Vi förädlar avfall till värdefull råvara



Relevanta dokument
vi gör råvaror av ditt avfall

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Riktlinjer för hantering av internt avfall

Öka återvinningen. Genom förbättrad resurs- och avfallshantering vid byggande

Effektivt resursutnyttjande

Det svenska hushållsavfallet

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Det svenska hushållsavfallet

avfall är framtidens råvara

Regenber g & Hansson

Koncernkontoret Miljöledningsenheten

Framtidens kretsloppsanläggning

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

KÄLLSORTERINGSUTBILDNING

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Utbildningspaket Konsumtion

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB


Det ska vara lätt att göra rätt

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Du som hanterar livsmedel

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Miljöpolicy Miljöpolicy

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

Varför en avfallsplan?

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Kommunal Avfallsplan Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

1

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Papper ska bli papper och metall ska förbli metall.

Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall

Informationsmöte Renhållningsordning

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Ragn-Sells komplett partner för säker marksanering

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

Miljöredovisning 2014

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Canons program för återvinning av tonerkassetter

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

Ditt matavfall blir biogas

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

Välkommen till NCC Recycling För en enklare sortering och återvinning

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Avfallsplan

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

Företag berättar: Så här jobbar vi med miljömålen!

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Volvo Bils steg i det viktiga hållbarhetsarbetet

HÅLLBARHETS PRESENTATION 2017 HÅLLBARHETSPRESENTATION

Tidningstjänst AB och miljön

mer med Förslag till nationellt miljömål.

Städning & Källsortering i kombination

Avfallsplan. För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

En ledande nordisk gasleverantör

Vart tar avfallet vägen?

Min sopbok. Batterier

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Mer vardagsglädje genom mindre. miljöpåverkan

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

SOPSORTERINGS SKOLAN

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

Uppgifter till Länsstyrelsen

Miljöredovisning avfall är inte. skräp. SITA Sverige AB

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Transkript:

Vi förädlar avfall till värdefull råvara Miljö redovisning 2014

2 SITAS MILJÖARBETE 94 % återvinningsgrad Hej! Drygt 94 procent av allt material som kom in på SITAs anläggningar under 2013 återvanns. Materialhantering Tillsammans med våra kunder arbetar SITA för ett miljömässigt hållbart samhälle. Genom att omvandla dagens avfall till morgondagens råvara bidrar vi till en cirkulär ekonomi. Vi hjälper våra partners kommuner, industrier och privat personer att upp nå sina miljömål. Samtidigt som vi svarar upp mot våra egna och samhällets krav på ökad materialåtervinning. I årets miljöredovisning ger vi några konkreta exempel på detta. På våra återvinningsanläggningar återvinner vi drygt 94 procent av det avfall som vi behandlar. Vi minskar också vår egen belastning på miljön genom att köra snålt och testa nya bränslen såsom biodiesel av rapsmetylester. Läs om Bio Simplex, vår egen lösning som gör livsmedelsbutikerna till miljövänliga biogasproducenter. En låda kasserad frukt får nytt liv som drivmedel i bussar och bilar. Vi är också stolt partner till några av landets största sport- och nöjesevenemang. Från och med i år samarbetar vi även med En Svensk Klassiker med tävlingar som Vasaloppet, Vätternrundan och Lidingöloppet. Tillsammans med arrangörerna siktar vi mot att skapa åter vinning i världsklass. 253 000 ton koldioxid besparade SITAS återvinning miljön under 2013 Återvinningen av avfallet som SITA samlar in bidrar till en klimatnytta som är större än transporternas negativa effekt. 68 000 genomsnittsvillor som SITA producerat värme till SITA levererar avfallsbränsle till fjärrvärmeverk där det genom energiutvinning omvandlas till el och värme. Trevlig grön läsning! 80 km/h Mårten Widlund, vd SITAs fordon är hastighetsbegränsade

SITAS MILJÖARBETE 3 dubbelt miljöarbete Inom SITA går det interna och externa miljöarbetet hand i hand. Vi utvecklar nytänkande tjänster för effektiv avfallshantering hos våra kunder. Samtidigt ser vi till att minska vår egen miljöbelastning genom att bland annat successivt gå över till alternativa bränslen för våra 700 tunga fordon. CirkuläR ekonomi deponi energi kraftvärmeverk, biogasproduktion Råmaterial Energi 2. Paketering och distribution till konsument 1. Produkttillverkning 8. ÅtervunnA produkter och återvunnet material Ekonomiska cykeln Avfallshanterings-cykel 7. Återvinning 3. Produktanvändning 4. förbrukat material 5. generering av avfall 6. insamling och logistik Så här ser Henrik Linnarsson, miljö- och kvalitetschef inom SITA, på miljöarbetet för kunderna: SITA arbetar för att så mycket material som möjligt ska återvinnas och bli ny råvara. SITA sätter fart på det ekologiska och ekonomiska kretsloppet genom att optimera alla delar i avfallskedjan. Vi hjälper våra kunder att förbättra deras miljöprestanda och därmed stärka miljöprofilen. Hela tiden jobbar vi med att utveckla effektiva lösningar som bidrar till en bättre miljö genom ökad återvinning. I nästa steg ser vi till att det vi återvinner blir till råvaror som förs in i kretsloppet igen. Återvinningsgraden är nu drygt 94 procent. Hastighetsbegränsning, Eco driving och alternativa drivmedel minskar ut släppen från SITAs insamlingsfordon. Nytänkare för våra kunder: MiljöCirkeln Bygg på export Miljöcirkeln Bygg är ett unikt koncept för att ta hand om och återvinna byggavfall. SITA erbjuder nu också rivning och återvinning av rivningsavfall. Kunderna får en nyckelfärdig lösning som innebär att man sparar pengar när källsorteringen ökar. Konceptet är en växande framgång och har under året fått stor uppmärksamhet inom vår internationella koncern. Det kan bli en exportprodukt. Matavfall blir biogas Bio Simplex är en egenutvecklad lösning som omvandlar livsmedelsbutikernas kasserade mat till miljövänlig biogas. Butikerna lägger matavfallet i Bio Simplex där det bearbetas och separeras från förpackningarna. Matavfallet transporteras sedan till en biogasanläggning och får nytt liv som biogas och gödsel. Växer i Sverige SITA är ett expansivt företag och nya anläggningar byggs eller tas över för att effektivisera logistiken internt, samtidigt som det blir närmare för kunderna. I Älmhult och Jönköping har vi tagit över omlastningsanläggningar för farligt avfall. Vi har även etablerat oss i Umeå och Kalmar. Förebild i miljötänkande: Eco-driving och rapsolja SITAs övergripande miljömål är att minska företagets utsläpp till luft, mark och vatten. Det målet är ledstjärnan i det strategiska arbetet med att minska utsläppen från våra insamlingsfordon. Ett sätt att sänka bränsleförbrukningen är att köra snålt, så kallad eco driving. Alla SITAs förare utbildas i denna körstil och fordonen är dessutom hastig hetsbegränsade till max 80 km/h. Vi testar också alternativa drivmedel som biodiesel av rapsmetylester. I Norrköping, där SITA hämtar hushållsavfall, körs redan alla fordon på RME (Rapsmetylester). Resultatet är 70 procent minskade koldioxidutsläpp. Certifiering ger koll Hela SITAs verksamhet är miljö certifierat enligt ISO 14001. Miljö lednings systemet hjälper oss att systematiskt minimera negativ påverkan på miljön och omgivningen. Certifieringen ger ett ramverk för att hålla kontroll på att vi följer alla lagar och regler. Certifieringen innebär också att vi årligen granskas av utomstående miljö- och kvalitetsrevisorer.

4 SITAS MILJÖARBETE: Säkerhetsveckan Säkerhetsveckan för en tryggare arbetsmiljö Många medarbetare inom SITA arbetar i riskfyllda miljöer. Genom att ständigt stärka alla medarbetares säkerhetsmedvetande tas nya steg mot målet en olycksfri arbetsplats. En stor satsning under 2013 var säkerhetsveckan som enga gerade hela företaget. Allt hänger samman, en säker arbetsmiljö är en förutsättning för att SITA ska fortsätta att vara ett av landets ledande företag inom åter vinning och avfallshantering. Vi ska genom vårt säkerhetstänkande vara en förebild i trafiken och i hur vi agerar ute hos kunderna och på våra anläggningar. Det säger Annika Karlsson, EQS Controller med ansvar för miljö, kvalitet och säkerhet. Hon är också samordningsansvarig för hela SITA Sveriges säkerhetsarbete. 10 livsviktiga regler Under säkerhetsveckan ordnades arbets platsträffar runt hela Sverige med SITAs företagsledning på plats för att visa säkerhetsarbetets betydelse. Inom koncernen har vi även utarbetat 10 livsviktiga regler som ska leda till en ännu säkrare arbetsmiljö. Dessa regler informerade vi om under säkerhetsveckan, berättar Annika Karlsson. Man talade mycket om hur man förebygger olyckor genom att alltid ha dessa 10 regler i åtanke. Men också om vikten av att hålla ordning på fordon, anläggningar och kontor. Information gick till samverkande företag och till kunder som besöker anläggningarna. Säkerhetsveckan 2014 Under säkerhetsveckan 2014 ligger fokus på att fortsätta att bygga en säkerhetskultur där medarbetarna tar SÄKERHETEN FRAMFÖR ALLT: LIVSVIKTIGA REGLER Se upp för fordon, maskiner och föremål i rörelse. Alkohol och droger är inte tillåtet på arbetsplatsen. Signalera, sänk hastigheten och titta noggrant i speglarna innan du svänger eller backar. Handsfree ska alltid användas vid telefonsamtal då fordonet är i rörelse. Vid all annan användning av telefon eller dator ska fordonet stå stilla. Vid heta arbeten ska brand- och explosionsrisker tas bort innan arbete påbörjas. Gå eller stå inte under hängande last. Kontrollera innan arbete påbörjas att det inte finns kvar någon energi i form av t.ex. elekticitet, spända maskindelar eller vätskor under tryck. Luften ska kontrolleras innan du går in i ett slutet utrymme samt regelbundet under arbetets gång. Använd fallskydd när du arbetar på hög höjd. Kontrollera att väggstöd är på plats vid arbete i ett dike eller grop. ANVÄND ALLTID VARSELKLÄDER DÅ DU ÄR I TJÄNST! De 10 livsviktiga reglerna ska leda till en ännu säkrare arbetsmiljö. ansvar för sig själva och kollegorna men också för kunder och medtrafikanter. Arbetet med riskbedömning av platser fortsätter för att förebygga olyckor vid till exempel backning, skymd sikt och vid hämtning på skolor och dagis. YKB-utbildningar YKB (Yrkeskompetensbevis) är ett kort för yrkesförare som visar att de har klarat de högt ställda kraven. 2011 2013 utbildade SITA 800 medarbetare under cirka 19 000 timmar i YKB. Under 2013 var temat lagar och regler vilket inkluderar till exempel kör- och vilotidsregler och regler för färdskrivare. Under 2014 är inriktningen sparsam körning. Drogfri arbetsplats Det råder nolltolerans vad gäller droger och alkohol på SITAs arbetsplatser. Alla transportfordon som köpts in sedan 2006 har alkolås. Även förmåns- och tjänstebilar har alkolås. Inom SITA genomförs cirka 100 slumpvisa drogtester varje år. Alkolås finns sedan 2006 i alla transport fordon som SITA köpt in.

SITAS MILJÖARBETE: ÅTERVINNING 5 Återvinning mot nya höjder Återvinningen stiger och deponeringen störtdyker. Så kan man sammanfatta det senaste decenniets utveckling på SITAs tre fullskaliga återvinningsanläggningar Kovik, Forsbacka och Rödjorna. Nya metoder gör att avfall kan återvinnas istället för att deponeras, säger Anna Janackovic. Går man tillbaka till början av 2000- talet så hamnade en mycket stor del av det som vi tog emot i deponier. Idag återvinner vi nästan allt som kommer in och förädlar avfallet till ny råvara med ett kommersiellt värde. SITA är ledande i denna utveckling och totalt återvinner vi drygt 94 procent av det avfall som SITA behandlar. Det berättar Anna Janackovic, chef för behandling och specialavfall. Deponigas värmer bostäder Det finns många exempel på att det som återvinns gör nytta och bidrar till ett miljövänligare samhälle. Från behandlingsanläggningen i Kovik transporteras deponigas och värmer upp hemmen i Gustavsberg, Värmdö kommun. Vinsterna är flera, gasen ersätter fossil olja och är dessutom billigare. Tryck från myndigheter Det finns en mängd orsaker till att åter vinningen stiger och deponeringen sjunker från år till år. För att vi i återvinningsbranschen ska lyckas är det viktigt att det finns ett driv i branschen men även hos lagstiftaren. Det har vi sett exempelvis genom målsättning för materialåtervinning inom byggsektorn, införande av deponiskatt samt deponeringsförbud av utsorterat brännbart och organiskt avfall, säger Anna Janackovic. ökar återvinning Anna förklarar samtidigt att SITA gör en stor insats för att ytterligare öka återvinningen. Tidigare gick till exempel madrasser till deponering, men utvecklandet av nya krossmetoder gör att också madrasser kan återvinnas och bli till ny råvara. En allmän utveckling är den ökande graden av källsortering vilket ger renare flöden av det som kommer in till anläggningarna. SITA bidrar till den ständigt ökande källsorteringen via bland annat vårt populära koncept Miljöcirkeln. För byggbranschen har vi skapat ett unikt koncept där vi nu också tar hand om rivningsavfallet. Men det gäller också att vara nytänkande kring hur man använder det avfall som inte kan återvinnas. På Kovik återanvänder vi en del av detta material som vägunderlag. Med utveckling av tekniker kan det i framtiden vara intressant att omhänderta det deponerade brännbara avfallet och det kan bli en viktig tillgång till värmeverken då mer och mer organiskt material går till gasproduktion i stället för att, som idag, förbrännas. SITAs anläggningar 54 mottagnings- och sorterings anläggningar. 3 fullskaliga anläggningar med heltäckande verksamhet i form av sortering, återvinning, behandling och deponering: Kovik, Forsbacka och Rödjorna. Exempel på material som fortfarande deponeras är kakel, porslin och fönsterglas. Men utvecklingen går framåt och nya behandlingar och användningsområden utvecklas.

6 SUEZ ENVIRONNEMENT KONCERNEN I VÄRLDEN 2013 Varje dag hanterar miljökoncernen SUEZ ENVIRONNEMENT och dess dotterbolag, däribland SITA Sverige, utmaningen att skydda våra gemensamma naturresurser genom att erbjuda innovativa lösningar till industrin, myndigheter och till miljontals människor. Vi levererar dricksvatten till 92 miljoner människor, servar 65 miljoner människor med avfalls- och vattenbehandlingstjänster och samlar in avfall som produceras av 52 miljoner människor. 79 200 anställda 1 800 avfallsbehandlingsanläggningar 3 300 vattenbehandlingsanläggningar 52 000 000 människor förses med avfallstjänster 92 000 000 människor förses med dricksvatten

SUEZ ENVIRONNEMENT 7 AvfallSHANTERING & VattenRening AVFALLSHANTERING VATTENRENING Innovation, forskning och utveckling 74 miljoner euro i budget 400 forskare i världen 65 forsknings- och utvecklingsprogram 50 miljoner euro i budget för Cleantech blue orange fund avfallstrappan Varje dag hanterar miljökoncernen SUEZ SUEZ ENVIRONNEMENT har 79 219 anställda SITA ENVIRONNEMENT arbetar enligt avfallstrappan och dess dotterbolag som grundar sig på ett och EU-direktiv en närvaro och på fem kontinenter. anger utmaningen en prioriteringsordning att skydda resurserna för hur genom avfall bör behandlas Naturresurserna för att uppnå är inte oändliga. På SITA EU:s att erbjuda miljömål. innovativa lösningar till industrin arbetar vi för en mer hållbar miljö genom och till miljontals människor. att åter vinna avfall till råvara och hjälpa Vi levererar dricksvatten till 92 miljoner människor, gör avfalls- och vatten- minimering våra kunder att nå sina miljömål. avfallsbehandlings tjänster för 65 miljoner människor och samlar in avfall som produceras Återvinning Återanvändning av 52 miljoner människor. Energiutvinning Deponering

8 SUEZ ENVIRONNEMENT: INNOVATIONER HIGH5 FÖR Glasåtervinning Fyra olika färger på glas sorteras i en ny glas återvinningsanläggning i Antwerpen, Belgien. Denna anläggning som kallas High5 är ett resultat av banbrytande optisk sorteringsteknik för glasåtervinning. Produkten är framtagen genom ett industriellt partnerskap mellan SITA och Sibelco, världsledande leverantör av mineraler till glasindustrin. High5-anläggningen kan återvinna 250 000 ton glas per år, och är den första anläggningen i världen som kan separera de inkommande flödena i fyra olika kvaliteter. En initial manuell sortering skiljer glaset från annat avfall (såsom metallfolie, plast, etc.). Därefter tas metaller bort inifrån råglas med luft-skur och sug, samt med den nya tekniska innovationen med ljus i slutbearbetningsstadiet. Det färgade råglaset passerar genom senaste generationens optiska sorterare. Flödet sorteras i fyra färger: vit, grön, gul och rödbrun. Maskinerna kan också rena och utvinna resterande kristall, porslin och keramik, som är oönskat i glasråvaran. ökad återvinning Den unika kvaliteten på glasavfall som produceras av High5 innebär att anläggningen avsevärt kommer att öka andelen återvunnet glas och därmed medverka till att bevara naturresurser. Detta kommer också att spara energi och minska ut släppen av växthusgaser. Anläggningen är unik i Europa med tanke på kvaliteten på produkterna. Dessutom ligger anläggningen i en hamn och är tillgänglig med båt. Anläggningen är ett perfekt svar på de allt mer specifika behoven inom glasindustrin. Producerar råvara Christophe Cros, vice koncernchef i SUEZ ENVIRONNEMENT ansvarig för Waste Europe, säger: Vi är stolta över att presentera denna toppmoderna anläggning för glas återvinning, som är den första i sitt slag i Europa. Denna anläggning är ett exempel på en av de största utmaningarna för den cirkulära ekonomin; återvinning av avfall och produktion av återvunna råvaror.

SUEZ ENVIRONNEMENT: INNOVATIONER 9 Robotar sorterar bygg- och rivningsavfall Världsledande miljöteknik för avfallshantering har utvecklats i Helsingfors. SITA Finland, dotterbolag till SITA Sverige, är det första återvinningsföretaget i världen som inför en behandlingsprocess bestående av tre robotar. Tekniken är utvecklad av Finlands cleantech-pionjär ZenRobotics Oy. Systemet är utformat för behandling av bygg-och rivningsavfall. På SITAs anläggning utanför Helsingfors förädlas årligen ca 50 000 ton avfall, varav bygg- och rivningsavfall står för nästan hälften. Alla användbara material, såsom trä, metall och sten separeras från avfallet. Viktig milstolpe Vi vill vara föregångare i vår bransch och utveckla nya, effektiva processer och högkvalitativa tjänster. Investeringar i ny teknik effektiviserar sorteringen av byggavfall avsevärt. Tack vare denna innovation, kommer vi att ytterligare kunna stärka vår position som leverantör av högkvalitativ återvunnen råvara till den finländska industrin, säger vd för SITA Finland, Jorma Kangas. Anläggningen är den första avfallsanläggning som utformats helt utifrån principerna om robotik. Juho Malmberg, vd för ZenRobotics Oy berättar: Världens första avfallsanläggning som är optimerad för robotsortering är en viktig milstople på vägen till en cirkulär ekonomi. Tekniken ökar materialåter vinningen och är viktig för samhället. En tredjedel av allt avfall som produceras i världen är bygg-och rivningsavfall; i EU uppgår det till 900 miljoner ton varje år. Innovation är viktigt för SITA och hela SUEZ ENVIRONNEMENT. SITA inledde ett samarbete med ZenRobotics redan 2010, och ZenRobotics undertecknade ett samarbetsavtal med hela koncernen under 2013.

10 KUNDEXEMPEL: BUTIK SITA arbetar med att ständigt förbättra kundernas miljöprestanda. Här följer fem exempel. André Fredriksson, ansvarig för avfallshanteringen inom Granngården, har satt fokus på källsorteringen. Detta arbete gör SITA för Granngården: Butikskoncept med gemensam standard för käll sortering. Kundunik sorteringsmanual Utbildningar för alla butiker Statistik och rapporter Löpande förbättringsarbete som dokumenteras Möten flera gånger per år för att följa upp resultat och ta fram handlingsplaner Hantering av farligt avfall GRANNGÅRDEN HAR TAGIT ett jättekliv när det gäller avfallshantering För butikskedjan Granngården är det viktigt att arbeta för en god miljö och de har stort fokus på avfallshanteringen. Avfall till deponi har helt fasats ut och nästa steg är att öka materialåtervinningen. Innan Granngården startade samarbetet med SITA år 2010 använde de 109 butikerna lika många olika lokala leverantörer. Ett faktum som gjorde det svårt och tidskrävande att följa upp kedjans avfallsmängder, kostnader och att genomföra förbättringar. Det var en av anledningarna till Granngården valde SITA som återvinningspartner. Det första målet var att få en gemensam standard när det gäller källsorteringen i butikerna. Platsbrist och kunskap om hur olika material ska sorteras har varit några av utmaningarna. Men SITA har bra system för skyltning och uppmärkning och det har inte varit några problem att få med personalen, säger André Fredriksson som är ansvarig för avfallshanteringen inom Granngården. Granngården får nu uppgifter om avfallsmängder och kostnader genom den statistik som SITA levererar. Dessutom har parterna gemensamma avstämnings- och planeringsmöten. Sedan vi startade samarbetet med SITA har vår källsortering tagit ett jättekliv. Avfall till deponi har försvunnit helt och nu ska vi också få ner mängderna som går till energiut vinning i syfte att öka materialåtervinningen, säger André. Nästa steg blir att jämföra butikernas resultat med var andra i syfte att inspirera butikerna att göra lite till. Vi ska också se över en del inköp i syfte att öka materialåtervinningen ytterligare. Vi arbetar med trädgård och djur så för oss är det naturligt att också arbeta för en god miljö. Det hänger ihop, säger André. Om Granngården Granngården är en riksomfattande butikskedja med 109 butiker runt om i Sverige. Under ett och samma tak hittar djur- och trädgårdsintresserade och villaägare ett brett sortiment.

KUNDEXEMPEL: SITA MILJÖCIRKELN PARK & EVENT 11 Störst måste vara bäst Vasaloppet är ett uppdrag som SITA haft under många år. Där har vi bland annat bidragit med många och lättåtkomliga återvinningsstationer för åskådare och åkare under vinterveckan i februari mars. SITA har lång erfarenhet av att samla in och återvinna avfall vid små och stora evenemang; musik- och idrottsevenemang, mässor och utställningar men även i parker och resorts runt om i Sverige. I år anlades nya återvinningsstationer och skräpzoner längs spåret för att göra det ännu lättare att göra rätt. Vasaloppets vision är att vara en ledande och god miljöförebild inom sitt område. Är man störst måste man också vara bäst, säger Monica Eriksson som är miljöansvarig för Vasaloppet. Efter vår insamling lämnas avfallet vidare för bearbetning och förädling till nya råvaror. Det får sedan nytt liv, exempelvis som pappersförpackningar. Andelen avfall som återvinns har ökat hela tiden vilket är väldigt glädjande. År 2013 samlade SITA in och återvann 2,7 ton pappersmuggar och förpackningar, 180 kilo plastförpackningar, 420 kilo wellpapp och 340 kilo kompost. Här är några exempel på platser och evenemang där vi har haft nöjet att ta hand om avfallshanteringen Parker och mässor Branäs skidanläggning Elmia-mässan Gröna Lund Kolmården Skara Sommarland Sunne vattenland Evenemang Asics Stockholm marathon Bråvallafestivalen Falsterbo Horse Show Lidingöloppet Nationaldagstävlingarna på Strömsholm Rally Sweden Stockholm Triathlon Swedish Open i Båstad Vansbrosimningen Vasaloppet Vätternrundan Monica Eriksson, miljöansvarig för Vasaloppet, och Ove Röngård, avdelningschef på SITA i Dalarna, arbetar tillsammans för att öka källsorteringen och återvinningen. SITA Miljöcirkeln Park & Event

12 KUNDEXEMPEL: BYGG Avfallsminimering och källsortering viktigt för Peab Lena Wigren från SITA arbetar enligt Miljöcirkeln Bygg som bland annat innebär att SITAs personal finns på plats och sköter källsorteringen. Peab genomför ett gediget arbete för att minska sin miljöpåverkan. Avfallsfrågan står högt på dagordningen och målet är att 70 procent av allt byggavfall inom koncernen ska sorteras. ett nära samarbete och tät dialog. Två fantastiska fördelar är också statistiksystemet där vi ser avfallsmängder och insparade mängder koldioxid genom vår återvinning, säger Jessica. Peab är en samhällsbyggare vilket medför ett ansvar för vår gemensamma miljö. Vi har stort fokus på energieffektivisering, kemikalier, transporter samt avfallsminimering och återvinning, säger Jessica Fredriksson som arbetar med verksamhetsutveckling inom Peab. Peab och SITA inledde ett samarbete för fem år sedan och satte då som mål att 70 procent av allt byggavfall inom koncernen skulle källsorteras. För att uppnå detta håller SITA utbildning för Peabs medarbetare, förser Peab med information och löpande avfallsstatistik via ett interaktivt system samt ser till att avfallshanteringen blir så effektiv som möjligt utifrån förutsättningarna på bygget. Ren och säker arbetsmiljö På vissa av byggarbetsplatserna har SITA personal på plats som sköter källsorteringen vilket ger byggarbetarna mer tid till att bygga. Detta ger också en renare och säkrare arbetsmiljö samt lägre avfallskostnader för Peab. Dessutom ger det en effektiv källsortering och på flera byggen har vi uppnått 95 procents källsorteringsgrad, säger Ulf Gustafsson som är byggchef på SITA. Målet uppnått Peab och SITA har kommit långt under de år som samarbetet pågått. Senaste året har källsorteringsgraden på Peab ökat från 59 till hela 74 procent. Nu spänner de bågen och siktar ännu högre. Vi har nått vårt mål som innebär att 70 procent av allt avfall inom hela koncernen ska sorteras, vilket vi är stolta över. Det har vi lyckats med tack vare Men i den bästa av världar uppstår inget avfall och nu ska vi fokusera ännu mer på avfallsminimering och resurseffektivisering. Vi ska bland annat se över inköp och projektering samt finna ett system för uppföljning. Det avfall som ändå uppkommer ska vi sätta ännu högre källsorteringsmål för, säger Jessica. Detta hjälper SITA till med: Utbildning vid byggstart Planering av avfallsflöden Information och statistik Avstämningsmöten Sorteringsguider Tydligt skyltprogram med källsorteringsanvisningar

KUNDEXEMPEL: MATAVFALL 13 Kasserad mat får nytt liv som biogas hos Coop i Karlshamn Ena dagen ett kantstött äpple, en tid senare förvandlad till biogas som driver bussar, transportbilar och privatfordon. Det är resultatet av SITAs nya lösning som gör livsmedelsbutikerna till biogasproducenter. Matsvinnet är ett växande problem och med tanke på att dagligvaruhandeln slänger 125 000 ton mat per år kan lösningen Bio Simplex göra stor skillnad. Finessen är att det i butikerna tillverkas biogasråvara direkt, som sedan kan gå till biogasframställning. Avfallsminimering Bio Simplex hanterar och sorterar både förpackad och icke förpackad kasserad mat direkt ute i butikerna. I Bio Simplex separeras förpackningarna från maten. Matavfallet transporteras till en biogas anläggning där det omvandlas till biogas och gödsel, förpackningar går till energiutvinning. Biogasen används som fordonsbränsle. Conny Berg, VD på Coop i Karlshamn, har goda erfarenheter av Bio Simplex: Vi vill i första hand minimera mängden avfall i butiken men det går inte helt att undvika att varor blir för gamla. Genom Bio Simplex gör vi en satsning för miljön och 40 ton avfall per år omvandlas till 3 000 kubikmeter biogas. Sparar arbetstid Bio Simplex hanterar och sorterar både förpackad och icke förpackad kasserad mat direkt ute i butikerna. I Bio Simplex separeras förpackningarna från maten. Matavfallet transporteras till en biogasanläggning där det omvandlas till biogas och gödsel, förpackningar går till energiutvinning. Bengt Arne Nilsson och Conny Berg på Coop i Karlshamn gör en extra satsning för miljön. Genom Bio Simplex sparar vi också mycket arbetstid. Tidigare fick vi ta bort förpackningsmaterial från matvarorna. Med Bio Simplex behövs inte det eftersom maskinen separerar förpackningar från matvarorna, säger Conny. Det är brist på biogas, som är ett miljövänligt drivmedel. När livsmedelsbutikerna nu bidrar till att öka produktionen kan det driva marknaden för biogasfordon framåt, vilket leder till miljö vinster, säger Gunnar Huber som är produkt ansvarig för Bio Simplex på SITA.

14 KUNDEXEMPEL: MARKSANERING Jordnära samarbete I Göteborg pågår arbetet med den nya Marieholmsförbindelsen. SITA har fått uppdraget att ta hand om de mest förorenade massorna som uppkommer vid markarbetet. Marieholmsförbindelsen är ett stort infrastrukturprojekt som främst består av en knappt 500 meter lång vägtunnel under och en 1500 meter lång järnvägsförbindelse över Göta älv. Omfattande marksanering Trafikverket, som håller i projektet, har upphandlat flera olika tjänster för projektet och SITA fick uppdraget att ta hand om förorenade massor klassade som farligt avfall. Trafikverket är en kund som sätter mycket höga krav på oss gällande kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Jag ser detta som positivt eftersom SITA motiveras att leva upp till dessa högt ställda krav, säger Henrik Mosén, miljökonsult inom SITA. De inledande undersökningarna av marken visade att cirka 70 000 ton schaktmassor var förorenade, varav cirka 14 000 ton klassades som farligt avfall. Sanering ska pågå mellan 2014 och 2018. Hittills har SITA tagit emot 26 000 ton genom projektet. Anledningen till att mängden blivit större än beräknat är att projektets arbetsområde har utökats och saneringen därför täcker ett större område än man visste om vid upphandlingen. Behandling av massorna Leveranserna har ett ojämnt flöde, de varierar beroende på var man befinner sig i projektet. Vi tar emot massor några gånger per vecka till 24 gånger per dag, säger Henrik. Massorna transporteras i Trafikverkets regi till SITAs behandlingsanläggning Rödjorna i Skara. SITA och Trafik verket har upprättat deklarationer för de respektive föroreningarna och entreprenaderna. På Rödjorna hanteras massorna efter typ av förorening. Massor förorenade med kolväten behandlas biologiskt med SITAs Biosanmetod, och avsätts slutligen som terrasseringsmaterial på den av slutade deponin. Massor förorenade med metallhalter som överstiger gränsen för farligt avfall omhändertas slutligen på farligt avfall-deponi. Bra samarbete en framgångsfaktor Samarbetet mellan SITA och Trafikverket har fungerat väldigt bra. Vi träffas varannan månad för ett kontrakts möte men har även kontakt varje vecka, säger Malin Egardt, miljöspecialist på Trafikverket för Marieholmsförbindelsen. Vi har särskilt uppskattat att SITA har varit flexibla och har hållit öppet lite längre de dagar det behövdes. Genomgående har våra framgångsfaktorer varit samarbete och att ut nyttja olika kompetenser inom SITA, förklarar Henrik. Vi har hjälpts åt med såväl tekniska frågor som tillstånd, kvalitetskrav, redovisning med mera.

KUNDEXEMPEL: MARKSANERING 15 Det goda samarbetet har gjort att vi har kunnat erbjuda hög service åt Trafikverket. Det praktiska arbetet följs upp regelbundet och dokumenteras. Vi rapporterar också gällande massorna, uppfyllnad av kvalitets- och arbetsmiljömål samt resultat av våra säkerhets- och miljöronder, säger Henrik. Jag tycker Marieholmsförbindelsen är ett roligt och lyckat projekt. Det är bra med beställare som ställer höga krav, menar Henrik. Mariehomsförbindelsen ska minska sårbarheten i Göteborgs trafiksystem, minska trafiken i Tingstadstunneln och möjliggöra mer godsoch persontrafik på järnväg. Förbindelsen beräknas bli klar år 2020. Marksanering inom SITA Förorenade jordmassor behandlas biologiskt eller genom tvättning. Den biologiska behandlingen med Biosan innebär att små mikroorganismer bryter ner kolvätena i massorna. Jordtvätt-tekniken består av 3 4 olika steg, bland annat används filter och flockningsmedel. Man får ut ren sand och grus. SITA kan också rena förorenat oljeslam där vi bryter ner PAH och separerar metaller och olja. SITA samarbetar med SITA Remediation som finns inom SUEZ Environnement. SITA Remediation tillhandahåller globala saneringslösningar med innovativa och klassiska tekniker. Företaget har mer än 20 års erfarenhet av behandling på plats eller tillvaratagande av jord samt termisk och fysikalisk-kemisk behandling. Biologisk behandling på SITAs anläggning.

SITA Sverige Transportgatan 9 D 262 71 Ängelholm Tel. 0431-44 40 00 Fax 0431-41 06 16 E-post info@sita.se SITA finns på ett 60-tal orter runt om i landet. Se kontaktuppgifter till närmaste SITA-kontor på www.sita.se bättre utfall från ditt avfall