Tapeter i Höghult 1:3 Dokumentation och förslag inför restaurering

Antikvarisk förundersökning Tapeter i Höghult 1:3 Dokumentation och förslag inför restaurering Näshults socken, Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2008:39 Agneta Åsgrim Berlin, Ia Manbo

Antikvarisk förundersökning Tapeter i Höghult 1:3 Dokumentation och förslag inför restaurering Näshults socken, Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Kulturmiljöavdelningen, byggnadsvård Byggnadsvårdsapport 2008:39

Rapport och foto: Agneta Åsgrim Berlin. Ritningar Ia Manbo. Grafisk design: Anders Gutehall. Tryckning och distribution: Lena Sletteberg Jönköpings läns museum. Box 2133. 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00. E-post: info@jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet. Medgivande 94.0133 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008

Innehåll Inledning... 5 Syfte... 5 Historik... 5 Exteriör... 5 Interiör... 5 Beskrivning och bedömning av tapetskikten i de undersökta rummen... 6 Rum 1... 6 Rum 2... 8 Rum 3... 9 Rum 4... 10 Rum 5... 11 Rum 6... 11 Förslag... 12 Tekniska och administrativa uppgifter... 13 Referenser... 13 Tryckta källor... 13 Figurer Figur 1 Utdrag ur ekonomiska kartans blad... 4 3

Figur 1. Utdrag ur ekonomiska kartans blad Höghultström 5F 9f 4

Inledning Den 22 maj 2008 utförde Agneta Åsgrim Berlin och Ia Manbo, antikvarier vid Jönköpings läns museum, besiktning och dokumentation av manbyggnaden på Höghult mellangård 1:3 avseende interiörens tapeter och ytskikt. Dokumentationen har bekostats gemensamt av länsstyrelsen och länsmuseet som en del av en kunskapsuppbyggnad om tapeter och inredningsideal i landsbygdens byggnader under 1800-talet och 1900-talets första del. Den utgör också ett underlag för planerade byggnadsvårdsåtgärder. Rapporten har sammanställts av Agneta Åsgrim Berlin Syfte Mangårdsbyggnaden på gården Höghult 1:3 har under perioden 2004 2007 restaurerats med byggnadsvårdsbidrag. Arbetena har i första hand omfattat byggnadens stomme, yttertak och fasader. Inför planerade invändiga åtgärder, som bl. a. berör rummens ytskikt och väggbeklädnad, fanns ett behov av att dokumentera väggytorna och att få en bild av befintliga och äldre ytskikt. Dokumentationen ska fungera dels som underlag för beslut om vilka ytor som ska bevaras och vilka som kan övertäckas, dels som stöd för valet av nya tapeter för att dessa skall passa in med avseende på tid, plats och social miljö. Dokumentationen innebär också en kunskapsuppbyggnad på ämnet tapeter utifrån ett antikvariskt och kulturhistoriskt perspektiv. Dokumentationen har utförts genom fotografering och tillvaratagande av tapetprover. Proverna har tagits av tapetmaterial som redan satt löst på underlaget, och med minsta möjliga åverkan. Tapetproverna förvaras i Jönköpings läns museum. Dokumentationen omfattar byggnadens övre våning samt ett av rummen i bottenvåningen. Historik Enligt ägarens uppgifter ligger denna gård kvar i sitt ursprungliga läge sedan tiden före laga skiftet på 1840-talet. Det är en dubbelkammarstuga i två våningar, uppförd av knuttimmer med rödfärgad locklistpanel och vitmålade knutbräder och fönsteromfattningar. Byggnaden har åstakskonstruktion med yttertak av trekupigt tegel, som ligger ovanpå ett äldre sticketak. Spår i huset, bland annat ett igensatt fönster tyder på att byggnaden i något skede blivit förlängd mot väster. Exteriör Fasadpanelen avslutas vid takfoten med en dekorativ rundbågsfris. Entrén har en ursprunglig omfattning i enkel klassicism med halvkolonner och krönande listverk, pardörren med spröjsade smårutor är troligen från tiden kring sekelskiftet 1900. I bottenvåningen är de ursprungliga fönstren bytta mot tvåluftsfönster. För övrigt har inga större förändringar av exteriören skett genom åren, och byggnaden är därför ett representativt exempel på 1800-talets byggnadsskick i den östra länsdelen. Interiör Byggnaden har kvar den ursprungliga planlösningen med ett större rum, stugan, till höger om förstugan och två mindre kammare till vänster. Centralt i huset ligger köket, med en mindre utbyggnad för skafferi och köksförstuga. I den övre våningen är mittrummet innanför trapphallen på sedvanligt sätt anordnat som kistkammare och förvaringsrum. Huset har flera bevarade äldre eldstäder. I bottenvåningen finns en ursprunglig öppen spis i storstugan samt i den ena kammaren en putsad rörspis. I övervåningens stora rum finns putsad rörspis och i den större kammaren en rörspis, som övertapetserades under 1920-30-talet. Under 1900-talets andra hälft har framför allt bottenvåningen varit använd som bostad och övervåningen stått orörd. Det större rummet på nedre botten har en storblommig tapet från 1900-talets mitt. Då plastmattorna togs bort framkom ett vackert obehandlat skurgolv med breda tiljor. I de två boningsrummen på västra sidan sitter grå enkla tapeter av 1960-talstyp, golven har lagts in som undergolv till linoleummatta och består av smala brädor. 5

Beskrivning och bedömning av tapetskikten i de undersökta rummen Övre våningen Schematisk skiss över boningshusets övervåning Rum 1 Storstugan/stort gavelrum mot öster Skikt 1- Originalskikt Lumppapp klistrat på timmerväggen med schablonmåleri i blått på ljust gulvit botten. Smal målad klarblå bård mot taket. Målad bröstning på dito underlag, enfärgat ljusröd. Limfärg. Datering 1820 1840-tal. Det äldsta skiktet av väggbeklädnad är ett mönster målat med schablon på vitt lumppapper, som klistrats på timmerväggen Skikt 2 Limfärgstryckt tapet, ljust gråblå botten med rombiskt mönster och stiliserat blomornament i vitt. Det vita mönstret är utsparat ur den påtryckta grå färgen. I det utsparade vita mönstret finns mindre inslag av röda pricklinjer, som är kraftigt urblekta. Datering 1860-tal. 6

Skikt 3 Limfärgstryckt tapet på naturell gulvit botten med blomstermotiv och prickmönster tryckt i ljusblått och rött. Bården är tillskuren av en tapet med svart tryck och svagt guldskimmer (bronsering). Datering omkring 1880 90-tal Skikt 4 Befintligt ytskikt Limfärgstapet på naturell botten tryckt i vitt, svart och tre nyanser blågrått och blått. Storskaligt mönstermotiv med stora blomklasar, fjärilar och fåglar samt tittskåp med mindre motiv av båtar och hus. Tapeten har drag av de tittskåpstapeter som var populära vid 1800-talets mitt, medan blomstermotiven och fåglarna för tankarna till Japan. Tapeten har en samtida bård med mönster av meanderslinga och blad/blomrankor tryckt i violett, vitt och gröngrått på grått papper. Tapeten är svårdaterad - tapetkonsten var liksom annat konsthantverk starkt influerat av det japanska från 1870-talet och under några decennier framöver. På 1920-talet kom en ny våg av orientaliskt influerade tapetmönster, där fåglar ofta förekom i mönstret. Vår bedömning är att tapeten har satts upp i detta senare skede. Interiör från stora rummet i övervåningen. Tapetskikten har släppt p.g.a. en fuktskada i sydöstra hörnet av rummet men är i övrigt i sådant skick att den kan och bör bevaras. Detalj av tapeten med motiv av fåglar och blommor samt bård i violett och grågrönt. 7

Rum 2 Stora kammaren Skikt 1(i fönsterbröstningen) Spännpapp med marmorering i grå toner. Skikt 2 (i fönsterbröstningen) Tapet med schablonliknande medaljongmönster och små prickar i mörkt rödbrunt och vitt på varmgul, bestruken botten. Datering 1850 60-tal. Skikt 3 Limfärgstryckt tapet med mönster av vertikala blomsterbårder i svart och blågrått på brun botten av brunt papper. Datering omkring 1870 1880. Under denna sitter i fönsterbröstningen ett lager av tjockt lumppapper. Skikt 4 Enkel tapet tryckt med mönster i blått direkt på obestruket tapetpapper, s.k. naturelltapet. Stiliserat mönster med vertikal betoning, s.k. wienerjugend. Datering omkring 1910. Skikt 5. Enkel tapet med vertikala prickränder och små blommor i rött och gulbrunt på vitt papper. Datering 1910-tal. Skikt 6 Befintligt skikt Limfärgstryckt tapet med mönster i Art Deco-stil med dovt grågrön botten och stiliserat blommotiv, tryckt i flera nyanser av grått, gulvitt och olivgrönt. Tapeter av denna typ var moderna under 1920-talet och en bit in på 1930-talet. Översiktsbild av stora kammaren på övervåningen med tapet av typiskt 1920-talssnitt. 8

Detalj av tapeten i stora kammaren. Det elegant tecknade mönstret är typiskt för 1920-talet, med stiliserade blomornament och geometrisk bakgrundsstruktur i den varmt grå tapetbotten. Rum 3 Lilla kammaren Skikt 1 Originalskikt Innersta tapetskiktet, som är monterat på ett skikt av grå väggpapp, är en limfärgstapet med stort slingrande växtornament, tryckt i vitt på en bestruken ljusblå botten. Denna tapet har kombinerats med en enkel bård som målats för hand med schablon i övergången mot taklisten, och som delvis ligger direkt på timret delvis överlappar tapeten. Schablonbården är utförd i två nyanser rött på vit botten. Datering omkring 1850. Tapet från mitten av 1800-talet i lilla kammaren på övre våningen. Skikt 2 Tapet med mönster av vertikala bårder med blomrankor, tryckt i svart på naturell ljusbrun botten, Datering omkring 1860 1870-tal. 9

Skikt 3 Tapet med textilimiterande mönster, s.k. gobelängtapet. Gyttrigt blommönster på rastrerad botten, i dova kulörer. Datering omkring 1900. Skikt 4 Kökstapet med rutmönster och småblommor på ljus botten. Datering 1920 1930-tal. Skikt 5 Effekttapet eller murtapet. Gulvit botten med maskliknande mönster i guldfärg. Denna typ av tapet blev vanlig i och med funktionalismen. Datering 1930 40-tal. Taktapet I detta rum har tapet varit uppsatt även på innertaket. Fragment av stjärnmönstrad tapet i lilla kammarens tak. Rum 4 Kistkammaren Detta rum har endast två skikt av väggbeklädnad. Skikt 1 Originalskikt Dekorationsmåleri i på spänd väggpapp, limfärgsmålad dekor som samverkar med bård vid taklisten. Väggens nedre del är avdelad i bröstningshöjd med smal svart linje Under denna är väggen stänkmålad med svarta och vita stänk på grå botten i ett stenimiterande mönster. Över den svarta listen är en stöpplad eller svampad bemålning i blått och vitt på ljusare blå botten. Mönstret saknar figurmotiv. Väggen avslutas upptill av en målad bård. Bården är tvådelad, och består av en nedre del målad på översta väggbjälken med bladornament i vitt, rött och svart på brun botten samt en övre del målad på underlag av vitt papper på den snedställda taklisten, med blomornament i svart på vit botten, med inramning av röda linjer. Listdekoren synes vara målad på fri hand. 10

I kistkammaren sitter den ursprungliga väggbeklädanden kvar under en enkel 1900-talstapet. Väggen är pappspänd och limfärgsmålad i nyanser av blått och vitt. Mot taket är en bred handmålad fris med bladrankor och blomornament. Skikt 2 Enkel tapet med ljusbrunt bikakemönster på gul botten. Datering omkring 1920 1940-tal. Rum 5 Övre hall Skikt 1 Originalskikt. Gråbrun lumppapp med grov struktur, limfärgsmålad i rosa färgton med schablonmålat mönster i en mörkare röd kulör. Mot taket en två cm bred bård i klarblå kulör. Datering 1820 1840-tal. Skikt 2-3 Två lager som ej kunnat separeras Skikt 4 Dagens ytskikt, s.k. kallad murtapet utan påtagligt mönster i beige/blekrosa färgton samt en tre cm bred bård med små bruna streckmönster Rum 6 Nedre storstugan Befintligt skikt består av en tapet med blomstermotiv, tryckt i milda pastellnyanser på grå botten samt en smal bård i samstämd färgskala. Trolig datering är 1940-tal. 11

Detalj av tapeten i nedre våningens stora rum, mönster av rosor i milda pastellfärger mot grå botten. Förslag I övervåningens stora sal bör den befintliga tapeten behållas. Tapeten har ett vackert mönster och är kulturhistoriskt rätt i denna miljö. Ny pappspänning bör göras i den del av rummet, där tapeten är skadad och de nya partierna tapeteras med en enfärgad tapet eller limfärgsmålning i kulör som tar upp tapetens färgskala. Stora kammaren i övervåningen föreslås omtapetserad med en tapet med likartat 1920-talsmönster i Art Deco-stil. I första hand rekommenderas originaltapet från tapetantikvariat ( t. ex. Tapetorama i Malmö, Nr 2109, 2125, 2126, 2129 ) i andra hand nytillverkad tapet i samma stil (Handtryckta Tapeter, mönster Stilistik blomma alternativt Borås Tapeters kollektion Tradition, tapet B 7451. Den senare når dock inte upp till originalets kvalitet vad gäller mönsterteckningen). Lilla kammarens originaltapet har betydande kulturhistorisk värde och skall skyddas bakom ett nytt skikt av spännpapp eller genom en tunn väggskiva. Ny tapet föreslås med mönster liknande det som idag återfinns på taktapeten, vilket finns i nytillverkning. ( Lim & Handtryck, Kulturhistorisk Bok Mölltorp, Nr 1203 (sid 35) alternativt Borås kollektion Anno 1905, Nr 12929. Som alternativ föreslås gobelängmönstrad tapet i Anno 1905 Nr 12922 eller Duros mönster Gysinge Nr 003-05, som finns i olika färgställningar. Lämplig bård till denna är Nr 009-05). Kistkammaren i övervåningen: Den ursprungliga väggbehandlingen med målad takfris har betydande kulturhistoriskt värde och bör bevaras och skyddas. Om rummet ska inredas för boende föreslås att originalskiktet täcks in bakom ny spännpapp eller en tunn väggskiva som underlag för ny tapet. Den dekorativa taklisten bör då lämnas synlig och kan förslagsvis kombineras med en tapet med schablonmönster. Rummet är det mest ålderdomliga i huset och schablonmålning har ju funnits i byggnaden vid 1800-talets början. (I Duros gammalsvenska kollektion finns några goda exempel på schablontapeter med mönstren Gästgivars, Nr 038-15 och 038-16 och Dellen, osäkert dock om den senare fortfarande lagerhålls). Om man vill följa det tidiga 1800-talets inredningsideal så bör väggen 12

under fönsternivå avgränsas, genom en horisontell list eller målad tunn bård, som en bröstning i mörkare kulör, limfärgsmålad i grått eller tapetserad med en stänktapet i grått. Även Borås Tapeter har en schablontapet i sin kollektion Anno 1900, Nr B 12904. Övre hall. För detta rum lämpar sig en enklare väggbehandling, förslagsvis en stänktapet ur Lim & Handtrycks Kulturhistorisk bok eller ett enkelt och diskret mönster som Nr 5084 i samma kollektion I stora rummet i bottenvåningen är tapeten i gott skick, med undantag för ett par fuktfläckar på östra väggen. Eftersom tapeten även är kulturhistorisk rätt för sin tid och estetiskt tilltalande föreslås att den behålls. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd:... 434-14034-06 Jönköpings läns museums dnr:... 161/08 Beställare:... Länsstyrelsen i Jönköpings län Fastighetsägare:... Thomas Hörberg Antikvarisk kontrollant:... Ia Manbo Rapportansvarig:... Agneta Åsgrim Berlin Foto:... Agneta Åsgrim Berlin Län:... Jönköpings län Kommun:... Vetlanda kommun Socken:... Näshults socken Fastighetsbeteckning:... Höghult 1:3 Belägenhet:... Ekonomiska kartans blad Höghultström 5F 9f Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv Referenser Tryckta källor Broström, I. Stavenow - Hidemark, E. 2004. Tapetboken. Stockholm. Åsgrim Berlin, A. Rosor, ränder och medaljonger. Tapeter i småländska bondstugor, borgargårdar och herrgårdsgemak. 2001. Jönköping. Hemsidor: www.limohandtryck.se www.handtrycktatapeter.se www.tapetorama.se www.interior1900.com Nytillverkning av limfärgstapeter med 1800- och 1900-talsmönster. Nytillverkning av limfärgstapeter med 1700-tal till 1900-talsmönster. Försäljning av äldre originaltapeter samt nytryck. Försäljning av originaltapeter från 1900-talet. 13