2005:39 Gustav Adolf kyrka Antikvarisk kontrollrapport, 2005 Jimmy Juhlin Alftberg Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
Rapport 2004:39 Gustav Adolf kyrka - renovering av tornkupolen Antikvarisk kontrollrapport, 2005 Gustav Adolf socken Kristianstad kommun Skåne län Jimmy Juhlin Alftberg
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2004 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:39 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Kopparplåten vid NV hörnet å tornkupolen. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Ärendegång 5 Utförda åtgärder 7 Trä 7 Plåt 10 Murning 11 Avvikelser från arbetshandlingarna 11 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 11 Iakttagelser under renoveringen 11 Övriga handlingar med relevans för ärendet 12 Arbetsbilder 13 Brandplatsen i tornkupolen, SÖ hörnet.
Pilen markerar Gustav Adolf kyrka. Kristianstad kommun, Gustav Adolf kyrka markerad.
Sammanfattning av utförda åtgärder Tornkupolens brända underbrädning har till största delen bytts, tillika två högben samt ett större antal murkrönstassar. Ny plattform till lanterninen (golvet) har byggts samt två nya trätrappor. Kupolen, lanterninen och gesimserna har till fullo omtäckts med kopparplåt. Hängrännor och stuprör har bytts. Administrativa uppgifter Objekt Gustav Adolf kyrka Socken Gustav Adolf Kommun Kristianstad Länsstyrelsens beslut 433-39116-03 Regionmuseets Dnr K12.30-342-04-1055 Byggherre/beställare Fjälkinge kyrkliga samfällighet Konsult Hans Ponnert Entreprenör Mur och Puts AB (bygg) Mathiassons plåtslageri (plåt) Antikvarisk kontrollant Jimmy Juhlin Alftberg Byggnadstid Hösten 2004 Våren 2005 Slutbesiktning 2005-04-29 Ärendegång Nedan följer en kronologisk redogörelse i stora drag. För vidare detaljer hänvisas till Övriga handlingar med relevans för ärendet. Den 2 juli 2003 eldhärjades tornet på Gustav Adolf kyrka. Enligt polisutredningen var branden anlagd. Brandplatsen arrangerades vid murkrönets sydöstra hörn, ovanpå hörnets stickbjälke. Branden varade ca en halvtimme. Den 4 juli ombads Regionmuseet av Länsförsäkringar att medverka vid dokumentationen efter branden. Det visade sig att endast mindre delar av originaltimran skadats medan stora delar av underbrädningen brunnit eller svetts. Någon skadad plåt var vid tillfället inte möjlig att bese. Länsförsäkringar anlitade ett plåtslageri för att inkomma med enkel åtgärdsbeskrivning över nödigt arbete för att återställa kyrkan. Detta förslag hemställdes Regionmuseet för kommentar. Då Regionmuseet inte är en beslutande myndighet vidarebefordrades förslaget med några kommentarer till samfälligheten (både via fax och telefonledes) därtill med uppmaningen att först och främst söka tillstånd hos Länsstyrelsen. Den 18 augusti sände Länsstyrelsen ett svar till samfälligheten, med kopia till Regionmuseet, Länsförsäkringar, Lunds stift och Malmö Kulturmiljö. I detta meddelande, författat av handläggare Harriet Colliander, redogjordes bl a att samfälligheten skulle anlita en konsult. Tillika nämnde Colliander att undertecknad antikvarie har godkänt åtgärderna samt har ingen befogenhet att på detta stadium godkänna föreslagna åtgärder. Inget av påståendena hade emellertid skett. Ej heller kontaktade Colliander Regionmuseet för att få uppgifterna verifierade. 5
Efter att Regionmuseet omedelbart kontaktat Länsstyrelsen skedde småningom en rättelse av Collianders meddelande, signerat och daterat den 14 oktober 2003 av länsantikvarie Thomas Romberg. Dock sändes denna rättelse aldrig ut enligt handläggare Collianders sändlista, dvs till samfälligheten, Länsförsäkringar, Lunds stift och Malmö Kulturmiljö. Under perioden mellan handläggare Collianders meddelande till maj månad 2004, ca 8 månader, hände inget i ärendet. I en, under april månad, intern diskussion på Länsstyrelsen, för att få igång arbetet vid kyrkan, menade länsantikvarien att Länsstyrelsen inte hade något krav angående vem som anlitades för arbetet eller om det var en entreprenör eller konsult. Vidare menade Länsstyrelsen att den första plåtslagerifirman, som upprättade det första åtgärdsutkastet, mycket väl kunde utveckla detta och genomföra renoveringen med antikvarisk medverkan. Denna diskussion delgav undertecknad samfällighetens kamrer vid ett telefonsamtal den 7 april 2004. Senare samma dag blev undertecknad uppringd av en annan kamrer från samfälligheten som gjorde klart att om det var Länsstyrelsen som, genom handläggare Colliander, gjort fel så fick Länsstyrelsen själva reda ut saken. Samfälligheten hade emellertid redan anlitat firman Ponnert arkitekter AB, vilken till slut inkom till Länsstyrelsen med ansökan, daterad i maj 2004 samt arbetshandlingar, daterade 16 april 2004. Därefter, den 1 juni, hemställde Länsstyrelsen om ett remissyttrande från Regionmuseet. Remissyttrandet sändes Länsstyrelsen den 9 juni. I detta yttrande angavs bl a att det på den flamsvedda timran bör hållfastighetskontroll göras av byggnadskonstruktör. Detta eftersom skadebilden kunde te sig värre än vad det såg ut som och att målet borde vara att minimera bytet av 1700-tals konstruktionen. Vidare förespråkade Regionmuseet, ur rent kulturhistorisk synvinkel, att en konvertering av yttertakmaterialet till kopparplåt ej borde ske. I ett meddelande till samfälligheten, daterat den 8 juli, redogjorde Länsstyrelsen för sin avsikt att enbart ge tillstånd till renoveringsarbeten som motiverades utifrån den skadebeskrivning som gjorts av anlitad expertis - Länsstyrelsen utnyttjade sin möjlighet att anlita utomstående experter. Detta i form av Byggteknik i Skåne AB (timmer) och Plåtkonsult R Larsson AB (plåt). Dessas utlåtande av skadebilden vägdes sedan in tillsammans med Regionmuseets remissvar. Samfälligheten gavs samtidigt möjlighet att yttra sig, vilket de gjorde genom konsulten Ponnert den 13 juli. Ponnert redogjorde bl a för sina arbetshandlingar, hur de skall tolkas, att Eduard Troelsgård skall vara inkopplad som statiker vid timmerbyte, problemen med den brända och upphettade plåten samt att det är samfällighetens mycket bestämda uppfattning att tornkupolens nuvarande målade stålplåt i sin helhet skall bytas till ny täckning av kopparplåt /. Länsstyrelsen avslog den 15 juli ansökan vad avsåg byte av takmaterial. I övrigt bifölls de övriga åtgärderna. Tillika utsågs Regionmuseet som antikvarisk kontrollant. Samfälligheten nöjde sig därmed inte utan anlitade i sin tur egen expertis på området; Eduard Troelsgård rådgivende ingeniører A/S och BM plåt AB. Dessas 6
undersökningar gick stick i stäv mot Länsstyrelsens, varför samfälligheten därefter, den 6 augusti, valde att överklaga Länsstyrelsens beslut till Länsrätten i Skåne. Det omfattande överklagandet gällde beslutet i sin helhet, med vissa preciserade punkter - bland annat konverteringen till kopparplåt, timmerbyte och antikvarisk kontrollant. Tillika hänvisade de till KML 4 kap. 2 för att inom 14 dagar påbörja entreprenadarbeten. Det var i samband med samfällighetens överklagande som det gick upp för Regionmuseet att Länsstyrelsen aldrig sänt rättelsebrevet från den 14 oktober 2003 enligt den första sändlistan, dvs till Länsförsäkringar, Lunds stift och Malmö Kulturmiljö. Ej heller till samfälligheten, vilka nu i överklagandet refererade till det oriktiga meddelandet. Därför sände undertecknad, den 26 augusti 2004, kopia på det rättade meddelandet till konsulten Hans Ponnert. Efter överklagandet till Länsrätten anlitade samfälligheten den 29 september ytterligare en expert för att undersöka skadorna på plåttaket; Plåtkonsult Rolf Svensson AB, vilken kom fram till i stort sett samma slutsatser som de tidigare anlitade BM plåt AB. I ett meddelande daterat 28 oktober meddelade Länsstyrelsen att man efter besök vid kyrkan noterat att arbetet på kyrktornet påbörjats. Detta eftersom den sedan branden uppmonterade byggställningen kompletterats med inklädnad, arbetsbod från Mur och Puts AB ställts på plats etc. Samfälligheten ombads komma in med ett yttrande senast den 1 november 2004. Konsulten Ponnert svarade å samfällighetens vägnar den 29 oktober, att inga arbeten på kyrkans tornkupol är påbörjade. Däremot har tidigare byggnadsställning blivit ombyggd /. Genom domslut daterat 30 december angav Länsrätten i Skåne följande: Länsrätten bifaller Fjälkinge kyrkliga samfällighets yrkande vad avser byte av takbeläggning och vad som skall utgöra underlag vid beslut om utbyte av trävirke. Länsrätten avslår Fjälkinge kyrkliga samfällighets överklagande vad avser antikvarisk kontrollant. Den 10 januari 2005 kallade konsulten Ponnert, på uppdrag av samfälligheten, Regionmuseet till byggmöte. Undertecknad inställde sig därför på byggmötet den 25 januari, vilket var nummer 6 i ordningen. Därvidlag hade 5 st byggmöten hållits utan medverkan av godkänd antikvarie. Utförda åtgärder Delar av arbetet vid tornet har haft karaktären av restaurering övriga delar är att betrakta som renovering. Trä Under arbetets gång kunde det noteras att nästan samtliga murkrönstassar var på något sätt rötskadade samt att röta fanns i delar av remmarna. Detta åtgärdades genom iskarvning likt befintlig konstruktion (handbilat furutimmer av god kvalité, ca 30x20 cm hörntassarna 42x25 cm). Vid platsen för brandhärden (SÖ hörnet) ersattes de skadade tassarna med nytillverkade. Fästning är gjort med dymlingar och timmerspik. Ovan tassarna, vid takfoten, har nya figursågade pro- 7
filer av fur monterats. De förkolnade ytpartierna vid remmarna har renhuggits in till bart trä. Två högben i anslutning till SÖ hörnet samt de för kupolen profilgivande påsalningarna byttes mot likvärdiga. Även kupolens profilrika takfot har reparerats. Samtlig brandskadad underbrädning på kupolen har bytts mot likvärdig av fur, 18x3 cm. Hela lanterninen har omtäckts likt kupolen (av någon anledning valde man att inte återsätta några inspektionsluckor). Tillika har plattformen inne i lanterninen nytillverkats. Trätrappan mellan murkrönet och lanterninen har nytillverkats (Mosslunda snickeri). Bytta hörntassar vid SÖ hörnet. Påsalning mot högben. Bevarad underbrädning. 8
Omfattningen av skarvat och bytt timmer. Orange ring markerar platsen för brandhärden. Ny trappa upp mot lanterninen. Notera ny underbrädning å kupolen. 9
Plåt Ny taktäckning på hela tornet är utförd med dubbelfalsad, förskjuten kopparplåt (enkelfals vid hörn). Plåtmått på kupolen: 86,5x53 cm (halva mått på lanterninen). Samtlig kopparplåt är lagd på underlagspapp (Ico-pal - macoflex), vilken är spikad i underbrädningen. Till falserna har använts faljsolja av märket Abratex. Plåtarna är vidare förankrade med kopparklamrar (cc 30 cm), fästa i underbrädningen med två rostfria skruvar per klammer. Även takfoten på kupolen, lanterninens gesims samt spiran har klätts in. Ventiler med rostfritt stålnät har arrangerats vid lanterninens tak samt under spirkulan. Vid lanternintaket, bakom språnget, har de inskjutna plåtarna böjts utåt i ovankant för att förhindra snöyra och slagregn att tränga in i konstruktionen. Hängrännor och stuprör av koppar har monterats. Där kopparstuprör avvattnas på långskeppets takfall (målad plåt) har isolerande blyplåt monterats under utkasten. Åskledaren har återsatts. Tornkupolen. Lanterninen. Lanternintaket, efter. Lanternintaket, före. 10
Spirkulan omtäckt. Murning I anslutning till inklädnaden av kupolens takfot skedde ilagningsarbete vid murkrönen med hydrauliskt kalkbruk. Arbetet har enligt entreprenören inte utsatts för frost. Avvikelser från arbetshandlingarna Inga avvikelser har noterats. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Såväl trä- som plåtarbeten är väl utförda enligt byggnadens egna förutsättningar. Som en passus kan nämnas att de brända remstyckena haft en bättre motståndskraft mot röta om de inte renhuggits. Iakttagelser under renoveringen I byggmötesprotokollen anges en av konsult Ponnert anställd medarbetare som biträdande projektledare. I praktiken har dock denne biträdare under byggprocessen konsekvent benämnts som kontrollanten. I alla frågor som berört dokumentation i någon form har hänvisning skett till kontrollanten, av såväl konsult Ponnert som generalentreprenören. Innebörden i detta har varit oklart för antikvarisk kontrollant. 11
Angående byte av timmer i 1700-talskonstruktonen, vars omfattning samfälligheten bl a överklagade till Länsrätten, skedde detta helt i enlighet med Länsstyrelsens tillståndsbeslut. Det kan konstateras att arbetet vid kyrkan påbörjades innan tillståndsbeslut medgivits. Detta bör dock innefattas av KML 4 kap. 5 angående brådskande reparationsåtgärder. Övriga handlingar med relevans för ärendet 2003-08-18 Lst meddelande till samfälligheten, Dnr 433-39116-03 2004, i maj Tillståndsansökan till Lst från Ponnert Arkitekter AB 2004-06-01 Lst remiss till Regionmuseet, Dnr 433-39116-03 2004-06-09 Regionmuseets remissvar till Lst, Dnr K12.30-342-04-1055 2004-07-08 Lst meddelande till samfälligheten, Dnr 433-39116-03 2004-07-13 Brev till Lst från Hans Ponnert 2004-07-14 Lst tillståndsbeslut, Dnr 433-39116-03 2004-08-02 Brev ang undersökningsresultat (plåt), BM plåt AB 2004-08-05 Brev ang undersökningsresultat (timmer), Eduard Troelsgård 2004-08-06 Samfällighetens överklagande till Länsrätten i Skåne 2004-08-26 Rättelsebrev till Hans Ponnert från Regionmuseet, Dnr K12.30-342- 04-1055 2004-09-22 Byggmötesprotokoll nr 1 2004-10-02 Brev ang undersökningsresultat (plåt), Rolf Svensson AB 2004-10-06 Byggmötesprotokoll nr 2 2004-10-28 Lst meddelande till samfälligheten, Dnr 433-41233-04 2004-10-29 Brev till Lst från Hans Ponnert 2004-11-24 Byggmötesprotokoll nr 3 2004-12-15 Byggmötesprotokoll nr 4 2004-12-30 Länsrättens i Skåne dom, Mål nr 9914-04 2005-01-10 Byggmötesprotokoll nr 5 2005-01-10 Kallelse från Hans Ponnert till Regionmuseet ang byggmöte 2005-01-25 Byggmötesprotokoll nr 6 2005-01-27 Kontrollplan över arbetet från Regionmuseet till samfälligheten, Dnr K12.30-342-04-1055 2005-02-08 Byggmötesprotokoll nr 7 2005-03-04 Byggmötesprotokoll nr 8 2005-03-21 Byggmötesprotokoll nr 9 2005-04-13 Byggmötesprotokoll nr 10 2005-04-29 Slutbesiktning (Protokollet ej anlänt till Regionmuseet vid tidpunkten för rapportens framställande). 2005-04-29 Intyg från Regionmuseet ang slutfört arbete, Dnr K20.30-342-04-1055 12
Arbetsbilder Falsning. Bilning av tass. 13
Nya profiler ovan tassarna. Notera skarvade tassar. Spirkulan avtäckt. 14
Ventil under spirkulan. Detalj, lanterninplåt med klamrar. 15
Nya stuprör. Vy mot lanterninen. 16
Efter branden. Övre delen av brandstartplatsen. 17
18
Regionmuseets rapportserie 2005 Kulturmiljö 1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, 2004 2. Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2004 3. Slottshagen i Helsingborg schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, 2004 4. Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar 2003-2004, FU, Lars Salminen, 2004 5. Ekeby kyrkogård arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, 2004 6. Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, 2005 7. Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, 2004 8. Onslunda kyrka invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, 2004 9. E22 Gualöv Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin, Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:1 10. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, 1999-2001 11. Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, 2001 12. Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 13. Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, 2004 14. Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, 2004 15. Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, 2005 16. Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, 2004 17. Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, 2004 18. Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, 2005 19. Hotell Båstad en interiör från 1920- talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, 2004-2005 20. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 2004 21. Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, 2004 22. Pilgrändsgårdens gavel, Ystad sn, AK, Paul Hansson, 2004-2005 23. Gasledningen Karpalund- Härlöv, Färlöv sn o N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1996 24. Börringe kyrkogård, Börringe sn, AK, Anna Ligoura, 2004 25. Härlöv 50:27, N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1995 26. Öveds kyrka fasader och tak, Öveds sn, AK, Petter Jansson, 2003 27. Östra Kärrtorps kyrka fasader och tak, Ö Kärrtorp sn, AK, Petter Jansson, 2003 28. Högseröds kyrka- en liten trappstegshistoria, AK, Petter Jansson, 2002 29. Skötselplan kulturreservatet Norrviken Trädgårdar, V Karups sn, Patrik Olsson, 2003 30. Fjelie kyrka lagning av mur samt installation av brand- o inbrottslarm, Fjelie sn, AK, Anna Ligoura, 2002 31. Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn- invändiga förändringar, AK, Simrishamn sn, Lotta Eriksson, 2004-2005 32. Alnarps slott, AK, Lomma sn, Anna Ligoura, 2004 33. Krapperups slott etapp IV, AK, Brunnby sn, Kristina Nilén, 2004 34. Allhelgonakyrka på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 35. S:t Ibbs gamla kyrka utvändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén och Cecilia Pantzar 2003-2004 36. S:t Ibbs gamla kyrka invändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004 37. Gårdstånga kyrka, Gårdstånga sn, AK, Kristina Nilén, 2004 38. Flyttning av kyrkliga inventarier från Allhelgonakyrkan på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 39. Gustav Adolf kyrka, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation