, så kallade UAV (Unmanned Aerial Vehicle). UAV kan användas redan idag som både sensor- och vapenplattformar. Vid en integration i det nätverksbaserade försvaret kan de användas för informationsinhämtning i områden, där mycket stor osäkerhet råder. De kan också ges civila tillämpningar såsom inom räddningstjänst, kustbevakning, medicintransporter etc. Saabs utvecklar obemannade farkoster såsom SHARC (Swedish Highly Advanced Research Configuration) och Filur (Flying Innovated Low-Observable Unmanned Research), varav SHARC genomfört helt autonom flygning inklusive start och landning. Saab har dragit nytta av sina erfarenheter från det militära flyget även i den civila verksamheten och levererar komponenter och delsystem till både civila och militära flygplanstillverkare. Saab är partner till både Boeing och Airbus. Samarbetet med Airbus har lett till att ett fullständigt avtal tecknats för utveckling och produktion av vingbalken för Airbus superjumbo A380. Saab deltar också som partner i Airbus A400M-projketet, som utvecklar och tillverkar nästa generations militära transportflygplan. Hittills är 180 plan beställda av sju länder i Europa med en marknadspotential på ytterligare cirka 200 till 300 flygplan. Genom att samutnyttja den systemtekniska kompetensen från Gripen med Saabs breddade kompetens inom ledningsområdet har Saab kunnat ta ett totalansvar för det taktiska systemet i Sveriges nya medeltunga helikopter, ett för Saab nytt verksamhetsområde. I Saabs åtagande ingår även tillverkning av framkroppen till helikoptern. Saab har en leasingportfölj bestående av tidigare tillverkade regionalflygplan, Saab 340 och Saab 2000. Mer än 500 flygplan är i operativ drift och Saab bedriver en välutvecklad supportverksamhet, som bidrar till att hålla flygplanstyperna attraktiva på världsmarknaden. Saab har en betydande erfarenhet och kompetens för stöd och underhåll av både Saabs och andra tillverkares flygplan. Underhåll och komponentservice görs på flygplan tillverkade av bland andra Embraer, Boeing, Bombardier och Fokker. Vidare är Saab verksamt inom måloch specialflyg. SAAB-GRUPPEN 2004 Orderläge s orderingång uppgick till 16.444 Mkr (19.606). Cirka 62 procent (60) avsåg beställningar från kunder utanför Sverige och 78 procent (76) var hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten. Orderstocken uppgick därmed vid årets slut till 43.162 Mkr (45.636). Orderingång Mkr 2004 2003 Saab Systems & Electronics 4.481 4.293 Saab Aerospace 5.725 7.502 Saab Technical Support & Services 3.102 2.950 Saab Bofors Dynamics 2.836 4.574 Saab Aviation Services 1.195 1.202 Corporate/Other 37 439 Intern orderingång 932 1.354 Saab-gruppen 16.444 19.606 Orderingången för Saab Systems and Electronics ökade med 4 procent till 4,5 (4,3) miljarder kronor. Saab Barracuda hade en mycket stark orderingång under 2004 medan Saab Training Systems redovisade en lägre orderingång under 2004 än under 2003. Saab Systems och SaabTech redovisade en orderingång i nivå med föregående år. Under året erhölls ett antal viktiga order bland annat signaturanpassade kamouflagenät till amerikanska försvaret med ett ordervärde på totalt cirka 1,2 miljarder kronor, uppgradering av luftförsvarssystemet STRiC till det svenska flygvapnet med ett ordervärde på cirka 250 Mkr och eldledningssystem till Stridsfordon CV9030 till finska armen med ett ordervärde på cirka 150 Mkr. Vidare har beställningar på uppgraderingar av australiska Anzac-fregatter erhållits med cirka 300 Mkr, supportkontrakt på träningsanläggning till Finland på cirka 170 Mkr samt mobila instrumenterade utbildningssystem till det amerikanska försvaret till ett ordervärde på 100 Mkr. Orderingången för Saab Aerospace uppgick till 5,7 (7,5) miljarder kronor. Tjeckien beställde modifieringsarbete och tekniskt stöd på de leasade 14 Gripenplanen till ett värde av 1,3 miljarder kronor. I början av oktober erhölls en order från FMV på drygt 500 Mkr avseende ett nytt taktiskt stöd- och utbildningssystem till Gripen. Saab Aerostructures har erhållit order från Airbus för leveranser till det nya militära transportflygplanet A400M med ett ordervärde på 150 Mkr. Ordervärdet kan uppgå till 400 Mkr. Saab Ericsson Space orderingång omfattade bland annat datahanteringssystem till ny generation jordobservationssatelliter. Orderingången för Saab Technical Support and Services, uppgick till 3,1 (3,0) miljarder kronor och består av ett stort antal mindre beställningar med kort genomloppstid. AerotechTelub rankades 2004 högst av IT-konsulter för leverans av konsulttjänster till myndigheter i Stockholms stad, vilket förväntas leda till ökade beställningar i framtiden. Saab Bofors Dynamics orderingång uppgick till 2,8 (4,6) miljarder kronor jämfört med föregående år. Orderingången omfattade bland annat luftvärnssystemet RBS70 till Tjeckien, Australien, Lettland och Venezuela med ett ordervärde på drygt 850 Mkr, ammunition till pansarvärnsvapnet Carl-Gustaf till Australien med ett ordervärde på 307 Mkr samt sjömålsrobotsystemet RBS15 Mk3 för tyska marinens korvetter till ett ordervärde av 120 Mkr. Orderingången för Saab Aviation Services låg i nivå med föregående år och uppgick till 1,2 (1,2) miljarder kronor. Beställningarna avsåg huvudsakligen reservdelar och kundsupport till flottan av Saab 340- och Saab 2000-flygplan samt civilt flygplansunderhåll i Australien. Orderingången för Other operations minskade till följd av att Nexplo numera ingår i det nybildade företaget EURENCO. 12

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Orderstock Mkr 2004 2003 Saab Systems & Electronics 8.802 9.249 Saab Aerospace 26.142 27.388 Saab Technical Support & Services 1.115 868 Saab Bofors Dynamics 9.263 9.793 Saab Aviation Services 340 Corporate/Other 255 Intern orderstock 2.160 2.257 Saab-gruppen 43.162 45.636 Försvarsbeställningar svarar för 92 procent (91) av orderstocken. Utlandsandelen i orderstocken var cirka 70 (65) procent. Dekonsolideringen av Nexplo och Hawker Pacific har minskat orderstocken i Saab Aviation Services respektive Other operations. Antal flygplan i orderstocken Antal flygplan 2004 2003 Gripen 62 78 Orderstocken inkluderar bland annat: Gripen till Sverige och export taktiskt system, sonarsystem, varnings- och motverkanssystem samt framkroppar för helikoptrar Airbus A380, A320/A340 lednings-, avionik- och telekrigsystem stridsträningsanläggningar och lasersimulatorsystem luftvärns- och pansarvärnssystem sjömålsrobotsystem Nettoomsättning s nettoomsättning ökade med 3,5 procent till 17.848 Mkr (17.250). Ökningen utgjordes av organisk tillväxt. Med hänsyn tagen till dekonsolideringen av Nexplo blev den organiska ökningen 5,4 procent. Årets förvärv och avyttringar har sammantaget endast marginellt påverkat nettoomsättningen. Av nettoomsättningen avsåg 80 procent (80) försvarsverksamhet. Nettoomsättningen på utlandsmarknaderna uppgick till 8.583 Mkr (7.902) eller 48 procent (46) av den totala nettoomsättningen. Den sammanlagda exporten från s svenska bolag var 6.608 Mkr (6.235). s export till EU-marknaden uppgick till 4.319 Mkr (3.892) och den totala nettoomsättningen inom EU exklusive Sverige var 4.604 Mkr (4.260). Nettoomsättning per marknadsområde Mkr 2004 2003 Förändring Sverige 9.265 9.348 1% Övriga EU 4.604 4.260 8% Övriga Europa 474 455 4% Summa Europa 14.343 14.063 2% Nordamerika 1.335 1.013 32% Central- och Sydamerika 106 175 39% Asien 887 948 6% Australien m fl 1.171 1.039 13% Afrika 6 12 50% Saab-gruppen 17.848 17.250 3% Nettoomsättning per affärsområde Mkr 2004 2003 Förändring Saab Systems & Electronics 5.223 4.677 12% Saab Aerospace 6.410 5.775 11% Saab Technical Support & Services 2.966 3.032 2% Saab Bofors Dynamics 3.073 3.113 1% Saab Aviation Services 1.180 1.095 8% Corporate/Other 37 407 Internfakturering 1.041 849 Saab-gruppen 17.848 17.250 3% Omsättningen för Saab Systems and Electronics ökade jämfört med föregående år med 12 procent främst genom en ökad export och ökad försäljning i de utländska verksamheterna. Ökningen avser främst ledningssystem, tränings- och signaturanpassningssystem. Omsättningsökningen i Saab Aerospace med 11 procent var hänförlig till ett högre faktureringsinnehåll i delserie 3 av Gripen samt högre fakturering i Aerostructuresverksamheten. I omsättningen ingår 16 (18) Gripen. Minskningen jämfört med föregående år för affärsområdet Saab Technical Support and Services beror på en svag marknad inom såväl försvar som telekom. Omsättningen för Saab Bofors Dynamics var något lägre under 2004 jämfört med 2003. En lägre fakturering på vissa robotprogram har till större delen kompenserats av ökad fakturering inom undervattensverksamheten och då framförallt inom fjärrstyrda undervattensfarkoster. Saab Aviation Services ökade sin omsättning med 8 procent inom såväl den australiska som den amerikanska marknaden, den senare trots en dollarnedgång på 9 procent. Other operations minskning av omsättningen är hänförlig till avyttringar och strukturförändringar. Resultat Rörelseresultatet uppgick till 1.657 Mkr (1.293), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 9,3 procent (7,5). Rörelsemarginalen före avskrivningar uppgick till 12,8 procent (11,1). Rörelseresultatet för den försvarsrelaterade verksamheten har fortsatt att förbättras jämfört med föregående år, men även övrig verksamhet har haft en gynnsam utveckling. Resultatet har påverkats av strukturkostnader på sammanlagt 183 Mkr (309) och av termineringskostnader på 160 Mkr. Resultaträkning Mkr 2004 2003 Nettoomsättning 17.848 17.250 Kostnad för sålda varor 13.776 13.303 Bruttoresultat 4.072 3.947 Marginal 22,8% 22,9% Försäljningskostnader 1.290 1.251 Administrationskostnader 948 985 FoU-kostnader 388 414 Övriga rörelseintäkter 175 157 Övriga rörelsekostnader 39 208 Andel i intressebolag 75 47 Rörelseresultat 1) 1.657 1.293 Marginal 9,3% 7,5% Finansiella intäkter och kostnader 146 220 Resultat efter finansiella poster 1.511 1.073 Skatter 385 315 Minoritetens andel 35 12 Nettovinst 1.091 746 Vinst per aktie i kr 2) 10,08 7,00 Efter utspädning, kr 2,3) 10,08 6,91 1) Avskrivningar ingår med 1.109 1.147 varav leasingavskrivningar 474 528 varav goodwillavskrivningar 129 139 varav avskrivningar på andra immateriella tillgångar 29 30 2) Genomsnittligt antal aktier 2004: 108.234.126 och 2003: 106.513.969 aktier. 3) Antal aktier efter avslutad konvertering 109.150.344 13

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Bruttomarginalen är i nivå med föregående år. Försäljnings- och administrationskostnaderna är sammantaget oförändrade jämfört med föregående år. Periodens egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till 758 Mkr (798) varav 419 Mkr (395) har aktiverats och 388 Mkr (414) belastat årets rörelseresultat, vilket inkluderar årets avskrivningar med 49 Mkr (11). Övriga rörelseintäkter består för såväl innevarande som föregående år av bland annat realisationsvinster, kursvinster och resultat från sekundära aktiviteter. Övriga rörelsekostnader består av realisationsförluster och resultat från sekundära aktiviteter. Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till 146 Mkr ( 220). Den genomsnittliga avkastningen på externa placeringar uppgick till 4,28 procent (3,95). Finansnettot har påverkats positivt av högre avkastning på finansiella placeringar och lägre nedskrivningar på finansiella tillgångar. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1.511 Mkr (1.073). Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till 385 Mkr ( 315). Se vidare not 13 Skatter på årets resultat. Minoritetens andel av resultatet var 35 Mkr (12). Periodens resultat var 1.091 Mkr jämfört med 746 Mkr föregående år, vilket motsvarar en vinst per aktie på 10,08 kronor (7,00). Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt var 15,5 (12,7) procent. Räntabiliteten på eget kapital efter skatt var 14,5 procent (10,8). Definition av nyckeltal framgår under avsnittet redovisningsprinciper. För att öka tydligheten i rapporteringen redovisas strukturkostnaderna på sammanlagt 183 Mkr (309) både fördelat och ofördelat i resultatredovisningen per affärsområde. Reserveringen för strukturkostnader är fördelad per funktion i resultaträkningen. Jämförelse med föregående år är justerad enligt samma principer. Sålunda ingår strukturkostnader uppgående till 178 Mkr (306) i bruttoresultatet samt 5 Mkr (3) i administrations- och försäljningskostnader. Rörelseresultat per affärsområde (EBIT) % av % av Mkr 2004 oms. 2003 oms. Saab Systems & Electronics 462 8,8% 327 7,0% Saab Aerospace 677 10,6% 558 9,7% Saab Technical Support & Services 257 8,7% 232 7,7% Saab Bofors Dynamics 150 4,9% 172 5,5% Saab Aviation Services 103 8,7% 87 7,9% Corporate/Other 8 83 Saab-gruppen 1.657 9,3% 1.293 7,5% Rörelseresultat per affärsområde (EBITDA/EBIT) % av % av Mkr 2004 oms. 2003 oms. Saab Systems & Electronics 661 12,7% 521 11,1% Saab Aerospace 885 13,8% 738 12,8% Saab Technical Support & Services 377 12,7% 352 11,6% Saab Bofors Dynamics 236 7,7% 257 8,3% Saab Aviation Services 117 9,9% 100 9,1% Corporate/Other 16 56 2.292 12,8% 1.912 11,1% Goodwillavskrivning 129 139 Avskrivning andra immateriella tillgångar 29 30 Avskrivning anläggningstillgångar exkl leasing 477 450 Saab-gruppen 1.657 9,3% 1.293 7,5% Rörelseresultat per affärsområde strukturkostnader separatredovisade % av % av Mkr 2004 oms. 2003 oms. Saab Systems & Electronic 591 11,3% 410 8,8% Saab Aerospace 705 11,0% 694 12,0% Saab Technical Support & Services 283 9,5% 267 8,8% Saab Bofors Dynamics 150 4,9% 227 7,3% Saab Aviation Services 103 8,7% 87 7,9% Corporate/Other 8 83 Summa 1.840 10,3% 1.602 9,3% Strukturkostnader 183 309 Saab-gruppen 1.657 9,3% 1.293 7,5% Rörelseresultatet för Saab Systems and Electronics har ökat till 462 Mkr (327) och rörelsemarginalen förbättrats till 8,8 procent (7,0) främst till följd av högre volymer och gynnsammare projektmix i de försvarsrelaterade affärsenheterna. Rörelseresultatet för Saab Aerospace har förbättrats till 677 Mkr (558) och marginalen till 10,6 procent (9,7) till följd av högre volym och marginal inom Saab Aerostructures samt lägre strukurkostnader. Saab Ericsson Space som från och med i år redovisas i affärsområdet redovisar också ett förbättrat positivt resultat. Saab Technical Support and Services uppvisar ett rörelseresultat på 257 Mkr (232) och marginalen var 8,7 procent (7,7). Rörelseresultatet påverkades positivt av bland annat högre beläggning inom Saab Metech och Combitech Systems. Rörelseresultatet för Saab Bofors Dynamics minskade till 150 Mkr (172) och marginalen var 4,9 procent (5,5). Årets resultat är belastat med kostnader avseende termineringen av torpedkontraket med brasilianska marinen med 160 Mkr. Resultatförbättringen i övrigt är hänförlig till en gynnsammare produktmix. Saab Aviation Services rörelseresultat uppgick till 103 Mkr (87). Marknaden för civila regionalflygplan är fortsatt svag men under året kompenserades en fallande dollarkurs med en uppgång av reservdelsförsäljningen. Gynnsamma avslut av vissa strukturåtgärder och kontraktsavslut bidrog till ett förbättrat resultat. Rörelseresultatet för Corporate/Other Operations består av gemensamma koncernkostnader, tradingresultat, resultat i rörelsedrivande bolag samt resultat i samband med avveckling av verksamheter. Förbättringen jämfört med föregående år är bland annat hänförlig till resultat vid avyttring av intressebolag och vid försäljning av en fastighet. Resultatet i rörelsedrivande bolag och tradingresultatet förbättrades. 14

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Finansiering och likviditet Balansräkning Mkr 04-12-31 03-12-31 Tillgångar Goodwill & immateriella tillgångar 2.693 2.497 Maskiner m m 3.772 4.230 Leasingtillgångar 4.230 5.038 Långa räntebärande fordringar 459 765 Aktier & andelar 770 415 Uppskjuten skattefordran 690 981 Varulager m m 4.091 4.133 Korta räntebärande fordringar 145 39 Övriga fordringar 5.609 6.363 Likvida placeringar 4.319 4.243 Summa tillgångar 26.778 28.704 Eget kapital och skulder Eget kapital 7.964 7.003 Minoritetsandel i dotterbolag 93 147 Avsättningar för pensioner 3.034 3.458 Avsättningar för uppskjuten skatt 50 Övriga avsättningar 1.714 2.234 Skulder till kreditinstitut 1.108 862 Konvertibelt förlagslån 232 Leasingåtaganden 2.179 2.597 Förskott från kunder, netto 2.860 3.990 Övriga skulder 7.776 8.181 Summa eget kapital och skulder 26.778 28.704 Förskott från kunder, brutto 9.128 9.770 Upparbetad del 6.268 5.780 Förskott från kunder, netto 2.860 3.990 Av goodwill på totalt 1,5 miljarder kronor är 1,3 miljarder kronor hänförligt till förvärvet av Celsius. Resterande goodwill avser framförallt SaabTech och Combitech Systems. All goodwill och övriga immateriella tillgångar är fördelade på affärsområdena. Ökningen av posten goodwill och immateriella tillgångar jämfört med föregående år avser aktivering av produktutveckling. Maskiner, inventarier och fastigheter används huvudsakligen inom kärnverksamheten. Leasingtillgångar avser i huvudsak leasingportföljen med regionalflygplan. Långfristiga räntebärande tillgångar utgörs huvudsakligen av fordringar avseende försäljning av tillgångar. Aktier och andelar utgörs av bland annat andelarna i Nammo, Grintek och Grintron, Hawker Pacific som per balansdagen är ett intressebolag samt andelen i EURENCO. Fordringar för uppskjutna skatter är netto efter avdrag för uppskjuten skatt i obeskattade reserver och avser främst ännu ej utnyttjade skatteavdrag för gjorda avsättningar och outnyttjade underskottsavdrag. Varulagret m m inklusive pågående arbeten för annans räkning redovisas netto efter avdrag för utnyttjade förskott och uppgår till 4,1 miljarder kronor. Drygt hälften av Övriga fordringar är kundfordringar och resterande bland annat momsfordringar och interimsposter. Likvida placeringar har ökat beroende på positivt operativt kassaflöde. Minoritetsintresset har minskat genom avyttringen av Nexplo och av att Hawker Pacific numera är ett intressebolag. Minoritetsintresset består därefter framförallt av minoriteten i Saab Ericsson Space. Avsättningar för pensioner har minskat genom inbetalning till pensionsstiftelse. Avsättningar för uppskjutna skatter avser icke kvittningsbara poster i delägda och utländska bolag. Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av framtida åtaganden gällande regionalflyget. Det konvertibla förlagslånet utgivet till personalen konverterades under året. Leasingåtaganden avser leasingflottan med regionalflygplan. Övriga skulder utgörs bland annat av leverantörs- och momsskulder samt upplupna kostnader. Likvida placeringar inklusive räntebärande fordringar med avdrag för skulder till kreditinstitut, har minskat med 138 Mkr till 3.815 Mkr (3.953). s nettolikviditet efter avdrag för avsättningar för pensioner minskade till 781 Mkr (495). Förändringen motsvaras av ett positivt kassaflöde, lämnad utdelning samt konvertering av förlagslån. I mars slöts avtal med Carnegies gemensamma pensionsstiftelse varvid 504 Mkr inbetalades. Stiftelsetillgångarna per 2004-12-31 har nettoredovisats mot Avsatt till Pensioner. Från och med 2004 redovisar Saab pensionsåtaganden enligt RR29, vilket innebär att som skuld redovisas det framtida åtagandet som finns vid pensionstillfället. Pensionsåtagandet ska klassificeras som förmånsbestämda eller premiebestämda. Saab har både förmånsbestämda planer, i huvudsak ITPplanen, och premiebestämda planer. Redovisningen av de förmånsbestämda planerna påverkas av ett antal aktuariella antaganden såsom livslängd, personalomsättning, diskonteringsränta och framtida löneökningar. Saab har under 2004 beräknat effekten av ändrad redovisningsprincip avseende de förmånsbestämda planerna. Ingående balans avseende posten Avsättningar för pensioner uppgår till 3.375 Mkr vid beräkning enligt RR29 jämfört med 3.458 Mkr enligt årsredovisningen för 2003. Avsättning till pensioner har därmed minskat med 83 Mkr. Uppskjuten skattefordran har ökat med 51 Mkr och skuld avseende särskild löneskatt ökat med 36 Mkr. Detta innebär att det fria egna kapitalet ökar med 98 Mkr jämfört med årsskiftet. Se vidare s balansräkning 2004-01-01. s soliditet uppgick till 29,7 procent jämfört med 24,7 procent vid årets början. Det egna kapitalet uppgick till 7.964 Mkr (7.003), vilket motsvarar 72,96 kr (65,75) per aktie. 15

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Fördelad balansräkning, 31 dec 2004 Saab Aircraft Elimine- Saab- Mkr Saab Leasing ringar gruppen Tillgångar Goodwill & immateriella tillgångar 2.693 2.693 Maskiner m m 3.770 2 3.772 Leasingtillgångar 4.230 4.230 Långa räntebärande fordringar 459 459 Aktier & andelar 2.270 1.500 770 Uppskjuten skattefordran 968 278 690 Varulager m m 4.087 4 4.091 Korta räntebärande fordringar 145 145 Övriga fordringar 4.925 684 5.609 Likvida placeringar 3.925 394 4.319 Summa tillgångar 23.242 5.314 1.778 26.778 Eget kapital och skulder Eget kapital 7.787 1.677 1.500 7.964 Minoritetsandel 88 5 93 Avsättningar för pensioner 3.034 3.034 Avsättningar för uppskjuten skatt 50 50 Övriga avsättningar 1.486 506 278 1.714 Skulder till kreditinstitut 1.108 1.108 Leasingåtaganden 2.179 2.179 Förskott från kunder, netto 2.860 2.860 Övriga skulder 6.829 947 7.776 Summa eget kapital och skulder 23.242 5.314 1.778 26.778 Kassaflöde Operativt kassaflöde var positivt och uppgick till 325 Mkr (545). s kassaflöde från den löpande verksamheten var fortsatt bra och ökade till 2.565 Mkr (2.186). Rörelsekapitalet har utvecklats negativt främst till följd av lägre förskott från kunder och utbetalningar avseende tidigare gjorda reserveringar. Kassaflödet från investeringsverksamheten har bland annat påverkats av aktiveringen av produktutveckling, förvärv av bolag samt försäljning av verksamheter och tillgångar. Det operativa kassaflödet på 325 Mkr fördelar sig på kassaflöde från verksamheten 259 Mkr (675), förvärv och avyttringar 71 Mkr (42) samt regionalflygverksamhet 5 Mkr ( 172). Kassaflödesanalys i sammandrag Mkr 2004 2003 Kassaflöde från verksamheten Resultat efter finansiella poster 1.511 1.073 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 1.080 1.170 Betald skatt 26 57 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2.565 2.186 Rörelsekapital Varulager m m 264 378 Fordringar 573 855 Förskott från kunder, netto 1.126 215 Övriga skulder 135 875 Leasingåtaganden 418 329 Avsättningar 330 366 Förändring av rörelsekapital 1.700 838 Kassaflöde från den löpande verksamheten 865 1 348 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 420 397 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 348 472 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 116 73 Försäljning av leasingtillgångar 41 37 Avyttring och förvärv av dotterbolag 184 Förvärv / Försäljning av andra långfristiga värdepapper 113 30 Kassaflöde från investeringsverksamheten 540 803 Operativt kassaflöde 325 545 Finansiella mål Långsiktigt är målsättningen att uppnå en genomsnittlig rörelsemarginal efter avskrivningar om minst 10 procent. Räntabilitetsmålet är att avkastningen på eget kapital ska uppnå 15 procent, baserat på nuvarande räntenivå. Målet för soliditeten är att den ska överstiga 30 procent. För 2004 uppgick rörelsemarginalen till 9,3 procent, räntabiliteten på eget kapital till 14,5 procent och soliditeten uppgick till 29,7 procent. Investeringar Årets bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning, exklusive uthyrningstillgångar, uppgick till 348 Mkr (472). Nettoinvesteringarna inklusive uthyrningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 376 Mkr ( 597). Bruttoinvesteringar Mkr 2004 2003 Saab Systems & Electronics 88 80 Saab Aerospace 100 193 Saab Technical Support & Services 48 96 Saab Bofors Dynamics 71 65 Saab Aviation Services 37 20 Corporate/Other 4 18 Saab-gruppen 348 472 Forskning och utveckling För att bibehålla en ledande ställning inom sina verksamhetsområden satsar avsevärda resurser på forskning och utveckling och cirka 2.400 personer arbetar med FoU. Investeringar i forskning och utveckling görs primärt för kunders räkning inom affärsområdena Saab Systems and Electronics, Saab Aerospace och Saab Bofors Dynamics. Årets totala utgifter för forskning och utveckling uppgick till 3.929 Mkr (3.690), varav 3.171 Mkr (2. 892) avser kundbetald utveckling. Forsknings- och utvecklingsutgifter Mkr 2004 2003 Saab Systems & Electronics 1.269 1.084 Saab Aerospace 1.459 1.476 Saab Technical Support & Services 33 46 Saab Bofors Dynamics 1.160 1.020 Saab Aviation Services Corporate/Other 8 64 Saab-gruppen 3.929 3.690 I procent av nettoomsättningen 22 21 De egenfinansierade utvecklingskostnaderna avsåg främst exportversionen av Gripen, men också till exempel fortsatt utveckling av instrumenterade träningsanläggningar, telekrig- och missilsystem. Från och med 2002 har med anledning av ändrade redovisningsrekommendationer, en viss del av de egenfinansierade utvecklingsutgifterna aktiverats i balansräkningen. Det gäller främst utvecklingsutgifter för exportversionen av Gripen, men också utvecklingsutgifter avseende stridsträningsanläggningar, telekrig och inom missilområdet. Av årets utvecklingsutgifter har totalt 419 Mkr (395) balanserats och 388 Mkr (414) belastat årets resultat, vilket inkluderar avskriv- 16

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE ningar med 49 Mkr (11). Efter årets aktivering samt avskrivningar uppgår den utgående balansen av aktiverad produktutveckling till 1.148 Mkr (778). Personal Antalet anställda inom uppgick vid utgången av 2004 till 11.936 personer jämfört med 13.414 vid årets början. För- Antal 2004 2003 ändring Saab Systems & Electronics 2.699 2.651 48 Saab Aerospace 4.237 4.697 460 Saab Technical Support & Services 2.776 3.003 227 Saab Bofors Dynamics 1.655 1.718 63 Saab Aviation Services 353 799 446 Corporate/Other 216 546 330 Saab-gruppen 11.936 13.414 1.478 Utsikter för 2005 För helåret 2005 beräknas fortsatt organisk tillväxt med cirka 5 procent. Resultatet för 2005 enligt IFRS beräknas komma att generera en rörelsemarginal före strukturkostnader som är under föregående års nivå. Resultatet efter strukturkostnader kommer därmed att bli lägre än 2004 men Saabs långsiktigt uthålliga mål på 10 procent kvarstår oförändrat. En uppskattning av kostnader för resursanpassning, som rymmer osäkerhet både med avseende på volym och förläggning i tiden, är att Saab både 2005 och 2006 bör räkna med kostnader på i storleksordningen 250 Mkr per år, och en reduktion med 1.000 1.500 anställda i Sverige under samma period. ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER Styrelsen kommer att föreslå den ordinarie bolagsstämman att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utestående aktier. Syftet med bemyndigandet är att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, möjliggöra förvärv. Mandatet föreslås gälla fram till nästa ordinarie stämma. Ett eventuellt återköp kan komma att ske såväl över börsen som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslås även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier inom de ramar lagstiftningen medger. Tillståndspliktiga verksamheter Saab AB:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Den har sin grund i ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen, flygplats och fabriksytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till luft och utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Saab AB har dispens från kemikalieinspektionen för användning av trikloretylen fram till 2006. De verksamheter som bedrivs av Saab Bofors Dynamics AB, Saab Ericsson Space AB och CSM Materialteknik AB i Linköping är inte tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken, men omfattas av det tillståndsbeslut som meddelades 1990 för flygplanstillverkningen och Saab AB:s samlade verksamhet inom Råberga-Tannefors i Linköping. Saab Aircraft AB:s verksamhet i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken och innefattas också i det tillstånd som gäller för flygplanstillverkningen. Saab Bofors Dynamics AB och Saab Bofors Testcenter AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Saab Bofors Dynamics AB och Saab Underwater Systems AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Eskilstuna respektive Motala. AerotechTelub AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Arboga och Linköping. Dessutom bedriver SaabTech AB och Saab Barracuda AB tillståndspliktig verksamhet i Järfälla och Jönköping respektive Gamleby. Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till atmosfären, utsläpp av metaller mm till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Anmälningspliktiga verksamheter Koncernen har anmälningspliktig verksamhet i enlighet med miljöbalken i fem svenska dotterbolag, nämligen Saab Ericsson Space AB (Göteborg), Saab Training Systems AB (Huskvarna), SaabTech AB (Kista), AerotechTelub AB (Östersund) och Saab Aviocomp AB (Linköping). Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad. MODERBOLAGET Omsättning och resultat I moderbolaget ingår affärsenheterna Aerosystems och Aerostructures. s nettoomsättning uppgick till 5.715 Mkr (5.094). Rörelseresultatet uppgick till 535 Mkr (315). Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till 402 Mkr (552) och resultat efter finansiella intäkter och kostnader var 937 Mkr (867). Av finansnettot utgör 491 Mkr (707) koncernbidrag, utdelningar och nedskrivningar av aktier i dotterbolag. Efter bokslutsdispositioner på 215 Mkr ( 23) och skatt på årets resultat 324 Mkr ( 103) uppgick årets resultat till 828 Mkr (741). Likviditet, finansiering och investeringar Likvida placeringar, med avdrag för skulder till kreditinstitut, uppgick till 1.318 Mkr ( 727). Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till 81 Mkr (179). Antalet anställda var vid årets slut 3.715 personer jämfört med 4.136 vid årets början. 17

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Övergång till International Financial Reporting Standards, IFRS Saab kommer från och med den 1 januari 2005 att tillämpa de av EU godkända International Financial Reporting Standards i sin koncernredovisning. Vid rapportering 2005 ska även jämförelsesiffror för 2004 prensenteras omräknade i enlighet med IFRS, med vissa undantag som redovisas nedan. Redovisningsrådets rekommendationer, som tillämpats till och med 2004, är i stor utsträckning baserade på IFRS varför koncernredovisningen härigenom till stora delar redan överensstämmer med det nya regelverket. Övergången till IFRS innebär att jämförelsetalen för 2004 ska räknas om med undantag för rekommendationerna IAS 32/IAS 39 Finansiella instrument och IFRS 5 Anläggningstillgångar under försäljning. Dessa rekommendationer kommer att tillämpas från och med 2005, vilket innebär att 2005 års ingående balans kommer att innehålla effekter av dessa rekommendationer. Reglerna för hur införandet och omräkning ska ske återfinns i IFRS 1, Förstagångstillämpning av internationella redovisningsstandarder. Enligt Stockholmsbörsens rekommendation från november 2004 ska noterade bolag lämna information om de mest väsentliga effekterna av övergången till IFRS i bokslutskommunikén för 2004 och effekterna redovisas nedan. Kvartalsuppgifter för 2004 som omräknas enligt IFRS kommer för resultaträkningen att presenteras i 2005 års första delårsrapport. Balansräkningen för respektive kvartal kommer att publiceras i respektive delårsrapport. IFRS-projektet I årsredovisningen för 2003 redovisades att en projektorganisation bildats för att identifiera skillnader mellan IFRS och nuvarande redovisning, beräkna övergångseffekter och ansvara för implementering av IFRS. Projektgruppen har under 2004 kontinuerligt rapporterat till CFO som vidare har informerat revisionskommittén och styrelsen. Effekter av övergången till IFRS Följande rekommendationer har påverkan på Saabs rapportering. IFRS 3 Rörelseförvärv IFRS 5 Anläggningstillgångar under försäljning IAS 7 Kassaflödesanalys IAS 16 Materiella anläggningstillgångar IAS 19 Ersättningar till anställda IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser IAS 27 Koncernredovisning IAS 36 Nedskrivningar IAS 38 Immateriella tillgångar IAS 32/39 Finansiella instrument IFRS 1, Förstagångstillämpning av internationella redovisningsstandarder, ger möjlighet att tillämpa ett antal frivilliga undantag vid införandet av IFRS. Saab har valt att använda följande undantag: Endast företagsförvärv efter den 1 januari 2004 kommer att omräknas enligt IFRS 3. Vissa materiella anläggningstillgångar kommer att värderas till verkligt värde per 1 januari 2004 som antaget anskaffningsvärde. Jämförelsetalen avseende IAS 39 Finansiella instrument kommer inte att omräknas. Ändringar i regelverket kan fortfarande inte uteslutas liksom ändrad tillämpning till följd av internationella tolkningsskiljaktigheter. Nedan beskrivs de väsentligaste förändringarna och preliminära effekterna på resultat och ställning. IFRS 3 Rörelseförvärv IFRS 3 innebär förändringar i sättet att redovisa rörelseförvärv och att goodwill inte är föremål för systematisk avskrivning. Vid rörelseförvärv ställs ökade krav på att köpeskillingen fördelas på identifierbara immateriella tillgångar såsom varumärken, kundrelationer m m. De immateriella tillgångarna ska skrivas av över beräknad nyttjandeperiod, förutom de med obestämbar ekonomisk livslängd såsom exemelvis goodwill. Goodwill ska prövas årligen med avseende på om nedskrivningsbehov föreligger. Vidare kan ingen avsättning för omstruktureringsåtgärder ske i förvärvsanalysen. Saab har inte omräknat några förvärv före den 1 januari 2004. Test avseende nedskrivningsbehov av balanserad goodwill görs minst en gång per år och nedskrivningsbehovet under 2004 uppgår till 21 Mkr. Goodwillavskrivningen enligt svenska redovisningsregler uppgick under 2004 till 129 Mkr. Denna avskrivning återförs i IFRS-räkenskaperna för jämförelseåret 2004. Inget ytterligare nedskrivningsbehov identifierades när avskrivning av 2004 års goodwillavskrivning återförts. För förvärv under 2004 har tillämpningen av IFRS 3 inte medfört någon skillnad jämfört med tillämpade redovisningsprinciper. IFRS 5 Anläggningstillgångar under försäljning IFRS 5 gäller från och med 2005 och Saab kommer att tillämpa IFRS 5 första gången i öppningsbalansen för 2005. IFRS 5 innebär att anläggningstillgångar som innehas för försäljning särredovisas i balansräkningen. Tillgångar som ska avyttras värderas till det lägsta av redovisat värde och nettoförsäljningsvärde, samt blir inte föremål för avskrivning. IAS 7 Kassaflödesanalys Enligt IAS 7, Kassaflödesanalys, får likvida investeringar med en återstående löptid överstigande tre månader på balansdagen inte klassificeras som likvida medel. Enligt svensk praxis, trots att de var utsatta för en liten risk för värdeförändring och var avsedda för likviditetshantering, ingår dessa i balansposten Likvida placeringar. Vid ingående 18

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE balans 2004 redovisades 4.243 Mkr som likvida placeringar varav 3.290 Mkr hade en längre återstående löptid än tre månader. I utgående balans 2004 var likvida placeringar 4.319 Mkr varav 3.925 Mkr hade en längre löptid än tre månader. IAS 16 Materiella anläggningstillgångar I IAS 16 finns ett strikt krav på komponentavskrivning om komponenterna har skilda nyttjandeperioder. Någon generell avskrivningssats är inte acceptabel. För vissa tillgångar överensstämmer inte det bokförda värdet med en retroaktiv tillämpning av IAS 16. I enlighet med övergångsbestämmelserna har verkligt värde använts som antaget anskaffningsvärde, detta gäller cirka 800 byggnader inom Saab. Detta innebär att bokfört värde ökar med 609 Mkr per 1 januari 2004, vilket medför en uppskjuten skatteskuld på 170 Mkr. Eget kapital ökar till följd härav med 439 Mkr. 2004 års avskrivning minskar med 13 Mkr i förhållande till tidigare tillämpade redovisningsprinciper. IAS 19 Ersättningar till anställda Saab tillämpar sedan den 1 januari 2004 RR 29 Ersättningar till anställda, vilken i allt väsentligt överensstämmer med IAS 19. Enligt övergångsreglerna i IFRS 1 kan aktuariella vinster och förluster före den 1 januari 2004 sättas till noll och redovisas direkt mot eget kapital per övergångsdatumet. Eftersom tidpunkten för införandet av RR 29 överensstämmer med införandet av IAS 19 så uppstår ingen övergångseffekt på grund av IFRS. Effekter vid införandet av RR 29 innebar en minskning av avsatt till pensioner med 83 Mkr, uppskjuten skattefordran ökade med 51 Mkr och skuld avseende särskild löneskatt ökade med 36 Mkr. Detta innebär att det fria egna kapitalet ökade med 98 Mkr. IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser Enligt IAS 21 ska en verksamhets finansiella rapporter upprättas i den funktionella valutan, vilket innebär att värderingen sker i denna valuta. Enligt RR 8 ska utländska verksamheter delas upp i självständiga och integrerade där självständiga dotterbolag räknas om till balansdagens kurs och integrerade dotterbolag omräknas enligt den monetära metoden. Begreppen integrerade och självständiga finns inte i IAS 21 utan avgörande är den valuta som är av störst betydelse för verksamheten (funktionella valutan). Ett bokslut upprättas i den funktionella valutan och räknas om till svenska kronor till balanskurs vad gäller balansräkningen och genomsnittskurs vad gäller resultaträkningen. Saab har under 2004 haft dotterbolag som klassificerats som integrerade dotterbolag och därför omräknats till Saabs rapporteringsvaluta enligt den monetära metoden. Vissa verksamheter som bedrivs inom Saab Aviation Services har sin ekonomiska miljö i USD. Detta innebär att värdering ska ske i den funktionella valutan och omräknas enligt dagskursmetoden trots att verksamheten bedrivs i huvudsak i Sverige. Effekten av ändrad redovisning i balansräkningen för öppningsbalansen 2004 får störst påverkan på leasingtillgångar +410 Mkr, leasingåtaganden +255 Mkr, avsättningar +399, varulager 156 Mkr och eget kapital med 313 Mkr, vilka omräknas till balansdagskurs och inte historiska anskaffningskurser. 2004 års resultat förbättras med 42 Mkr jämfört med tidigare redovisningsprinciper. Ackumulerade omräkningsdifferenser per 1 januari 2004 kommer inte att nollställas. IAS 27 Koncernredovisning Enligt IAS 27 ska minoritetens andel av årets resultat inte reducera resultatet. Minoritetsintresset i balansräkningen ska redovisas som separat post inom eget kapital. Påverkan på årets resultat uppgår till 35 Mkr och i öppningsbalansen ökar eget kapital med 93 Mkr. IAS 36 Nedskrivningar Saab har enligt tidigare tillämpade principer prövat nedskrivningsbehov då indikationer på värdenedgång förelegat. Enligt de nya principerna ska nedskrivningsbehovet prövas minst en gång om året för sådana immateriella tillgångar som har obestämd livslängd och därför inte skrivs av. Något nedskrivningsbehov per den 1 januari eller den 31 december 2004 har inte identifierats. IAS 38 Immateriella tillgångar Redovisningsrådets rekommendation RR15 Immateriella tillgångar har tillämpats från 2002 framåtriktat då omräkning av tidigare år inte var tillåten. IAS 38 ska däremot tillämpas retroaktivt. IAS 38 har inte medfört någon förändring avseende aktiverade utvecklingskostnader under perioden 2002 till 2004. För perioden före 2002 har inga aktiverbara utvecklingskostnader identifierats. IAS 32/39 Finansiella instrument Redovisning och värdering enligt IAS 32/39 kommer att tillämpas från 2005 utan omräkning av jämförelseåret 2004. IAS 39 kräver att finansiella tillgångar och finansiella skulder klassificeras i olika kategorier för att sedan redovisas och värderas enligt de principer som gäller för respektive kategori. Finansiella derivatinstrument som exempelvis terminskontrakt, optioner och swappar ska redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringen avseende dessa instrument ska redovisas i resultaträkningen förutom i de fall där de är ett säkringsinstrument. Se vidare balansräkning enligt IFRS per 1 januari 2005 samt avsnittet om IAS 39 på sidorna 22 till 24. 19

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Resultaträkning enligt IFRS Effekter av 2004-01-01 2004-12-31 anpassning Efter anpassning Mkr Not Enligt ÅRL till IFRS till IFRS Nettoomsättning 17.848 17.848 Kostnad för sålda varor a 13.776 180 13.596 Bruttoresultat 4.072 180 4.252 Försäljningskostnader b 1.290 4 1.286 Administrationskostnader 948 948 Forsknings- och utvecklingskostnader 388 388 Övriga rörelseintäkter 175 175 Övriga rörelsekostnader e 39 12 27 Andelar i intresseföretags resultat 75 75 Rörelseresultat 1.657 196 1.853 Rörelsemarginal 9,3 % 10,4 % Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 11 11 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 218 218 Räntekostnader och liknande resultatposter c 353 5 348 Resultat efter finansiella poster 1.511 201 1.712 Skatt på årets resultat d 385 17 402 Minoritetens andel i årets resultat e 35 35 Årets resultat 1.091 219 1.310 Vinst per aktie, kr 1) 10,08 2,02 12,10 1) Antal aktier, tusental 108.234 108.234 108.234 Not a Förändringen av kostnad sålda varor består av följande: Goodwillavskrivningar 125 Varulager omvärderat till balansdagskurs 42 Lägre avskrivningar på byggnader 13 180 Not b Avser goodwillavskrivning Not c Avser omräkningsdifferens vid tillämpning av den monetära metoden Not d Skatt på årets resultat består av följande: Omvärdering av varulager 12 Lägre avskrivningar 4 Högre finansnetto 1 17 Not e Enligt IAS 27 ska inte minoritetens andel justera resultatet.transaktioner med minoriteten betraktas som ägartransaktioner. 20